Jekk jogħġbok innota li l-verżjoni bil-lingwa oriġinali ta' din il-paġna il-Franċiż ġiet emendata reċentement. Il-verżjoni tal-lingwa li qed tara bħalissa attwalment qed tiġi ppreparata mit-tradutturi tagħna.

1 – Juridisk rådgivning

Att få oberoende juridisk rådgivning är mycket viktigt när man på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess. Dessa faktablad ger dig information om när och under vilka förhållanden som du har rätt till att företrädas av en advokat. Det står också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad ger dig information om hur du kan hitta en advokat och hur kostnaderna för advokaten regleras om du inte har råd att betala.

Att hitta en advokat

Du har alltid rätt att biträdas av en advokat i alla ärenden. Du kan själv välja advokat eller kontakta Luxemburgs advokatsamfund Länken öppnas i ett nytt fönsterBarreau de Luxembourg för att få en förteckning över advokater att välja mellan.

Om du inte kan välja någon advokat, eller om ordföranden för advokatsamfundet anser att ditt val är olämpligt, utser denne en advokat åt dig. Advokaten är skyldig att åta sig uppdraget, om inte han eller hon har förhinder eller det skulle uppstå en intressekonflikt.

Om du är frihetsberövad kan du i början av förfarandet begära av rannsakningsdomaren att få biträdas av ett anvisat rättslig biträde (avocat commis d’office) eller att få den advokat du själv väljer.

Att betala för en advokat

Advokaterna har fri prissättning. Om du inte har tillräckliga inkomster för att betala din advokat kan du begära rättshjälp vid någon av domstolarnas byråer för juridisk information (service d'accueil et d'information juridique).

Sådana byråer finns i Luxemburg, Diekirch och Esch-sur-Alzette:

  • Luxemburg: Cité Judiciaire, Bâtiment CR, L-2080, Luxembourg, tfn +352 221846
  • Diekirch: bei der Aler Kiirch, B.P.66 L-9201 Diekirch, tfn +352 802315
  • Esch-sur-Alzette: place de la Résistance, L-4002 Esch/Alzette, tfn +352 541552

Om dina inkomster inte överstiger den lagstadgade garanterade minimiinkomsten anses du ha otillräckliga inkomster och kan beviljas rättshjälp.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet – rättshjälp

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriet – bidrag till rättegångskostnader

Senaste uppdatering: 05/04/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Vilka är stegen i en brottsutredning?

Syftet med utredningen och undersökningen är att samla in bevis kring ett begånget brott och att avgöra om en eller flera misstänkta är förövarna av detta brott.

Den allmänna åklagaren inleder en utredning som anförtros polisen. Polisen förhör möjliga förövare, samlar bevis och beskriver ärendet i ett utredningsprotokoll.

När utredningen är klar beslutar den allmänna åklagaren om ärendet ska avslutas utan påföljd eller om den anklagade ska föras inför domstol.

Om det rör sig om ett grovt brott (crime) eller ett komplicerat brott av normalgraden (délit) utser den allmänna åklagaren en rannsakningsdomare (juge d’instruction), som samlar in och granskar alla fakta och omständigheter som talar både för och emot den misstänkte. Domaren åtalar alla anklagade som misstänks vara inblandade i ärendet och kan, själv eller med polisens hjälp, göra husrannsakan, beslag eller vidta andra åtgärder. Domaren kan också besluta om att den anklagade ska frihetsberövas.

Om en brottsundersökning görs ska rannsakningsdomaren, åtminstone i ärenden som gäller grova brott, rapportera till den allmänna åklagaren om förundersökningsmaterialet. Den allmänna åklagaren begär då antingen att åtalet ska läggas ned eller att den anklagade ska föras inför domstol. Distriktsdomstolens rådsavdelning (chambre du conseil du tribunal d’arrondissement) beslutar om åklagarens begäran ska bifallas eller ej.

Mina rättigheter under utredning och undersökning

Förhör/polisens förundersökning (1)

Vad händer under förundersökningen?

När ett brottsoffer har anmält ett brott, eller polisen har konstaterat att ett brott har begåtts, leder den allmänna åklagaren förundersökningen och försöker utröna vem som begått brottet. Om det gäller ett brott av normalgraden (délit) får åklagaren hänskjuta undersökningen till en rannsakningsdomare som då ska samla allt material i ärendet. Vid svåra brott (crime) ska ärendet hanteras av rannsakningsdomaren. Alla vittnen får höras. Du kan därför kallas av åklagaren, polisen eller rannsakningsdomaren för att höras om din eventuella roll i ärendet.

Vad innebär det att vara åtalad (inculpé)?

Dina rättigheter under utredning och undersökning uppstår när rannsakningsdomaren förklarar dig åtalad (inculpé), vilket innebär att du är anklagad för ett brott. Du betraktas dock alltid som oskyldig tills dess att en domstol funnit att du är skyldig och dömt dig.

