1. Juridisk rådgivning

Det är mycket viktigt att du får juridisk rådvigning om du på något sätt är inblandad i ett straffrättsligt förfarande. I faktabladen visar vi när och under vilka förhållanden du har rätt att företrädas av advokat. Här visar vi också vad en advokat kan göra för dig. I detta allmänna faktablad får du veta hur du hittar en advokat och hur advokatens kostnader kan täckas om du inte har råd att betala för advokatens tjänster.

Hitta en advokat

Du har rätt att låta dig företrädas av en advokat som du väljer själv. Advokaten måste vara berättigad att uppträda i danska domstolar. Du hittar en lista över alla danska advokater Länken öppnas i ett nytt fönsterhär. På den här webbplatsen kan du även se om advokaten är specialiserad på straffrätt, skatterätt eller andra rättsområden som är relevanta i ditt mål.

För varje domstol i Danmark har det danska justitieministeriet utsett en grupp lokala advokater med särskild erfarenhet av brottmål. Dessa advokater är oberoende advokater som driver sina egna privata advokatfirmor. Domstolen kan ge dig en lista över dessa advokater. Om du inte begär en specifik advokat kan ditt mål tilldelas en av advokaterna på denna lista, om det är obligatoriskt att ett juridiskt ombud utses, exempelvis om polisen du kvarhålls av polis.

Betala för en advokat

Om domstolen har utsett en advokat åt dig kommer hans eller hennes arvode att betalas med offentliga medel. I samband med sitt avgörande kommer domstolen också att fastställa advokatarvodet. Arvodet fastställs enligt den taxa som används av domstolar i alla brottmål där ett juridiskt ombud har utsetts, oavsett om det är en advokat som du själv har valt eller inte.

Domstolen avgör också vem som i sista hand ska betala advokatarvodet. Om du förklaras skyldig, får du vanligtvis betala beloppet till de offentliga myndigheterna (den danska staten). Staten försöker täcka så mycket av beloppet som du har råd att betala.

Om du frikänns eller om domstolens avgörande är avsevärt mycket mildare än åklagaren räknat med, kommer domstolen vanligtvis att begära att myndigheterna betalar advokatens arvoden och utgifter. Domstolen kan även välja att låta myndigheterna betala en del av advokatens arvoden och utgifter. Detta kan inträffa om domstolsförhandlingarna hållits förgäves på grund av omständigheter som ligger utanför din kontroll.

Du kan överklaga beslutet om beloppet för advokatarvodet och den slutliga ekonomiska skyldigheten att betala arvodet till högsta domstolen inom två veckor efter beslutet.

Det går inte att ansöka om rättshjälp i straffrättsliga förfaranden, och sådan rättshjälp täcks normalt inte av försäkringshandlingarnas rättsskyddsförsäkringar.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterAvsnitt 66 i den danska rättegångslagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterLista över advokater i Danmark

Senaste uppdatering: 13/08/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

2. Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Vilka är de olika skedena i en brottsutredning?

Ansvaret att utreda brott ligger hos polisen. En utredning inleds vanligtvis efter att polisen har informerats om att en person har utsatts för våld eller stöld eller efter att polisen eller möjligtvis en medborgare har gripit en person på bar gärning.

Delgivning av misstanke

Först försöker polisen fastställa om ett brott har begåtts och om det finns en eller flera identifierbara misstänkta som kan anklagas för brottet. I samband med detta brukar polisen vanligtvis förhöra den misstänkta personen.

Anhållande

Polisen kan frihetsberöva en misstänkt.

Preliminär lagstadgad förhandling och frihetsberövande före rättegång (inklusive europeisk arresteringsorder)

Om polisen vill frihetsberöva en misstänkt person för att inte äventyra polisutredningarna eller av något annat skäl, måste den misstänkta personen föras inför domstol inom 24 timmar efter anhållandet så att ärendet kan överlämnas till en domare.

Tvångsmedel

Förutom att förhöra den misstänkta personen och eventuella vittnen, kan polisen inhämta information under utredningen med hjälp av tvångsmedel såsom husrannsakningar, övervakning av telekommunikation, telefonavlyssning etc. De flesta av tvångsmedlen måste godkännas av domstolen innan de används.

Beslut om huruvida åtal ska väckas mot den misstänkta personen eller inte

Syftet med polisens utredning är att tillhandahålla information som gör det möjligt för åklagaren att avgöra om åtal ska väckas mot den misstänkta personen eller inte. Om det finns inte finns tillräcklig bevisning som bevisar att en misstänkt har begått ett brott kommer åklagarsidan att avskriva målet.

På lokal nivå befinner sig polisen och åklagarväsendet under samma förvaltning, och därför kommer åklagarväsendet ofta att vara inblandat i målet på ett tidigt stadium – även i planeringen av utredningen.

Försvarets förberedelse av målet

För mer information om rätten att få information om utredningen och att påverka den, se Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Mina rättigheter under brottsutredningen

Klicka på en av följande länkar för mer information om dina rättigheter i varje skede av målet.

Delgivning av misstanke, inklusive förhör (1)

Varför delges jag misstanke?

