A) Påverkar det utredningen om jag är utländsk medborgare?

Rättsliga åtgärder kan vidtas mot alla personer som begår ett brott och som omfattas av de maltesiska myndigheternas behörighet. De förfaranden som följs under utredningen är desamma för både maltesiska medborgare och utländska medborgare. Det finns dock vissa lagstadgade rättigheter för personer som inte är maltesiska medborgare eller bosatta på Malta, främst rätten till tolk när den misstänkte inte kan förstå och tala maltesiska samt rätten att kontakta de konsulära myndigheterna under frihetsberövandet.

B) Vilka skeden har utredningen?

i. Insamling av bevisning/utredningsbefogenheter

Rättsliga åtgärder vidtas när polisen får en anmälan, information eller ett klagomål. När polisen har underrättats på ett av dessa sätt inleder den sin utredning genom att samla in bevis för att avgöra om ett brott har begåtts och vem som ska hållas ansvarig för brottet.

I detta syfte ger lagen polisen befogenhet att ålägga varje person som kan ha information om brottet att tillhandahålla sådan information. Detta inbegriper insamling av väsentliga bevis och hörande av vittnesmål.

ii. Anhållande

När det har fastställts att det finns skälig misstanke om att en person har begått ett brott kan polisen begära att domaren utfärdar ett anhållningsbeslut mot den misstänkte. I vissa fall kan polisen anhålla en person för utredningsändamål utan att kräva ett beslut av en domare.

När den misstänkte anhålls informeras personen om sina rättigheter på ett språk som personen förstår, inklusive skälen till anhållandet, rätten att tiga och rätten att tala med valfri advokat. Personen får också skriftlig information om sina rättigheter.

Under denna period får polisen visitera den person som är frihetsberövad för att hitta bevis för brottet, eller om det finns en misstanke om att personen kan utgöra en fara för sig själv eller för andra, eller kan ha något i sin ägo som kan hjälpa personen att avvika från häktet.

Polisen får också samla in kroppsprover och fingeravtryck. Med vederbörligt samtycke får DNA-prover tas och registreras. Om personen vägrar att lämna sina fingeravtryck kan personen tvingas att göra det genom beslut av domare. DNA-registrering kan dock inte vara obligatorisk.

iii. Förhör

Den misstänkte kan förhöras av polisen i samband med utredningen av ett brott. Under förhöret får polisen ställa alla frågor som medför att information inhämtas som kan användas som bevis, både till den misstänktes fördel och nackdel. Den misstänkte får begära att valfri advokat närvarar vid förhöret.

iv. Häktning

I enlighet med Maltas lagstiftning kan en person inte sitta anhållen under längre tid än nödvändigt och under inga omständigheter längre än 48 timmar. Under denna tid bör polisen avgöra huruvida den omedelbart ska ta den misstänkte till häktningsförhandling eller frige personen med hänvisning till att skälig misstanke inte längre föreligger eller för att ytterligare utreda saken innan den beslutar att ta saken till domstol.

C) Vilka är mina rättigheter under utredningen?

i. Har jag rätt till tolk eller översättare?

Om du inte talar eller förstår det språk som talas av polisen eller andra behöriga myndigheter har du rätt till gratis tolktjänster.

Tolken kan hjälpa dig att kommunicera med din advokat och ska iaktta tystnadsplikt om kommunikationens innehåll.

Du har rätt till översättning av åtminstone relevanta avsnitt av väsentliga handlingar, inklusive anhållnings- eller häktningsbeslut av domare, åtal samt eventuell dom. Under vissa omständigheter kan du få en muntlig översättning eller en sammanfattande översättning.

ii. Har jag rätt att få information och ta del av handlingarna i målet?

När du anhålls och häktas har du eller din advokat rätt att få tillgång till de handlingar som är nödvändiga för att bestrida anhållandet eller häktningen.

Om saken går till domstol har du eller din advokat rätt att få tillgång till bevismaterialet till din fördel eller nackdel.

iii. Har jag rätt att tala med advokat och underrätta en tredje part om situationen?

Du har rätt att tala med advokat medan du sitter i häkte. Rätten gäller från den stund du frihetsberövas och innan du förhörs.