Vad får jag för information om vad som händer?

Du har rätt att få information om vad du är anklagad för och varför, dvs. vilka omständigheter som läggs dig till last och på vilka rättsliga grunder. Rätten till information ska göra det möjligt för dig att på bästa sätt förbereda ditt försvar. Informationen ska vara begriplig och fullständig och delges dig antingen av en tjänsteman vid kriminalpolisen eller av rannsakningsdomaren.

Kan jag få hjälp av en tolk om jag inte förstår språket?

Om du inte talar något av de språk som används av de rättsvårdande myndigheterna (polis eller rannsakningsdomare) anlitas en tolk. Tolken kommer att översätta alla frågor som ställs och dina svar.

Arrestering (bland annat europeisk arresteringsorder) (2)

Vad händer om jag grips på bar gärning?

Om du grips på bar eller färsk gärning (crime eller délit flagrant), dvs. medan eller i samband med att ett grovt brott eller ett brott av normalgraden begås, kan du arresteras omedelbart av polisen om du misstänks vara inblandad i brottet. Du kan hållas kvar av polisen i högst 24 timmar. Föremål som kan ha använts vid brottet får beslagtas. Polisen får ta dina fingeravtryck och fotografera dig. Du kan också få lämna DNA-prov. Därefter förs du inför en rannsakningsdomare.

När har jag rätt till advokat och hur går det till?

Om du grips av polis på bar eller färsk gärning, eller förhörs av rannsakningsdomaren, är polisen eller rannsakningsdomaren skyldig att informera dig om din rätt att biträdas av en advokat, och att låta dig kontakta en sådan så du kan få hjälp. Denna information ska du få skriftligt och mot kvittering, på ett språk som du förstår, innan du förhörs.

Får jag kontakta en anhörig eller en vän?

Polisen är skyldig att skriftligt, mot kvittering och på ett språk som du förstår, informera dig om din rätt att kontakta en valfri person och ge dig tillgång till en telefon. Du kan kontakta en anhörig eller en vän, dock med förbehållet att detta inte får strida mot undersökningens intressen.

Får jag kontakta en läkare vid behov?

Vid gripandet får du skriftlig information, mot kvittering och på ett språk som du förstår, om din rätt att snarast undersökas av läkare. Den allmänna åklagaren kan dessutom på eget initiativ eller på begäran av en av dina anhöriga, utse en läkare som kan undersöka dig.

Får jag kontakta min ambassad om jag är medborgare i ett annat land?

Du får kontakta en person som du själv väljer, dvs. ditt lands ambassad om du så vill.

Kan en kroppsvisitation göras?

Om du vid gripandet misstänks ha gömt något som kan bidra till att uppdaga sanningen eller något som kan vara farligt för dig själv eller för andra får en person av samma kön som du själv göra en kroppsvisitation.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, företagslokaler, bil osv?

Inom ramen för förundersökningen kan husrannsakan hos dig bara göras med ditt uttryckliga och egenhändigt skrivna samtycke. Vid utredning av färsk gärning (crime eller délit flagrant) krävs inte något sådant samtycke och husrannsakan kan ske när som helst på dygnet. Husrannsakan kan även göras av din bil om det finns indicier som tyder på att du har begått ett svårare brott.

Inom ramen för rannsakningsdomarens undersökning får husrannsakan bara göras mellan kl. 6.30 och 20.00. Du har rätt att få kopior på de dokument som beslagtas och begära att få tillbaka föremål som beslagtagits. Staten lämnar tillbaka föremålet om det inte behövs för att uppdaga sanningen eller för att garantera parternas rättigheter och om det inte innebär en fara för människors liv eller egendom. Begäran om återlämnande kan avslås om föremålet enligt lag får konfiskeras.

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, DNA-prov eller andra kroppsvätskor?

På den allmänna åklagarens eller rannsakningsdomarens begäran och med ditt föregående och skriftliga samtycke kan en tjänsteman vid kriminalpolisen ta cellprov från dig för att upprätta en DNA-profil.

Du kan tvingas lämna DNA-prov om det verkar finnas ett direkt samband mellan dig och den brottsliga handlingen och om brottet har ett straffvärde på minst två års fängelse.

Du kan inte tvingas lämna blodprov.

Den allmänna åklagaren kan kräva att du lämnar fingeravtryck om du grips på bar eller färsk gärning vid ett grovt brott och under förundersökningen. Fingeravtrycken kan användas av polisen för framtida förebyggande, utredning och konstaterande av brott.

