Figyelem: az oldal eredeti nyelvű változata görög nemrég módosult. Az Ön által kiválasztott nyelvi változatot most készítik fordítóink.

1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Från och med din första kontakt med polisen eller annan behörig myndighet ska du, utan onödigt dröjsmål och på alla tillgängliga sätt, informeras om villkoren för att en brottsanmälan ska anses vara tillåtlig och rätten att som målsägande begära ersättning i de civilrättsliga förfarandena (politikós enágon); om hur och på vilka villkor du kan få rättsligt bistånd, väcka skadeståndstalan eller få översättnings- och tolkningshjälp; om tillgänglig reparativ rättvisa och vilka myndigheter som kan hjälpa till med ersättning för skadan genom att medla mellan dig och gärningsmannen; om hur och på vilka villkor du kan få ersättning för de kostnader som du har ådragit dig till följd av brottmålsförfarandet; och hur du kan väcka talan mot en myndighet om du anser att dina rättigheter har åsidosatts.

Utöver information om dina rättigheter i brottmålsförfaranden får du även information om

tillgången till sjukvård och eventuell specialistvård, inklusive psykologiskt stöd och alternativt boende, samt hur och på vilka villkor skyddsåtgärder kan vidtas.

Om du bor i en annan medlemsstat får du särskild information om hur och på vilka villkor du kan utöva dina rättigheter.

Omfattningen av och innehållet i informationen varierar beroende på dina särskilda krav och din egen situation samt brottets typ och karaktär. Under förfarandenas gång kan den behöriga myndigheten besluta att ytterligare och mer utförlig information ska ges, beroende på vilka behov du har (artikel 57 i lag 4478/2017 om rätten att få information vid den första kontakten med en behörig myndighet (artikel 4 i direktiv 2012/29/EU)).

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du bor i en annan EU-medlemsstat än där brottet begicks kommer du att kallas för att göra ett uttalande omedelbart efter att du har anmält brottet. Detta kan ske enligt bestämmelserna i straffprocesslagen (Kódikas Poinikís Dikonomías, KPD) som medger användning av kommunikationsteknik, till exempel videokonferenser, telefon eller internet (artikel 233.1 i KPD).

Om du bor i Grekland och brottet begicks i en annan EU-medlemsstat kan du inge en brottsanmälan till åklagaren vid förstainstansrätten för grövre brott (eisangeléas plimmeleiodikón) på din bosättningsort. Åklagaren överlämnar din anmälan till behörig brottsbekämpande myndighet i medlemsstaten i fråga utan onödigt dröjsmål, via åklagaren vid appellationsdomstolen (eisangeléas efetón), om inte grekisk domstol har behörighet i frågan. Åklagaren har inte någon som helst skyldighet att överlämna din anmälan till den medlemsstat där brottet begicks om grekisk lag är tillämplig och brottmålsförfaranden har inletts i Grekland. Den åklagare vid förstainstansrätten för grövre brott som har hand om ärendet underrättar i sådana fall behörig brottsbekämpande myndighet i den medlemsstat där brottet begicks, utan onödigt dröjsmål, via appellationsdomstolens åklagare, för att se till att du får adekvat information och för att främja det rättsliga samarbetet.

(Artikel 64 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer bosatta i en annan medlemsstat (artikel 17 i direktiv 2012/29/EU))

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du gör en brottsanmälan måste ansvarig tjänsteman informera dig om att du kan få en kopia av anmälan.

(Artikel 58 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer i samband med brottsanmälan (artikel 5 i direktiv 2012/29/EU))

Vid en brottsanmälan får du ett unikt ärendenummer (arithmós vivlíou mínysis). Med hjälp av detta nummer kan du följa utvecklingen i ärendet via åklagarmyndighetens register eller genom att kontakta ansvarig anmälningsinstans. Du kan också begära att få en bekräftelse på ärendets status (pistopoiitikó poreías) där det ges information om i vilket skede förfarandena befinner sig (t.ex. att en utredning görs för att fastställa anmälans giltighet eller om en förundersökning pågår) samt om vad respektive skede har lett till (t.ex. att åklagaren har avslutat förfarandena). Vidare ges information om att brottmålsförfaranden har inletts och att åtal har väckts mot gärningsmannen, i vilket fall du kommer att informeras om när och var rättegången kommer att hållas samt om vilken typ av åtal som väckts. Avslutningsvis informeras det om att en rättslig förundersökning (kyría anákrisi) pågår eller att ett beslut har fattats om att åtalet ska ogillas eller läggas ner samt att ett domstolsbeslut har fattats, om du som kärande har begärt ersättning i brottmålsförfarandet.

(Artikel 59 i lag 4478/2017 om brottsoffers rätt att erhålla information om det egna ärendet (artikel 6 i direktiv 2012/29/EU))

Om förstainstansdomstolen i Aten (Protodikeío Athinón)) har behörighet i ditt ärende kan din advokat övervaka utvecklingen av ärendet när det har kommit in till domstolen på webbplatsen för Atens advokatsamfund (Dikigorikós Sýllogos AthinónLänken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.dsa.gr/). Brottsoffren själva kan inte göra detta, eftersom särskilda användaruppgifter krävs.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Om du inte förstår eller talar grekiska kan du göra brottsanmälan på ett språk som du förstår eller få nödvändig språkhjälp. Dock måste villkoren i straffprocesslagen eller andra specifika straffrättsliga bestämmelser alltid respekteras, och ansvariga tjänstemän ska informera dig om dessa. Du kan begära en kostnadsfri översättning av din anmälan.

