Rättigheter för brottsoffer per land

Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Från och med din första kontakt med polisen eller annan behörig myndighet ska du, utan onödigt dröjsmål och på alla tillgängliga sätt, informeras om villkoren för att en brottsanmälan ska anses vara tillåtlig och rätten att som målsägande begära ersättning i de civilrättsliga förfarandena (politikós enágon); om hur och på vilka villkor du kan få rättsligt bistånd, väcka skadeståndstalan eller få översättnings- och tolkningshjälp; om tillgänglig reparativ rättvisa och vilka myndigheter som kan hjälpa till med ersättning för skadan genom att medla mellan dig och gärningsmannen; om hur och på vilka villkor du kan få ersättning för de kostnader som du har ådragit dig till följd av brottmålsförfarandet; och hur du kan väcka talan mot en myndighet om du anser att dina rättigheter har åsidosatts.

Utöver information om dina rättigheter i brottmålsförfaranden får du även information om

tillgången till sjukvård och eventuell specialistvård, inklusive psykologiskt stöd och alternativt boende, samt hur och på vilka villkor skyddsåtgärder kan vidtas.

Om du bor i en annan medlemsstat får du särskild information om hur och på vilka villkor du kan utöva dina rättigheter.

Omfattningen av och innehållet i informationen varierar beroende på dina särskilda krav och din egen situation samt brottets typ och karaktär. Under förfarandenas gång kan den behöriga myndigheten besluta att ytterligare och mer utförlig information ska ges, beroende på vilka behov du har (artikel 57 i lag 4478/2017 om rätten att få information vid den första kontakten med en behörig myndighet (artikel 4 i direktiv 2012/29/EU)).

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du bor i en annan EU-medlemsstat än där brottet begicks kommer du att kallas för att göra ett uttalande omedelbart efter att du har anmält brottet. Detta kan ske enligt bestämmelserna i straffprocesslagen (Kódikas Poinikís Dikonomías, KPD) som medger användning av kommunikationsteknik, till exempel videokonferenser, telefon eller internet (artikel 233.1 i KPD).

Om du bor i Grekland och brottet begicks i en annan EU-medlemsstat kan du inge en brottsanmälan till åklagaren vid förstainstansrätten för grövre brott (eisangeléas plimmeleiodikón) på din bosättningsort. Åklagaren överlämnar din anmälan till behörig brottsbekämpande myndighet i medlemsstaten i fråga utan onödigt dröjsmål, via åklagaren vid appellationsdomstolen (eisangeléas efetón), om inte grekisk domstol har behörighet i frågan. Åklagaren har inte någon som helst skyldighet att överlämna din anmälan till den medlemsstat där brottet begicks om grekisk lag är tillämplig och brottmålsförfaranden har inletts i Grekland. Den åklagare vid förstainstansrätten för grövre brott som har hand om ärendet underrättar i sådana fall behörig brottsbekämpande myndighet i den medlemsstat där brottet begicks, utan onödigt dröjsmål, via appellationsdomstolens åklagare, för att se till att du får adekvat information och för att främja det rättsliga samarbetet.

(Artikel 64 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer bosatta i en annan medlemsstat (artikel 17 i direktiv 2012/29/EU))

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du gör en brottsanmälan måste ansvarig tjänsteman informera dig om att du kan få en kopia av anmälan.

(Artikel 58 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer i samband med brottsanmälan (artikel 5 i direktiv 2012/29/EU))

Vid en brottsanmälan får du ett unikt ärendenummer (arithmós vivlíou mínysis). Med hjälp av detta nummer kan du följa utvecklingen i ärendet via åklagarmyndighetens register eller genom att kontakta ansvarig anmälningsinstans. Du kan också begära att få en bekräftelse på ärendets status (pistopoiitikó poreías) där det ges information om i vilket skede förfarandena befinner sig (t.ex. att en utredning görs för att fastställa anmälans giltighet eller om en förundersökning pågår) samt om vad respektive skede har lett till (t.ex. att åklagaren har avslutat förfarandena). Vidare ges information om att brottmålsförfaranden har inletts och att åtal har väckts mot gärningsmannen, i vilket fall du kommer att informeras om när och var rättegången kommer att hållas samt om vilken typ av åtal som väckts. Avslutningsvis informeras det om att en rättslig förundersökning (kyría anákrisi) pågår eller att ett beslut har fattats om att åtalet ska ogillas eller läggas ner samt att ett domstolsbeslut har fattats, om du som kärande har begärt ersättning i brottmålsförfarandet.