Om det krävs för att fastställa din identitet kan du, med den allmänna åklagarens eller rannsakningsdomarens godkännande, bli ombedd att lämna fingeravtryck inom ramen för en utredning av ett svårare brott på bar eller färsk gärning (procédure de flagrant crime ou délit), eller en förundersökning, eller en framställan om bevisupptagning, eller verkställandet av en efterlysning som utfärdats av en rättslig myndighet. Fingeravtrycken kan användas av polisen för framtida förebyggande, utredning och konstaterande av brott, utom i det fall du inte blir föremål för någon utredning eller genomförandeåtgärd.

Hur kan rannsakningsdomaren kalla mig till förhör?

Om du inte är frihetsberövad kan rannsakningsdomaren kalla dig skriftligt, med en uppmaning att inställa dig inför rätta (mandat de comparution). Det är helt enkelt en kallelse där du ombeds komma till angiven plats på ett angivet klockslag, för att bli förhörd av rannsakningsdomaren.

Du kan också bli hämtad av polis med en hämtningsorder (mandat d'amener), om rannsakningsdomaren bedömer att det finns risk för att du håller dig undan, för att bevis förstörs eller för att du inte inställer dig på uppmaningen. Om det är frågan om ett grovt brott finns en presumtiv flyktrisk om brottet faller under straffrätten.

En arresteringsorder (mandat d'arrêt) kan utfärdas om den åtalade är på flykt eller bosatt i utlandet och om det aktuella brottet straffas med fängelse.

Om jag är medborgare i ett annat land, måste jag då närvara under utredningen, och kan jag delta genom videolänk?

Du måste närvara under förhören. Det finns inget utrymme i lagen för deltagande genom videolänk.

Förhör av rannsakningsdomaren och häktning (3)

Vad är syftet med rannsakningsdomarens förhör?

Rannsakningsdomaren fastställer din identitet och informerar dig om alla åtgärder under förfarandet. Han eller hon informerar dig om att du är åtalad, dvs. att du officiellt är anklagad för att ha begått ett visst brott och förhör dig om omständigheterna kring det du anklagas för.

Vad har jag för rättigheter under rannsakningsdomarens förhör?

Du har rätt att få information om alla omständigheter kring det som du anklagas för, och om de åtgärder som vidtas under utredning av ett svårare brott på bar eller färsk gärning eller under förundersökningen.

Rannsakningsdomaren måste informera dig om din rätt att biträdas av en advokat som du själv väljer. Denna information ska du få innan du förhörs, skriftligt och mot kvittering, på ett språk som du förstår. Om du inte själv väljer någon advokat ska rannsakningsdomaren på din begäran utse en åt dig.

Du får endast förhöras i närvaro av din advokat, om du inte uttryckligen avböjer att biträdas.

Du har rätt att vägra svara på frågor, men du måste närvara vid förhör. Du ska informeras om denna rättighet.

Du har alltid rätt att ta tillbaka det du har sagt. Ett erkännande kan bara användas emot dig om det görs självmant och av fri vilja.

Du har rätt att ställa frågor till vittnena.

Du får inte kommunicera med din advokat förrän efter det första förhöret. Domaren kan med ett motiverat beslut förbjuda dig att kommunicera (skriftligt) med dina anhöriga under högst tio dagar.

Kan jag få hjälp av en tolk om jag inte förstår språket?

Rannsakningsdomaren ska tillkalla en tolk för förhöret, som ska översätta alla frågor och svar och översätta din deklaration vid genomläsningen.

Kan jag bli tillbakaskickad till mitt hemland?

Nej, om inte myndigheterna i ditt hemland söker dig för samma brott och myndigheterna i Luxemburg godtar att undersökningen eller brottsutredningen sker i ditt hemland måste du stanna i Luxemburg, vid behov i häkte.

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

I praktiken kontrollerar de rättsliga myndigheterna din bakgrund inom ramen för undersökningen och därmed också informationen om dig i belastningsregistret.

Kommer jag att få information om vittnen mot mig och om andra bevis mot mig?

Inom ramen för din rätt att läsa utredningsmaterialet, normalt med din advokat som mellanhand, kan du få reda på vittnesmål mot dig och andra bevis mot dig. Du har tillgång till utredningsmaterialet efter det första förhöret. Du kan också när som helst be rannsakningsdomaren att få se delar av utredningsmaterialet.

Kommer jag att häktas eller släppas fri?

Efter att ha åtalat dig och förhört dig kan rannsakningsdomaren besluta att du ska släppas fri. Han eller hon kan också besluta att du ska häktas och utfärdar då en häktningsorder (mandat de dépôt). Polisen tar dig då till häktet. Rannsakningsdomaren kan förbjuda dig att kommunicera med omvärlden om det krävs av utredningsskäl. Om förbudet hävs får du ringa närstående från häktet, om du följer häktets regler.

Du har under hela förfarandet rätt att begära att frisläppas preliminärt. Frisläppandet kan villkoras av en borgenssumma och det krävs att du anger en adress i Luxemburg.

Kan jag lämna landet under utredningen?

