Du har rätt till skriftlig information om vad du kan vänta dig av rättssystemet, t.ex. i form av broschyren med information till brottsoffer (Information to Victims of Crime) eller motsvarande uppgifter på en webbplats.
Beroende på typen av brott, dina personliga omständigheter eller hur relevant det är för det aktuella skedet i utredningen eller brottmålsförfarandet ska du erbjudas information om följande första gången du kontaktar polisen:
Du har rätt till stöd för brottsoffer när som helst, oavsett om du har anmält ett brott eller ej, och även efter det att utredningen och åtalet har avslutats.
Du har rätt att utnyttja de tjänster som anges i dessa bestämmelser om brottet begicks i England eller Wales, eller om tjänsterna avser förfaranden i brottmål som äger rum i England eller Wales. [1]
[1] Rätten till ersättning från myndigheten för brottsskadeersättning (Criminal Injuries Compensation Authority) kan bero på var du är bosatt och din nationalitet, såvida det inte fastställts att du är offer för människohandel eller beviljats asyl, alternativt skydd eller provisoriskt uppehållstillstånd.
Du har rätt till följande från polisen:
Du har rätt till information från polisen om vilka verksamheter som finns för stöd till brottsoffer och hur du kommer i kontakt med dem så att du när som helst kan få tillgång till stödet.
Du har rätt att inom fem arbetsdagar bli informerad av polisen och få en förklaring till skälen om en misstänkt har
Om du inte förstår eller talar engelska har du rätt att begära tolkning till ett språk som du förstår
Om du inte förstår eller talar engelska har du rätt att begära översättning av följande information:
[1] Du har rätt att anmäla brottet på ett språk som du förstår och med nödvändigt språkligt stöd om du inte talar engelska.
Enligt bestämmelserna om brottsoffer (Victims’ Code) måste organ i brottmålsförfarandet kommunicera med dig på ett enkelt och lättfattligt språk och vidta lämpliga åtgärder (t.ex. tjänster för att förenkla texter, punktskrift eller användning av ett auktoriserat ombud (Registered Intermediary) för att hjälpa dig att förstå och göra dig förstådd. Vid bedömningen av lämpliga åtgärder måste organen i brottmålsförfarandet ta hänsyn till alla relevanta personliga egenskaper som kan påverka dina möjlighet att förstå och göra dig förstådd.
Det finns en rad informationsbroschyrer i olika format som använder ett enkelt språk.
I avsnitt 56 i 2004 års lag om våld i familjen, brott och brottsoffer (Domestic Violence, Crime and Victims Act 2004) fastställs att justitieministeriet ska ge bidrag till verksamheter som tillhandahåller stöd till brottsoffer. Bidrag ges också till polismyndigheter (Police and Crime Commissioners) för att tillhandahålla emotionellt och praktiskt stöd på lokal nivå till brottsoffer enligt
avsnitt 143 i 2014 års lag om asocialt beteende, brott och polisarbete (Anti-social Behaviour, Crime and Policing Act 2014).
Polisen kommer att förklara för dig att de automatiskt kommer att vidarebefordra dina uppgifter till brottsofferstödet inom två dagar efter det att du har anmält ett brott. Du har rätt att be polisen att inte vidarebefordra dina uppgifter till brottsofferstödet.
Om du har blivit utsatt för ett sexualbrott eller våld i familjen eller har förlorat en nära anhörig, kommer polisen att be om ditt uttryckliga medgivande innan dina uppgifter skickas till brottsofferstödet.
I de fall organ i brottmålsförfarandet måste dela information enligt bestämmelserna om brottsoffer ska det göras effektivt och i enlighet med 1998 års dataskyddslag (Data Protection Act 1998) och annan relevant lagstiftning.
Nej. Du har rätt till stöd för brottsoffer när som helst, oavsett om du har anmält ett brott eller ej, och även efter att utredningen och åtalet har avslutats.