(Artikel 59 i lag 4478/2017 om brottsoffers rätt att erhålla information om det egna ärendet (artikel 6 i direktiv 2012/29/EU))

Om förstainstansdomstolen i Aten (Protodikeío Athinón)) har behörighet i ditt ärende kan din advokat övervaka utvecklingen av ärendet när det har kommit in till domstolen på webbplatsen för Atens advokatsamfund (Dikigorikós Sýllogos Athinón, http://www.dsa.gr/). Brottsoffren själva kan inte göra detta, eftersom särskilda användaruppgifter krävs.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Om du inte förstår eller talar grekiska kan du göra brottsanmälan på ett språk som du förstår eller få nödvändig språkhjälp. Dock måste villkoren i straffprocesslagen eller andra specifika straffrättsliga bestämmelser alltid respekteras, och ansvariga tjänstemän ska informera dig om dessa. Du kan begära en kostnadsfri översättning av din anmälan.

(Artikel 58 i lag 4478/2017 om rättigheter för brottsoffer i samband med brottsanmälan (artikel 5 i direktiv 2012/29/EU))

Om du ska höras som vittne någon gång under förfarandena och inte talar eller förstår grekiska tillräckligt väl, ska du få omedelbar tillgång till tolk. Rätten till tolkning inbegriper stöd till personer som lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Kommunikationsteknik som video, telefon eller internet får användas där så är lämpligt, om inte den person som förhör dig anser att tolken måste vara fysiskt närvarande (artikel 233.(1 i KPD).

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

När polisen eller andra myndigheter är i kontakt med dig för första gången ska de kommunicera med dig på ett enkelt och begripligt språk, antingen muntligen eller skriftligen, och ta hänsyn till dina personliga egenskaper, till exempel i första hand din ålder, mognadsgrad, intellektuella och mentala förmåga, utbildning, språkkunskaper samt eventuella hörsel- eller talsvårigheter, eller om du befinner dig i en känslomässig kris som påverkar din förmåga att förstå eller bli förstådd. En skriftlig vägledning om dina rättigheter finns på de allra vanligaste talade språken och i blindskrift (artikel 56.2 i lag 4478/2017 (artikel 3 i direktiv 2012/29/EU)). Om du lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter får du dessutom lämpligt stöd av en tolk (artikel 233.1 i KPD).

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om du är minderårig (under 18 år) får en lagstadgad förvaltare (förälder eller förmyndare) anmäla brottet på dina vägnar. Om du är över 12 år får du anmäla brottet tillsammans med din lagstadgade förvaltare (artikel 118.2 i strafflagen (Poinikós Kódikas, PK)).

Brottets karaktär avgör om du har särskilda rättigheter under brottmålsförfarandet eller inte. Om din personliga eller sexuella frihet har kränkts eller om du har blivit föremål för människohandel, sexturism, människorov, kidnappning eller sexualbrott har du rätt till följande:

• Att ta del av akten i målet, även om du inte varit målsägande i brottmålsförfarandet (artikel 108A i KPD).
• Att få förhöret med dig inspelat så att det kan användas längre fram i brottmålsförfarandet och så att du inte behöver infinna dig igen hos åklagaren eller vid domstolen (artikel 226A i KPD).
• Att få stöd av en psykolog eller barnpsykiater när du hörs som vittne.
• Att få information om huruvida gärningsmannen har frigetts (artikel 108A i KPD).
• Att begära ett kontaktförbud mot gärningsmannen, vilket innebär att han eller hon inte får kontakta dig eller vistas i närheten av ditt hem.
• Vidare har du i samtliga fall rätt till följande:
• Att begära en individuell prövning för att fastställa huruvida särskilda skyddsåtgärder bör vidtas om det finns risk för upprepad viktimisering (artikel 68 i lag 4478/2017 om individuell bedömning av brottsoffer för att fastställa specifika skyddsbehov (artikel 22 i direktiv 2012/29/EU)).
• Att begära lagföring eller att rättsliga myndigheter utser en förmyndare för minderåriga (epimelitís anilikón) som ska företräda dig under hela brottmålsförfarandet, om dina föräldrar inte kan företräda dig eller om du inte har någon medföljande vuxen eller har skilts från din familj (artikel 69.7 i lag 4478/2017 om rätten till skydd för brottsoffer med specifika skyddsbehov under straffrättsliga förfaranden (artiklarna 23 och 24 i direktiv 2012/29/EU)).
• Att begära att få vara målsägande som begär skadestånd, med din lagstadgade förvaltare som ombud (artikel 82.2 i KPD).

Vilken information kan jag få från polisen eller stödorganisationer för brottsoffer under brottsutredningen?

Du kan få information om i vilket skede förfarandena befinner sig från åklagaren, om akten i målet (dikografía) har skickats till åklagaren.

Om du har varit målsägande i brottmålsförfarandet får du ta del av akten i målet och erhålla kopior av handlingarna så snart den tilltalade har kallats för att avge svaromål (apología) eller när en arresteringsorder (éntalma sýllipsis) eller ett beslut om tvångsinställelse (éntalma viaías prosagogís)har utfärdats (artikel 108 i KPD) eller när en brottsmisstänkt person har kallats av myndigheterna för att förklara sig. Fram tills dess är förfarandena sekretessbelagda.