(Artikel 58 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer i samband med brottsanmälan (artikel 5 i direktiv 2012/29/EU))

Om du ska höras som vittne någon gång under förfarandena och inte talar eller förstår grekiska tillräckligt väl, ska du få omedelbar tillgång till tolk. Rätten till tolkning inbegriper stöd till personer som lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Kommunikationsteknik som video, telefon eller internet får användas där så är lämpligt, om inte den person som förhör dig anser att tolken måste vara fysiskt närvarande (artikel 233.(1 i KPD).

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

När polisen eller andra myndigheter är i kontakt med dig för första gången ska de kommunicera med dig på ett enkelt och begripligt språk, antingen muntligen eller skriftligen, och ta hänsyn till dina personliga egenskaper, till exempel i första hand din ålder, mognadsgrad, intellektuella och mentala förmåga, utbildning, språkkunskaper samt eventuella hörsel- eller talsvårigheter, eller om du befinner dig i en känslomässig kris som påverkar din förmåga att förstå eller bli förstådd. En skriftlig vägledning om dina rättigheter finns på de allra vanligaste talade språken och i blindskrift (artikel 56.2 i lag 4478/2017 (artikel 3 i direktiv 2012/29/EU)). Om du lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter får du dessutom lämpligt stöd av en tolk (artikel 233.1 i KPD).

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om du är minderårig (under 18 år) får en lagstadgad förvaltare (förälder eller förmyndare) anmäla brottet på dina vägnar. Om du är över 12 år får du anmäla brottet tillsammans med din lagstadgade förvaltare (artikel 118.2 i strafflagen (Poinikós Kódikas, PK)).

Brottets karaktär avgör om du har särskilda rättigheter under brottmålsförfarandet eller inte. Om din personliga eller sexuella frihet har kränkts eller om du har blivit föremål för människohandel, sexturism, människorov, kidnappning eller sexualbrott har du rätt till följande:

  • Att ta del av akten i målet, även om du inte varit målsägande i brottmålsförfarandet (artikel 108A i KPD).
  • Att få förhöret med dig inspelat så att det kan användas längre fram i brottmålsförfarandet och så att du inte behöver infinna dig igen hos åklagaren eller vid domstolen (artikel 226A i KPD).
  • Att få stöd av en psykolog eller barnpsykiater när du hörs som vittne.
  • Att få information om huruvida gärningsmannen har frigetts (artikel 108A i KPD).
  • Att begära ett kontaktförbud mot gärningsmannen, vilket innebär att han eller hon inte får kontakta dig eller vistas i närheten av ditt hem.
  • Vidare har du i samtliga fall rätt till följande:
  • Att begära en individuell prövning för att fastställa huruvida särskilda skyddsåtgärder bör vidtas om det finns risk för upprepad viktimisering (artikel 68 i lag 4478/2017 om individuell bedömning av brottsoffer för att fastställa specifika skyddsbehov (artikel 22 i direktiv 2012/29/EU)).
  • Att begära lagföring eller att rättsliga myndigheter utser en förmyndare för minderåriga (epimelitís anilikón) som ska företräda dig under hela brottmålsförfarandet, om dina föräldrar inte kan företräda dig eller om du inte har någon medföljande vuxen eller har skilts från din familj (artikel 69.7 i lag 4478/2017 om rätten till skydd för brottsoffer med specifika skyddsbehov under straffrättsliga förfaranden (artiklarna 23 och 24 i direktiv 2012/29/EU)).
  • Att begära att få vara målsägande som begär skadestånd, med din lagstadgade förvaltare som ombud (artikel 82.2 i KPD).

Vilken information kan jag få från polisen eller stödorganisationer för brottsoffer under brottsutredningen?

Du kan få information om i vilket skede förfarandena befinner sig från åklagaren, om akten i målet (dikografía) har skickats till åklagaren.

Om du har varit målsägande i brottmålsförfarandet får du ta del av akten i målet och erhålla kopior av handlingarna så snart den tilltalade har kallats för att avge svaromål (apología) eller när en arresteringsorder (éntalma sýllipsis) eller ett beslut om tvångsinställelse (éntalma viaías prosagogís)har utfärdats (artikel 108 i KPD) eller när en brottsmisstänkt person har kallats av myndigheterna för att förklara sig. Fram tills dess är förfarandena sekretessbelagda.

Stöd- och skyddsverksamheter för brottsoffer (nedan kallade brottsofferorganisationer) kan ge information, rådgivning och stöd om hur du kan utöva dina rättigheter, inklusive rätten att begära ersättning för den skada som du lidit till följd av brottet och din roll i brottmålsförfarandet som målsägande eller vittne (artikel 62 i lag 4478/2017 om stöd från stödverksamheter för brottsoffer (artikel 9 i direktiv 2012/29/EU)).

Vilka är mina rättigheter som vittne till ett brott?