Generellt sett kan du lämna landet under pågående utredning, om du inte är frihetsberövad. Om du däremot riskerar ett fängelsestraff för brott av normalgraden eller grovt brott (med ett maxstraff på minst två år om du är bosatt i Luxemburg), kan rannsakningsdomaren eller domstolens rådsavdelning besluta om att du ska placeras under rättslig övervakning (sous contrôle judiciaire), vilket exempelvis kan innebära att du inte får förflytta dig utanför ett geografiskt område som fastställs av rannsakningsdomaren.

Jag har redan åtalats för samma brott i en annan medlemsstat. Vad händer då?

Du kan bara straffas en gång för samma brott, men dubbel lagföring är möjlig så länge det inte finns någon lagakraftvunnen dom i något land. Om det pågår en utredning i den andra medlemsstaten kan du överlämnas dit för att lagföras och dömas där och inte i Luxemburg.

Rådsavdelningens överläggningar för att besluta om frisläppande (4)

Till vem och hur ansöker jag om preliminärt frisläppande om jag häktas?

Du kan alltid begära att bli frisläppt, när som helst under utredningen och hur många gånger som helst. Det görs genom en enkel framställan till distriktsdomstolens rådsavdelning (chambre du conseil du tribunal d’arrondissement).

Om du är häktad och frihetsberövad kan du också ansöka om att bli frisläppt med en enkel skriftlig framställan om detta som du lämnar till häktets personal.

Hur ser förfarandet ut och vilka tidsfrister gäller?

Beslutet ska fattas skyndsamt och senast tre dagar efter inlämnadet av ansökan om att bli frisläppt. Som åtalad måste du höras, och i förekommande fall även din advokat. Distriktsdomstolens rådsavdelning fattar sitt beslut på grundval av ett skriftligt och motiverat yttrande av rannsakningsdomaren.

Kan jag frisläppas preliminärt om jag betalar pengar (borgen)?

Ja, i lagen föreskrivs möjligheten att frisläppas mot en ekonomisk garanti. Domstolen kan frisläppa dig preliminärt mot att du betalar en summa som domstolen fritt bestämmer. Summan ska garantera att du kommer att inställa dig hos rannsakningsdomaren och i domstolen och eventuellt avtjäna ditt straff, samt betala böter och rättegångskostnader.

Kommer jag att övervakas om jag frisläpps preliminärt?

Om du frisläpps kan du placeras under rättslig övervakning. Myndigheten kan ålägga dig vissa restriktioner, som att du inte får träffa vissa personer eller inte resa bort.

Finns det rättsmedel mot domstolens beslut?

Beslutet om ditt frisläppande kan överklagas av den allmänna åklagaren inom ett dygn från beslutets delgivning. I sådana fall förblir du frihetsberövad fram till dess att appellationsdomstolen fattat beslut om överklagandet.

Om domstolen beslutar att avslå din ansökan om frisläppande kan du överklaga det beslutet till appellationsdomstolen.

Allmänna åklagarens/rannsakningsdomarens utredning och rätten till försvar (5)

Vilka åtgärder kan rannsakningsdomaren vidta?

Under undersökningsförfarandet kan rannsakningsdomaren använda sig av en mängd olika medel för att fastställa sanningen om de handlingar som ligger till grund för brottet.

Domaren kan anordna husrannsakan, höra vittnen, anordna vittneskonfrontation, anlita experter, avlyssna och spåra telefonsamtal och eventuellt organisera en infiltration.

Kan jag överklaga någon åtgärd under undersökningsförfarandet?

Du har rätt att begära ogiltigförklaring av de åtgärder som vidtas under undersökningen. Detta gör du vid distriktsdomstolens rådsavdelning.

Begäran om ogiltigförklaring ska göras medan undersökningen fortfarande pågår, inom fem dagar från det att du fått kännedom om åtgärden. Om du inte begär ogiltigförklaring medan undersökningen pågår kan du inte begära det under själva rättegången.

Vilka andra rättsmedel har jag?

Utöver ovanstående begäran om ogiltigförklaring har du också rätt att under den tid som undersökningen pågår kräva att få utöva de möjligheter eller rättigheter som du har enligt lagen. Om man har underlåtit eller vägrat fatta beslut om din begäran kan du åberopa detta senare vid en annan instans och hävda att processen inte varit rättvis.

Vilka åtgärder kan jag begära att rannsakningsdomaren vidtar?

Du kan genom din advokat begära att rannsakningsdomaren vidtar åtgärder som kan bevisa din oskuld. Du kan exempelvis begära husrannsakan, nya förhör, förhör med vittnen som kan tala till din fördel, vittneskonfrontationer eller anlitande av experter.

Du kan också ge rannsakningsdomaren alla handlingar som kan visa din oskuld eller begära hävning av de beslag som domaren gjort av dokument, föremål eller bankkonton.