Om ett brottsoffer anmäler ett brott till ett organ i brottmålsförfarandet som ansvarar för utredning av brott, måste organet se till att det görs en individuell bedömning för att fastställa om det finns särskilda skyddsbehov och besluta om och i vilken utsträckning åtgärder för att skydda brottsoffret behöver vidtas eller om särskilda åtgärder behöver vidtas i samband med förhör eller avläggande av vittnesmål.
Vilken bedömning som görs beror på alla omständigheterna, bland annat hur allvarligt brottet är och vilken uppenbar skada som offret har lidit. I bedömningen måste hänsyn tas till brottsoffrets personliga egenskaper, hans eller hennes synpunkter och brottets karaktär och omständigheter.
Om slutsatsen av den individuella bedömningen är att brottsoffret har särskilda skyddsbehov och behöver särskilda skyddsåtgärder i samband med förhör, ska det organ i brottmålsförfarandet som ansvarar för brottsutredningen säkerställa följande, under förutsättning att det är praktiskt möjligt inom ramen för verksamheten:
Om det osannolika skulle inträffa att den misstänkte rymmer från ett förvar kommer polisen, när den har fått kännedom eller underrättats om det av fängelset, gruppen för unga brottslingar (Youth Offending Team), sjukhuset eller förvarsanläggningen för immigranter, att i de fall det är möjligt underrätta dig om rymningen och om de åtgärder som vidtagits för att skydda dig, om man bedömer att det finns en betydande risk att den misstänkta skulle kunna skada dig.
Om ett brottsoffer anmäler ett brott till ett organ i brottmålsförfarandet som ansvarar för utredning av brott, måste organet se till att det görs en individuell bedömning för att fastställa brottsoffrets skyddsbehov. I de flesta fall görs bedömningen av polisen.
Polisen är skyldig att göra en bedömning av alla brottsoffer för att fastställa vilka behov som finns eller vilket stöd som behövs, inbegripet om och i vilken utsträckning det krävs särskilda åtgärder. Bedömningens längd och omfattning beror på hur allvarligt brottet är och dina individuella behov. I bedömningen tas hänsyn till dina personliga egenskaper, brottets karaktär och omständigheter och dina synpunkter. Ju mer uppgifter du kan lämna under bedömningen, desto bättre kan stödet anpassas till dina individuella behov.
Polisen är skyldig att göra en bedömning av alla brottsoffer för att fastställa vilka behov som finns eller vilket stöd som behövs, inbegripet om och i vilken utsträckning det krävs särskilda åtgärder. Bedömningens längd och omfattning beror på hur allvarligt brottet är och dina individuella behov. I bedömningen tas hänsyn till dina personliga egenskaper, brottets karaktär och omständigheter och dina synpunkter. Ju mer uppgifter du kan lämna under bedömningen, desto bättre kan stödet anpassas till dina individuella behov.
Du har utökade rättigheter som utsatt brottsoffer enligt bestämmelserna om brottsoffer [1] om det finns risk att kvaliteten på de uppgifter du lämnar påverkas på grund av att du
[1] Detta grundar sig på kriterierna i avsnitt 16 i 1999 års lag om ungdomsrättsvård och bevis i brottmål (Youth Justice and Criminal Evidence Act 1999) för domstolars fastställande av rätt till särskilda åtgärder (se punkterna 1.13–1.15 i kapitel 1).
Du har utökade rättigheter som utsatt brottsoffer enligt bestämmelserna om brottsoffer [1] om du var under 18 år när brottet begicks. Det innefattar rätt till särskilda åtgärder om du vittnar i en rättegång.
[1] Detta grundar sig på kriterierna i avsnitt 16 i 1999 års lag om ungdomsrättsvård och bevis i brottmål (Youth Justice and Criminal Evidence Act 1999) för domstolars fastställande av rätt till särskilda åtgärder (se punkterna 1.13–1.15 i kapitel 1).
Nära anhöriga till den avlidne har rätt till stöd enligt bestämmelserna i egenskap av offer för det allvarligaste brottet.
