1 - Mina rättigheter under utredningen

A) Påverkar det utredningen om jag är utländsk medborgare?

Nej, i princip påverkar detta inte utredningen.

Om du inte kan kommunicera tillräckligt på tyska har du rätt att begära en tolk som utses kostnadsfritt under förhöret. Du behöver inte och bör inte svara på några frågor om tolken inte är närvarande. Tolken översätter de frågor som ställs till dig till ett språk som du förstår. Tolken översätter också dina svar tillbaka till tyska.

Tolken ska under alla omständigheter översätta information och instruktioner om rättsfrågor som du måste få enligt lag. Om du vill kan tolken också hjälpa dig i dina kontakter med en offentlig försvarare (men inte med en privat försvarare).

Om du delges ett beslut av åklagarmyndigheten eller ett domstolsbeslut kan du också begära hjälp med att få dessa handlingar översatta. Om du vill ta del av handlingarna i målet hjälper en översättare dig endast om du inte har någon försvarare och det är orimligt att förvänta sig att du själv ska ordna översättning av relevanta handlingar.

B) Vilka skeden har utredningen?

  • Syftet med en brottsutredning är att fastställa huruvida ett brott har begåtts och i så fall av vem.
  • När utredningen avser en person som misstänks för ett visst brott anses den personen vara den misstänkte.
  • Domstolen ska vidta vissa åtgärder i utredningen. Den ska rekonstruera brottet och genomföra vad som kallas för kontradiktoriska förfaranden. Åklagaren och den misstänkte, samt dennes försvarare, är närvarande under dessa förfaranden och har rätt att ställa frågor till den person som förhörs. Åklagarmyndigheterna får också begära att domstolen samlar in ytterligare bevis om de anser att detta är i allmänhetens intresse.
  • Åklagarmyndigheterna och/eller polisen får vidta de flesta utredningsåtgärder på eget initiativ utan domstolens samtycke. Dessa åtgärder omfattar särskilt förhör samt fastställande av personers identitet, beslagtagande av egendom, genomsökning av en persons kläder och eventuella ägodelar osv.
  • Det krävs ett domstolsbeslut för häktning och förlängning av häktningstiden. Detsamma gäller för användningen av tvångsåtgärder som berör grundläggande rättigheter (t.ex. husrannsakan, tillgång till bankkonton, telefonavlyssning eller analys av telefondata).
  • Åklagarmyndigheterna ska avbryta utredningen om inget brott har begåtts eller om de fastställda sakförhållandena är otillräckliga för att åtala den misstänkte. I alla andra fall där sakförhållandena är tillräckligt klarlagda ska åklagarmyndigheterna väcka åtal vid den behöriga domstolen.
  • Åklagarmyndigheterna kan avstå från fortsatt lagföring i ärenden som inte kan avbrytas, men där påföljden inte verkar nödvändig eftersom den berörda personen (i de flesta fall) betalar böter. Detta är inte möjligt om brottet ledde till ett dödsfall eller om det prövas av en nämnd eller jury, med andra ord om brottet (i regel) kan bestraffas med mer än fem års fängelse.

i. Insamling av bevisning/utredningsbefogenheter

Domstolen ska vidta vissa åtgärder i utredningen. Den ska rekonstruera brottet och genomföra vad som kallas för kontradiktoriska förfaranden. Åklagaren och den misstänkte, samt dennes försvarare, är närvarande under dessa förfaranden och har rätt att ställa frågor till den person som förhörs. Åklagarmyndigheterna får också begära att domstolen samlar in ytterligare bevis om de anser att detta är i allmänhetens intresse.

Polisen genomför utredningen under åklagarmyndighetens ledning. Polisen inleder utredningen på eget initiativ om en tredje person gör en polisanmälan, eller efter beslut av den allmänna åklagaren.

Åklagarmyndigheten eller polisen ska alltid upplysa dig om att du är under utredning och varför. Dessutom ska du upplysas om att du som misstänkt har rätt att tiga och att allt du säger kan användas mot dig.

Om du har begått det brott du misstänks för och om du erkänner det (medger ansvar) kommer detta att vara en viktig förmildrande omständighet när domstolen beslutar om ditt straff. Ett erkännande påverkar dock inte rättegångens förlopp.

ii. Anhållande

Åklagarmyndigheterna och/eller polisen får vidta de flesta utredningsåtgärder på eget initiativ utan domstolens samtycke. Dessa åtgärder omfattar särskilt förhör samt fastställande av personers identitet, beslagtagande av egendom, genomsökning av en persons kläder och eventuella ägodelar osv.

iii. Förhör

iv. Häktning

Det krävs ett domstolsbeslut för häktning och förlängning av häktningstiden. Detsamma gäller för användningen av tvångsåtgärder som berör grundläggande rättigheter (t.ex. husrannsakan, tillgång till bankkonton, telefonavlyssning eller analys av telefondata).