Utredningens avslutande och hänskjutande till domstol (6)

Vad händer när utredningen är klar?

Rannsakningsdomaren beslutar om att utredningen ska avslutas. Han eller hon anser sig då ha gjort allt som krävs för att klargöra sanningen och för att de anklagade förövarna ska kunna dömas.

Vad har jag för rättigheter efter beslutet om att utredningen avslutas?

Utredningsmaterialet med rannsakningsdomarens eventuella yttrande ställs till ditt och din advokats förfogande minst åtta dagar innan det datum då distriktsdomstolens rådsavdelning ska granska den. Du har rätt att få ta del av all information som framkommit under utredningen.

Du har rätt att göra en inlaga, i praktiken genom din advokat, innan rådsavdelningen fattar sitt beslut om att antingen lägga ned åtalet (åtalsnedläggning i brist på tillräckliga bevis) eller hänskjuta åtalet till en domstol (för att döma den eller de åtalade).

Du förfogar över rättsmedel mot både rannsakningsdomarens och rådsavdelningens beslut: du kan överklaga rannsakningsdomarens beslut eller det beslut som fattats av distriktsdomstolens rådsavdelning. Överklagan görs till appellationsdomstolens rådsavdelning.

Kan jag erkänna alla eller en del av misstankarna före rättegången?

Det finns för närvarande inget särskilt förfarande för att förklara sig skyldig i Luxemburg.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Åtalspunkterna kan ändras före rättegången om nya omständigheter uppdagas under utredningen och förundersökningen.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs strafflag (Code Pénal)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs lag om förundersökning (Code d'instruction criminelle)

Senaste uppdatering: 05/04/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Jekk jogħġbok innota li l-verżjoni bil-lingwa oriġinali ta' din il-paġna il-Franċiż ġiet emendata reċentement. Il-verżjoni tal-lingwa li qed tara bħalissa attwalment qed tiġi ppreparata mit-tradutturi tagħna.

3 – Mina rättigheter under rättegången

Vilken domstol är behörig?

Beroende på allvaret i det brott som åtalet gäller, faller det under olika domstolars behörighet.

  • Ringa brott (contravention) hanteras av en ensam domare vid polisdomstolen (tribunal de police).
  • Brott av normalgraden (délit) hanteras av distriktsdomstolens brottmålsavdelning (chambre correctionnelle du tribunal d’arrondissement) av tre domare, utom trafikbrott som hanteras av en ensam domare.
  • Grova brott (crime) hanteras av distriktsdomstolens avdelning för grova brott (chambre criminelle du tribunal d’arrondissement) av tre domare.

Domstolen kan besluta att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar, exempelvis om brottsoffret är ett barn.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Principen är att den rättsliga klassificering som gjorts är preliminär och att den prövande domstolen inte behöver beakta den.

Åtalspunkterna kan bara ändras så länge grunden för åtalet förblir densamma.

Vad händer om jag erkänner alla eller en del av åtalspunkterna under rättegången?

Man kan inte förklara sig skyldig, men man kan erkänna ett brott. Domaren kan avvisa ett erkännande som verkar osannolikt. Ett erkännande kan dock vara en förmildrande omständighet.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Måste jag närvara under rättegången? Kan den genomföras utan mig?

Du måste närvara vid rättegången, om du inte kan motivera din frånvaro med exempelvis ett läkarintyg. Rättegången kan då skjutas upp. Du kan ge din advokat i uppdrag att företräda dig, om inte domstolen kräver att du ska närvara personligen. Vid grova brott måste du alltid närvara personligen.

Om jag bor i en annan medlemsstat, kan jag då delta genom videolänk? Måste jag samtycka?

Lagen föreskriver ingen möjlighet för personer bosatta i en annan medlemsstat att delta genom videolänk.

Måste jag närvara under hela rättegången?

Ja, eftersom domaren kan vilja höra dig när som helst under rättegången.

Kommer jag att få tolkning om jag inte förstår det språk som används vid domstolen?

Rätten till gratis tolk om du inte förstår eller pratar det språk som används vid rättegången är en grundläggande rättighet enligt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Däremot översätts inte rättegångshandlingarna.

Måste jag ha en advokat? Kommer en advokat att utses åt mig? Kan jag byta ut min advokat?

Du har rätt att försvara dig själv eller biträdas av en advokat som du själv väljer. Om du inte har råd att betala för en advokat har du rätt till ett anvisat rättsligt biträde (rättshjälp). Du kan alltid byta advokat.

Får jag tala under rättegången? Måste jag tala under rättegången? Har jag rätt att tiga och inte ange mig själv?

Du har rätt att yttra dig angående alla åtalspunkter. Du har också rätt att tiga om de anklagelser som riktas mot dig.

Vilka konsekvenser får det om jag inte säger sanningen under rättegången?

Om du inte talar sanning under rättegången riskerar du ett strängare straff.