Talesperson för anhöriga till brottsoffer som har en funktionsnedsättning eller till brottsoffer som skadats så allvarligt av ett brott att de inte kan kommunicera
Om du har en funktionsnedsättning eller har skadats så allvarligt av ett brott att du inte kan kommunicera, har du eller dina nära anhöriga rätt att utse en talesperson för familjen som agerar som kontaktpunkt för stöd enligt dessa bestämmelser.
Förälder eller vårdnadshavare till ett brottsoffer som är under 18 år
Om du är ett brottsoffer som är under 18 år har du, och vanligtvis också din förälder eller vårdnadshavare, rätt till stöd enligt dessa bestämmelser.[1]
[1] Under förutsättning att din förälder eller vårdnadshavare inte utreds eller anklagas av polisen i samband med brottet eller att det berörda organet i brottmålsförfarandet inte har rimlig anledning att anse att det inte ligger i ditt intresse att din förälder eller vårdnadshavare får stödet.
Reparativ rättvisa innebär att etablera kontakt mellan brottsoffer och gärningsmän för att hitta en positiv väg framåt.
Alla åtgärder för reparativ rättvisa är frivilliga – du behöver inte delta i dem, och både du och gärningsmannen måste säga ja till dem innan de kan genomföras. Du kan begära att få delta i åtgärder för reparativ rättvisa vid en tidpunkt som passar dig. Du kan också bli tillfrågad om att delta om gärningsmannen bett om reparativ rättvisa. Även om båda parter har sagt ja till att delta kan medlaren bedöma att det inte är lämpligt.
Lämpliga åtgärder vidtas för att se till att allt du går med på sker på ett säkert sätt. En utbildad medlare är alltid närvarande vid mötena mellan dig och gärningsmannen. Om gärningsmannen erkänt sig skyldig och vill delta i ett möte eller kommunicera med dig, kan du få möjlighet att förklara för honom eller henne hur händelsen har påverkat dig. Du kan sedan begära en ursäkt eller gå med på en aktivitet som gärningsmannen ska genomföra för att bidra till att gottgöra den skada som han eller hon har vållat.
Reparativ rättvisa är inte detsamma som lösning utanför rättssystemet (Community Resolution). Community Resolution är en informell möjlighet som polisen har för att hantera mindre förseelser och asocialt beteende utanför rättssystemet. Community Resolution riktar sig i första hand till förstagångsförbrytare som uttrycker uppriktig ånger och när brottsoffret har gått med på att polisen inte vidtar formella åtgärder.
Bestämmelserna om brottsoffer (Code of Practice for Victims of Crime (Victims Code)) har utfärdats i enlighet med
avsnitt 32 i 2004 års lag om våld i familjen, brott och brottsoffer och trädde i kraft genom en förordning i enlighet med
avsnitt 33 i 2004 års lag om våld i familjen, brott och brottsoffer. Genom
2015 års förordning om 2004 års lag om våld i familjen, brott och brottsoffer (Domestic Violence, Crime and Victims Act 2004 (Victims’ Code of Practice) Order 2015) (förordning 2015 nr 1817 (Statutory Instrument 2015 No. 1817)), som lades fram för parlamentet den 23 oktober 2015, trädde en reviderad version av bestämmelserna om brottsoffer i kraft den 16 november 2015.
I bestämmelserna om brottsoffer anges vilket stöd som ska ges till brottsoffer i England och Wales av de viktigaste straffrättsliga organen (i inledningen och kapitlen 1–4) och av andra organisationer med relevanta arbetsområden (i kapitel 5). Dessa organisationer betecknas i bestämmelserna som verksamheter, ”service providers”. I bestämmelserna om brottsoffer anges vilka rättigheter som brottsoffer har och skyldigheterna för de olika verksamheter som tillhandahåller tjänster.