Du åtalas eftersom polisen har en stark misstanke om att du har begått ett brott och för att polisutredningen från och med nu kommer att inriktas på dig och inte på någon annan person.

Vad innebär det att delges misstanke?

Det innebär att du kommer att få reda på vilket brott polisen tror att du har begått. Polisen måste informera dig om vilken lagbestämmelse de tror att du har brutit mot. Du har rätt att följa utredningen av ditt mål genom en advokat, och i händelse av allvarliga brott har du rätt att få en advokat som har utsetts av domstolen.

Varför vill polisen förhöra mig?

Polisen vill förhöra dig för att ta reda på om deras misstanke om att du har begått ett brott är korrekt eller inte. Polisen använder din utsaga i sina fortsatta utredningar. Senare kommer åklagaren att använda din utsaga för att avgöra om målet ska prövas som ett mål där den tilltalade har erkänt sig skyldig.

Var och när kan polisen förhöra mig?

Det finns inga särskilda bestämmelser för var och när polisen kan förhöra dig. Förhöret måste utföras så att man inte onödigt åsidosätter dina rättigheter. Polisen får generellt sett inte kontakta dig på din arbetsplats. Polisen brukar börja ställa frågor till dig på brottsplatsen. I många fall ber polisen dig följa med till polisstationen för ett mer ingående förhör.

Vad händer om jag inte talar språket?

Om du inte talar det lokala språket, har du rätt att få en tolk som kan tolka till och från ditt eget språk. Polisen ordnar en tolk och du behöver inte säga någonting förrän tolken har kommit.

Måste jag göra en utsaga till polisen?

Du måste uppge ditt namn, din adress och ditt födelsedatum till polisen. Du behöver inte säga mer. Du behöver inte tala sanning. Polisen måste informera dig om dessa rättigheter före förhöret. Om det är fördelaktigt för dig att göra en utsaga till polisen eller inte, beror på ditt mål och på hur allvarliga åtalspunkterna är. Om du inte vet om du ska besvara frågorna eller inte, bör du fråga din advokat.

Kommer jag att få tala med en advokat?

Du har rätt att tala med en advokat som du själv väljer innan du beslutar dig för att samtycka till polisförhöret eller inte. Känner du inte till någon advokat, kan polisen välja en åt dig.

Din advokat har rätt att vara närvarande under förhöret, men får inte ge dig råd om hur du ska besvara specifika frågor.

Kan jag kontrollera att polisen har förstått min utsaga korrekt?

Polisen måste skriva ner din utsaga. Du får läsa rapporten eller få den uppläst och sedan kommentera den. Du avgör själv om du vill skriva under rapporten. Många advokater kommer att råda dig att inte skriva under den om du inte förstår språket.

Vad händer om jag säger något som skadar min sak?

Om du har sagt någonting som kan vara till skada för din sak, får polisen använda denna information i sina utredningar. Enligt huvudregeln är polisrapporten ingen bevisning i egentlig mening och kan inte åberopas mot dig vid rättegången utan stöd av annan bevisning. Åklagaren kan ställa frågor om uppgifterna i rapporten. Om du ändrar din utsaga kan du skada din trovärdighet.

Anhållande (2)

Varför har jag anhållits?

Du kan anhållas när polisen har skäl att misstänka att du har begått ett brott, om anhållandet är nödvändigt för att hindra dig från att begå andra brott och för att se till att du är närvarande eller se till att du inte talar med andra. Du kan även anhållas med hjälp av en europeisk arresteringsorder som har utfärdats av en annan EU-medlemsstat.

Kan polisen anhålla mig i alla typer av mål?

Du anhålls inte om anhållandet inte står i proportion till hur allvarligt brottet är som du anklagas för. Exempelvis är det högst osannolikt att du skulle anhållas om du misstänks för att ha begått ett brott vars högsta påföljd är en mindre böter.

Var görs anhållandet?

Anhållandet görs normalt sett på den lokala polisstationen. Du placeras normalt sett i en väntecell tills polisen kan förhöra dig (se preliminärt åtal, inklusive förhör (1)).

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Om du är sjuk, skadad eller allvarligt påverkad av alkohol eller narkotika, har du rätt att träffa en läkare. Du bör tala om för polisen att du behöver träffa en läkare och också nämna om du behöver särskild medicin.

Kan jag kontakta en advokat?

Om du har anhållits, har du rätt att kontakta en advokat som du själv väljer innan du beslutar dig för att samtycka till polisförhöret eller inte. I vissa fall kan polisen vägra att låta dig få en viss advokat. Du kan överklaga detta till domstolen.

Både polisen och din advokat måste förklara för dig att domstolen kan utse en advokat åt dig och vem som ska betala för honom eller henne.

Kan jag kontakta min ambassad om jag kommer från ett annat land?

Om du är utländsk medborgare, har du rätt att kontakta ditt lands ambassad. Polisen kan hjälpa dig att kontakta ambassaden.

Kan jag kontakta min familj?

Du har rätt att låta din familj eller arbetsgivare veta att du har anhållits. Polisen kan vägra att gå med på din begäran om att få kontakta dem, om man tror att en sådan kontakt kan störa målet. Polisen kan välja att informera din familj på dina vägnar.

