1 – Mina rättigheter under utredningen

A) Påverkar det utredningen om jag är utländsk medborgare?

Rättsliga åtgärder kan vidtas mot alla personer som begår ett brott och som omfattas av de maltesiska myndigheternas behörighet. De förfaranden som följs under utredningen är desamma för både maltesiska medborgare och utländska medborgare. Det finns dock vissa lagstadgade rättigheter för personer som inte är maltesiska medborgare eller bosatta på Malta, främst rätten till tolk när den misstänkte inte kan förstå och tala maltesiska samt rätten att kontakta de konsulära myndigheterna under frihetsberövandet.

B) Vilka skeden har utredningen?

i. Insamling av bevisning/utredningsbefogenheter

Rättsliga åtgärder vidtas när polisen får en anmälan, information eller ett klagomål. När polisen har underrättats på ett av dessa sätt inleder den sin utredning genom att samla in bevis för att avgöra om ett brott har begåtts och vem som ska hållas ansvarig för brottet.

I detta syfte ger lagen polisen befogenhet att ålägga varje person som kan ha information om brottet att tillhandahålla sådan information. Detta inbegriper insamling av väsentliga bevis och hörande av vittnesmål.

ii. Anhållande

När det har fastställts att det finns skälig misstanke om att en person har begått ett brott kan polisen begära att domaren utfärdar ett anhållningsbeslut mot den misstänkte. I vissa fall kan polisen anhålla en person för utredningsändamål utan att kräva ett beslut av en domare.

När den misstänkte anhålls informeras personen om sina rättigheter på ett språk som personen förstår, inklusive skälen till anhållandet, rätten att tiga och rätten att tala med valfri advokat. Personen får också skriftlig information om sina rättigheter.

Under denna period får polisen visitera den person som är frihetsberövad för att hitta bevis för brottet, eller om det finns en misstanke om att personen kan utgöra en fara för sig själv eller för andra, eller kan ha något i sin ägo som kan hjälpa personen att avvika från häktet.

Polisen får också samla in kroppsprover och fingeravtryck. Med vederbörligt samtycke får DNA-prover tas och registreras. Om personen vägrar att lämna sina fingeravtryck kan personen tvingas att göra det genom beslut av domare. DNA-registrering kan dock inte vara obligatorisk.

iii. Förhör

Den misstänkte kan förhöras av polisen i samband med utredningen av ett brott. Under förhöret får polisen ställa alla frågor som medför att information inhämtas som kan användas som bevis, både till den misstänktes fördel och nackdel. Den misstänkte får begära att valfri advokat närvarar vid förhöret.

iv. Häktning

I enlighet med Maltas lagstiftning kan en person inte sitta anhållen under längre tid än nödvändigt och under inga omständigheter längre än 48 timmar. Under denna tid bör polisen avgöra huruvida den omedelbart ska ta den misstänkte till häktningsförhandling eller frige personen med hänvisning till att skälig misstanke inte längre föreligger eller för att ytterligare utreda saken innan den beslutar att ta saken till domstol.

C) Vilka är mina rättigheter under utredningen?

i. Har jag rätt till tolk eller översättare?

Om du inte talar eller förstår det språk som talas av polisen eller andra behöriga myndigheter har du rätt till gratis tolktjänster.

Tolken kan hjälpa dig att kommunicera med din advokat och ska iaktta tystnadsplikt om kommunikationens innehåll.

Du har rätt till översättning av åtminstone relevanta avsnitt av väsentliga handlingar, inklusive anhållnings- eller häktningsbeslut av domare, åtal samt eventuell dom. Under vissa omständigheter kan du få en muntlig översättning eller en sammanfattande översättning.

ii. Har jag rätt att få information och ta del av handlingarna i målet?

När du anhålls och häktas har du eller din advokat rätt att få tillgång till de handlingar som är nödvändiga för att bestrida anhållandet eller häktningen.

Om saken går till domstol har du eller din advokat rätt att få tillgång till bevismaterialet till din fördel eller nackdel.

iii. Har jag rätt att tala med advokat och underrätta en tredje part om situationen?

Du har rätt att tala med advokat medan du sitter i häkte. Rätten gäller från den stund du frihetsberövas och innan du förhörs.