Du får endast häktas om du på sannolika skäl är misstänkt för ett brott och om det också finns grund för häktning (risk för att den misstänkte avviker, förstör bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet). Domstolens samtycke krävs för anhållande (av polisen) (om du inte tas på bar gärning eller det finns en överhängande fara).

Beslut om häktning fattas av domstolen och verkställs i ett fängelse. Polisen får hålla dig frihetsberövad i högst 48 timmar innan du utan onödigt dröjsmål överförs till domstolen.

I lagen anges inte om och hur du kan informera din familj eller dina vänner om ditt frihetsberövande. Sociala tjänster finns tillgängliga i varje fängelse för att hjälpa dig i sådana frågor.

Häktningsbeslutet ska läsas upp för dig, vid behov med hjälp av en tolk. Du ska ges en skriftlig kopia av detta beslut. I beslutet ska det anges vilket brott du på sannolika skäl är misstänkt för. Det ska också omfatta uppgift om alla omständigheter som enligt domstolen motiverar ett frihetsberövande.

Du måste företrädas av en försvarare under hela häktningstiden. Om du inte själv utser en försvarare, tilldelas du en sådan.

Domstolens häktningsbeslut fattas vid en muntlig förhandling.

Inom tre dagar får du överklaga ett beslut om häktning eller förlängning av häktningstiden till överregiondomstolen.

Alla beslut om häktning gäller under en begränsad tidsperiod. Häktningsbeslutet gäller i 14 dagar. Ett beslut om en första förlängning av häktningstiden gäller i en månad. Alla efterföljande beslut om förlängning av häktningstiden gäller i två månader.

Häktningstiden bör inte vara längre än totalt sex månader, men den kan förlängas på grund av brottets allvar.

C) Vilka är mina rättigheter under utredningen?

Du har olika rättigheter beroende på vilket steg i utredningen det rör sig om:

  • Utredning och bevisupptagning.
  • Anhållande och häktning.
  • Åtal.
  • Försvarets förberedelse inför rättegången.

Under alla omständigheter har du följande rättigheter, oavsett skede i förfarandet:

  • Du ska så tidigt som möjligt upplysas om att du är föremål för utredning, om vilket brott du misstänks för och om dina viktigaste processuella rättigheter.
  • Under varje skede i förfarandet har du rätt att själv välja försvarare eller att ansöka om rättshjälpsbiträde. Om sakförhållandena eller de rättsliga frågorna är komplicerade kan du begära ett rättshjälpsbiträde för hela förfarandet. I straffrättsliga förfaranden mot utlänningar som inte är bekanta med det österrikiska rättssystemet kommer detta med största sannolikhet att bli fallet. I alla mål där det är obligatoriskt med försvarare kommer en sådan att tilldelas dig om du inte själv utser en försvarare. Om du inte företräds av ett rättshjälpsbiträde måste du stå för kostnaderna för den offentliga försvararen.

Du måste ha en försvarare under hela häktningstiden, hela förfarandet för institutionalisering av gärningspersoner med psykiska problem, förfaranden inför en nämnd eller jury, eller en rättegång med ensamdomare, om brottet kan leda till ett fängelsestraff på mer än tre år.

  • Att ta del av handlingarna i målet.
  • Att yttra dig om misstankarna mot dig eller att tiga.
  • Att begära bevisupptagning.
  • Att överklaga åklagarmyndighetens eller polisens åtgärder samt domstolsavgöranden.
  • Att tilldelas en översättare/tolk.

i. Har jag rätt till tolk eller översättare?

Om du inte kan kommunicera tillräckligt på tyska har du rätt att begära en tolk som utses kostnadsfritt under förhöret. Du behöver inte och bör inte svara på några frågor om tolken inte är närvarande. Tolken översätter de frågor som ställs till ett språk som du förstår. Tolken översätter också dina svar tillbaka till tyska.

Tolken ska under alla omständigheter översätta information och instruktioner om rättsfrågor som du måste få enligt lag. Om du vill kan tolken också hjälpa dig i dina kontakter med en offentlig försvarare (men inte med en privat försvarare).

Om du delges ett beslut av åklagarmyndigheten eller ett domstolsbeslut kan du också begära hjälp med att få dessa handlingar översatta. Om du vill ta del av handlingarna i målet hjälper en översättare dig endast om du inte har någon försvarare och det är orimligt att förvänta sig att du själv ska ordna översättning av relevanta handlingar.

ii. Har jag rätt att få information och ta del av handlingarna i målet?

Som misstänkt har du rätt att ta del av handlingarna i målet. På så sätt kan du ta reda på mer om bevisen mot dig. I undantagsfall kan det hända att enskilda handlingar inte lämnas ut. Du har rätt att när som helst lägga fram egna bevis.

iii. Har jag rätt att tala med advokat och underrätta en tredje part om situationen?