Hur länge kan jag vara anhållen?

Du måste försättas på fri fot så snart det inte längre finns några skäl för anhållandet. Om du inte har försatts på fri fot inom 24 timmar, måste du dras inför domstol (preliminär lagstadgad förhandling) så att en domare kan avgöra om du ska försättas på fri fot, om anhållandet ska förlängas (vilket är möjligt i upp till 3 x 24 timmar) eller om du ska häktas (preliminär lagstadgad förhandling och häktning (3)).

När kan ett anhållande förlängas i längre än 24 timmar?

Om domaren som prövar målet vid den preliminära lagstadgade förhandlingen konstaterar att den bevisning som har tagits fram inte är tillräckligt för att avgöra om du ska häktas, kan ditt anhållande förlängas i 3 x 24 timmar från den tidpunkt då den första förhandlingen avslutades.

Preliminär lagstadgad förhandling och häktning (3)

Varför har jag häktats?

Du har häktats, eftersom polisen tror att det är nödvändigt att frihetsberöva dig ett tag eller så länge utredningen pågår. Du kan också häktas så att du är tillgänglig för utlämning till en annan medlemsstat med hjälp av en europeisk arresteringsorder.

Vem bestämmer om jag måste häktas?

En domare avgör om villkoren för häktningen är uppfyllda. Innan domaren beslutar om du ska häktas såsom polisen begär hålls en förhandling (preliminär lagstadgad förhandling). Under denna förhandling presenterar åklagaren polisens tolkning av målet, och du kommer också att få möjlighet att lägga fram din ståndpunkt. Domaren avgör om du ska häktas, men inte om du är skyldig till anklagelserna.

Kan jag häktas för alla typer av mål?

Du kan häktas under följande omständigheter:

  • Polisen måste kunna förklara varför de misstänker att du har begått ett brott för vilket du kan dömas till fängelse i minst 18 månader.
  • Det möjliga straffet måste vara mer än 30 dagars fängelse.
  • Polisen måste kunna övertyga domaren om att det är viktigt att du inte försätts på fri fot så länge polisutredningen pågår av ett av följande skäl:
  • Polisen tror att du kommer att avvika från straffet.
  • Det finns anledning att tro att du kommer att fortsätta begå samma typ av brott.
  • Det finns anledning att tro att du kommer att försvåra utredningen om du försätts på fri fot.
  • Brottet är så allvarligt att det vore kränkande mot andra om du sattes på fri fot i väntan på rättegång.

I sällsynta fall kan du undvika häktning även om villkoren för häktning är uppfyllda. Detta gäller om frihetsberövandet skulle vara extremt betungande för dig av personliga skäl. Det är viktigt att du informerar din advokat om sådana skäl.

Var hålls den preliminära lagstadgade förhandlingen?

Den preliminära lagstadgade förhandlingen hålls i den lokala domstolen. Du får normalt sett sitta i en väntecell till du ska in i rättssalen.

Måste jag vittna under den preliminära lagstadgade förhandlingen?

Du behöver inte göra en utsaga eller tala sanning. Det beror på målets karaktär och på hur allvarliga åtalspunkterna är om det är fördelaktigt för dig att göra en utsaga i domstolen. Du bör rådfråga din advokat för att avgöra om det är bäst om du vittnar eller inte.

Kommer jag att få tala med en advokat?

Domstolen utser en advokat som företräder dig i domstolen. Om du inte begär en speciell advokat, kommer domstolen att utse den advokat som är i tjänst just den dagen. För mer information, se Länken öppnas i ett nytt fönsterfaktablad 1.

Du har rätt att diskutera målet med din advokat före förhandlingen. Om du och advokaten inte talar samma språk har du rätt att få hjälp av en tolk. Din advokat tillvaratar dina intressen under förhandlingen och kan också ställa frågor till dig.

Kan jag kontrollera att domstolen har förstått mitt vittnesmål korrekt?

Domaren noterar de viktigaste delarna av ditt vittnesmål i protokollet. Din utsaga kommer att läsas upp högt för att se till att man har förstått den korrekt.

Vad händer om jag säger något som är dåligt för mitt mål?

Din utsaga i domstolen kan användas som bevisning i målet.

Hur länge kan jag vara häktad?

Domaren avgör under förhandlingen om du ska försättas på fri fot eller vara kvar i häktet. I vissa fall bestämmer domaren att tiden för frihetsberövandet måste förlängas med 3 x 24 timmar (se anhållande (2)).

Om du sitter i fängelse fastställer domaren en längsta tidsfrist på fyra veckor. Det innebär att du antingen måste försättas på fri fot innan den tiden har löpt ut eller att ditt mål måste prövas av en domare igen för att se till att villkoren för fortsatt fängelsevistelse är uppfyllda. Det finns ingen maximal gräns för hur länge du kan hållas häktad. Detta beror på målets karaktär.

Du måste försättas på fri fot så snart det inte längre finns några skäl för anhållandet.

Vad innebär isolering?

Ibland begär polisen att du placeras i isolering så att du inte har någon kontakt med andra fångar. Du får endast skriva eller ringa till andra under polisövervakning. Det är domaren som avgör om du ska placeras i isolering.

