Jekk jogħġbok innota li l-verżjoni bil-lingwa oriġinali ta' din il-paġna l-Ingliż ġiet emendata reċentement. Il-verżjoni tal-lingwa li qed tara bħalissa attwalment qed tiġi ppreparata mit-tradutturi tagħna.

1 – Juridisk rådgivning

Att få oberoende juridisk rådgivning är mycket viktigt när man på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess. Dessa faktablad ger dig information om när och under vilka förhållanden som du har rätt att företrädas av en advokat. Det står också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad ger dig information om hur du kan hitta en advokat och hur kostnaderna för advokaten regleras om du inte har råd att betala.

Att hitta en advokat

Om du sätts i förvar och behöver en advokat har polisen (Gardaí) en förteckning över advokater som snabbt kan komma och träffa dig för att ge dig råd. Förteckningen innehåller personer som man vet har möjlighet att besöka polisstationerna dygnet runt.

Om du inte har satts i förvar men behöver råd från en brottmålsadvokat kan du kontakta Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands advokatsamfund, som kan ge dig namn på advokater som arbetar med brottmålsförsvar. De har inte rätt att rekommendera något företag.

Ett bättre sätt att hitta en advokat som är specialiserad på området är genom ”mun-till-mun-metoden” om du känner någon som redan har varit i samma situation. Du kan också söka på internet eftersom många advokatkontor nu har webbplatser där de anger vilket område de är specialiserade på.

Att betala för en advokat

Irland har ett system med rättshjälp som kan erbjuda advokattjänster till en person som misstänks eller anklagas för ett brott. Rättshjälpen kan under vissa omständigheter vara kostnadsfri.

Om du satts i förvar vid polisstationen för förhör om ett brott och har låg inkomst eller inte arbetar har du sannolikt rätt till kostnadsfria advokattjänster enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterpolisens system för juridisk rådgivning. Du måste fylla i en blankett till din advokat med en förklaring om att du tjänar mindre än den tillåtna gränsen på 20 316 euro eller att du erhåller försörjningsstöd. Inga andra handlingar krävs.

Om du har anklagats för ett brott har du rätt att ansöka om rättshjälp hos domaren vid den domstol där du ska infinna dig. Detta kallas ett Länken öppnas i ett nytt fönsterCertificate for Free Legal Aid. Din advokat kan hjälpa dig med ansökan till domstolen. Om du inte har någon advokat erbjuder domaren dig ofta rättshjälp och kan utse en advokat åt dig. Om anklagelsen gäller ett allvarligt brott och du inte arbetar kommer du sannolikt att beviljas rättshjälp. Om du arbetar kan du uppmanas att fylla i en blankett där du anger inkomst och kostnader.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterRättshjälp vid brottmålLänken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.legalaidboard.ie

Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands advokatsamfund

Senaste uppdatering: 18/01/2024

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Jekk jogħġbok innota li l-verżjoni bil-lingwa oriġinali ta' din il-paġna l-Ingliż ġiet emendata reċentement. Il-verżjoni tal-lingwa li qed tara bħalissa attwalment qed tiġi ppreparata mit-tradutturi tagħna.

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Vad är avsikten med en brottsutredning?

Avsikten med en brottsutredning är att bemöta ett klagomål om ett brott från en medborgare, eller när polisen misstänker att straffrättsliga bestämmelser har överträtts, och hitta förövaren/förövarna. Normalt rapporterar allmänheten en händelse och polisen inleder då en utredning för att ta reda på om straffrättsliga bestämmelser har överträtts. I så fall utreder de händelsen ytterligare.

Vem genomför utredningen?

I så gott som samtliga fall är det den irländska polisen Länken öppnas i ett nytt fönsterAn Garda Síochána som har rätt att utreda brott. Polisen kan få rättslig vägledning i hur utredningen bäst ska genomföras från riksåklagarämbetet, vars jurister genomför de flesta åtalen för den irländska statens räkning.

Vilka är stegen i en brottsutredning?

Det första steget i en brottsutredning är när en medborgare klagar eller polisen (Garda) misstänker brott. Polisen fastställer om händelsen är ett brott och om så är fallet börjar de utreda brottet.

På det här stadiet beslutar polisen om det misstänkta brottet är ”allvarligt” eller ej. Begreppet ”allvarligt” används för brott som teoretiskt kan medföra fängelse i minst fem år. Om brottet hör till den kategorin kan polisen utreda det och använda sina befogenheter för att arrestera och kvarhålla dig på polisstationen för förhör. Rättigheter när det gäller arrestering, kvarhållande och förhör tas upp senare på detta faktablad.