Om du ska höras som vittne kommer du att kallas av den åklagare eller den polistjänsteman som sköter förundersökningen eller av en domare vid distriktsdomstolen för straffrättsliga ärenden (ptaismatodíkis) eller en undersökningsdomare (anakritís). Du måste infinna dig och vittna inför dem så snart du fått kallelsen. Du kommer att få beskriva vad som hände och eventuellt svara på några andra frågor. Om du är släkt med den misstänkta personen får du vägra att vittna (artikel 222 i KPD).

Om du lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter kan förhöret ske skriftligen. Om du inte talar grekiska har du rätt till kostnadsfri tolkning.

Om du har blivit föremål för människohandel hör du till en särskild grupp av vittnen: du kommer att få stöd före förhöret av en psykolog eller psykiater, som samarbetar med utredande polis eller tjänstemän inom rättsväsendet och som kommer att fastställa din intellektuella förmåga och ditt psykiska tillstånd med lämpliga diagnostiska metoder. Psykologen eller psykiatern närvarar under hela förhöret. Du får också ta med din lagstadgade förvaltare, om inte undersökningsdomaren beslutar att han eller hon inte får närvara samt motiverar detta.

Ditt vittnesmål skrivs ner och spelas in audiovisuellt, där så är möjligt, så att det kan lämnas till domstolen elektroniskt. I detta fall måste du inte finnas fysiskt närvarande senare under förfarandena.

Om målet handlar om våld i hemmet och du är familjemedlem avlägger du inte vittnesmålet under ed. Om du är minderårig kommer du inte att kallas som vittne i domstol. I stället kan du avge en skriftlig utsaga som kommer att läsas upp i rättssalen, om det inte anses vara nödvändigt att du finns fysiskt närvarande.

Efter förhöret kan du begära ersättning för eventuella kostnader som du har ådragit dig (transport- eller logikostnader) från den myndighet som har kallat dig som vittne (artikel 288 i KPD).

Vilken hjälp kan jag få om jag känner mig hotad?

Det finns olika typer av skydd beroende på brottets karaktär och din roll i brottmålsförfarandet.

Om du har fallit offer för organiserad brottslighet eller terrorism och har kallats som huvudvittne inom ramen för en rättslig förundersökning av brottslig verksamhet, kan du begära särskilt skydd mot eventuell vedergällning eller eventuellt hot. Det skydd som finns tillgängligt kan, beroende på ärendets typ, innefatta polisskydd, anonymitetsskydd (uppgifter som namn, födelseort, hem- och arbetsadress, sysselsättning, ålder osv. tas bort från alla skriftliga handlingar) och även ny identitet och flytt till ett annat land. Du kan begära att få vittna audiovisuellt. Om du arbetar för ett statligt organ kan du också begära att bli omplacerad till en annan tjänst på provisorisk eller permanent basis. Skyddsåtgärderna vidtas med ditt samtycke och kommer endast att innebära en sådan begränsning av din frihet som krävs för din egen säkerhet. De kan upphävas om du begär detta skriftligen eller om du inte gör din beskärda del för att skyddsåtgärderna ska få avsedd verkan (artikel 9 i lag 2928/2001 om vittnesskydd).

Om du har utsatts för våld i hemmet får inte de polistjänstemän som har hand om ditt ärende under några omständigheter röja din identitet, gärningsmannens identitet, din hemadress eller annan information som kan röja din identitet (artikel 20 i lag 3500/2006).

Som brottsoffer kan du skriftligen ansöka om åtgärder för att förhindra kontakt mellan dig eller dina familjemedlemmar och gärningsmannen på de platser där brottmålsförfarandet äger rum. Din ansökan prövas av domstolen för mindre allvarliga brott (tre domare) (trimelés plimmeleiodikeío)på den plats där brottmålsförfarandet äger rum, när som helst under förfarandena, inom ramen för en skyndsam handläggning av brott av kategorin ”på bar gärning”.

(Artikel 65 i lag 4478/2017 om rätten att undvika kontakt mellan brottsoffer och förövare (artikel 19 i direktiv 2012/29/EU))

Senaste uppdatering: 22/06/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Hur anmäler jag ett brott?

Om du är ett brottsoffer kan du anmäla brottet till åklagaren eller polisen, genom att göra en brottsanmälan (énklisi eller mínysi). I strikt mening är énklisi en brottsanmälan som görs av brottsoffret själv. I vissa fall inleds brottmålsförfaranden endast om en sådan anmälan faktiskt har gjorts (t.ex. vid kränkning av en persons ära och anseende). En mínysi är en brottsanmälan som gjorts av någon annan än brottsoffret, i fall där det rör sig om ett brott som myndigheterna kan lagföra på eget initiativ oavsett om brottsoffret anmäler brottet eller inte. I praktiken används dock begreppet mínysi för båda anmälningstyperna. När en brottsanmälan oavsett slag görs till den allmänna åklagarmyndigheten får den därför ett unikt ärendenummer som kallas för ett arithmós vivlíou minýseon – där ordet minýsi ingår).