Kan jag överklaga beslutet om häktning och isolering?

Du kan överklaga beslutet om häktning eller isolering till överrätten. Det vanligaste sättet att göra det på är att säga att du vill överklaga vid förhandlingen där ditt mål prövas.

Kan jag undvika häktning om jag lämnar in mitt pass eller betalar borgen?

Enligt strafflagen kan du slippa frihetsberövande om du lämnar in ditt pass eller betalar borgen. Men detta händer dock sällan i praktiken.

Tvångsmedel (4)

Under utredningen kan polisen hämta information med hjälp av olika tvångsmedel varav några beskrivs nedan.

Är det tillåtet för polisen att ta mina fingeravtryck och ta bilder av mig?

Polisen kan ta dina fingeravtryck och ta bilder av dig under följande omständigheter:

  • Du är misstänkt för att ha begått ett brott och åtgärden är nödvändig för polisutredningen.
  • Polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott, för vilket du kan dömas till fängelse i minst 18 månader.

Är det tillåtet för polisen att ta DNA-prov eller blodprov från mig?

Polisen kan ta DNA-prov eller blodprov från dig på följande villkor:

  • Om det finns rimliga skäl att misstänka att du har begått ett brott, för vilket du kan dömas till fängelse i mer än 18 månader, och om åtgärden anses vara mycket viktig för utredningen.
  • Ett blodprov kan tas om alkohol- eller narkotikaintaget är en del av brottet du misstänks för.

Är det tillåtet för polisen att genomsöka mig och mina kläder?

Polisen får genomsöka dina ytterkläder enligt samma villkor som gäller för att ta bilder.

Är det tillåtet för polisen att kontrollera min mobiltelefon och genomsöka min bil?

Polisen kan kontrollera din mobiltelefon för att ta reda på ditt telefonnummer och telefonens IMEI-nummer och kan även genomsöka din bil på följande villkor:

  • Om polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott som kan åtalas.
  • Om genomsökningen antas vara mycket viktig för utredningen.

Är det tillåtet för polisen att göra en husrannsakan i mitt hem?

Polisen får göra en husrannsakan i ditt hem på följande villkor:

  • Om polisen har goda skäl att misstänka att du har begått ett brott som kan åtalas.
  • Om husrannsakan antas vara mycket viktig för utredningen.
  • Om brottet kan leda till fängelse.
  • Om polisen kan bevisa att de sannolikt kommer att finna bevisning som rör brottet eller föremål som polisen bör ta i beslag av andra skäl.

Vem bestämmer vilket tvångsmedel som ska användas?

Domstolen avgör om man ska göra en husrannsakan i ditt hem. Om det finns skäl att befara att bevisning kan försvinna om husrannsakan inte genomförs direkt, kan polisen utföra husrannsakan utan att ha fått ett beslut om husrannsakan. Husrannsakan måste presenteras för domstolen inom 24 timmar efter att den har utförts. Om du har gett ditt skriftliga medgivande till en husrannsakan av ditt hem, kan polisen fatta beslut att genomsöka ditt hem.

Polisen avgör om man ska ta dina fingeravtryck, DNA-prov och blodprov och ett foto av dig. Polisen har också rätt att kontrollera din mobiltelefon, genomsöka din bil etc.

Kan jag framföra klagomål?

Om du vill klaga över den utredning som polisen har utfört kan du lämna in ett sådant klagomål till domstolen.

Domstolsbeslut som rör husrannsakan och planering av utredningen kan överklagas till överrätten inom två veckor efter domstolens beslut.

Kan jag kräva att polisen förstör fingeravtryck, foton, DNA-spår och resultat från blodprov?

Om åklagarsidan avskriver målet eller om du frikänns måste polisen förstöra fotot av dig. Polisen kan behålla dina fingeravtryck och DNA-prov, men måste förstöra dem efter en viss tid.

Kan jag begära ersättning?

Om du har frihetsberövats, fängslats eller utsatts för tvångsmedel och det senare visar sig att frihetsberövandet, fängslandet eller tvångsmedlet var oberättigat, har du generellt sett rätt till ersättning. Chefsåklagaren utfärdar ett meddelande en gång om året om de belopp som ska användas för att fastställa summan på en sådan ersättning.

Beslut om åtal ska väckas mot dig eller inte (5)

När polisen har avslutat sin utredning överlämnas ditt mål till åklagarväsendet som avgör hur man ska fortsätta.

Kan jag jag erkänna mig skyldig till alla eller vissa åtalspunkter före rättegången?

Om du under polisutredningen har erkänt att du är skyldig till de allvarligaste åtalspunkterna mot dig, kommer åklagarsidan vanligtvis att försöka göra så att målet behandlas som ett erkännande.

Vad är ett åtal?

Åtalet ligger till grund för handläggningen av målet i domstol. Åtalet måste innehålla de lagstadgade bestämmelser som du anklagas för att ha brutit mot och det måste innehålla en beskrivning av hur du har begått brottet(n). Beskrivningen måste vara så precis att du kan förbereda försvaret utifrån det.