Om brottet inte är allvarligt har polisen mindre befogenheter. De har i allmänhet befogenhet att utreda det påstådda brottet men inte befogenhet att arrestera och kvarhålla dig i syfte att förhöra dig. De har endast rätt att arrestera dig för att åtala dig för det misstänkta brottet. Om de inte arresterar dig för ett icke allvarligt brott kallar de dig vanligtvis inför domstol för att inleda rättegångsförfarandet.

Det tredje stadiet i utredningen är att samla information som kan användas som bevis i en senare rättegång. Informationsinsamlingen kan ske på många sätt och polisens rättigheter i sammanhanget beror på det misstänkta brottets art. Polisens rätt att arrestera och förhöra dig ger dem också begränsade befogenheter att samla in kriminaltekniska och andra former av möjliga bevis från dig som kommer att tas upp på detta faktablad.

Polisen fattar beslut antingen själva eller efter rådgivning från Länken öppnas i ett nytt fönsterriksåklagaren om att åtala dig och vad du ska åtalas för. Beslutet att väcka åtal vid allvarliga och icke allvarliga brott fattas ofta av polisen. Om brottet är ovanligt eller uppenbart allvarligt eller kräver bistånd från riksåklagaren för att åtal ska kunna väckas ber polisen normalt riksåklagaren om råd.

Mina rättigheter under utredningen

Klicka på länkarna nedan för ytterligare information om dina rättigheter under utredningens olika stadier.

Mina rättigheter under förvar (1)

Om brottet är ”allvarligt” har polisen befogenhet att Länken öppnas i ett nytt fönsterarrestera dig och frihetsberöva dig för att förhöra dig. Det innebär att du sätts i polisförvar och måste stanna kvar under hela den tid du är frihetsberövad.

Behöver polisen en order för att arrestera mig?

Nej. Polisen behöver inte nödvändigtvis någon häktningsorder för att arrestera dig om de misstänker att du begått det brott de utreder.

Var kan de arrestera mig?

Polisen kan arrestera dig i din bostad eller på allmän plats. De behöver endast ha en rimlig misstanke om att du har begått ett brott för att de ska ha rätt att arrestera dig.

Har jag rätt att få veta varför jag blir arresterad?

Ja. Polisen måste informera dig om varför du blir arresterad.

Får polisen använda våld när de arresterar mig?

Ja. De kan använda rimligt våld för att arrestera dig.

När du har arresterats

Du förs till en polisstation för förhör eller åtal. Dina rättigheter när du befinner dig på polisstationen skyddas enligt lag och vakthavande befäl på stationen ansvarar för dina rättigheter. Hur länge du kan hållas kvar på polisstationen beror på vilken lagstadgad befogenhet som polisen åberopar för att hålla dig kvar. Se Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands råd för medborgerliga fri- och rättigheter (ICCL) för ytterligare information om dina rättigheter.

Förhör och polisutredning (2)

Får jag information om mina rättigheter?

Ja. När du sätts i förvar enligt en av dessa lagstadgade befogenheter får du information om dina rättigheter under den tid du är frihetsberövad. Meddelandet är skriftligt och måste översättas till ditt språk om du inte förstår engelska.

Får jag informera min ambassad?

Ja. Om du inte är irländsk medborgare kan du meddela din ambassad eller ditt konsulat om att du arresterats.

Jag kommer från ett annat land. Måste jag befinna mig i Irland under utredningen?

Inte nödvändigtvis. Om du inte åtalas efter att du hållits i förvar är du fri att resa därifrån. Om den irländska staten vill åtala dig senare kan du återvända frivilligt eller protestera mot utlämningen i ditt eget land. Om du åtalas efter att du frihetsberövats måste du ställas inför behörig domstol. En domare beslutar då om du beviljas borgen.

Får jag rätt att tala med en advokat?

Ja. Du har rätt att tala med en advokat enskilt. Om du inte känner till någon advokat kommer vakthavande befäl på polisstationen att hjälpa dig hitta en advokat i en förteckning som finns på polisstationen. (Se även Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 2)

När får jag tala med en advokat?

Om du önskar tala med en advokat ska du inte förhöras förrän din advokat anlänt och du ska då omedelbart få träffa honom/henne.

Får jag ha min advokat med mig när jag förhörs?

Nej. Däremot har du rätt att söka ytterligare juridisk rådgivning under förhöret om det uppstår något som du är osäker på.

Vad händer om jag inte har råd med en advokat?

Om du har begränsade ekonomiska medel kan du ha rätt att få advokatens rådgivning betald enligt det irländska systemet för kostnadsfri rättshjälp (se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 1). Det är alltid tillrådligt att söka juridisk rådgivning och frågan om dina ekonomiska tillgångar kan diskuteras med din advokat vid ett senare tillfälle i förfarandet.