Du kan också begära att en annan person ska anmäla brottet på dina vägnar. I detta fall måste du underteckna en skriftlig förklaring (dílosi eller exousiodótisi) om att personen ska göra anmälan i ditt ställe. Det finns inget standardformat för en sådan förklaring, men den måste undertecknas inför en tjänstemän vid en statlig myndighet på central eller lokal nivå eller inför en advokat (inklusive din egen, om du redan har en), som kommer att bestyrka din underskrift. En person som anmäler brottet på dina vägnar kan vara en advokat eller någon annan person som du kan lita på. Om målet är sådant att brottsoffret måste anmäla brottet för att brottmålsförfarandet ska kunna inledas och brottsoffret har avlidit övergår rätten att anmäla brottet till hans eller hennes efterlevande maka/make och barn eller till föräldrarna (artikel 118.4 i straffprocesslagen (Kódikas Poinikís Dikonomías, KPD). Om brottsoffret har avlidit till följd av brottet får dessa personer också själva delta i brottmålsförfarandet som målsägande som begär ersättning för sveda och värk.

Du kan anmäla ett brott antingen muntligen eller skriftligen. Om du väljer att anmäla brottet muntligen upprättar den tjänsteman som tar emot anmälan en rapport.

Du måste betala en avgift för att göra anmälan; avgiftsbeloppet justeras regelbundet på gemensamt beslut av finansministern och ministern för rättsliga frågor, öppenhet och mänskliga rättigheter (justitieministern). I undantagsfall får du betala avgiften efter att du har anmält brottet men alltid inom tre dagar. Om du inte betalar avgiften avvisas anmälan. Du måste inte betala avgiften om du har rätt till rättshjälp. Du måste inte heller betala avgiften om du har blivit föremål för ett brott mot din sexuella frihet eller för sexuellt utnyttjande, våld i hemmet eller diskriminering på grund av ras (artiklarna 81A och 361B i strafflagen (Poinikós Kódikas, PK) eller om principen om likabehandling har åsidosatts (artikel 46.2 i KPD).

När det gäller brott som kan lagföras på myndigheternas initiativ oavsett om brottsoffret har begärt detta eller inte, finns inga regler för inom vilken tid ett brott måste anmälas. Undantaget är brott av medelsvår allvarlighetsgrad (plimmelímata) som preskriberas efter fem år. I vissa fall kan brottet dock endast lagföras om du, brottsoffret som har lidit skada, begär att ett brottmålsförfarande ska inledas. I sådana situationer måste du göra en brottsanmälan (énklisi) inom tre månader från den dag då du fick kännedom om brottet och gärningsmannens identitet (om du vet vem gärningsmannen är).

Det finns inga standardformulär för brottsanmälningar.

Anmälan måste innehålla följande information:

  • Dina fullständiga kontaktuppgifter.
  • Uppgifter om gärningsmannen samt dennes kontaktuppgifter, om du känner till dem.
  • En utförlig beskrivning av omständigheterna.
  • Eventuella bevishandlingar som styrker din anmälan.
  • Eventuella vittnen som du vill ska höras.
  • Kontaktuppgifter till din advokat, om du har utsett någon sådan.

Om du inte förstår eller talar grekiska kan du göra brottsanmälan på ett språk som du förstår eller få nödvändig språkhjälp. Dock måste villkoren i straffprocesslagen eller andra specifika straffrättsliga bestämmelser alltid respekteras. Du kan begära en kostnadsfri översättning av handlingen (artikel 58 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer i samband med brottsanmälan (artikel 5 i direktiv 2012/29/EU)).

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Vid en brottsanmälan får du ett unikt ärendenummer. Med hjälp av detta nummer kan du följa utvecklingen i ärendet via det register som finns vid åklagarmyndigheten eller ansvarig anmälningsinstans. Du kan också begära att få en bekräftelse på ärendets status (pistopoiitikó poreías) där det ges information om i vilket skede förfarandena befinner sig.

Om förstainstansdomstolen i Aten (Protodikeío Athinón) har behörighet i ditt ärende kan din advokat övervaka utvecklingen av ärendet när det har kommit in till domstolen på Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplatsen för Atens advokatsamfund (Dikigorikós Sýllogos Athinón). Brottsoffren själva kan inte göra detta, eftersom särskilda användaruppgifter krävs.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? Under vilka förutsättningar?

Under rättegången kan du ta hjälp av en advokat, men du måste betala för detta.

Om din familjs årsinkomst är lägre än två tredjedelar av den lägsta årliga personinkomst som fastställts i det nationella allmänna kollektivavtalet får du tillgång till advokat utan kostnad. Advokaten upprättar och lämnar in brottsanmälan och företräder dig som målsägande under hela förfarandet, förutsatt att du har utsatts för något av följande: tortyr eller annan kränkande behandling (artikel 137.A och 137.B i strafflagen), diskriminering eller orättvis behandling, ett brott mot liv, personlig frihet eller sexuell frihet, sexuellt utnyttjande för ekonomisk vinning, brott mot egendom eller egendomsrätten, kroppsskada eller ett äktenskaps- eller familjerelaterat brott. Brottet måste vara av allvarlig karaktär (kakoúrgima) eller av medelsvår allvarlighetsgrad (plimmélima) och uppfylla kraven för prövning vid domstolen för mindre allvarliga brott (tre domare) (trimeloús plimmeleiodikeío) samt medföra ett minimistraff på sex månaders fängelse (lag 3226/2004 (officiella tidningen 24/Α/4 av den 4 februari 2004), ändrad och kompletterad genom lag 4274/2014). Den person som bedömer din begäran om rättshjälp i brottmålsärendet är ordföranden vid den domstol som prövar ärendet eller vid vilken ett överklagande ska inges.