I kapitel 3 i bestämmelserna om brottsoffer anges på ett språk som är begripligt för barn vilka tjänster som ska tillhandahållas barn som utsatts för brott. Kapitlet ska jämföras med inledningen och kapitlen 1 och 2 i bestämmelserna om brottsoffer.
Genom punkt 1 i inledningen och punkt 1 i kapitel 5 i bestämmelserna om brottsoffer säkerställs att de behöriga myndigheterna tar hänsyn till direktivets övergripande målsättning när de utför sina uppgifter enligt bestämmelserna.
Rättigheterna i bestämmelserna om brottsoffer omfattar alla brottsoffer oavsett uppehållsstatus.
Avsnitt 56 i 2004 års lag om våld i familjen, brott och brottsoffer: Justitieministeriet ger bidrag till nationella verksamheter som tillhandahåller stöd till brottsoffer. Bidrag ges också till polismyndigheter för att tillhandahålla emotionellt och praktiskt stöd på lokal nivå till brottsoffer enligt
avsnitt 143 i 2014 års lag om asocialt beteende, brott och polisarbete.
Enligt punkt 3 i bidragsavtalet mellan justitieministeriet och polismyndigheterna krävs att de verksamheter som får bidrag av polismyndigheterna följer direktivet om rättigheter, stöd och skydd för brottsoffer, särskilt artiklarna 8 och 9. I punkt 4 anges att de tjänster som tillhandahålls måste uppfylla villkoren i artikel 8.1.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Du ska i första hand anmäla ett brott till polisen. Information om hur du gör det finns här: Anmäla ett brott.
Om har utsatts för ett brott har du rätt att inom fem arbetsdagar bli informerad av polisen och få en förklaring till skälen om en misstänkt har
Du har rätt att bli informerad av polisen om följande inom fem arbetsdagar efter att polisen mottagit informationen:
Offer och vittnen är inte parter i brottmålsförfarandet och är därför inte berättigade till rättshjälp i England och Wales.
Verksamheter som ansvarar för att väcka åtal för ett brott måste ha regler som anger att brottsoffer har möjlighet till ersättning för kostnader i samband med att de vittnar i en rättegång.
Mer information om hur vittnen begär ersättning finns här
och här.
Om du är missnöjd med att åklagarmyndigheten (Crown Prosecution Service) beslutar att inte väcka åtal kan du ansöka om omprövning av beslutet enligt nationella rådet för polischefers (National Police Chiefs Council) och åklagarmyndighetens system för brottsoffers rätt till omprövning (Victims’ Right to Review).
Åklagarmyndigheten lanserade sitt system för brottsoffers rätt till omprövning den 5 juni 2013. Polisen i England och Wales antog ett system för brottsoffers rätt till omprövning den 1 april 2015. Systemen ger brottsoffer rätt att begära en omprövning av polisens eller åklagarmyndighetens beslut att inte väcka åtal eller att på annat sätt lägga ner brottmålsförfarandet.
Om du meddelas ett beslut som du har rätt att begära omprövning av enligt National Police Chiefs Councils eller åklagarmyndighetens system, ska meddelandet innehålla tillräckligt med information för att du ska kunna besluta om du vill begära omprövning eller ej.
Om du känner till något om en händelse kan du bli ombedd att vittna för åklagarsidan eller försvaret i en rättegång.
Enligt bestämmelserna om brottsoffer (Code of Practice for Victims of Crime) är ett brottsoffer
Om du känner till något om en händelse kan du bli ombedd att vittna för åklagarsidan eller försvaret i en rättegång. Om du känner någon av personerna som är inblandade i ärendet kan du ombes att medverka som karaktärsvittne, vanligtvis för försvarssidan. Under alla omständigheter kan ditt vittnesmål vara avgörande för om den tilltalade fälls eller frikänns.
Rätten att väcka enskilt åtal fastställs i avsnitt 6.1 i 1985 års lag om åtal av brott (Prosecution of Offences Act 1985). Det finns emellertid vissa begränsningar:
Rättigheterna för brottsoffer fastställs i bestämmelserna om brottsoffer, som finns att läsa här.