Under hur lång tid kan jag förhöras under förvaret och hur kommer jag att förhöras?

Du kan förhöras i upp till fyra timmar åt gången. Utfrågningen måste genomföras på ett skäligt sätt. Den ska videofilmas om det är praktiskt genomförbart. Du har endast rätt till en kopia av inspelningen om du åtalas och domstolen fattar beslut om att lämna den till din juridiska rådgivare. Endast två poliser ska vara närvarande vid förhöret.

Måste jag besvara frågorna?

Nej. Du kan Länken öppnas i ett nytt fönsteravstå från att tala under hela förhöret men bör vara medveten om att om du inte talar kan det under vissa omständigheter användas som bevis mot dig i en kommande rättegång. Om du vägrar att besvara vissa frågor kan vägran användas tillsammans med andra bevis som stöd för att du är skyldig.

Bör jag lämna information om man ber om det?

Du är skyldig att lämna personuppgifter så att polisen kan identifiera dig. Du bör söka juridisk rådgivning innan du beslutar att lämna ytterligare information. Om du är arresterad för att förhöras är du misstänkt för ett allvarligt brott och all information du lämnar kan användas som bevis mot dig i en kommande rättegång.

Vad händer om jag säger något som försämrar min sak?

Du har rätt att ange dig själv. Om dina svar försämrar din sak kommer dina juridiska rådgivare att informera dig om konsekvenserna; vanligtvis att det du säger kan användas emot dig.

Måste jag lämna fingeravtryck och låta mig fotograferas?

Ja. Du kan tvingas att lämna fingeravtryck och låta dig fotograferas om du hålls i förvar enligt lagstadgade befogenheter. Det är ett brott att vägra lämna fingeravtryck eller låta sig fotograferas.

Kan polisen behålla mina fingeravtryck för alltid?

Ja. Du eller din juridiska rådgivare kan emellertid skriva till polisen och begära att materialet förstörs om det inte blir något åtal eller om du frikänts i en rättegång.

Måste jag lämna DNA-prov eller andra kroppsvätskor?

Om du hålls i förvar enligt lagstadgade befogenheter måste polisen ha tillstånd från en högre tjänstemän för att få ta intima prover såsom DNA, saliv, avklippta naglar, material som hittas under en nagel eller sekretprov från munnen. De har inte tillåtelse att ta fotavtryck, prov från genitalier eller kroppsöppningar utan tillstånd, om du inte medger det.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mitt företags lokaler eller min bil?

Ja. Enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands konstitution och Länken öppnas i ett nytt fönsterEuropeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska din kroppsliga integritet och ditt privatliv respekteras men dessa rättigheter är begränsade. Polisen får göra husrannsakan i ditt hem med ditt medgivande eller utan ditt medgivande om de har ett beslut om husrannsakan eller de kommer till din fastighet för att hitta och arrestera dig. För ytterligare information om husrannsakan, se Husrannsakan (3).

Kan jag överklaga om mina rättigheter överträds?

Du bör informera dina juridiska rådgivare om eventuella överträdelser av dina rättigheter. De kommer att ge dig råd om hur och när du bör protestera mot dessa överträdelser.

Vem är vakthavande befäl?

Vakthavande befäl är en polis som är ansvarig för ditt välbefinnande och för att dina rättigheter skyddas. Alla polisstationer måste ha en sådan person. Om du har några problem under den tid du är satt i förvar bör du be att få tala med vakthavande befäl.

Får jag tala med min familj?

Du har rätt att låta en släkting få veta att du är satt i förvar men inte nödvändigtvis tala med dem.

Vad händer om jag blir sjuk och vilka rättigheter har jag till vila och förfriskningar?

Du har rätt till läkarvård vid behov och rätt till rimliga viloperioder och till förfriskningar under den tid du är satt i förvar.

Kommer min tid i förvar att registreras någonstans?

Din tid i polisförvar kommer att registreras och du och din juridiska rådgivare har rätt till en kopia.

Vad händer om jag inte talar eller förstår engelska?

Du har rätt till en tolk som översätter åt dig. Du och din juridiska rådgivare bör kräva att den tolk som tolkar enskild rådgivning mellan dig och din advokat inte är samma person som tolkar dina frågor och svar hos polisen. En tolk ska vara tillgänglig hela tiden när antingen en advokat eller polisen vill tala med dig.

Hur lång tid kan jag hållas i förvar?

Det beror på den befogenhet som fastställer ditt förvar. Den längsta perioden enligt irländsk lag är sju dagar.

Husrannsakan (3)

Har jag rätt att få veta varför min egendom utsätts för husrannsakan?