Kan jag ifrågasätta bevisen som läggs fram emot mig? Hur? Varför?

Du får ifrågasätta de bevis som läggs fram emot dig med alla medel, t.ex. med hjälp av vittnen, handlingar, argument eller expertutlåtanden.

Vilken typ av bevis kan jag åberopa?

Domstolen ska beakta alla slags bevis.

Under vilka villkor kan jag åberopa bevisen?

De två villkoren för att bevis ska kunna åberopas är att de lagligen tillförts utredningsmaterialet och att de lagts fram för parternas fria överläggning under ett offentligt sammanträde.

Kan jag använda en privatdetektiv för att få fram bevis åt mig? Godkänns sådana bevis?

Det är inte förbjudet att anlita en privatdetektiv för att få fram bevis, men för att de ska kunna användas måste detektiven ha följt lagen.

Kan jag eller min advokat ställa frågor till de andra vittnena i målet? Kan jag eller min advokat göra invändningar mot vad de säger?

Rätten att höra vittnen följer av den rätt till försvar som följer av artikel 6.3 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Som tilltalad får du kalla och förhöra vittnen till ditt försvar under samma förhållanden som vittnen som åberopas mot dig.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Tidigare domar mot dig som finns i belastningsregistret kommer att tillhandahållas domstolen under rättegången.

Kommer tidigare fällande domar i en annan medlemsstat att tas i beaktande?

Nej, när det gäller återfall. Ja, när det gäller beviljande av uppskov.

Vilka är de möjliga resultaten av rättegången?

Du kan bli helt eller delvis frikänd. Du kan också förklaras skyldig. Straffet beror på vilket slags brott du befunnits skyldig till.

För grova brott är följande straff möjliga:

  • Livstids fängelse eller fängelse i mellan 5 och 30 år.
  • Böter på minst 251 euro.
  • Förverkande av egendom.
  • Återkallande av titlar, grader, offentliga uppdrag, anställningar och poster.
  • Återkallande av vissa medborgerliga och politiska rättigheter.
  • Stängning av företag och etableringar.
  • Offentliggörande eller annonsering av hela eller ett utdrag ur domen, på den dömdes bekostnad.
  • Förbud mot utövande av viss yrkesverksamhet.

För brott av normalgraden är följande straff möjliga:

  • Fängelse (8 dagar till 5 år).
  • Böter på minst 251 euro.
  • Förverkande av egendom.
  • Återkallande av vissa medborgerliga och politiska rättigheter.
  • Stängning av företag eller etableringar.
  • Offentliggörande eller annonsering av domen.
  • Förbud mot utövande av viss yrkesverksamhet.
  • Förbud mot framförande av vissa fordon.
  • Fängelsestraff på mindre än sex månader kan av domaren bytas mot samhällstjänst i mellan 40 och 240 timmar.

För ringa brott kan polisdomstolen utdöma följande straff:

  • Böter på mellan 25 och 250 euro om inte lagen föreskriver annat.
  • Förverkande av egendom.
  • Förbud mot framförande av vissa fordon.

Om jag döms till ett frihetsstraff, vilka olika möjligheter att avtjäna detta finns det?

I Luxemburg är det den allmänna åklagaren som beslutar hur frihetsstraffen ska avtjänas, utan domarens inblandning.

Det finns olika möjligheter:

Uppdelad strafftid

En dömd person som inte utgör någon fara kan genom uppdelad strafftid avtjäna sitt straff i överenskomna perioder.

Frigång

Vid frigång kan den straffade utföra arbete eller delta i utbildning under strafftiden.

Villkorlig frigivning

Den straffade kan friges villkorligt efter halva strafftiden.

Permission

Permission innebär att den straffade får vistas utanför anstalten, antingen under en del av dagen, eller i 24-timmarsperioder, och denna tid räknas av strafftiden.

Straffeftergift

Inför den villkorliga eller definitiva frigivningen kan en straffeftergift beviljas dömda personer som uppvisat en positiv utveckling under beviljade permissioner.

Elektronisk fotboja

Det finns ännu ingen lag om detta i Luxemburg.

Vad är målsägandens (offrets) roll under rättegången?

Brottsoffret kan höras som vittne. Brottsoffret kan också vara målsägande, dvs. kräva skadestånd. Brottsoffret får yttra sig om det brott som begåtts och dess följder. Målsäganden kan överklaga domen, men bara den del som gäller hans eller hennes intressen som målsägande.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDomstolarnas organisation

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs strafflag (Code Pénal)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs lag om förundersökning (Code d'instruction criminelle)

Senaste uppdatering: 05/04/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Jekk jogħġbok innota li l-verżjoni bil-lingwa oriġinali ta' din il-paġna il-Franċiż ġiet emendata reċentement. Il-verżjoni tal-lingwa li qed tara bħalissa attwalment qed tiġi ppreparata mit-tradutturi tagħna.