Du har rätt att få en förteckning över advokater och en förteckning över juridiska ombud att välja mellan, men du kan också välja att bistås av ett rättshjälpsbiträde. I det senare fallet är det rättsliga biträdet kostnadsfritt.

Polisen kan inte föreslå namnet på en advokat som du kan anlita under anhållande eller häktning.

Senast en timme innan förhöret inleds har du och din advokat rätt att bli informerade om det påstådda brott som förhöret gäller. Denna information bör göras tillgänglig för dig senast en timme innan förhöret inleds.

När du sitter i häkte har du rätt att träffa och tala enskilt med den advokat som företräder dig, även innan du förhörs av polisen.

Din advokat får närvara vid förhöret.

Hela förhöret, alla svar som ges och förfarandena i samband med förhöret med den misstänkte eller tilltalade bör registreras med audiovisuella medel, om förhörsledaren anser att detta är möjligt. Du har rätt att få en kopia av inspelningen efter förhöret.

Din advokat får närvara vid följande typer av utredningsåtgärder eller bevisupptagningar:

  1. Uppställning av misstänkta för identifiering.
  2. Konfrontationer.
  3. Brottsplatsrekonstruktioner.

Det ska respekteras att kommunikationen med din advokat är konfidentiell.

När du har anhållits ska du upplysas om att minst en person, såsom en släkting, lärare eller annan person du väljer, får bli underrättad om att du har frihetsberövats.

I vissa lagstadgade fall får rätten att upplysa en annan person om situationen tillfälligt begränsas.

I sådana fall kommer polisen att informera dig om detta.

Om du är utlänning kan du informera polisen om du vill att din konsulära myndighet eller ambassad ska underrättas om att du sitter i häkte.

Du kan också informera polisen om du vill kontakta en tjänsteman vid din konsulära myndighet eller ambassad.

iv. Har jag rätt till rättshjälp?

Polisen kommer att fråga vilken advokat eller vilket juridiska ombud du vill anlita. Polisen kommer också att fråga om du vill ha ett rättshjälpsbiträde. Om du väljer att bistås av ett rättshjälpsbiträde kommer hjälpen att erbjudas kostnadsfritt.

Under anhållningstiden begränsas den juridiska rådgivningen till en timme före förhöret. Du kan också söka råd per telefon.

v. Vad är viktigt att veta om

a. Oskuldspresumtion

Oaktat eventuella förebyggande åtgärder som kan vidtas med hänsyn till rättskipningen betraktas varje person som oskyldig till dess att den domstol som prövar målet meddelar en lagakraftvunnen och slutgiltig dom.

b. Rätten att tiga och rätten att inte vittna mot sig själv

När du förhörs av polisen eller andra behöriga myndigheter har du rätt att tiga och att inte vittna mot dig själv.

Din advokat kan hjälpa dig att besluta om det.

c. Bevisbörda

Bevisbördan för att fastställa den misstänktes eller tilltalades skuld ligger hos åklagaren, utom i de specifika fall där lagen kräver att vissa särskilda omständigheter ska styrkas av denna person.

Alla rimliga tvivel i skuldfrågan bör gynna den misstänkte eller tilltalade, även i fall där domstolen bedömer om den tilltalade bör frikännas.

Den misstänkte eller tilltalade får bestrida de bevis som lagts fram mot honom eller henne. Om bevisningen omfattar vittnen får personen korsförhöra dem eller komma med egna vittnen för att bestrida deras vittnesmål.

När det gäller skriftlig bevisning får den misstänkte eller tilltalade korsförhöra vittnet eller de sakkunniga som lägger fram sådana handlingar eller kalla egna vittnen för att bestrida bevisningen. Egna sakkunnigutlåtanden får dock inte läggas fram. Sakkunnigutlåtanden får endast bestridas genom korsförhör med de sakkunniga i samband med deras slutsatser eller sakkunskap.

Den misstänkte eller tilltalade kan också kalla vittnen och lägga fram skriftlig bevisning till sitt försvar.