Du kan fråga och bör få besked om varför husrannsakan görs och enligt vilka befogenheter. Om husrannsakan genomförs av din egendom har du rätt till en kopia av ordern om husrannsakan vid ett senare tillfälle.

Hur kan polisen genomföra husrannsakan?

De måste genomföra husrannsakan i enlighet med din rätt att inte förödmjukas.

Får polisen ta med sig något från min egendom?

Ja. De kan beslagta allt som de rimligen tror kan användas som bevis. De kan också ta med sig sådant som inte har angivits i en order men som kan vara bevis för ett annat brott.

Får jag vara hemma när polisen genomför husrannsakan?

Ja. Du har inte tillåtelse att göra något som kan hindra en lagenlig husrannsakan men du får iaktta polisens arbete.

Kan jag bli visiterad?

Ja. Om polisen har en rimlig misstanke om att du har begått ett brott har de rätt att visitera dig utan ditt medgivande.

Måste de arrestera mig först?

Nej. Du kan visiteras innan du åtalas.

Har jag rätt att få veta varför jag visiteras?

Ja. Polisen ska berätta varför de visiterar dig och vilken befogenhet de hänvisar till.

Kan jag bli visiterad naken?

Ja, men endast om det är nödvändigt. En sådan visitering ska genomföras på en avskild plats i polisstationen och inte på ett sätt som trakasserar dig. Om möjligt ska visiteringen utföras av läkare.

Kommer jag att visiteras av en person av samma kön?

Om visiteringen omfattar mer än visitering av kläder ska den genomföras av en person av samma kön som du.

Första domstolsförhandingen (4)

Kan jag hållas frihetsberövad eller släppas?

Du kan hållas frihetsberövad om du förs från polisförvar till domstolen och domstolen vägrade dig borgen.

Kan jag ansöka om borgen?

I de flesta fall kan du Länken öppnas i ett nytt fönsteransöka om borgen första gången du ställs inför Länken öppnas i ett nytt fönsterdistriktsdomstolen (lägre instans). Under vissa förhållanden (exempelvis vid mordanklagelse) måste du ansöka till High Court och behöver därför vara frihetsberövad under viss tid före ansökan.

Du har rätt till rättslig företrädare och beroende på din inkomst får företrädaren betalt enligt systemet för kostnadsfri rättshjälp.

Får jag veta varför polisen inte beviljar mig borgen?

Ja. Du ska få kännedom i förväg om skälen till att polisen motsätter sig att du beviljas borgen. Du har rätt till borgen men det är inte en absolut rätt. Du kan nekas borgen när en domare bedömer att du, om du beviljas borgen, antingen riskerar att inte infinna dig till rättegången, otillbörligt påverkar vittnen eller begår ytterligare allvarliga brott medan du omfattas av borgen.

Kan jag få villkorad borgen?

Ja. Du kan få en villkorad borgen, exempelvis att du måste lämna ifrån dig ditt pass, stanna kvar i Irland i avvaktan på rättegången och regelbundet rapportera till en polisstation för att säkerställa att du uppfyller dessa villkor. Domstolen kan också kräva att du deponerar pengar eller kan begära att ett irländskt bankkonto som tillhör en familjemedlem eller vän ska frysas som en garanti för att du följer borgensvillkoren.

Förberedelse inför rättegång eller erkännande före rättegång (5)

Kan jag erkänna alla eller vissa av åtalspunkterna före rättegången?

Ja. Du får endast en rättegång om du hävdar att du är oskyldig. Om du erkänner dig skyldig får du ingen rättegång utan en förhandling om domen.

Vad händer?

Om du inte begär någon rättegång accepterar du ett eller flera av de brott som du åtalas för. Det finns ingen rättslig grund i Irland för förhandling mellan åklagare och advokat men i praktiken kan riksåklagaren acceptera svaromål för vissa åtalspunkter och gå med på att dra tillbaka andra. Om du erkänner dig skyldig döms du vid ett senare tillfälle och kan eventuellt frihetsberövas före förhandlingen där dom meddelas.

Vad händer vid förhandlingen där dom meddelas?

Om det inte föreligger något obligatoriskt straff, exempelvis livstid vid mord, har du rätt till förhandling om domen och din juridiska rådgivare har rätt att vända sig till domstolen rörande din roll vid brottet och dina personliga omständigheter.

Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?

Ja. Riksåklagaren kan lägga till ytterligare åtalspunkter fram till och under rättegångsdagen. De kan också dra tillbaka åtalspunkter fram till rättegångsdagen. DPP har rätt att lämna ytterligare bevis fram till och under rättegången. DPP måste följa rimliga förfaranden och kan inte undanhålla bevis eller dölja material de har tillgång till och som är relevant för dig och dina juridiska rådgivare.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?