Den advokat som företräder dig hjälper dig med att ta fram och lämna in de handlingar som krävs för att du ska få vara målsägande i målet och bistår dig under hela förfarandet.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om åklagaren vid förstainstansrätten för grövre brott (eisangeléas plimmeleiodikón) beslutar att din anmälan ska avvisas eftersom den saknar rättslig grund, är uppenbart ogrundad i sak eller inte kan bedömas av domstol kan du överklaga beslutet till ansvarig åklagare vid appellationsdomstolen (eisangeléas efetón) (artiklarna 47 och 48 i KPD) inom tre månader från det att beslutet fattades. Denna tidsfrist kan inte förlängas oavsett skäl. För att överklaga beslutet måste du betala en avgift, som du får tillbaka om åklagaren bifaller överklagan.

Kan jag medverka i rättegången?

Du får endast medverka vid rättegången om du är målsägande (politikó enágon) och begär att domstolen ska bevilja dig ersättning för förlust eller för ideell skada eller sveda och värk. Du kan begära att få vara målsägande i brottmålsförfarandet genom att inge en ansökan till ansvarig åklagare, antingen i din brottsanmälan eller i en separat handling, före förundersökningens slut (artikel 308 KPD). Ansökan kan inges personligen eller via en advokat som har allmänt eller särskilt tillstånd i detta avseende. Din civilrättsliga talan tas med i en rapport tillsammans med advokatens godkännande (artikel 83 i KPD). Om du inte har begärt att få vara målsägande i din brottsanmälan kan du fortfarande göra detta vid brottmålsdomstolen (artikel 82 i KPD) innan domstolen påbörjar sin bedömning av bevisningen.

Din ansökan om att få vara målsägande i förfarandet avvisas om den inte innehåller en kort beskrivning av ärendet och skälen till ditt anspråk och, om du inte har din varaktiga bosättning i domstolens jurisdiktion, skälen till att ett ombud utsetts inom denna jurisdiktion. Ombudet har rätt att godta delgivning av alla handlingar eller meddelanden som avser dig som målsägande (artikel 84 i KPD). För att höras som målsägande vid brottmålsdomstolen måste du utse en bemyndigad advokat och betala en fast avgift till staten, vilken täcker hela förfarandet tills en lagakraftvunnen dom finns. Avgiftens storlek justeras regelbundet på gemensamt beslut av ministern för ekonomiska och finansiella frågor samt ministern för rättvisa.

Som målsägande är du part i förfarandet och har ett antal rättigheter. Du får närvara vid alla domstolsförhandlingar, även sådana som sker inom stängda dörrar, och du har tillgång till alla handlingar i målet. Du får tala inför domstol för att framföra dina krav, och du får även lämna synpunkter efter att ett vittne har hörts eller göra inlagor eller ge förklaringar på eventuella vittnesmål som avges eller bevisning som presenteras (artikel 358 i KPD). Du får ställa frågor, via din advokat, till gärningsmannen, vittnena och andra medverkande (t.ex. tekniska experter som utsetts för målet). Du ombeds ställa upp som vittne (dock ej under ed), och du kan också föreslå vittnen förutsatt att domstolen underrättas om detta i god tid. Du har rätt att begära att förhandlingen ska ajourneras eller att domaren ska bytas ut.

Som brottsoffer kan du dock alltid kallas till domstolen som vittne. I sådana fall måste du infinna dig. När du förhörs som vittne har du möjlighet att redogöra för omständigheterna kring brottet inför domstolen. Domaren kan också ställa andra frågor till dig.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: Offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare? Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Du får välja om du vill vara målsägande i brottmålsförfarandet, vilket innebär att du blir part i förfarandet som helhet och att du får betydande processuella rättigheter, eller om du helt enkelt vill medverka som huvudvittne, eftersom brottmålsförfarandet pågår särskilt till följd av det brott som du har utsatts för. Begreppet enskilt åtal finns inte inom det grekiska rättssystemet.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? Under vilka förutsättningar?

Du kan inge handlingar, som kommer att läsas upp i domstolen (artikel 364 i KPD) och tas med i akten i målet. Du kan också kalla vittnen och underrätta domstolen om detta (artikel 326.2-1 i KPD).

Vilken information ska jag få under rättegången?

Du får närvara vid de offentliga förhandlingarna under hela förfarandet, bevisupptagningen, den tilltalades svaromål, advokaternas pläderingar och domstolens dom.

Har jag rätt att få tillgång till domstolshandlingarna?

Som målsägande har du tillgång till innehållet i akten i målet och kan få kopior av domstolens dom.

Senaste uppdatering: 22/06/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

3 - Mina rättigheter efter rättegången

Kan jag överklaga domen?