Du har rätt att få en förteckning över advokater och en förteckning över juridiska ombud att välja mellan, men du kan också välja att bistås av ett rättshjälpsbiträde. I det senare fallet är det rättsliga biträdet kostnadsfritt.

Polisen kan inte föreslå namnet på en advokat som du kan anlita under anhållande eller häktning.

Senast en timme innan förhöret inleds har du och din advokat rätt att bli informerade om det påstådda brott som förhöret gäller. Denna information bör göras tillgänglig för dig senast en timme innan förhöret inleds.

När du sitter i häkte har du rätt att träffa och tala enskilt med den advokat som företräder dig, även innan du förhörs av polisen.

Din advokat får närvara vid förhöret.

Hela förhöret, alla svar som ges och förfarandena i samband med förhöret med den misstänkte eller tilltalade bör registreras med audiovisuella medel, om förhörsledaren anser att detta är möjligt. Du har rätt att få en kopia av inspelningen efter förhöret.

Din advokat får närvara vid följande typer av utredningsåtgärder eller bevisupptagningar:

1. Uppställning av misstänkta för identifiering.
2. Konfrontationer.
3. Brottsplatsrekonstruktioner.

Det ska respekteras att kommunikationen med din advokat är konfidentiell.

När du har anhållits ska du upplysas om att minst en person, såsom en släkting, lärare eller annan person du väljer, får bli underrättad om att du har frihetsberövats.

I vissa lagstadgade fall får rätten att upplysa en annan person om situationen tillfälligt begränsas.

I sådana fall kommer polisen att informera dig om detta.

Om du är utlänning kan du informera polisen om du vill att din konsulära myndighet eller ambassad ska underrättas om att du sitter i häkte.

Du kan också informera polisen om du vill kontakta en tjänsteman vid din konsulära myndighet eller ambassad.

iv. Har jag rätt till rättshjälp?

Polisen kommer att fråga vilken advokat eller vilket juridiska ombud du vill anlita. Polisen kommer också att fråga om du vill ha ett rättshjälpsbiträde. Om du väljer att bistås av ett rättshjälpsbiträde kommer hjälpen att erbjudas kostnadsfritt.

Under anhållningstiden begränsas den juridiska rådgivningen till en timme före förhöret. Du kan också söka råd per telefon.

v. Vad är viktigt att veta om

a. Oskuldspresumtion

Oaktat eventuella förebyggande åtgärder som kan vidtas med hänsyn till rättskipningen betraktas varje person som oskyldig till dess att den domstol som prövar målet meddelar en lagakraftvunnen och slutgiltig dom.

b. Rätten att tiga och rätten att inte vittna mot sig själv

När du förhörs av polisen eller andra behöriga myndigheter har du rätt att tiga och att inte vittna mot dig själv.

Din advokat kan hjälpa dig att besluta om det.

c. Bevisbörda

Bevisbördan för att fastställa den misstänktes eller tilltalades skuld ligger hos åklagaren, utom i de specifika fall där lagen kräver att vissa särskilda omständigheter ska styrkas av denna person.

Alla rimliga tvivel i skuldfrågan bör gynna den misstänkte eller tilltalade, även i fall där domstolen bedömer om den tilltalade bör frikännas.

Den misstänkte eller tilltalade får bestrida de bevis som lagts fram mot honom eller henne. Om bevisningen omfattar vittnen får personen korsförhöra dem eller komma med egna vittnen för att bestrida deras vittnesmål.

När det gäller skriftlig bevisning får den misstänkte eller tilltalade korsförhöra vittnet eller de sakkunniga som lägger fram sådana handlingar eller kalla egna vittnen för att bestrida bevisningen. Egna sakkunnigutlåtanden får dock inte läggas fram. Sakkunnigutlåtanden får endast bestridas genom korsförhör med de sakkunniga i samband med deras slutsatser eller sakkunskap.

Den misstänkte eller tilltalade kan också kalla vittnen och lägga fram skriftlig bevisning till sitt försvar.

Om saken prövas av brottmålsdomstolen finns det en lagstadgad tidsfrist, som löper från den tidpunkt då den åtalade mottar åtalsakten, under vilken den åtalade måste ange vittnen och alla andra bevis som den åtalade vill lägga fram till sitt försvar under rättegången. Det finns ingen sådan begränsning när rättegången äger rum vid Court of Magistrates. vi. Vilka särskilda skyddsåtgärder finns för barn? Om vittnet eller offret för ett påstått brott är minderårigt är både polisens och domstolarnas praxis att i möjligaste mån inte kalla personen till domstol. Detta är dock inte alltid möjligt.