Om du har åtalats och förhörts för ett brott i en medlemsstat kan du inte åtalas för samma brott i en annan medlemsstat. Om du har åtalats i en medlemsstat men åtalet har dragits tillbaka kan du däremot åtalas för detta brott i Irland.

Kommer jag att få information om bevisen mot mig?

Ja. Du ska få handlingar (så kallad ”book of evidence”) som innehåller bevisen som anförs mot dig. Du ska få en redovisning av det material som tas fram som ett resultat av utredningen om ditt påstådda brott men som åklagarsidan inte avser att förlita sig på.

Kommer jag att få information om vittnena mot mig?

Ja. Du kan få viss begränsad information om vittnena emot dig. Du har rätt att få veta om de har ett kriminellt förflutet. Du har rätt att begära information från dem under rättegången genom korsförhör av din advokat eller genom privata undersökningar av dina juridiska rådgivare.

Du har inte rätt till en fullständig förteckning över personliga uppgifter om vittnena. Du har inte rätt att otillbörligt påverka ett vittne på ett sätt som kan uppfattas som ett försök att skrämma dem eller hindra rättvisans gång. Sådana handlingar kan leda till att din borgen återkallas eller till att du drabbas av ytterligare och efterföljande separata åtal.

När får jag min Länken öppnas i ett nytt fönster”book of evidence”?

Om du ska ställas inför rätta och anklagas för ett allvarligt brott ska du få dessa handlingar inom 42 dagar från dagen för åtalet. Domstolen har rätt att förlänga den tidsperiod inom vilken staten måste lämna dessa handlingar till dig.

Vad kommer jag att få?

Du får en bok med handlingar som innehåller grunderna för statens mål mot dig. Boken är inte en fullständig rapport över statens mål och de har rätt att lägga fram ytterligare bevis fram till och under rättegången. De bevis som staten måste stödja sig på för att säkra en fällande dom kommer i de flesta fall att lämnas muntligt i domstolen under ed av vittnen.

Hur får jag min ”book of evidence”?

Din “book of evidence” lämnas till dig i domstolen av polisen. Ytterligare bevis lämnas vanligtvis till din juridiska rådgivare i deras kontor eller i domstolen.

Kommer man att kräva information om mig ur belastningsregistret?

Ja. Polisen har rätt att söka information om ditt tidigare anseende för sin undersökning och för att fatta beslut om det är lämpligt att bevilja dig borgen om du åtalas. De har också rätt att hänvisa till ditt belastningsregister om du döms till att låta domaren/domarna fastställa ett lämpligt straff. Ett register över utländska domar kan tillåtas.

Finns det några begränsningar för när de kan hänvisa till mitt tidigare anseende?

Ja. De kan inte hänvisa till ditt tidigare anseende under rättegången om inte dina juridiska rådgivare tar upp det i sitt korsförhör eller sin plädering i domstolen.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterYtterligare information om befogenheter vid husrannsakan, frihetsberövande och åtal

Länken öppnas i ett nytt fönsterYtterligare information om polisens rollLänken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.garda.ie

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitiekanslerämbetet och riksåklagarämbetetLänken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.dppireland.ie

Länken öppnas i ett nytt fönsterYtterligare information om lagstiftning Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.irishstatutebook.ieLänken öppnas i ett nytt fönster1984 års strafflagstiftning (Behandling av frihetsberövade personer på polisstationer) 1987 års förordningar

Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands råd för medborgerligare fri- och rättigheter Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.iccl.ie

Senaste uppdatering: 18/01/2024

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Jekk jogħġbok innota li l-verżjoni bil-lingwa oriġinali ta' din il-paġna l-Ingliż ġiet emendata reċentement. Il-verżjoni tal-lingwa li qed tara bħalissa attwalment qed tiġi ppreparata mit-tradutturi tagħna.

3 – Mina rättigheter under rättegången

Vad händer innan mitt fall tas upp i en rättegång?

Innan ditt fall tas upp i en rättegång beslutar en domare om du har rätt till borgen. Det har du vanligtvis. Du kan vägras borgen om det är sannolikt att du inte inställer dig till rättegången, om du har försökt hota eller riskerar att hota ett vittne eller om det är sannolikt att du begår ytterligare allvarliga brott.

Om du vill hävda att du har alibi för det du åtalas för (dvs. att någon säger att du var tillsammans med dem när brottet begicks) uppmanas du av domaren att berätta för Länken öppnas i ett nytt fönsteråklagaren vem det är.

Du har rätt att få veta vad du anklagas för före rättegången. Om du ber om det har du rätt att få veta vilka bevis som finns mot dig.