I slutet av rättegången dömer eller frikänner domstolen den tilltalade beroende på den bevisning som har presenterats. Om domstolen finner den tilltalade oskyldig frias han eller hon från anklagelserna. Om du har varit målsägande i brottmålsförfarandet (politikós enágon) prövar inte domstolen ditt yrkande om gottgörelse eller ekonomisk ersättning för ideell skada eller sveda och värk. I ett sådant fall har den tilltalade rätt att inge en motfordran gentemot dig för att begära ersättning för eventuella kostnader som han eller hon har ådragit sig i samband med målet (artikel 71 i straffprocesslagen [Kódikas Poinikís Dikonomías, KPD)). Om domstolen finner den tilltalade skyldig dömer den honom eller henne och fastställer vilket ersättningsbelopp du ska få från den tilltalade utifrån din civilrättsliga talan.

Om domstolen frikänner den tilltalade får du endast överklaga domen om och endast om du har ålagts att betala ersättning till den tilltalade, i enlighet med artikel 486.1.b i KPD. Om du är målsägande kan du dessutom överklaga en del av domen där du har fått avslag på ditt yrkande eller en del där du har beviljats skadestånd eller ersättning (artikel 488 i KPD).

Alternativt kan du begära att åklagaren ska överklaga domen.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Så snart domstolens dom vinner laga kraft har du generellt sett inte längre någon roll i brottmålsförfarandena. Enligt grekisk lagstiftning har brottsoffer inga ytterligare rättigheter under verkställighetsfasen. Det finns bara ett undantag: om du är minderårig och har utsatts för brott mot din personliga och sexuella frihet har du alla rättigheter som detta medför, även om du inte har varit målsägande i målet. Du har även rätt att få information från åklagaren om gärningsmannen friges, provisoriskt eller permanent, och om eventuella permissioner som gärningsmannen beviljas under fängelsetiden (artikel 108A i KPD).

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Som brottsoffer har du rätt till kostnadsfria och konfidentiella allmänna eller särskilda stöd- och vårdtjänster, beroende på vad du behöver, före och under brottmålsförfarandet och under en rimlig tid därefter. Även dina familjemedlemmar kan åtnjuta dessa rättigheter, beroende på deras behov och omfattningen av den skada som de lidit till följd av det brott som du utsatts för. Polisen, eller någon annan behörig myndighet som tar emot din anmälan, kan ge dig information om du så begär eller hänvisa dig till följande instanser: socialtjänster vid kommunala och lokala organ, psykiatriska kliniker, samhällscenter (Kéntra Koinótitas), rådgivningscenter (symvoulevtiká kéntra) vid generalsekretariatet för jämställdhetsfrågor, stödstrukturer vid det nationella centret för social solidaritet (Ethnikó Kéntro Koinonikís Allilengýis), fristående kontor för skydd av minderåriga brottsoffer (Avtotelí Grafeía Prostasías Anílikon Thymáton) vid ministeriet för rättsliga frågor, öppenhet och mänskliga rättigheter (justitieministeriet) eller privata organ samt bransch- och frivilligorganisationer. Om du är kvinna och har utsatts för brott mot din personliga eller sexuella frihet eller för sexuellt utnyttjande för ekonomisk vinning, våld i hemmet, människohandel, koppleri eller rasistbrott, har dina barn också rätt till stöd- och vårdtjänster (artikel 61 i lag 4478/2017 om rätt till hjälp från stödverksamheter för brottsoffer (artikel 8 i direktiv 2012/29/EU)).

Genom de allmänna stöd- och vårdtjänsterna kan du bland annat få information och rådgivning om dina rättigheter som brottsoffer och om din rätt att begära ersättning för brottsskada, information om hur du kan delta i brottmålsförfaranden som antingen målsägande eller vittne, information om eller direkt hänvisning till relevant specialiststödinrättning, emotionellt och psykologiskt stöd, rådgivning om ekonomiska och praktiska frågor som uppstått till följd av brottet eller rådgivning för förhindrande av sekundär och upprepad viktimisering, hot och vedergällning.

De specialiserade stöd- och vårdtjänsterna hänvisar brottsoffren till skyddade boenden eller andra lämpliga tillfälliga boenden för brottsoffer som behöver en säker plats på grund av att det finns en överhängande risk för sekundär eller upprepad viktimisering, hot och vedergällning. Vidare kan de tillhandahålla integrerat stöd, inbegripet stöd med anledning av trauman samt rådgivning, för brottsoffer med särskilda behov, till exempel personer som har utsatts för sexuellt våld, identitets- eller könsrelaterat våld och våld i nära relationer (artikel 62 i lag 4478/2017 om stöd från stödverksamheter för brottsoffer (artikel 9 i direktiv 2012/29/EU)).

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Om du som brottsoffer så begär får du information om brottmålsförfarandets utveckling och om domstolens beslut utan onödigt dröjsmål, i enlighet med relevanta bestämmelser i straffprocesslagen, förutsatt att du har varit målsägande i brottmålsförfarandet. Om du har varit målsägande i brottmålsförfarandet kan du informeras om förfarandets gång via e-post, personligen eller via din advokat (artikel 59 i lag 4478/2017 om rätten att erhålla information om det egna ärendet (artikel 6 i direktiv 2012/29/EU)).