Om saken prövas av brottmålsdomstolen finns det en lagstadgad tidsfrist, som löper från den tidpunkt då den åtalade mottar åtalsakten, under vilken den åtalade måste ange vittnen och alla andra bevis som den åtalade vill lägga fram till sitt försvar under rättegången. Det finns ingen sådan begränsning när rättegången äger rum vid Court of Magistrates. vi. Vilka särskilda skyddsåtgärder finns för barn? Om vittnet eller offret för ett påstått brott är minderårigt är både polisens och domstolarnas praxis att i möjligaste mån inte kalla personen till domstol. Detta är dock inte alltid möjligt.

När det gäller vittnesmål från minderåriga använder domstolarna normalt videokonferenser. Ett minderårigt brottsoffer ska befinna sig i ett särskilt rum, som kan finnas i domstolsbyggnaden, så att den minderårige inte är i samma rum som den åtalade. Domaren, som bistås av en barnpsykolog, tilltalar den minderårige via videokonferensteknik. Rättsligt sett har domstolarna, särskilt ungdomsdomstolen, också befogenhet att utse en barnadvokat (artikel 25 i kapitel 602 och underlagstiftning 12.20) som försvarar den minderåriges rättigheter, oavsett om personen är brottsoffer eller åtalad. Detta framgår också tydligt av kapitel 602 i Maltas lagstiftning, och ännu tydligare av barnlagen. I detta kapitel föreskrivs också en utrustad plats utanför domstolsbyggnaden, kallad ”barnhuset”, där ett utsatt minderårigt brottsoffer kan tilltalas, både av domaren och av en grupp utbildade experter som kallas ”barnintervjuare”.

vii. Vilka särskilda skyddsåtgärder finns för utsatta misstänkta?

Om det anses nödvändigt att häkta den anhållna personen under utredningen på grund av den misstänktes psykiska och fysiska tillstånd eller brottets art, placeras personen under ständig bevakning, med en polisman som fysiskt vaktar cellen dygnet runt. Som alla misstänkta eller anhållna kan personen omedelbart få medicinsk hjälp, inklusive transport till en klinik eller sjukhus, beroende på omständigheterna. Om en läkare efter undersökning konstaterar att en utsatt misstänkt inte bör hållas i en cell, informeras utredaren omedelbart och avhjälpande åtgärder (såsom beviljande av borgen) vidtas.

D) Vilka rättsliga tidsfrister gäller under utredningen?

De rättsliga tidsfristerna under utredningen beror främst på brottets art. Varje brott medför ett straff i enlighet med strafflagen. När det gäller preskriptionstid fastställs exempelvis standardparametrar för de rättsliga tidsfrister inom vilka ett brott kan utredas i artikel 688 i kapitel 9 i Maltas lagstiftning. Vid utgången av denna tidsfrist preskriberas brottet. Observera att preskriptionstiden, enligt artikel 692 i kapitel 9 i Maltas lagstiftning, inte börjar löpa om den påstådda gärningspersonens identitet i ett brottmål är okänd utan att utredaren har gjort något fel. Ett exempel på detta kan vara ett mordfall där det finns ett offer, men inget som tyder på vem mördaren kan vara.

E) Vad händer under förundersökningen, inbegripet alternativ till häktning och möjlighet för överlämnande till hemstat (europeisk övervakningsorder)?

De förberedelser som polisen bör göra innan målet kan prövas i domstol är bland annat följande:

  • Kallelse av vittnen i målet.
  • Om personen ställs inför rätta genom en stämning bör åklagaren se till att stämningen med åtalspunkterna delges i enlighet med lagen.
  • Såvida inte brottet hanteras direkt av riksåklagaren bör åklagaren diskutera ärendet och särskilt åtalet med riksåklagaren, särskilt om ärendet är komplicerat.
  • Om personen som ska ställas inför rätta sitter i häkte ska åklagaren informera den åtalades försvarare, och den åtalade ledsagas till domstol av polisen.

Alternativ till häktning är att personen ställs inför rätta genom en stämning eller att personen beviljas borgen till dess att utredaren avslutar utredningen och personen därefter ställs inför rätta efter frihetsberövande eller genom en stämning.

