A. Var äger rättegången rum?

Om målet rör brott som kan bestraffas med fängelse i högst fem år ska rättegången genomföras i en distriktsdomstol (Eparchiako Dikastirio) (ensamdomare). Observera att distriktsdomstolen får pröva ett brott som kan bestraffas med mer än fem års fängelse efter statsåklagarens (Genikos Eisaggeleas) skriftliga medgivande.

Om brottet kan bestraffas med mer än fem års fängelse ska rättegången genomföras i brottmålsdomstolen (tre ledamöter).

B. Kan åtalspunkterna ändras? Om så är fallet, vilken rätt har jag till information om detta?

Åtalspunkterna kan ändras i början av eller under rättegången. I artiklarna 83, 84 och 85 i straffprocesslagen, kap. 155, föreskrivs det förfarande som ska följas för att ändra åtalspunkterna och åtalades rättigheter.

83. 1) Om rätten under något skede i rättegången på grundval av bevisningen beslutar att åtalet eller det åtal som väckts i brottmålsdomstolen innehåller fel, antingen i sak eller formella fel, får rätten utfärda ett beslut om ändring av åtalet, antingen genom att ändra det eller genom att ersätta det eller genom att lägga till nya åtalspunkter, beroende på vad rätten anser vara nödvändigt för att åtalspunkterna ska återspegla omständigheterna i målet.

2) Om ett åtal eller ett åtal som väckts i brottmålsdomstolen ändras på detta sätt ska ändringsbeslutet anges i åtalet. Dessa handlingar ska användas i alla tillhörande förfaranden som om de hade ingetts i den ändrade formen.

84. 1) Om ett åtal eller ett åtal som väckts i brottmålsdomstolen ändras i enlighet med artikel 83 ska rätten omedelbart anmoda den åtalade att gå i svaromål vid rätten och meddela om han/hon är beredd att ställas inför rätta på grundval av åtalet i dess ändrade form.

2) Om den åtalade svarar nekande ska rätten pröva skälen till detta. Om den anser att en omedelbar fortsättning på förfarandet sannolikt inte påverkar den åtalades försvar eller åklagarens handläggning av målet negativt, får rättegången fortsätta som om åtalet eller det åtal som väckts i brottmålsdomstolen i dess ändrade form var det ursprungliga åtalet.

3) Om rätten anser att åtalet eller det åtal som väckts i brottmålsdomstolen har ändrats på ett sätt som gör att en omedelbar fortsättning av rättegången sannolikt kan påverka försvaret eller åklagarsidan negativt, får rätten antingen besluta om en ny rättegång eller skjuta upp rättegången så länge den anser vara nödvändigt.

4) Om rätten ändrar ett åtal eller ett åtal som väckts i brottmålsdomstolen efter att rättegången har inletts kan de vittnesmål som redan avgetts under rättegången användas utan ny förhandling, men parterna ska på nytt få kalla vittnen som kanske redan har vittnat och förhöra eller korsförhöra dem med hänsyn till den berörda ändringen.

85. 1) Om endast en del av åtalet eller det åtal som väckts i brottmålsdomstolen kan styrkas och den delen utgör ett brott, får den åtalade dömas för det brottet utan någon ändring av åtalet.

2) Om en person åtalas för brott kan personen dömas för att ha försökt begå detta brott utan behov av någon ändring av åtalet eller det åtal som väckts i brottmålsdomstolen.

3) Om det fastställs att en person har begått en gärning i syfte att begå det brott för vilket han/hon är åtalad, och gärningen med sådant uppsåt utgör ett brott, får personen, om han/hon ännu inte har åtalats för detta brott, dömas för brottet utan behov av någon ändring av åtalet eller det åtal som väckts i brottmålsdomstolen.

4) Om rätten vid slutet av rättegången anser att det genom vittnesmål har fastställts att den åtalade har begått ett eller flera brott som inte ingår i åtalet eller det åtal som väckts i brottmålsdomstolen, och som den åtalade inte kan fällas för utan ändring av åtalet, och den åtalade inte kan dömas till ett strängare straff för dessa brott än om personen hade fällts på grundval av det befintliga åtalet, dvs. att den åtalades försvar inte påverkas negativt, får rätten besluta att en eller flera åtalspunkter får läggas till åtalet med avseende på sådana brott. Rätten ska pröva dessa åtalspunkter som om de ingick i det ursprungliga åtalet.

C. Vilka är mina rättigheter under domstolsförhandlingen?

i. Måste jag närvara i domstolen? Vilka villkor gäller för att vara frånvarande under rättegången?

Den åtalades rätt att vara närvarande vid rättegången garanteras i artiklarna 12 och 30 i författningen samt i artikel 6 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Dessutom är den åtalade skyldig att vara närvarande vid rättegången, såvida inte frånvaro möjliggörs genom undantagen i artiklarna 45.1 och 63.3 i straffprocesslagen, kap. 155.