Om du har varit vittne till ett brott men inte är brottsoffer kan du få tillgång till stöd enligt vittnesstadgan (Witness Charter) i stället för bestämmelserna om brottsoffer. Vittnesstadgan finns att läsa här.
Om du känner till något om en händelse kan du bli ombedd att vittna för åklagarsidan eller försvaret i en rättegång. Om du känner någon av personerna som är inblandade i ärendet kan du ombes att medverka som karaktärsvittne, vanligtvis för försvarssidan.
Om du är brottsoffer har du möjlighet att göra ett personligt uttalande som brottsoffer (Victim Personal Statement). I uttalandet kan du med egna ord beskriva hur brottet har påverkat dig fysiskt, känslomässigt, ekonomiskt eller på andra sätt. Uttalandet skiljer sig från vittnesmålet, som handlar om vad som hände vid det aktuella tillfället, till exempel vad du såg eller hörde.
Det personliga uttalandet ger dig möjlighet att göra din röst hörd i brottmålsförfarandet. Du får dock inte uttala några åsikter om den påföljd eller det straff som den tilltalade borde få, eftersom det är domstolens sak att besluta.
Du har rätt att få möjlighet att göra ett personligt uttalande som brottsoffer samtidigt med polisförhöret om brottet då du berättar vad som hände.
Om den tilltalade fälls har du rätt att säga om du vill att ditt personliga uttalande som brottsoffer ska läsas upp eller spelas upp (om det är inspelat) i rätten. Du har också rätt att säga om du själv vill läsa upp uttalandet eller om du vill att någon annan ska läsa upp det (t.ex. en familjemedlem eller åklagaren). Innan du beslutar om du vill att uttalandet ska läsas upp eller spelas upp i rätten informeras du om eventuella konsekvenser, till exempel att uttalandet kan komma att rapporteras i media. Det kan också hända att försvaret ställer frågor till dig om ditt uttalande.
Om du begär att ditt personliga uttalande som brottsoffer ska läsas upp eller spelas upp i rätten kan domstolen, med hänsyn till dina intressen, besluta om och vilka delar av uttalandet som ska läsas upp eller spelas upp. I de flesta fall kommer delar av eller hela ditt uttalande att läsas upp eller spelas upp, om inte domstolen beslutar att det finns starka skäl att inte göra det. Du kommer att underrättas om domstolens beslut.
Du har rätt till följande:
Om du är vittne vid en rättegång har du rätt till följande:
Tillgång till rättegångshandlingar regleras av del 5 av de civilprocessrättsliga reglerna (Civil Procedure Rules). De regler som är mest relevanta är sannolikt 5.4C och 5.4D. Reglerna finns att läsa här.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Brottsoffer har ingen rätt att överklaga en fällande dom mot gärningsmannen.
Efter rättegången har du rätt till följande:
i) Om en ansökan om att överklaga en fällande dom eller påföljd i Magistrates’ Court görs vid Crown Court.
Du har rätt att få följande information av enheten för stöd till brottsoffer och vittnen inom en arbetsdag efter att enheten fått informationen från domstolen:
Du har också rätt till följande:
ii) Om en ansökan om att överklaga en fällande dom eller påföljd görs vid appellationsdomstolen (Court of Appeal) eller om en ansökan eller ett överklagande görs i ett brottmål vid högsta domstolen (Supreme Court) i en rättsfråga.
Du har rätt till följande:
Om prövningstillstånd har beviljats och du är en efterlevande nära anhörig i ett ärende som omfattas, har du rätt till ett möte med åklagarmyndigheten för att få information om överklagandet och domstolsförfarandet.