4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Kan jag överklaga?

Du kan överklaga domen inom fyrtio dagar från och med den dag domen meddelas, genom en deklaration till domstolen. Du kan överklaga straffet eller den civilrättsliga delen.

Vilken domstol är behörig?

  • Ringa brott (contravention) prövas vid polisdomstolen. Domarna överklagas till domstolen för mindre brottmål (tribunal correctionnel).
  • Brott av normalgraden (délit) prövas vid domstolen för mindre brottmål (tribunal correctionnel). Domarna överklagas till appellationsdomstolen (cour d'appel).
  • Grova brott (crime) prövas vid distriktsdomstolens brottmålsavdelning (chambre criminelle du tribunal d’arrondissement). Domarna överklagas till appellationsdomstolens brottmålsavdelning.

Vad händer om jag överklagar?

Den allmänna åklagaren vid den domstol du har överklagat till informeras om detta inom ett dygn från överklagandet. Ett rättegångsdatum för överklagandet fastställs och meddelas dig.

Hur lång tid kommer det att ta innan överklagandet tas upp?

Det tar några månader innan överklagandet tas upp.

Kan jag åberopa nya bevis vid överklagandet? Vilka regler gäller?

Vid överklagandet har du rätt att lägga fram nya bevis. Reglerna om bevisning gäller. Domstolen godtar alla lagliga bevis som läggs fram. Däremot godtas inte rättsmedel som borde ha tagits upp i första instans, som ogiltigförklarande av en handling.

Vad händer i rättegången för överklagande och vad kan domstolen besluta?

Domarna granskar alla omständigheter på nytt, men i princip hör den inte vittnena en gång till, såvida domstolen inte konstaterar att det är nödvändigt. Likaså kan domstolen vid behov höra nya vittnen.

Den högre instansen kan i princip inte öka det straff som beslutats i första instans om det bara är den tilltalade som har överklagat domen. I sådana fall kan den bara bekräfta eller sänka den tilltalades straff. Straffet kan bara ökas om domen även överklagats av den allmänna åklagaren, vilket oftast är fallet om den tilltalade överklagar domens straffrättsliga del.

Vad händer om överklagandet bifalls/inte bifalls?

Du har rätt att begära att målet hänskjuts till kassationsdomstolen (cour de cassation). Kassationsdomstolen prövar om rättsreglerna följts, men inte själva saken.

Om det första beslutet är fel, kommer jag att få någon kompensation? För vad? Hur?

Du har bara rätt till kompensation om du har varit frihetsberövad på oriktiga grunder. Denna rätt finns för alla som varit häktade under mer än tre dagar, under förutsättning att häktningen eller frihetsberövandet inte orsakats av ditt eget handlande.

Om mitt överklagande bifalls, registreras den fällande domen då?

Om ditt överklagande bifalls och du frikänns kommer inte den fällande domen att registreras i belastningsregistret.

Är det möjligt att överklaga vidare om det första överklagandet inte bifalls? Till vem? Under vilka omständigheter?

En person som dömts för ett grovt brott eller ett brott av normalgraden genom en dom som vunnit laga kraft kan begära resning under följande omständigheter:

  • Om personen dömts för ett grovt brott eller ett brott av normalgraden och en annan person genom ett nytt domslut döms för samma brott, och dessa två domar inte är förenliga. De motsägande domarna är då bevis på att någon av personerna är oskyldig.
  • Om de vittnen som hörts döms för mened.
  • Om det efter domen uppdagas nya och dittills okända omständigheter eller bevis som kan fastställa att du är helt eller delvis oskyldig.
  • Om du har blivit dömd för mord eller dråp och det framkommer omständigheter som i tillräckligt hög grad kan tyda på att det påstådda offret är i livet.
  • Om det av ett beslut av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna framgår att ett straff har utdömts i strid mot konventionen.

Högsta domstolen (cour supérieure de justice) sammanträder som kassationsdomstol och beslutar i frågor om resning.

När är den fällande domen slutgiltig?

Domen är slutgiltig och vinner laga kraft när alla rättsmedel har uttömts, bland annat när tidsfristen för överklagande eller ansökan om resning har gått ut.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Som utländsk medborgare kan du skickas tillbaka efter en rättegång för grovt störande av allmän ordning. En utländsk medborgare kan ansöka om att bli frisläppt efter halva strafftiden om han eller hon skriftligen förbinder sig att inte återvända till landet.

Du kan överklaga migrationsministeriets beslut om att skicka hem dig till förvaltningsdomstolen (tribunal administratif).

Vad händer med informationen om åtalspunkterna/fällande dom?

Uppgifter om den fällande domen mot dig registreras i belastningsregistret, där alla domar som utfärdats av det luxemburgska rättsväsendet skrivs in.

Hur och var kommer den informationen att sparas?