Var kommer rättegången att hållas?

Du får veta namn och plats på den domstol där din rättegång ska hållas. Länken öppnas i ett nytt fönsterIrlands domstolsväsende ansvarar för alla domstolar och kan hjälpa dig att hitta den aktuella domstolen.

Mindre förseelser tas upp i distriktsdomstolar där domarna själva fattar beslut. Allvarligare brott tas upp i Circuit Courts eller Central Criminal Courts där juryer fäller utslaget.

Domstolarna är öppna för allmänheten. Om den anklagade är ett barn eller det rör sig om ett sexualbrott sker målet bakom lyckta dörrar.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

I de flesta fall kan åtalspunkterna inte ändras under rättegången. Vissa åtalspunkter kan dock ändras om lagen medger det. Exempelvis kan åtalspunkten farlig körning ändras till det mindre allvarliga ovarsam körning om domaren anser att du körde ovarsamt men inte farligt.

Om du förklarar dig skyldig till alla åtalspunkter under rättegången beslutar domaren om straffet. Domaren tar hänsyn till hur allvarligt brottet är och till din personliga situation när beslutet fattas. Om du erkänner dig skyldig ska detta räknas dig till godo.

Du kan även förklara dig skyldig till vissa åtalspunkter och icke skyldig till andra. Domaren eller juryn fattar beslut om de åtalspunkter du nekar till. Du kommer sedan att dömas för de åtalspunkter du förklarat dig skyldig till och för de åtalspunkter du befunnits skyldig till.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

I de flesta fall måste du närvara under rättegången. Om du inte infinner dig kan domaren besluta att arrestera dig och frihetsberöva dig för att föra dig till domstolen. Rättegången kan undantagsvis genomföras utan dig och du kan dömas i din frånvaro.

Om du inte kan infinna dig i domstolen på grund av olycka eller sjukdom bör du underrätta din advokat och lämna ett läkarintyg till honom eller henne med förklaring till din frånvaro.

Du har rätt till tolkning om du inte förstår vad som sker. Om du är döv har du rätt till teckentolkning.

Du har rätt att försvara dig själv under rättegången om du föredrar det. Om du inte har råd med en advokat kan en advokat förordnas åt dig enligt Länken öppnas i ett nytt fönstersystemet för rättshjälp vid brottmål beroende på hur allvarlig anklagelsen är. Du har rätt att själv välja advokat. Om du inte känner till någon kan domaren välja ut en åt dig. Du kan också byta advokat om du inte är nöjd.

Du har rätt att tala under rättegången men du är inte tvungen. Det är ett brott att ljuga när man lämnar bevis under ed.

Vilka rättigheter har jag när det gäller bevisen mot mig?

Du kan protestera mot bevisen mot dig om de erhållits olagligt. Om exempelvis polisen gått in i din bostad utan att ha tillstånd för husrannsakan tillåts normalt inte eventuella bevis de då hittat.

Du kan också protestera mot bevisen genom att ställa frågor till vittnena för att visa att de ljuger eller tagit fel. Du kan även be vittnen att lämna bevis som är relevanta för ditt försvar eller som visar att åklagarvittnena ljuger eller har tagit fel.

Du kan anlita en privatdetektiv för att ta fram bevis för dig. Bevisen är tillåtna så länge de skaffats på laglig väg.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Bevis på tidigare fällande domar kan Länken öppnas i ett nytt fönsternormalt inte beaktas under rättegången.

När domarna beslutar om straffet kan de ändå ta hänsyn till tidigare fällande domar. De kan även beakta tidigare domar i andra länder.

Vad händer efter att rättegången avslutats?

Om du inte anses skyldig är rättegången över och du är fri.

Om du befinns skyldig eller erkänner dig skyldig beslutar domaren om vilket straff du ska få. Du kan tvingas betala böter eller dömas till Länken öppnas i ett nytt fönsterfängelse. Domaren kan skjuta upp ditt straff så länge som du inte begår nya brott.

Domaren kan uppmana Länken öppnas i ett nytt fönsterövervakningsmyndigheten att skriva en rapport om dig innan straffet fastställs. De anger då för domaren om det är lämpligt att du övervakas för att hantera de problem som orsakar ditt brottsliga beteende.

Om Probation Service tillfrågas kommer de att ange om du kan göra samhällstjänst. Domaren kan då kräva att du utför upp till 240 timmars obetalt arbete i stället för att dömas till fängelse.

Vad är målsägarens roll under rättegången?

Målsägarens roll under rättegången är att vara åklagarsidans vittne. De lägger fram bevis för vad de sett när det gäller anklagelsen.