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Du har rätt att bli informerad om ett provisoriskt häktningsbeslut hävs eller ändras av behörig rättslig myndighet, om gärningsmannen friges permanent, har rymt från fängelset eller beviljats permission av ansvariga tjänstemän vid förvarsenheten. Du har också rätt att få information om eventuella åtgärder som kan vidtas för att skydda dig om gärningsmannen har frigetts eller rymt från fängelset. Du måste ges sådan information, med åklagarens godkännande, om det finns en reell eller potentiell risk för din säkerhet, såvida det inte medför någon risk för skada för gärningsmannen om sådan information röjs (artikel 59 i lag 4478/2017 om rätten att erhålla information om det egna ärendet (artikel 6 i direktiv 2012/29/EU)).

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Nej. Domstolen kan dock begära att ersättning ska ges för den skada som brottsoffret lidit till följd av gärningen (artikel 100.3a i strafflagen (Poinikós Kódikas, PK) som ett alternativ till eller nödvändigt villkor för att domen ska upphävas, under övervakning av en tjänsteman vid socialtjänsten (epimelitís koinonikís arogís) (artikel 100 i PK). Tjänstemannen vid socialtjänsten kontrollerar att gärningsmannen respekterar domstolens krav, och om så inte är fallet kan behörig åklagare begära att den domstol som upphävde domen återkallar sitt beslut.

Senaste uppdatering: 22/06/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

4 - Ersättning

Du kan begära skadestånd från gärningsmannen genom att inge ett civilrättsligt anspråk. Du kan göra detta inom ramen för brottmålsförfarandet, under utredningen eller under rättegången. Genom ditt anspråk blir du målsägande i brottmålsförfarandet (politikós enágon). Du kan begära ekonomisk ersättning för sakskada och/eller för ideell skada eller sveda och värk. Till anspråket kan du lägga till alla kostnader som du har ådragit dig i samband med ärendet (advokatavgifter, exekutionstjänstemäns avgifter, resekostnader osv.).

Om domstolen finner gärningsmannen skyldig beslutar domstolen att han eller hon ska betala ersättning till dig. I praktiken är denna ersättning oftast symbolisk och lägre än den reella skada som du har lidit. Du måste väcka en separat talan vid civildomstol för att få ersättning för den resterande delen.

Alternativt kan du inge ditt anspråk direkt till civildomstolen. Civildomstolen beslutar att gärningsmannen ska betala ersättning motsvarande den reella skada som du har lidit.

Om du har ett anspråk som redan är anhängiggjort vid en civildomstol kan du inge det på nytt inom ramen för ett brottmålsmålsförfarande. I sådana fall läggs ditt ärende ner vid civildomstolen.

Om du har utsatts för ett våldsbrott som begåtts uppsåtligen har du rätt till ersättning från staten. Se faktabladet om ersättning till brottsoffer i Grekland (tillgängligt på engelska, grekiska och andra språk) från det europeiska rättsliga nätverket (reparativ rättvisa).

Senaste uppdatering: 22/06/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

5 - Min rätt till stöd och bistånd

Generalsekretariatet för jämställdhetsfrågor (Genikí Grammateía Isótitas ton Fýlon) lyder under inrikesministeriet och ombesörjer rådgivningscenter för kvinnor som har utsatts för våld

Det har inrättat ett integrerat nätverk av 62 enheter för att hjälpa sådana kvinnor.

Nätverket består av en hjälplinje som är öppen dygnet runt sju dagar i veckan (SOS 15900), 40 rådgivningscenter och 21 härbärgen för kvinnor och deras barn.

SOS15900 kan även kontaktas via följande e-postadress Länken öppnas i ett nytt fönstersos15900@isotita.gr. Hjälplinjen är öppen dygnet runt under årets alla dagar både på grekiska och engelska. Samtalskostnaden är som för ett vanligt inrikessamtal.

Rådgivningscentren erbjuder psykosocialt stöd och rättshjälp utan kostnad. Numera erbjuds även tjänster som avser sysselsättning för kvinnor och stöd till kvinnor som diskrimineras på flera olika grunder (stöd till flyktingar, ensamstående föräldrar och romer osv.). Kontaktinformation (adresser och telefonnummer) till rådgivningscentren finns på följande adressLänken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.womensos.gr/ och på Facebook: WomenSOS.gr

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats för Länken öppnas i ett nytt fönsterGeneralsekretariatet för jämställdhetsfrågor

Forskningscentret för jämställdhet (Kéntro Erevnón gia Thémata Isótitas – ‘KEThI’)

Forskningscentret för jämställdhet erbjuder psykologiskt stöd och rättshjälp för personer som har utsatts för våld i hemmet och driver ett härbärge för våldsutsatta kvinnor och deras barn.

Forskningscentret för jämställdhet

  • är ett privaträttsligt organ som inrättades 1994 och som övervakas av generalsekretariatet för jämställdhet
  • innefattar regionala och kommunala enheter som erbjuder psykologiskt stöd och rättshjälp till personer som har utsatts för våld i hemmet,
  • tillhandahåller psykologiskt stöd och rättshjälp utan kostnad,
  • ger information, rådgivning och stöd till kvinnor som har svårt att finna sysselsättning och är socialt utestängda,
  • har, i samarbete med Atenprefekturen, drivit ett härbärge för våldsutsatta kvinnor och deras barn sedan 1993.
  • KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://kethi.gr/

Det nationella centret för social solidaritet (Ethnikó Kéntro Koinonikís Allilengýis – ”EKKA”)

Det nationella centret för social solidaritet driver ett nätverk som erbjuder socialt stöd till enskilda personer, familjer och samhällsgrupper som har psykosociala problem eller behöver omedelbart socialt stöd.