Du behöver inte ha en advokat, utom i mål där du måste ha en försvarare. Oavsett om du häktas eller inte har du dock rätt att när som helst tala med advokat, om du vill. En tolk måste också finnas tillgänglig i dina kontakter med en offentlig försvarare.

Om du anhålls och känner till namnet på en advokat som du vill ha, kan du även kontakta honom/henne direkt eller via polisen. Om du inte känner till några försvarsadvokater kan du använda advokatsamfundets jourtjänst.

iv. Har jag rätt till rättshjälp?

Under varje skede i förfarandet har du rätt att själv välja försvarare eller att ansöka om rättshjälpsbiträde. Om sakförhållandena eller de rättsliga frågorna är komplicerade kan du begära ett rättshjälpsbiträde för hela förfarandet. I straffrättsliga förfaranden mot utlänningar som inte är bekanta med det österrikiska rättssystemet kommer detta med största sannolikhet att bli fallet. I alla mål där det är obligatoriskt med försvarare kommer en sådan att tilldelas dig om du inte själv utser en försvarare. Om du inte företräds av ett rättshjälpsbiträde måste du stå för kostnaderna för den offentliga försvararen.

v. Vad är viktigt att veta om

a. Oskuldspresumtion

Åklagarmyndigheterna ska avbryta utredningen om inget brott har begåtts eller om de fastställda sakförhållandena är otillräckliga för att fälla den misstänkte. I alla andra fall där sakförhållandena är tillräckligt klarlagda ska åklagarmyndigheterna väcka åtal vid den behöriga domstolen.

b. Rätten att tiga och rätten att inte vittna mot sig själv

Personer har rätt att tiga om de till exempel annars skulle utsätta sig själva eller en släkting (paragraf 156.1.1 i straffprocesslagen, Strafprozeßordnung) för en risk för lagföring eller, i samband med straffrättsliga förfaranden mot dem, en risk för att de binder sig själva mer vid brottet än i sitt tidigare vittnesmål.

vi. Vilka särskilda skyddsåtgärder finns för barn?

Om barn eller minderåriga själva har utsatts för eller bevittnat våld har de rätt till psykosocialt och rättsligt bistånd.

D) Vilka rättsliga tidsfrister gäller under utredningen?

Åklagarmyndigheterna ska avbryta utredningen om inget brott har begåtts eller om de fastställda sakförhållandena är otillräckliga för att fälla den misstänkte. I alla andra fall där sakförhållandena är tillräckligt klarlagda ska åklagarmyndigheterna väcka åtal vid den behöriga domstolen.

Senaste uppdatering: 22/06/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

2 - Mina rättigheter under rättegången

A) Var äger rättegången rum?

Rättegången kommer att äga rum vid den domstol där åklagarmyndigheten väckte slutligt åtal. I regel är detta den domstol som har lokal behörighet där brottet begicks. Med några få undantag är rättegångar offentliga.

Beroende på straffets karaktär kommer beslutet att fattas av en domare, en nämnd eller en jury. Lekmän ingår också i en nämnd eller jury.

B) Kan åtalspunkterna ändras? Om så är fallet, vilken rätt har jag till information om detta?

När åtal väl har väckts mot dig är det inte längre möjligt att begränsa tillgången till handlingarna. Senast från detta skede har du tillgång till alla handlingar som domstolen har tillgång till. Domstolen förbereder rättegången.

Du kan begära bevis som hjälper dig att förbereda rättegången, om du vill. I synnerhet kan du fråga ut vittnen. I din begäran om bevis ska du ange vilka sakförhållanden du vill bevisa med hjälp av denna bevisning. Du kan också uppmanas att ange varför du anser att bevisen du har begärt är lämpliga.

Om du blir misstänkt för ytterligare ett brott under rättegången kan åklagarmyndigheten utvidga åtalet mot dig och rättegången kan utvidgas med de nya åtalspunkterna, såvida de inte kan leda till ett strängare straff än de ursprungliga åtalspunkterna.

I sitt beslut är domstolen endast bunden av de sakförhållanden som beskrivs i åtalsakten och inte av någon rättslig bedömning som gjorts av åklagarmyndigheten. Domstolen kan betrakta det brott du har åtalats för på ett annat sätt än åklagarmyndigheten.

C) Vilka är mina rättigheter under domstolsförhandlingen?

Som under hela det straffrättsliga förfarandet har du också rätt att tiga under rättegången. Du behöver inte uttala dig om åtalspunkterna mot dig.

Om du erkänner under rättegången är detta en förmildrande omständighet när påföljden fastställs. Ett erkännande påverkar dock inte rättegångens förlopp. Du bestraffas inte om du inte säger sanningen.