Criminal Cases Review Commission
Granskningskommissionen för brottmål (Criminal Cases Review Commission) granskar efter ansökan från en gärningsman de domar och påföljder som beslutats för de brott som gärningsmannen har begått. Granskningskommissionen kan besluta att en fällande dom ska överklagas på nytt om det framkommit nya uppgifter eller nya skäl som kan innebära att domen är rättsosäker eller påföljden är för lång. Den tar varje år emot ca 1 000 ansökningar från personer som dömts för brott och beslutar att 30–40 ärenden ska överklagas på nytt. När granskningskommissionen granskar ett ärende bedömer den hur du potentiellt skulle påverkas och beslutar om du ska informeras. Den anger skälen för sitt beslut om kontakten med dig och underrättar i tillämpliga fall polisen om sina beslut.
Offer för vålds- och sexualbrott där gärningsmannen dömts till minst tolv månaders fängelse kan delta i övervakningsmyndighetens (National Probation Service) lagstadgade program för kontakt med brottsoffer (Victim Contact Scheme). Syftet med programmet är att ge brottsoffren information och råd om brottmålsförfarandet via en särskild kontaktperson för brottsoffer (Victim Liaison Officer). Det innebär bland annat att du, efter beslut av övervakningsmyndigheten, får information om viktiga händelser under gärningsmannens påföljd, t.ex. förflyttning till öppen anstalt eller frigivning, och att du kan lämna synpunkter från ett brottsofferperspektiv på villkoren för frigivningen.
Om du har blivit utsatt för ett vålds- eller sexualbrott [1] för vilket gärningsmannen dömts till minst tolv månaders fängelse eller till vård enligt 1983 års lag om psykisk hälsa (Mental Health Act 1983), är enheten för stöd till brottsoffer och vittnen skyldig att informera dig om programmet för kontakt med brottsoffer och om att dina uppgifter automatiskt kommer att lämnas till övervakningsmyndigheten inom 20 arbetsdagar, såvida du inte begärt att de inte ska lämnas vidare.
Om du väljer att delta i programmet för kontakt med brottsoffer har du rätt till följande:
Om du är en efterlevande nära anhörig till en person som utsatts för ett brott där gärningsmannen dömts till
minst tolv månaders fängelse för ett vålds- eller sexualbrott eller till sluten rättspsykiatrisk vård kommer du också att erbjudas att delta i programmet för kontakt med brottsoffer. Om du inte är en av brottsoffrets närmaste anhöriga är det övervakningsmyndigheten som beslutar om du ska erbjudas möjlighet att delta i programmet.
Om du är förälder, vårdnadshavare eller anhörigvårdare till ett brottsoffer som är under 18 år, är en utsatt vuxen (vulnerable adult) eller som av annat skäl inte fullt ut kan delta i programmet för kontakt med brottsoffer, erbjuds du vanligtvis att delta för deras räkning. Föräldrar, vårdnadshavare eller anhörigvårdare erbjuds dock inte att delta om det inte anses ligga i brottsoffrets intresse.
Åtgärder för brottsoffer i händelse av rymning
Om det osannolika skulle inträffa att en gärningsman rymmer från ett förvar kommer polisen, när den har fått kännedom eller underrättats om det av fängelset, gruppen för unga brottslingar (Youth Offending Team), sjukhuset eller förvarsanläggningen för immigranter, att i de fall det är möjligt underrätta dig om rymningen och om de åtgärder som vidtagits för att skydda dig, om man bedömer att det finns en betydande risk att gärningsmannen skulle kunna skada dig.
[1] Enligt definitionen i avsnitt 45.2 i 2004 års lag om våld i familjen, brott och brottsoffer (Domestic Violence, Crime and Victims Act 2004).
Om du har valt att delta i programmet för kontakt med brottsoffer och övervakningsnämnden kommer att överväga frigivning av gärningsmannen eller förflyttning av honom eller henne till öppen anstalt, har du rätt att
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
2012 års program för brottskadeersättning (Criminal Injuries Compensation Scheme 2012)
2012 års program för brottskadeersättning (Criminal Injuries Compensation Scheme 2012) är ett offentligt finansierat program för att ge ersättning till oskyldiga offer för våldsbrott i Storbritannien. Programmet förvaltas av myndigheten för brottskadeersättning (Criminal Injuries Compensation Authority), som också beslutar om alla ersättningskrav. Ersättning beviljas inte för alla krav – för att få ersättning måste man omfattas av programmet.