Belastningsregistret, som är en databas, hanteras av den allmänna åklagarmyndigheten (Parquet Général) som leds av den allmänna åklagaren. Du identifieras i registret med ditt för- och efternamn, dina föräldrars namn, i förekommande fall makas namn, din födelseort och ditt födelsedatum, din bostadsadress och yrke, eller med ett identitetsnummer.

Hur länge kommer den att finnas kvar?

Domar som avkunnats av en domstol i Luxemburg gallras ur belastningsregistret om du frikänts efter överklagande eller efter en viss tid efter avtjänat straff (réhabilitation de droit).

Kan den sparas utan mitt samtycke?

Registrering av information i belastningsregistret är obligatorisk och kan göras utan ditt samtycke.

Kan jag besvära mig mot att informationen sparas? Hur? Till vem?

Du har rätt att besvära dig mot uppgifter som registrerats i belastningsregistret. Vänd dig i så fall till distriktsdomstolens rådsavdelning (chambre du conseil du tribunal d’arrondissement).

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterBelastningsregister

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs strafflag (Code Pénal)

Länken öppnas i ett nytt fönsterLuxemburgs lag om förundersökning (Code d'instruction criminelle)

Senaste uppdatering: 05/04/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Jekk jogħġbok innota li l-verżjoni bil-lingwa oriġinali ta' din il-paġna il-Franċiż ġiet emendata reċentement. Il-verżjoni tal-lingwa li qed tara bħalissa attwalment qed tiġi ppreparata mit-tradutturi tagħna.

 5 - Smärre brott

Brott mot trafiklagstiftningen regleras i trafiklagen (code de la route) och kan bland annat handla om rattfylleri, fortkörning och överträdelser i samband med trafikolyckor.

Vad säger lagen om alkohol i trafiken?

Det görs skillnad mellan olika alkoholhalter. Den grundnivå över vilken rattfylleri blir straffbar är 0,5 g/liter blod (promille). Rattfylleri med promillehalter i blodet mellan 0,5 och 1,2 räknas som contravention grave och faller under polisdomstolens (tribunal de police) behörighet. Högre promillehalter är ett brott av normalgraden (délit) och hänskjuts till domstolen för mindre brottmål (tribunal correctionnel).

Lagen tar också upp det fall då personen visar uppenbara tecken på berusning. Om du har mindre än 0,5 promille alkohol i blodet, men är uppenbart berusad, kommer du att behandlas som om du hade en promillehalt på minst 0,5 i blodet. Om promillehalten är mellan 0,5 och 1,2, och föraren är uppenbart berusad, kommer denne också att behandlas som om han eller hon hade en promillehalt på minst 1,2 gram alkohol/liter blod.

Vad riskerar du för straff?

Följande påföljder kan förekomma: fängelse, böter, indraget körkort (tillfälligt, definitivt, med omedelbar verkan) eller konfiskering. Påföljden beror på överträdelsens allvar.

Vilka fortkörningsbrott finns det?

Det finns tre olika grader av fortkörningsbrott:

Ringa överträdelse (contravention simple)

Överträdelse av hastighetsbegränsning som inte innefattas i någon annan kategori. Påföljden vid ringa överträdelse är att du får betala en varningsavgift (avertissement taxé), och ärendet avslutas därmed.

Allvarlig överträdelse (contravention grave)

Påföljden är böter (mellan 25 och 500 euro).

Grov fortkörning (délit de grande vitesse) – endast vid upprepad fortkörning efter allvarlig överträdelse

Påföljden blir böter (500 till 10 000 euro) eller fängelse (8 dagar till 3 år) eller en kombination av båda.

Mer information om gränserna för de olika fortkörningskategorierna och hur de klassificeras i fråga om överträdelsens allvar finns på transportministeriets Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplats.

Vilka överträdelser finns i samband med trafikolyckor?

Smitning

Vid en trafikolycka (oavsett olyckans art eller skadornas omfattning) ska du alltid stanna kvar på olycksplatsen tills all rapportering är klar, då det annars betraktas som smitning.

Påföljden vid smitning kan bli fängelse, böter eller indraget körkort.

Underlåtande att hjälpa personer i fara

Att underlåta att hjälpa eller skaffa hjälp åt en person som är i allvarlig fara, trots att detta inte innebär en allvarlig fara för dig själv eller någon annan, är straffbart. Detta gäller oavsett om det är du själv som upptäcker att personen är i fara, eller om någon annan beskrivit situationen för dig och bett dig ingripa.

Underlåtande att hjälpa en person i fara kan antingen ge fängelse mellan 8 dagar och fem år, böter mellan 251 och 10 000 euro, eller en kombination av båda.

Vållande av kroppsskada och vållande till annans död

Detta kommer att hanteras av domstol som ett motsvarande ärende som inte är kopplat till trafiken.

Senaste uppdatering: 05/04/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.