Kan jag anklagas för andra brott än dem polisen har anklagat mig för?

Åklagarväsendet förbereder åtalet. Om åklagarväsendet har en annan åsikt än polisen kan åtalet innehålla nya eller andra åtalspunkter.

Kan åtalet utökas med nya åtalspunkter?

Åklagarsidan måste försöka samla in alla oavslutade anklagelser mot dig så att en samlad dom kan avkunnas. Åtalet kan därför innehålla nya åtalspunkter om du har anklagats för ett brott vid flera tillfällen.

Särskilda bestämmelser gäller om du har utlämnats till Danmark med en europeisk arresteringsorder eller med ett avtal om utlämning. Om du åtalas på nya åtalspunkter bör du rådfråga din advokat om dem.

Kan åtalet ändras?

Ett åtal kan ändras eller utökas om ett nytt åtal förbereds och delges, något som kan göras fram till det datum då domstolsförhandlingarna inleds.

Om åklagaren i målet anser att straffet för en åtalspunkt bör vara hårdare än vad som anges i åtalet, kan en sådan ändring endast göras om det allmänna åklagarväsendet samtycker till att ändra åtalet. Om det ändras, måste du underrättas om detta inom två månader.

När domstolsförhandlingarna har inletts, kan endast mycket begränsade ändringar göras i åtalet. Domstolen avgör om en ändring ska godkännas.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Det går inte att utesluta att du kan åtalas för ett brott som du redan har åtalats för i ett annat land. Men du kan inte förklaras skyldig till en anklagelse om du redan har dömts eller frikänts för den i ett annat land.

Kommer jag att få information om de vittnen som finns mot mig?

Åklagaren måste väcka åtal i domstolen tillsammans med en lista över bevisningen där vittnenas namn anges. Din advokat får en kopia av denna lista. Du har vanligtvis rätt att känna till vittnenas identitet.

Förberedelse av försvaret (6)

Utifrån vilken grund kan min advokat och jag förbereda försvaret?

Din advokat får normalt sett kopior av alla rapporter som polisen har utarbetat under sin utredning. Du har en generell rätt att se materialet. Din advokat får endast ge dig en kopia av materialet om polisen har godkänt detta.

Har jag rätt att se allt material som polisen har tagit fram?

Polisen kan förbjuda din advokat att lämna dig viss information om målet, om detta anses nödvändigt för att skydda främmande makters intressen eller för att tillhandahålla bevisning. Ett sådant förbud kan endast utfärdas i allvarliga fall och endast tills du har vittnat i domstolen.

Vem bestämmer om jag får se allt material?

Polisen lämnar över materialet och avgör om förbudsföreläggande ska utfärdas för delar av målet eller för hela målet. Polisens beslut kan överklagas till domstolen som då avgör ärendet.

Kan jag delta i alla förhandlingar i målet?

Generellt sett har du rätt att vara närvarande vid alla domstolsförhandlingar där domstolen avgör om du ska hållas kvar i häkte eller där medbrottslingar eller vittnen ska förhöras före rättegången.

På polisens begäran kan domstolen besluta att inte tillåta att du är närvarande vid förhandlingarna. I detta fall har du rätt att få veta vad som hände under förhandlingen. Domstolen kan bestämma att du inte ska få sådan information. Du har rätt att få veta vad som hände vid en förhandling du inte kunde delta i. Du måste underrättas om detta senast när du har vittnat i domstolen.

Kan min advokat delta i alla förhandlingar i målet?

Din advokat har rätt att delta i alla förhandlingar i målet. Detta gäller även förhandlingar där domstolen ska avgöra om man ska tillåta avlyssning eller telefonavlyssning, husrannsakningar eller andra tvångsmedel som först kräver domstolens godkännande.

Kan min advokat delta i polisutredningen?

Din advokat måste informeras om utredningen och har rätt att delta i den del av utredningen som kan fungera som bevisning i målet mot dig. Exempel är konfrontationer med misstänkta brottslingar, rekonstruktioner etc.

Kan min advokat utföra sin egen utredning?

Din advokat kommer normalt sett be polisen att göra ytterligare utredningar om du tror att de har misslyckats med att samla in information som kan gynna ditt mål. Om polisen vägrar göra sådana ytterligare utredningar, kan ärendet tas upp i domstol. Domstolen kan beordra polisen att utföra relevanta utredningar.

Din advokat kan också välja att göra sin egen utredning. Men detta görs dock sällan i praktiken. Om din advokat gör sin egen utredning av målet, får han eller hon inte hindra polisutredningen och advokatens egen utredning måste följa de etiska regler som gäller för advokater.

Kan min advokat kalla in vittnen för att vittna i domstolen?

Din advokat kan begära att vissa vittnen kallas till domstolen för att vittna. Om åklagarsidan invänder mot att dessa vittnen utfrågas, kommer domstolen att avgöra om det är relevant att förhöra de aktuella vittnena.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska rättegångslagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska lagen om att upprätta ett centralt DNA-register

Länken öppnas i ett nytt fönsterChefsåklagaren

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska lagen om utlämning

Senaste uppdatering: 13/08/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

3. Mina rättigheter under rättegången

Var kommer rättegången att hållas?