En vägledning om programmet finns att läsa här.
Du kan ansöka om ersättning här.
Ersättning som beslutas av domstol
Magistrates’ Courts kan besluta om ersättning på upp till 5 000 brittiska pund per åtal. Crown Court har obegränsade befogenheter men bör ta hänsyn till gärningsmannens resurser.
Domstolen ska fatta beslut om ett ersättningsbelopp som är lämpligt med hänsyn till åklagarens och försvarets bevisning och framställningar.
Domstolarna fäster stor vikt vid beslut om ersättning och måste ange skäl i de fall de inte fattar något beslut om ersättning.
Mer information om beslut om ersättning av Crown Court finns här.
Civilrättsliga krav
Det är upp till dig som brottsoffer att framställa ett civilrättsligt krav. Det kan dock påverka andra krav på ersättning, och juridisk rådgivning kan behövas.
Information om hur du gör ett civilrättsligt krav på skadestånd finns här.
Verkställighet av beslut om ersättning handhas av domstolarna.
Nej, möjlighet till förskottsbetalning av ersättning finns inte i England och Wales.
Du kan ha rätt till ersättning från programmet för brottskadeersättning. Mer information finns här.
Du kan ha rätt till ersättning från programmet för brottskadeersättning även om angriparen är okänd eller inte fälls. Mer information finns här.
Om myndigheten för brottsskadeersättning har beslutat att du har rätt till en ersättning men inte kan fatta ett slutligt beslut, kan de besluta att göra en delbetalning. Om myndigheten inte kan fatta ett slutligt beslut beror det sannolikt på att den behöver få mer information om de långsiktiga följderna av din skada.
Mer information finns här.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Informationstjänsten för brottsoffer (Victims’ Information Service) ger information om lokalt stöd till brottsoffer, reparativ rättvisa, rättssystemet, bestämmelserna om brottsoffer (Victims’ Code) och vittnesstadgan (Witness Charter). Mer information om informationstjänsten för brottsoffer finns här.
Justitieministeriet ger bidrag till nationella verksamheter som tillhandahåller stöd till brottsoffer. Bidrag ges också till polismyndigheter (Police and Crime Commissioners) för att tillhandahålla emotionellt och praktiskt stöd på lokal nivå till brottsoffer enligt avsnitt 143 i 2014 års lag om asocialt beteende, brott och polisarbete (Anti-social Behaviour, Crime and Policing Act 2014).
Du kan nå lokalt finansierade stödverksamheter via polismyndigheternas webbplatser. De olika polismyndigheterna hittar du här.
Du kan få information om närmaste våldtäktsmottagning (Sexual Assault Referral Centre) genom att ringa 111 (National Health Services nummer för icke-akuta ärenden), tala med din läkare eller med akutmottagningen på ditt lokala sjukhus, eller besöka webbplatsen
NHS Choices
https://www.nhs.uk/Service-Search/Rape-and-sexual-assault-referral-centres/LocationSearch/364.
Victim Information Service har en telefonjour för information till brottsoffer: +44 808 168 9293.
Ja.
Polisen är skyldig att upplysa dig om var och hur du kan får råd och stöd, inbegripet medicinskt stöd, specialiserat stöd (t.ex. psykologiskt stöd) och alternativ bostad.
Enligt avsnitt 7 av 1996 års bostadslag (Housing Act 1996) är lokala bostadsmyndigheter skyldiga att hjälpa hemlösa individer och familjer som ansöker om hjälp.
National Health Service erbjuder stöd vid
Det finns flera icke-statliga organisationer och välgörenhetsorganisationer som erbjuder hjälp, stöd och rådgivning och andra generella och specialiserade tjänster till brottsoffer på nationell, regional och lokal nivå.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.