Överlämnanden till hemstat hanteras genom ad hoc-förfaranden inom riksåklagarens ansvarsområde. Dessa förfaranden gäller endast i särskilda fall, t.ex. en begäran om utlämning eller en begäran från en dömd som avtjänar ett fängelsestraff till de behöriga lokala myndigheterna och myndigheterna i hemvistlandet om att få fortsätta avtjäna straffet i sitt eget land.

Senaste uppdatering: 04/05/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

2 – Mina rättigheter under rättegången

A) Var äger rättegången rum?

Rättegången äger rum vid domstolarna i Valletta. Beroende på hur allvarliga anklagelserna är väcks åtalet mot dig vid Court of Magistrates som brottmålsdomstol, om brottet omfattas av dess behörighet, eller vid Court of Magistrates som undersökningsdomstol, om brottet inte omfattas av Court of Magistrates behörighet som brottmålsdomstol.

När undersökningen är avslutad vid Court of Magistrates som undersökningsdomstol avgörs huruvida brottet ska avdömas av Court of Magistrates som brottmålsdomstol eller av brottmålsdomstolen (Criminal Court), dvs. av en jury. Under alla omständigheter kommer personen antingen att befinnas skyldig och dömas till det berörda straffet eller frikännas.

B) Kan åtalspunkterna ändras? Om så är fallet, vilken rätt har jag till information om detta?

Ja, åtalspunkterna kan ändras. Om detta sker, och förändringarna är betydande, kommer i allmänhet ett nytt åtal att väckas mot personen och en ny prövning genomföras i domstolen. Bevisen läggs fram på nytt såvida inte personen är undantagen.

C) Vilka är mina rättigheter under domstolsförhandlingen?

Dina rättigheter under domstolsförhandlingen är att du kan bistås av en advokat som du själv väljer och, om du inte har råd med detta, av ett rättshjälpsbiträde som du tilldelas. Du kan också välja att försvara dig själv. En annan rättighet är att man ska betraktas som oskyldig tills motsatsen har bevisats. Du har rätt att biträdas av en tolk, korsförhöra åklagarsidans vittnen och förhöra dina egna vittnen. Du har också rätt att välja att inte vittna i det förfarande som inletts mot dig.

i. Måste jag närvara i domstolen? Vilka villkor gäller för att vara frånvarande under rättegången?

Ja, man bör alltid vara närvarande vid domstolssammanträden, eftersom vårt system inte erkänner rättegångar i den tilltalades utevaro. Om man inte kan närvara på grund av sjukdom eller resa eller någon annan anledning bör man lämna in en ansökan till domstolen via sin advokat.

ii. Har jag rätt till tolk eller översättare?

Om domaren talar samma språk som vittnet kan han eller hon översätta vittnesmålet till det språk på vilket det skriftliga förfarandet genomförs. I alla andra fall, eller på din begäran, anlitas en edsvuren tolk.

Har jag rätt till en advokat?

Under förhandlingen i målet utgörs en av ens rättigheter av att på egen bekostnad bistås av en advokat som man själv valt, eller av en advokat som domstolen utsett till rättshjälpsbiträde.

Om du inte har råd med en advokat som du själv väljer ska du lämna in en begäran antingen till domaren, som ska registrera den i akten, eller till Maltas rättshjälpsbyrå, som lämnar in en ansökan om rättshjälpsbiträde för din räkning.

I förenklade förfaranden beslutar domaren, efter att ha hört din begäran, att du ska bistås av det rättshjälpsbiträde som har tjänst den dagen.

Vid förfaranden för bevissammanställning och/eller brottmålsprocesser kan en ansökan om rättshjälpsbiträde lämnas in till domaren, som hänskjuter begäran till rättshjälpsbyrån, som i sin tur meddelar vilken advokat som utses. Annars kan du be rättshjälpsbyrån att lämna in en ansökan för din räkning.  Såvida det inte finns ett legitimt hinder får rättshjälpsbiträdet inte bytas ut.

iv. Vilka andra processuella rättigheter bör jag vara medveten om? (Exempelvis misstänkta som inställer sig vid domstol.)

En person har rätt att kalla vittnen som avger vittnesmål. Varje tillräknelig person kan kallas som vittne, såvida inte en invändning görs mot deras kompetens.

