Vad händer innan mitt fall tas upp i en rättegång?

Innan ditt fall tas upp i en rättegång beslutar en domare om du har rätt till borgen. Det har du vanligtvis. Du kan vägras borgen om det är sannolikt att du inte inställer dig till rättegången, om du har försökt hota eller riskerar att hota ett vittne eller om det är sannolikt att du begår ytterligare allvarliga brott.

Om du vill hävda att du har alibi för det du åtalas för (dvs. att någon säger att du var tillsammans med dem när brottet begicks) uppmanas du av domaren att berätta för åklagaren vem det är.

Du har rätt att få veta vad du anklagas för före rättegången. Om du ber om det har du rätt att få veta vilka bevis som finns mot dig.

Var kommer rättegången att hållas?

Du får veta namn och plats på den domstol där din rättegång ska hållas. Irlands domstolsväsende ansvarar för alla domstolar och kan hjälpa dig att hitta den aktuella domstolen.

Mindre förseelser tas upp i distriktsdomstolar där domarna själva fattar beslut. Allvarligare brott tas upp i Circuit Courts eller Central Criminal Courts där juryer fäller utslaget.

Domstolarna är öppna för allmänheten. Om den anklagade är ett barn eller det rör sig om ett sexualbrott sker målet bakom lyckta dörrar.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

I de flesta fall kan åtalspunkterna inte ändras under rättegången. Vissa åtalspunkter kan dock ändras om lagen medger det. Exempelvis kan åtalspunkten farlig körning ändras till det mindre allvarliga ovarsam körning om domaren anser att du körde ovarsamt men inte farligt.

Om du förklarar dig skyldig till alla åtalspunkter under rättegången beslutar domaren om straffet. Domaren tar hänsyn till hur allvarligt brottet är och till din personliga situation när beslutet fattas. Om du erkänner dig skyldig ska detta räknas dig till godo.

Du kan även förklara dig skyldig till vissa åtalspunkter och icke skyldig till andra. Domaren eller juryn fattar beslut om de åtalspunkter du nekar till. Du kommer sedan att dömas för de åtalspunkter du förklarat dig skyldig till och för de åtalspunkter du befunnits skyldig till.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

I de flesta fall måste du närvara under rättegången. Om du inte infinner dig kan domaren besluta att arrestera dig och frihetsberöva dig för att föra dig till domstolen. Rättegången kan undantagsvis genomföras utan dig och du kan dömas i din frånvaro.

Om du inte kan infinna dig i domstolen på grund av olycka eller sjukdom bör du underrätta din advokat och lämna ett läkarintyg till honom eller henne med förklaring till din frånvaro.

Du har rätt till tolkning om du inte förstår vad som sker. Om du är döv har du rätt till teckentolkning.

Du har rätt att försvara dig själv under rättegången om du föredrar det. Om du inte har råd med en advokat kan en advokat förordnas åt dig enligt systemet för rättshjälp vid brottmål beroende på hur allvarlig anklagelsen är. Du har rätt att själv välja advokat. Om du inte känner till någon kan domaren välja ut en åt dig. Du kan också byta advokat om du inte är nöjd.

Du har rätt att tala under rättegången men du är inte tvungen. Det är ett brott att ljuga när man lämnar bevis under ed.

Vilka rättigheter har jag när det gäller bevisen mot mig?

Du kan protestera mot bevisen mot dig om de erhållits olagligt. Om exempelvis polisen gått in i din bostad utan att ha tillstånd för husrannsakan tillåts normalt inte eventuella bevis de då hittat.

Du kan också protestera mot bevisen genom att ställa frågor till vittnena för att visa att de ljuger eller tagit fel. Du kan även be vittnen att lämna bevis som är relevanta för ditt försvar eller som visar att åklagarvittnena ljuger eller har tagit fel.

Du kan anlita en privatdetektiv för att ta fram bevis för dig. Bevisen är tillåtna så länge de skaffats på laglig väg.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Bevis på tidigare fällande domar kan normalt inte beaktas under rättegången.

När domarna beslutar om straffet kan de ändå ta hänsyn till tidigare fällande domar. De kan även beakta tidigare domar i andra länder.

Vad händer efter att rättegången avslutats?

Om du inte anses skyldig är rättegången över och du är fri.

Om du befinns skyldig eller erkänner dig skyldig beslutar domaren om vilket straff du ska få. Du kan tvingas betala böter eller dömas till fängelse. Domaren kan skjuta upp ditt straff så länge som du inte begår nya brott.

Domaren kan uppmana övervakningsmyndigheten att skriva en rapport om dig innan straffet fastställs. De anger då för domaren om det är lämpligt att du övervakas för att hantera de problem som orsakar ditt brottsliga beteende.

Om Probation Service tillfrågas kommer de att ange om du kan göra samhällstjänst. Domaren kan då kräva att du utför upp till 240 timmars obetalt arbete i stället för att dömas till fängelse.

Vad är målsägarens roll under rättegången?

Målsägarens roll under rättegången är att vara åklagarsidans vittne. De lägger fram bevis för vad de sett när det gäller anklagelsen.

Om du döms eller förklarar dig skyldig kommer domaren att ta hänsyn till hur brottet har påverkat offret.

Länkar

Databas över irländsk lagstiftning

Databas över irländsk och brittisk rättspraxis