Stöd- och skyddsverksamheter för brottsoffer (nedan kallade brottsofferorganisationer) kan ge information, rådgivning och stöd om hur du kan utöva dina rättigheter, inklusive rätten att begära ersättning för den skada som du lidit till följd av brottet och din roll i brottmålsförfarandet som målsägande eller vittne (artikel 62 i lag 4478/2017 om stöd från stödverksamheter för brottsoffer (artikel 9 i direktiv 2012/29/EU)).

Vilka är mina rättigheter som vittne till ett brott?

Om du ska höras som vittne kommer du att kallas av den åklagare eller den polistjänsteman som sköter förundersökningen eller av en domare vid distriktsdomstolen för straffrättsliga ärenden (ptaismatodíkis) eller en undersökningsdomare (anakritís). Du måste infinna dig och vittna inför dem så snart du fått kallelsen. Du kommer att få beskriva vad som hände och eventuellt svara på några andra frågor. Om du är släkt med den misstänkta personen får du vägra att vittna (artikel 222 i KPD).

Om du lider av hörselnedsättning eller talsvårigheter kan förhöret ske skriftligen. Om du inte talar grekiska har du rätt till kostnadsfri tolkning.

Om du har blivit föremål för människohandel hör du till en särskild grupp av vittnen: du kommer att få stöd före förhöret av en psykolog eller psykiater, som samarbetar med utredande polis eller tjänstemän inom rättsväsendet och som kommer att fastställa din intellektuella förmåga och ditt psykiska tillstånd med lämpliga diagnostiska metoder. Psykologen eller psykiatern närvarar under hela förhöret. Du får också ta med din lagstadgade förvaltare, om inte undersökningsdomaren beslutar att han eller hon inte får närvara samt motiverar detta.

Ditt vittnesmål skrivs ner och spelas in audiovisuellt, där så är möjligt, så att det kan lämnas till domstolen elektroniskt. I detta fall måste du inte finnas fysiskt närvarande senare under förfarandena.

Om målet handlar om våld i hemmet och du är familjemedlem avlägger du inte vittnesmålet under ed. Om du är minderårig kommer du inte att kallas som vittne i domstol. I stället kan du avge en skriftlig utsaga som kommer att läsas upp i rättssalen, om det inte anses vara nödvändigt att du finns fysiskt närvarande.

Efter förhöret kan du begära ersättning för eventuella kostnader som du har ådragit dig (transport- eller logikostnader) från den myndighet som har kallat dig som vittne (artikel 288 i KPD).

Vilken hjälp kan jag få om jag känner mig hotad?

Det finns olika typer av skydd beroende på brottets karaktär och din roll i brottmålsförfarandet.

Om du har fallit offer för organiserad brottslighet eller terrorism och har kallats som huvudvittne inom ramen för en rättslig förundersökning av brottslig verksamhet, kan du begära särskilt skydd mot eventuell vedergällning eller eventuellt hot. Det skydd som finns tillgängligt kan, beroende på ärendets typ, innefatta polisskydd, anonymitetsskydd (uppgifter som namn, födelseort, hem- och arbetsadress, sysselsättning, ålder osv. tas bort från alla skriftliga handlingar) och även ny identitet och flytt till ett annat land. Du kan begära att få vittna audiovisuellt. Om du arbetar för ett statligt organ kan du också begära att bli omplacerad till en annan tjänst på provisorisk eller permanent basis. Skyddsåtgärderna vidtas med ditt samtycke och kommer endast att innebära en sådan begränsning av din frihet som krävs för din egen säkerhet. De kan upphävas om du begär detta skriftligen eller om du inte gör din beskärda del för att skyddsåtgärderna ska få avsedd verkan (artikel 9 i lag 2928/2001 om vittnesskydd).

Om du har utsatts för våld i hemmet får inte de polistjänstemän som har hand om ditt ärende under några omständigheter röja din identitet, gärningsmannens identitet, din hemadress eller annan information som kan röja din identitet (artikel 20 i lag 3500/2006).

Som brottsoffer kan du skriftligen ansöka om åtgärder för att förhindra kontakt mellan dig eller dina familjemedlemmar och gärningsmannen på de platser där brottmålsförfarandet äger rum. Din ansökan prövas av domstolen för mindre allvarliga brott (tre domare) (trimelés plimmeleiodikeío)på den plats där brottmålsförfarandet äger rum, när som helst under förfarandena, inom ramen för en skyndsam handläggning av brott av kategorin ”på bar gärning”.

(Artikel 65 i lag 4478/2017 om rätten att undvika kontakt mellan brottsoffer och förövare (artikel 19 i direktiv 2012/29/EU))