Rättegången kommer att hållas i den lokala distriktsdomstolen och den kommer att vara öppen för allmänheten. Om du har erkänt att du har begått brottet eller brotten som du anklagas för, kommer åklagarsidan att begära ett förfarande för erkännande av skuld. I det fallet kommer domstolen endast att bestå av en yrkesdomare. Samma sak gäller om det enda straff man har yrkat på är böter.

Om du inte har erkänt dig skyldig, kommer även lekmannadomare att delta vid prövningen. Domstolen består då av en yrkesdomare och två lekmannadomare.

Om åklagaren kräver fängelse i minst fyra år, kommer målet att prövas av en jury. Domstolen består då av tre yrkesdomare och sex juryledamöter. Undantaget är mål som rör narkotikabrott och ekonomisk brottslighet som prövas av yrkesdomare och lekmannadomare oavsett vilket straff man har yrkat på.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Om målet ska prövas som ett mål med erkännande, kan man komma överens om att åtalspunkterna ändras för att stämma överens med det brott du kan erkänna dig skyldig till.

Så snart rättegången mot dig har inletts kan endast mindre väsentliga delar av åtalspunkterna ändras. Åtalspunkterna får inte utökas utan ditt samtycke.

Vilka är mina rättigheter under rättegången?

Du måste vara närvarande under hela rättegången. Domstolen kan tillåta att du lämnar en förhandling när du har lämnat ditt eget vittnesmål.

Om du, efter att ha kallats till en förhandling, uteblir utan att meddela en berättigad grund för detta, kan domstolen besluta att vittnena förhörs i din frånvaro. Domstolen kan meddela sitt beslut i din frånvaro, om åklagarsidan har begärt fängelse i upp till sex månader och du har gett ditt samtycke till att rättegången slutförs. Om du får ett ovillkorligt straff på upp till tre månaders fängelse, kan målet slutföras även utan ditt samtycke.

Sedan den 1 november 2009 har det varit möjligt att delta i rättsliga förfaranden via videolänk, om det högsta straff som yrkas är böter eller fängelse i upp till ett år. Men det är inte alla domstolar som har installerat den utrustning som krävs för att du ska kunna utnyttja detta alternativ.

Om du inte talar och förstår domstolens språk, har du rätt att få hjälp av en tolk under hela rättegången. Tolken hjälper dig också om du behöver prata med din advokat under en förhandling.

Om du inte redan har en advokat, kommer domstolen att utse en åt dig om du nekar till anklagelserna mot dig och åklagaren yrkar en strängare påföljd än böter. Om du erkänner dig skyldig i ett mål där åklagarsidan yrkar på ett fängelsestraff, kommer domstolen att utse en advokat åt dig om du ber om en. Om du är oenig med din advokat eller vill ha en ny advokat av något annat skäl, kommer din önskan vanligtvis att beviljas.

Du behöver inte besvara några frågor under rättegången eller tala sanning. Du kan inte straffas för att ha kommit med osanna utsagor under rättegången. Din advokat kan ge dig råd om hur dina intressen tillvaratas på bästa sätt om du avger en utsaga i målet.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisningen mot mig?

Användningen av skriftlig bevisning under rättegången regleras i detalj i lagen. Förutom detta finns det så gott som inga regler och du får fritt ta fram vilken bevisning som helst. Du och din advokat kan invända mot vittnenas eller bevisningens tillåtlighet, i synnerhet om det är irrelevant i ditt mål eller om bevisningen har samlats in på olaglig väg. Domstolen avgör om vittnen eller bevisning som du invänt mot ska tillåtas. I de flesta fall förklarar domstolen att bevisning som samlats in på olaglig väg är otillåten. Domstolen avgör betydelsen för den aktuella bevisningen efter att ha prövat övrig bevisning.

Du kan begära att vissa vittnen kallas för att vittna vid en förhandling eller att en särskild bevisning tas fram för att stödja ditt mål. Detta kan exempelvis vara en passagerarlista som visar att du inte var på brottsplatsen när brottet begicks. Om åklagarsidan inte godtar relevansen för viss bevisning, kommer domstolen att besluta i den här frågan.

Den part som har kallat vittnet får förhöra vittnet först. Efteråt får den andra parten möjlighet att korsförhöra vittnet. När domstolen avgör domen, bedömer den säkerheten och tillförlitligheten hos de vittnesutsagor som lämnats under rättegången.

Tar man hänsyn till straffregistret?

Information om tidigare fällande domar övervägs om det framgår av beskrivningen av brottet att det handlar om ett återfall i brott. I sällsynta fall kan information om verkningssättet i det tidigare målet åberopas för att bestyrka skuld eller oskuld i det pågående målet. Normalt sett påverkas straffets längd, om du tidigare har dömts för ett liknande brott, om du har begått brottet under prövotiden efter en villkorlig dom eller under villkorlig frigivning.

Normalt sett utreds inte tidigare fällande domar som du eventuellt har i andra medlemsstater.

Vad händer vid slutet av rättegången?