En nämnd eller jurydomstol får inte leda förhandlingar i din frånvaro. Dessutom måste du alltid företrädas av en försvarare i sådana förfaranden. Det saknas bestämmelser för rättegång via videokonferens.

Om du har otillräckliga kunskaper i tyska måste en tolk anlitas för rättegången. Tolken översätter det viktigaste som sker under rättegången till ett språk du förstår.

Under rättegången har du också rätt att inge yrkanden, särskilt yrkanden om bevis.

I en rättegång inför en nämnd eller en jurydomstol måste du företrädas av en försvarare, medan det är frivilligt att utse en försvarare i andra typer av förfaranden.

Du kan när som helst byta försvarare. Detta får dock inte förlänga förfarandet på ett orimligt sätt.

i. Måste jag närvara i domstolen? Vilka villkor gäller för att vara frånvarande under rättegången?

Du behöver inte stanna i Österrike under hela utredningen. Du kan också be din advokat att se till att dina rättigheter tillvaratas under utredningen.

I princip måste du komma till Österrike för förhör. Under utredningen kan en videolänk endast användas om de österrikiska åklagarmyndigheterna begär detta, du samtycker till detta förfarande och ditt land föreskriver att misstänkta kan förhöras via videolänk. Den misstänkte kan dock inte förhöras per telefon.

ii. Har jag rätt till tolk eller översättare?

Om du har otillräckliga kunskaper i tyska måste en tolk anlitas för rättegången. Tolken översätter det viktigaste som sker under rättegången till ett språk du förstår.

iii. Har jag rätt till en advokat?

I en rättegång inför en nämnd eller en jurydomstol måste du företrädas av en försvarare, medan det är frivilligt att utse en försvarare i andra typer av förfaranden.

Du kan när som helst byta försvarare. Detta får dock inte förlänga förfarandet på ett orimligt sätt.

Senaste uppdatering: 22/06/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

3 - Mina rättigheter efter rättegången

A) Har jag rätt att överklaga domstolens beslut?

En tilltalad kan överklaga en fällande dom till en högre domstol. När det gäller domar som meddelas av distriktsdomstolar och av ensamdomare vid regiondomstolar kan ett fullständigt överklagande inges. Syftet är att bestrida både den fällande domen och beslutet om påföljden. I dessa förfaranden kan du också begära att ny bevisning tas upp, eller så kan du lägga fram ny bevisning.

När det gäller domar av nämnder eller jurydomstolar får du endast överklaga påföljden, inte den fällande domen. Dessa domar får endast överklagas med hänvisning till ogiltighet på grund av rättegångsfel i grunderna för beslutet och felaktig rättstillämpning.

Du kan inte bestrida domarens bedömning av bevisen. Inga nya bevis får inges.

Du ska meddela din avsikt att överklaga en dom antingen direkt när domen avkunnas eller inom högst tre dagar. Domstolen utfärdar domen skriftligen och delger den till dig eller din försvarare. Din försvarare måste sedan inge överklagandet skriftligen inom fyra veckor.

Åklagaren har samma rätt att överklaga.

B) Vilka andra rättsmedel har jag?

En tilltalad kan överklaga en fällande dom till en högre domstol. När det gäller domar som avkunnas av distriktsdomstolar och av ensamdomare vid regiondomstolar kan ett fullständigt överklagande inges. Syftet är att bestrida både den fällande domen och beslutet om påföljden. I dessa förfaranden kan du också begära att ny bevisning tas upp, eller så kan du lägga fram ny bevisning.

När det gäller domar av nämnder eller jurydomstolar får du endast överklaga påföljden, inte den fällande domen. Dessa domar får endast överklagas med hänvisning till ogiltighet på grund av rättegångsfel i grunderna för beslutet och felaktig rättstillämpning.

C) Om jag döms, vad får det för konsekvenser?

i. Belastningsregister

Förbundspolisstyrelsen i Wien har ett belastningsregister för hela Österrike. Det innehåller särskilt följande uppgifter:

  • Alla lagakraftvunna fällande domar av österrikiska brottmålsdomstolar.
  • Alla lagakraftvunna fällande domar av utländska domstolar för utländska medborgare och personer som har sin hemvist eller bor i Österrike.
  • Alla beslut av nationella och utländska brottmålsdomstolar som rör dessa fällande domar.

Det går inte att överklaga registreringar i belastningsregistret. Beroende på brottets allvar raderas uppgifterna i belastningsregistret efter en viss tid.

v. Verkställighet av straff, överförande av intagna

Den som vill eller samtycker därtill kan du avtjäna sitt straff i hemlandet. De tillämpliga reglerna finns i konventionen om överförande av dömda personer (särskilt artikel 3).

Senaste uppdatering: 22/06/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.