Om du döms eller förklarar dig skyldig kommer domaren att ta hänsyn till hur brottet har påverkat offret.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDatabas över irländsk lagstiftning

Länken öppnas i ett nytt fönsterDatabas över irländsk och brittisk rättspraxis

Senaste uppdatering: 18/01/2024

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Jekk jogħġbok innota li l-verżjoni bil-lingwa oriġinali ta' din il-paġna l-Ingliż ġiet emendata reċentement. Il-verżjoni tal-lingwa li qed tara bħalissa attwalment qed tiġi ppreparata mit-tradutturi tagħna.

4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Kan jag överklaga?

Du kan överklaga en fällande dom eller ett straff. Hur Länken öppnas i ett nytt fönsterdu överklagar beror på vilken domstol som har tagit upp ditt fall. Överklaganden från distriktsdomstolen tas upp i Circuit Court. Överklaganden från Circuit Court eller Länken öppnas i ett nytt fönsterCentral Criminal Court tas upp i Länken öppnas i ett nytt fönsterCourt of Criminal Appeal.

Om du vill överklaga en dom från distriktsdomstolen måste du lämna en så kallad ”notice of appeal” (överklagandeskrivelse) till åklagaren inom 14 dagar. Du måste också lämna överklagandeskrivelsen tillsammans med en förklaring till sekreteraren vid områdets domstol inom 14 dagar. Om du vill överklaga en dom från Circuit Court eller Central Criminal Court måste du ansöka om tillstånd att överklaga från rättegångsdomaren inom tre dagar efter den fällande domen. Du ska sedan lämna en överklagandeskrivelse till registrator vid Court of Criminal Appeal inom sju dagar om du inte beviljats tillstånd och inom 14 dagar om du beviljats tillstånd. Normalt sköter din advokat allt detta.

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen har du rätt till förnyad prövning av ditt fall. Du har också rätt att överklaga ditt straff. Om du överklagar ett straff från Circuit Court eller Central Criminal Court kan du överklaga utifrån en rättsfråga eller om du anser att rättegången var otillfredsställande. Du kan även överklaga straffet.

Vad händer om jag överklagar?

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen kommer den fällande domen att skjutas upp till dess att ditt överklagande har behandlats. Det kräver en borgen som kan innebära ett en summa pengar måste betalas. Om du sitter i fängelse när du överklagar en dom från District Court har du rätt att släppas så snart du har lämnat din överklagandeskrivelse och ingått din borgensförbindelse. Om du sitter i fängelse och vill överklaga tillhandahåller fängelsemyndigheterna de blanketter som behövs.

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen kan det ta flera månader innan överklagandet behandlas. Om du överklagar en dom från Circuit Court eller Central Criminal Court kan det ta avsevärt längre tid innan överklagandet behandlas.

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen har du rätt att lägga fram nya bevis och olika rättsliga argument för överklagandet. Om du överklagar en dom från Circuit Court eller Central Criminal Court får du i allmänhet inte lägga fram nya bevis och du kan endast göra det under exceptionella omständigheter.

Vad händer i förhandlingen om överklagandet?

Om du överklagar en dom från distriktsdomstolen har du rätt till förnyad prövning av ditt fall. Om du överklagar en dom från Circuit Court eller Central Criminal Court kan du eller din advokat vända er till domstolen och ange varför ni anser att din dom bör avvisas eller att straffet är principiellt fel.

Vad händer om överklagandet bifalls/inte bifalls?

Om överklagandet bifalls är fallet avslutat och du har inte längre några skyldigheter i fallet. Om överklagandet inte bifalls bekräftar domstolen domen. Om domstolen anser att straffet är felaktigt i princip kan den höja eller sänka det ursprungliga straffet.

När ditt överklagande har tagits upp finns det inga ytterligare möjligheter till överklagande. Court of Criminal Appeal kan emellertid låta dig överklaga till högsta domstolen (Supreme Court) om det finns en rättsfråga som är av exceptionell betydelse för allmänheten.

Det finns ingen allmän bestämmelse om att du kan erhålla ersättning om överklagandet bifalls. När du överklagar en dom från Court of Criminal Appeal kan du ha rätt till ersättning om domen varit felaktig. Det händer när Court of Criminal Appeal avvisar en dom och intygar att nyligen upptäckta fakta visar att domen varit felaktig. Detta inträffar mycket sällan. Om Court of Criminal Appeal intygar att domen varit felaktig kan du ansöka om ersättning hos Länken öppnas i ett nytt fönsterjustitieministern.

En dom registreras mot dig när domaren har funnit dig skyldig till ett brott.