När det gäller misstänkta eller tilltalade personers rättigheter finns mer information i artiklarna 534A–534AG i Länken öppnas i ett nytt fönsterstrafflagen, kapitel 9 i Maltas lagstiftning. När det gäller anhållande eller häktning i något skede av det straffrättsliga förfarandet bör alla handlingar som polisen förfogar över i det enskilda fallet, och som är nödvändiga för att bestrida anhållandets eller häktningens laglighet, göras tillgängliga för den anhållna personen eller dennes advokat.

D) Möjliga straff

De straff som kan utdömas om du befinns skyldig är

  1. fängelsestraff,
  2. isolering,
  3. förbud,
  4. böter.

Om du befinns skyldig till en överträdelse är de straff som kan utdömas

  1. frihetsstraff,
  2. böter,
  3. reprimand eller tillrättavisning.

Alternativa påföljder kan också utdömas, såsom skyddstillsyn, villkorlig dom och frivård.

Senaste uppdatering: 04/05/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

3 – Mina rättigheter efter rättegången

Har jag rätt att överklaga domstolens beslut?

En person som befinns skyldig får i samtliga fall överklaga domen eller den påföljd som fastställts i domen, såvida inte påföljden fastställs i lag. Ett överklagande får aldrig leda till ett strängare straff. Den åtalade får också överklaga domen med hänvisning till otillräknelighet. I vissa fall kan domstolen också besluta om förnyad prövning av målet.

B) Vilka andra rättsmedel har jag?

Efter en fällande dom får du ansöka om att bli benådad av presidenten. Detta är ett mycket kraftfullt diskretionärt instrument som regleras av artikel 93 i Maltas konstitution och tillhör den verkställande makten, mer bestämt Maltas president. En benådning gör att presidenten, genom regeringen, övertar den befogenhet som normalt åligger statens rättsliga organ.

I allmänhet kan en benådning häva följderna av en fällande dom, till exempel genom att en fånge som avtjänar ett fängelsestraff omedelbart friges. I enlighet med artikel 93 i författningen får presidenten också mildra straffet eller på annat sätt vidta åtgärder till följd av en lagändring varigenom straffet har minskats.

C) Om jag döms, vad får det för konsekvenser?

Konsekvenserna av en fällande dom är böter eller fängelse, registrering av en belastning i belastningsregistret och skadat anseende.

i. Belastningsregistret

Varje fällande dom som avkunnats av brottmålsdomstolarna registreras i belastningsregistret för den person som befinns skyldig, utom när

  1. domen avser en överträdelse,
  2. den dömda person som befanns skyldig till brott var under 18 år när brottet begicks,
  3. den dömda personen beviljas nåd av Maltas president med avseende på denna fällande dom,
  4. ett föreläggande utfärdas enligt skyddstillsynslagen,
  5. personen befinns skyldig till ett brott som kan bestraffas med böter på högst 200 euro, vilket har betalats, om personen i fråga inte har en tidigare fällande dom.

Ingen fällande dom kommer att registreras efter utgången av den period som fastställs i det andra tillägget till Länken öppnas i ett nytt fönsterförordningen om utdrag ur polisregistret (kap. 77) från det att domen avkunnades.

Förmånen att domen inte registreras enligt ovan beviljas inte vaneförbrytare för brotten stöld, bedrägeri eller försäljning av eller handel med läkemedel i strid med bestämmelserna i förordningen om farliga läkemedel eller förordningen om medicinska och besläktade yrken, eller personer som dömts för brott som förtecknas i tredje tillägget till förordningen (såsom brott mot statens säkerhet), mened eller något annat brott som innebär trolöshet mot huvudman.

v. Verkställighet av dom, överförande av intagna, skyddstillsyn och alternativa påföljder

Utöver fällande domar som medför fängelse och/eller böter finns det även andra alternativa påföljder. Dessa är skyddstillsyn, villkorlig dom och samhällstjänst.

En utlänning som har dömts till fängelse i Malta kan under vissa omständigheter avtjäna straffet i sitt bosättningsland, i enlighet med både den Länken öppnas i ett nytt fönstereuropeiska konventionen om överförande av dömda personer (ETS nr 112) och Länken öppnas i ett nytt fönsterrådets rambeslut 2008/909/RIF, beroende på omständigheterna.

Senaste uppdatering: 04/05/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.