Målet avslutas med domstolsbeslutet. Utgången kan vara någon av följande:

  • Frikännande
  • Böter
  • Villkorlig dom som också kan vara beslut om behandling eller beslut om samhällstjänst
  • Ovillkorligt fängelsestraff

Vid villkorlig dom fastställer domstolen normalt sett ett fängelsestraff som du inte behöver avtjäna, om du inte begår fler brott under prövotiden som vanligtvis är ett eller två år. Som villkor för prövotiden kan domstolen kräva att du övervakas av en övervakare, behandlas för alkoholmissbruk eller för andra typer av missbruk, får psykiatrisk behandling och/eller utför ett visst antal timmars obetald samhällstjänst som domstolen beslutar om.

Det finns särskilda straffpåföljder för ungdomsbrottslingar (brottslingar under 18 år).

Vilken funktion har brottsoffret under rättegången?

Brottsoffret behandlas som ett vittne som alla andra vittnen. Men i vissa fall har brottsoffret rätt att ha en advokat som utsetts separat av domstolen och/eller att beviljas skadestånd under rättegången under förutsättning att skadeståndsanspråken är enkla och väldokumenterade och att domstolens beviljande av skadestånd inte ger upphov till materiella besvär.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska rättegångslagen

Senaste uppdatering: 13/08/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

4. Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Kan jag överklaga?

Domstolen fattar sitt beslut vid en förhandling. Du kan överklaga domen till överrätten (landsretten). Du kan antingen be om frikännande eller nedsättning av påföljden. Om du anser att allvarliga misstag har gjorts i samband med prövningen av ditt mål i distriktsdomstolen, kan du begära att målet skickas tillbaka till distriktsdomstolen för en förnyad prövning med nya domare.

Du kan överklaga domen vid den förhandling där domen meddelades. Du kan även överklaga skriftligen till distriktsdomstolen eller till åklagarväsendet. Ditt överklagande måste lämnas in inom två veckor. Om du har en advokat kommer han eller hon vanligtvis att ta hand om de praktiska sakerna i samband med överklagandet. Om påföljden är böter på högst 3 000 DKK, måste du ha tillstånd från den danska besvärsmyndigheten (procesbevillingsnaevnet) för att överklaga beslutet. Din ansökan till den danska besvärsmyndigheten måste lämnas in inom två veckor efter beslutet.

Vad händer om jag överklagar?

Om du överklagar domstolens beslut, kommer målet att prövas av överrätten. Även denna förhandling är öppen för allmänheten. Det finns ingen tidsfrist för när målet måste prövas av överrätten.

Om du har hållits häktad, måste överrätten pröva ditt mål före andra mål. Överrätten måste även besluta om du ska hållas kvar i häktet fram till förfarandena i appellationsdomstolen och så länge de pågår.

Om du överklagar för att bli frikänd, kommer målet att tas upp till förnyad prövning av överrätten. I detta fall har du rätt att ta fram ny bevisning. Du bör så snabbt som möjligt diskutera med din advokat vilken ny bevisning som ska tas upp i överklagandemålet. Så snart åklagarsidan har avslöjat vilken bevisning den kommer att stödja sig mot i förfarandena i överrätten, får din advokat vanligtvis 14 dagar på sig att avslöja din bevisning. Undantag kan göras från 14-dagarsfristen.

Om du bara begär nedsättning av påföljden, kommer överrätten endast att behandla straffet. I sådana fall kommer parterna inte att ta fram bevisning till överrätten. I stället kan din advokat be domstolen samla in ytterligare information om dina personliga omständigheter som är relevanta för att fastställa straffet eller frågan om utlämning.

Vad händer när målet prövas på nytt?

Om du har överklagat för att bli frikänd, kommer målet att tas upp till förnyad prövning av överrätten. I praktiken kommer överrätten ofta att börja med att läsa upp utsagorna från dig och vittnena från förfarandena i distriktsdomstolen. Men om du och din advokat inte samtycker till detta förfarande måste utsagorna lämnas på nytt.

Om du har överklagat för att få nedsättning av påföljden, kommer överrätten att ta hänsyn till den bevisning som lades fram i distriktsdomstolen och besluta om straffet utifrån detta.

Överrätten meddelar sitt beslut vid förhandlingen. Överrätten kan besluta att fastställa distriktsdomstolens dom, att öka eller minska straffet eller att frikänna dig. Om du frikänns eller om straffet nedsätts, kommer kostnaderna för överklagandet att betalas med offentliga medel. Samma sak gäller om åklagarsidan överklagade domen och överrätten fastställer domen. I alla andra fall måste du betala kostnaderna för förfarandena i appellationsdomstolen.

Vad händer om överklagandet lyckas/misslyckas?

Överrättens dom upphäver distriktsdomstolens dom och är generellt sett slutgiltig och fullt bindande. Målet kan i undantagsfall tas upp i högsta domstolen med tillstånd från besvärsmyndigheten. Ett sådant tillstånd ges normalt sett endast om målet är en principiell fråga och därför är ett prejudicerande fall eller av andra särskilda skäl. Besvärsmyndigheten tillåter endast att ett fåtal brottmål tas upp i högsta domstolen. Din advokat kan ge dig råd om dina möjligheter för att få ett sådant tillstånd.