Domen är slutgiltig när du har funnits skyldig eller har erkänt. Du har emellertid fortfarande möjlighet att överklaga. Om överklagandet bifalls ska ditt register inte innehålla några domar.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Om du döms för ett brott kan domstolen inte skicka tillbaka dig till ditt land. Däremot kan domstolen rekommendera justitieministern att du ska förvisas. Den kan också skjuta upp straffet eller delar av straffet under förutsättning att du lämnar landet. Det innebär inte att du har avvisats men om du inte lämnar landet kommer du att fängslas. Om du sitter i fängelse kan du ansöka hos justitieministern om att överföras från Irland och avtjäna återstoden av ditt straff i en annan medlemsstat.

Om jag döms kan jag ställas inför rätta igen för samma brott?

Om du döms kan du inte ställas inför rätta igen för samma brott. Om du har dömts i en annan medlemsstat kan du inte ställas inför rätta igen i Irland för samma brott.

Information om åtalspunkter/dom

Alla domar mot dig förs in i belastningsregistret. Om du är vuxen kommer informationen alltid att finnas i registret hos Gardaí (den nationella polisen). De kan också ha annan information om dig. Du har rätt att få felaktiga personuppgifter rättade eller raderade. Du kan begära den informationen från Länken öppnas i ett nytt fönsterpolisens centrala undersökningsenhet (Garda Central Vetting Unit). Om polisen inte ger dig tillgång till informationen eller vägrar att korrigera felaktiga uppgifter kan du överklaga till Länken öppnas i ett nytt fönsterdatainspektionen (Data Protection Commissioner).

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterIrländska domstolar

Länken öppnas i ett nytt fönsterNämnden för medborgarinformation

Länken öppnas i ett nytt fönsterDatainspektionen

Senaste uppdatering: 18/01/2024

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Jekk jogħġbok innota li l-verżjoni bil-lingwa oriġinali ta' din il-paġna l-Ingliż ġiet emendata reċentement. Il-verżjoni tal-lingwa li qed tara bħalissa attwalment qed tiġi ppreparata mit-tradutturi tagħna.

5 – Smärre trafikbrott

Hur hanteras smärre trafikbrott?

Smärre trafikbrott såsom fortkörning, användning av mobiltelefon under körning eller olaglig parkering hanteras vanligtvis genom ”fasta böter”, vilket ger dig en bestämd tid för att betala böterna per post. Det är bara om du inte betalar böterna som fallet går vidare till domstol. Ibland får du ett meddelande i samband med brottet och ibland sänds det till din adress.

Vissa fasta böter innefattar emellertid ”prickar" på ditt körkort och om du får totalt 12 prickar under tre år förbjuds du att köra i Irland. Om du betalar de fasta böterna får du färre prickar än om fallet går till domstol och du döms. EU arbetar för närvarande med ett projekt för att harmonisera alla körkortsregister i medlemsstaterna.

Trafikbrott hanteras så gott som alltid av den ordinarie polisen. Observera att på Irland måste alla förare enligt lag ha sitt körkort med sig och på begäran kunna visa upp det för polisen.

Om du bor i Irland och är medborgare i en annan medlemsstat kommer du att behandlas som irländsk medborgare under hela förfarandet.

Om ditt fall går till domstol kommer du att höras i den lokala distriktsdomstolen (den lägsta instansen) av en domare utan jury. Om du inte är nöjd med resultatet kan du överklaga beslutet, antingen domen eller straffet, till en högre domstol (se Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 4).

Kommer dessa förseelser att finnas i belastningsregistret om mig?

Alla trafikförseelser registreras i polisens dataregister. Mycket små brott såsom hastighetsbrott anses i allmänhet inte som brottmålsdomar. Om du däremot anklagas för ett allvarligare brott, exempelvis farlig körning, rattfylleri eller avsaknad av försäkring kan domen föras upp i belastningsregistret. Dessa brott hanteras i enlighet med förfarandet i Länken öppnas i ett nytt fönsterFaktablad 4. Om du anklagas för ett sådant brott bör du snarast söka juridisk rådgivning.

Hur hanteras övriga smärre brott?

De vanligaste smärre brotten är hastighetsöverträdelser och användning av mobiltelefonen under körning. Ett antal andra brott, såsom användning av bussfilen, kan hanteras med ett ”Länken öppnas i ett nytt fönstermeddelande om fasta böter”, men ger inte några prickar. Om du kör utan att ta rimlig hänsyn till andra trafikanter, vilket även inbegriper oförsiktig körning, ger det både böter och prickar.

Det är bara om du inte betalar de fasta böterna som fallet går till domstol. Fallet tas då upp i distriktsdomstolen. Du kan alltid överklaga ett beslut från distriktsdomstolen, se ovan.

Senaste uppdatering: 18/01/2024

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.