Det nationella centret för social solidaritet

  • är ett privaträttsligt organ som har sin bas i Aten och som övervakas av ministeriet för sysselsättning, social trygghet och social solidaritet.
  • Det tillhandahåller följande tjänster:
  • En direktlinje för socialt stöd (197) som är öppen för samtliga medborgare och dygnet runt sju dagar i veckan. Samtalen är kostnadsfria.
  • Den nationella jourlinjen för skydd av barn (1107), där man kan ställa frågor som rör barn och som är öppen dygnet runt sju dagar i veckan.
  • Sociala stödcenter i Aten, Pireus och Thessaloniki
  • Härbärgen för medborgare som har stora socioekonomiska problem i regionen Attika
  • Härbärgen för utsatta kvinnor och deras barn i Attika och Thessaloniki
  • De sociala stödcentren erbjuder följande slags tjänster:
  • Rådgivning och information i välfärdsrelaterade frågor.
  • Socialt och psykologiskt stöd till enskilda personer och familjer, härbärgen för utsatta kvinnor och deras barn (framför allt sådana som har utsatts för våld i hemmet och människohandel).
  • Korttidsboenden för personer som genomgår en kris eller befinner sig i sociala nödlägen.
  • Samarbete och medling för underlätta tillgången till tjänster för social solidaritet som erbjuds av andra organisationer.
  • Avslutningsvis tillsätter centret snabba insatsgrupper för psykosocialt stöd, vilka främst består av psykologer och socialarbetare, vid naturkatastrofer (jordbävningar, översvämningar, bränder), olyckor, förlisningar som medför ett stort antal offer och alla krissituationer som berör ett stort antal personer och där insatsgrupperna anses vara nödvändiga.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.ekka.org.gr/

Racist Violence Recording Network

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats Länken öppnas i ett nytt fönsterRACIST VIOLENCE RECORDING NETWORK

Grekiska flyktingrådet (Ellinikó Symvoúlio gia tous Prósfyges)

Grekiska flyktingrådet är en icke-statlig organisation som ger stöd till flyktingar och asylsökande i Grekland genom en rad olika psykosociala och juridiska tjänster.

Grekiska flyktingrådet

  • är en icke-statlig organisation som inrättades 1989 för att stödja flyktingar och asylsökande i Grekland,
  • hjälper flyktingar att integreras på ett smidigt sätt i Grekland genom en rad olika psykosociala och juridiska tjänster,
  • är den enda icke-statliga, ideella organisation i Grekland som endast arbetar med personer som söker asyl i Grekland och som betraktas som flyktingar,
  • är registrerat vid utrikesministeriet samt ministeriet för hälsa och social solidaritet som en särskild välgörenhetsorganisation,
  • är en av de sex icke-statliga organisationer som försvarar de mänskliga rättigheterna i Grekland och ingår i den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter (Ethnikí Epitropí gia ta Dikaiómata tou Anthrópou)
  • är genomförandepartner till FN:s flyktingkommissarie och medlem i Europeiska rådet för flyktingar och fördrivna.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gcr.gr/

Greek Helsinki Monitor (Ellinikó Paratiritírio ton Symfonión tou Elsínki)

Greek Helsinki Monitor övervakar samt publicerar artiklar om och bedriver lobbyverksamhet i människorättsfrågor i Grekland.

Greek Helsinki Monitor

  • bildades 1992,
  • är den grekiska medlemmen i Internationella Helsingforsfederationen för mänskliga rättigheter (IHF),
  • övervakar samt publicerar artiklar om och bedriver lobbyverksamhet i människorättsfrågor i Grekland och stundtals på Balkan,
  • har deltagit i och har ofta samordnat övervakningen av Greklands och Balkans medier när det gäller stereotyper och hatpropaganda och har upprättat utförliga årsrapporter, parallella/inofficiella rapporter till FN:s konventionsorgan och särskilda rapporter om skadlig behandling och om etniska, etniskt språkliga och religiösa samhällsgrupper samt invandrargrupper.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://greekhelsinki.wordpress.com/

Amnesty International, grekiska sektionen (Diethnís Amnistía Ellinikó Tmíma)

Amnesty International påverkar regeringar, mellanstatliga organisationer, väpnade politiska grupper, företag och andra icke-statliga aktörer och gör systematiska och opartiska utredningar av enskilda fall och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Amnesty International

  • är en global, oberoende rörelse bestående av volontärer som kämpar för att skydda de mänskliga rättigheterna,
  • försvarar samvetsfångar och bekämpar våld och fattigdom,
  • arbetar för ett slut på kvinnovåldet,
  • arbetar för ett avskaffande av dödsstraffandet, tortyr och sådan frihetsbegränsning som görs med kriget mot terrorismen som täckmantel,
  • bekämpar diskriminering av flyktingar, invandrare, minoriteter och människorättsförsvarare.

KONTAKTUPPGIFTER:

Webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.amnesty.org.gr/

Senaste uppdatering: 22/06/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.