Om du frikänns och tvångsmedel såsom anhållande, frihetsberövande eller husrannsakan har använts i utredningen, kan du göra anspråk på skadestånd. Ditt anspråk måste göras skriftligen till den regionala allmänna åklagaren senast två månader efter domstolsbeslutet. Din advokat tar normalt sett hand om alla praktiska saker i samband med anspråket. Glöm inte att tala om för din advokat var du kan kontaktas i ditt land.

Jag kommer från en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Du kan normalt sett skickas till en annan medlemsstat för att avtjäna straffet. Vanligtvis görs detta endast om du ber om att få skickas tillbaka till ditt land för att avtjäna straffet. Du måste skicka in en ansökan om att avtjäna straffet i ditt land till det danska justitieministeriet.

Kan jag prövas på nytt för samma brott om jag får en fällande dom?

I Danmark kan du inte dömas två gånger för samma brott. Samma princip gäller i andra europeiska länder. Eftersom vitesbestämmelserna kan variera mellan olika länder, måste du fråga om detta i det land som också kan förfölja brottet.

Information om åtalspunkterna/den fällande domen

Så snart målet har avgjorts kommer beslutet att rapporteras till det centrala straffregistret. Beslut som rör brott mot den danska strafflagen anges i registrets beslutsdel. Beslut som rör brott mot annan lagstiftning registreras om du får fängelsestraff eller ett straff som fråntar dig en rättighet. Beslutet registreras med uppgift om namnet på den domstol som utfärdade domen, datumet för domen, vilka lagstadgade bestämmelser du brutit mot samt straffet.

Det finns begränsningar för vilka beslut som ska tas upp i straffregistret som kan utfärdas för ditt personliga bruk. Uppgifterna lagras elektroniskt och uppgifterna kan raderas beroende på hur allvarlig straffpåföljden är. Du kan lämna in ett klagomål över registrering eller raderingsfel, men inte om den faktiska registreringen av ett beslut. Klagomål om registrering ska lämnas till rikspolischefen som ansvarar för uppgifterna i straffregistret.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterDanska rättegångslagen

Länken öppnas i ett nytt fönsterFörordning om behandling av personuppgifter i det centrala straffregistret

Senaste uppdatering: 13/08/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

5 – Smärre brott

Hur handläggs mindre allvarliga överträdelser av trafiklagstiftningen?

Om du stoppas av trafikpolisen, som övervakar efterlevnaden av trafiklagstiftningen, kan du antingen erkänna eller neka till en påstådd överträdelse. Polisen måste förklara vilken förseelse de anser att du har gjort dig skyldig till. Du har samma rättigheter som en tilltalad i brottmål och behöver inte uttala dig för polisen.

Straffet för trafikförseelser är normalt sett böter. Trafikförseelser hanteras på samma sätt som andra brott där straffet är böter. Polisen skickar dig en faktura på böterna. Om du betalar fakturan innebär det att du godkänner anklagelserna. Om du inte betalar fakturan kan målet överlämnas till domstol. Du inkallas till en förhandling där bevisning kan komma att läggas fram.

Riksåklagaren (rigsadvokaten) har utfärdat en Länken öppnas i ett nytt fönsterböteskatalog där du kan kontrollera att böterna motsvarar de böter som normalt ges för den typen av trafikförseelser som du har begått.

Länken öppnas i ett nytt fönsterTrafiklagen ger polisen rätt att beslagta din bil, om du är bosatt i ett land utanför Danmark och din bil är registrerad i ett annat land än Danmark. Bilen kan beslagtas tills du har betalt böterna eller tills du har ställt säkerhet för betalningen av böterna. Om du inte samtycker till att du har begått en trafikförseelse, måste du i vissa fall ställa säkerhet för betalningen av böterna och begära att saken prövas i domstol. Polisen utnyttjar ofta rätten att beslagta bilar.

Det finns särskilda bestämmelser för fordon och förare från andra skandinaviska länder.

Hur handläggs överträdelser av parkeringsregler?

Efterlevnaden av parkeringsrestriktioner övervakas normalt av kommunala eller privata parkeringsvakter och inte av polisen. Om du parkerar olagligt får du parkeringsböter. Parkeringsboten placeras på bilen.

Om du träffar parkeringsvakten innan han eller hon registrerar parkeringsbrottet, kan du göra invändningar direkt till parkeringsvakten. Parkeringsvakten kan besluta att inte registrera brottet och notera din invändning. Om du får parkeringsböter, måste dessa åtföljas av riktlinjer om hur du kan överklaga böterna. Det finns ingen central instans för överklaganden.

Parkeringsböter drivs in på samma sätt som andra civilrättsliga krav. Det innebär att kravet skickas till indrivningsmyndigheten i det land där du bor, om du inte betalar böterna.

Framgår denna typ av överträdelser av straffregistret?

Böter framgår normalt sett inte av straffregistret, såvida det inte är fråga om böter för straff enligt strafflagen (straffeloven).

Parkeringsböter anses inte som en straffrättslig påföljd och visas därför inte i straffregistret.

Senaste uppdatering: 13/08/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.