När det gäller vittnesmål från minderåriga använder domstolarna normalt videokonferenser. Ett minderårigt brottsoffer ska befinna sig i ett särskilt rum, som kan finnas i domstolsbyggnaden, så att den minderårige inte är i samma rum som den åtalade. Domaren, som bistås av en barnpsykolog, tilltalar den minderårige via videokonferensteknik. Rättsligt sett har domstolarna, särskilt ungdomsdomstolen, också befogenhet att utse en barnadvokat (artikel 25 i kapitel 602 och underlagstiftning 12.20) som försvarar den minderåriges rättigheter, oavsett om personen är brottsoffer eller åtalad. Detta framgår också tydligt av kapitel 602 i Maltas lagstiftning, och ännu tydligare av barnlagen. I detta kapitel föreskrivs också en utrustad plats utanför domstolsbyggnaden, kallad ”barnhuset”, där ett utsatt minderårigt brottsoffer kan tilltalas, både av domaren och av en grupp utbildade experter som kallas ”barnintervjuare”.

vii. Vilka särskilda skyddsåtgärder finns för utsatta misstänkta?

Om det anses nödvändigt att häkta den anhållna personen under utredningen på grund av den misstänktes psykiska och fysiska tillstånd eller brottets art, placeras personen under ständig bevakning, med en polisman som fysiskt vaktar cellen dygnet runt. Som alla misstänkta eller anhållna kan personen omedelbart få medicinsk hjälp, inklusive transport till en klinik eller sjukhus, beroende på omständigheterna. Om en läkare efter undersökning konstaterar att en utsatt misstänkt inte bör hållas i en cell, informeras utredaren omedelbart och avhjälpande åtgärder (såsom beviljande av borgen) vidtas.

D) Vilka rättsliga tidsfrister gäller under utredningen?

De rättsliga tidsfristerna under utredningen beror främst på brottets art. Varje brott medför ett straff i enlighet med strafflagen. När det gäller preskriptionstid fastställs exempelvis standardparametrar för de rättsliga tidsfrister inom vilka ett brott kan utredas i artikel 688 i kapitel 9 i Maltas lagstiftning. Vid utgången av denna tidsfrist preskriberas brottet. Observera att preskriptionstiden, enligt artikel 692 i kapitel 9 i Maltas lagstiftning, inte börjar löpa om den påstådda gärningspersonens identitet i ett brottmål är okänd utan att utredaren har gjort något fel. Ett exempel på detta kan vara ett mordfall där det finns ett offer, men inget som tyder på vem mördaren kan vara.

E) Vad händer under förundersökningen, inbegripet alternativ till häktning och möjlighet för överlämnande till hemstat (europeisk övervakningsorder)?

De förberedelser som polisen bör göra innan målet kan prövas i domstol är bland annat följande:

• Kallelse av vittnen i målet.
• Om personen ställs inför rätta genom en stämning bör åklagaren se till att stämningen med åtalspunkterna delges i enlighet med lagen.
• Såvida inte brottet hanteras direkt av riksåklagaren bör åklagaren diskutera ärendet och särskilt åtalet med riksåklagaren, särskilt om ärendet är komplicerat.
• Om personen som ska ställas inför rätta sitter i häkte ska åklagaren informera den åtalades försvarare, och den åtalade ledsagas till domstol av polisen.

Alternativ till häktning är att personen ställs inför rätta genom en stämning eller att personen beviljas borgen till dess att utredaren avslutar utredningen och personen därefter ställs inför rätta efter frihetsberövande eller genom en stämning.

Överlämnanden till hemstat hanteras genom ad hoc-förfaranden inom riksåklagarens ansvarsområde. Dessa förfaranden gäller endast i särskilda fall, t.ex. en begäran om utlämning eller en begäran från en dömd som avtjänar ett fängelsestraff till de behöriga lokala myndigheterna och myndigheterna i hemvistlandet om att få fortsätta avtjäna straffet i sitt eget land.