Artikel 45.1

En domare eller, för sådana kategorier av brott som distriktsdomstolens (Eparchiako Dikastirio) ordförande anger genom ett allmänt beslut, den utnämnde registratorn (Protokollitis), får genom särskilt beslut i kallelsen befria den åtalade från skyldigheten att inställa sig personligen. Dessutom får den åtalade tillåtas följande:

a) Att inställa sig i rätten och svara på åtalspunkterna genom ombud.

Om den åtalade endast är åtalad i egenskap av styrelsemedlem eller sekreterare i ett företag och inte är åtalad personligen för något brott, måste den åtalade inte inställa sig personligen i rätten varken för att besvara åtalspunkterna eller i något annat skede, med undantag för förhandlingsfasen, men ska ha rätt att företrädas av ett ombud.

b) Att till rätten översända ett erkännande som har styrkts och stämplats av en registrator eller sergeant (lochias), en polistjänsteman eller högre polistjänsteman enligt polislagen, en bestyrkande tjänsteman enligt lagen om bestyrkande tjänstemän, en advokat enligt advokatlagen, som i detta syfte använder sin personliga stämpel med tydlig angivelse av advokatens fullständiga namn och adress, eller en byäldste (koinotarchis), tillsammans med den kallelse som erkännandet rör.

63. 1) Den åtalade ska ha rätt att närvara i rätten under hela rättegången, på villkor att han/hon uppför sig ordentligt.

2) Om den tilltalade inte uppför sig ordentligt får rätten efter eget godtycke besluta att den tilltalade ska avlägsnas från rättssalen och stanna i häktet. Rättegången fortsätter därefter i den tilltalades frånvaro, med

sådana arrangemang som enligt rätten är tillräckliga för att den åtalade ska informeras om allt som händer under rättegången och kunna förbereda sitt försvar.

3) Om den anser det vara lämpligt får rätten låta den åtalade vänta utanför rättssalen under hela eller en del av rättegången, på sådana villkor den finner lämpliga.

På grundval av Cyperns rättspraxis får en rättegång genomföras i de tilltalades frånvaro, om detta är i rättvisans intresse.

ii. Vilka rättigheter har jag när det gäller tillgång till tolkning och översatta handlingar?

Rätten till tolk garanteras både i författningen och i 2014 års lag om rätten till tolkning och översättning under straffrättsliga förfaranden (18(I)/2014). Dessutom föreskrivs rätten till tolk i artikel 65 i straffprocesslagen, kap. 155.

I artikel 12.5 a och e i författningen föreskrivs följande:

Den som åtalas för ett brott ska åtminstone ha följande rättigheter:

a) Att omedelbart och detaljerat informeras om åtalspunkterna och skälen till dessa, på ett språk den åtalade förstår.

e) Att få kostnadsfri tolkhjälp om den åtalade inte förstår eller talar det språk som används i rätten.

Enligt artikel 30.3 i författningen ska varje åtalad ha rätt till kostnadsfri tolkhjälp om den åtalade inte förstår eller talar det språk som används i rätten.

I 2014 års lag om rätten till tolkning och översättning under straffrättsliga förfaranden (18(I)/2014) föreskrivs

Rätt till tolk

4. 1) Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål ordna tolktjänster för en misstänkt eller åtalad person som inte talar och/eller förstår det språk som används i det straffrättsliga förfarandet. Tolktjänsterna kan utnyttjas under det straffrättsliga förfarandet vid utredningsmyndigheter och/eller rättsliga myndigheter, däribland polisförhör, alla domstolsförhandlingar och eventuella mellanförhandlingar.

2) Den rättsliga myndighet som verkställer en europeisk arresteringsorder i enlighet med artikel 11 i lagen om den europeiska arresteringsordern och förfaranden för utlämning av eftersökta personer mellan EU:s medlemsstater, ska utan dröjsmål ordna tolktjänster till eftersökta personer som inte talar och/eller förstår det språk som används i förfarandet.

3) Om det krävs för en rättvis rättegång ska den behöriga myndigheten ordna tolktjänster för att den misstänkte, åtalade och/eller eftersökte ska kunna kommunicera med sin advokat, om denna kommunikation direkt har att göra med förhör och/eller förhandlingar under det straffrättsliga förfarandet, verkställandet av en europeisk arresteringsorder, ett överklagande och/eller andra processrättsliga krav, däribland en begäran om frigivning mot borgen.

4) I enlighet med denna artikel ska tolkning

a) tillhandahållas på den misstänktes, åtalades och/eller eftersöktes modersmål eller på något annat språk som personen talar och/eller förstår, och

b) enligt behov omfatta ytterligare hjälp, såsom användning av teckenspråk för misstänkta, åtalade eller eftersökta med hörsel- och/eller talsvårigheter.

5) Den behöriga myndigheten ska med alla medel den anser vara lämpliga kontrollera om den misstänkte, åtalade eller eftersökte talar och förstår det språk som används i det straffrättsliga förfarandet eller i förfarandet för verkställande av den europeiska arresteringsordern samt om personen behöver tolkhjälp.

6) De tolktjänster som föreskrivs i denna artikel ska vara av tillräcklig kvalitet för att garantera en rättvis rättegång, särskilt genom att säkerställa att den misstänkte, åtalade eller eftersökte förstår åklagarsidans sakframställning så att han/hon kan utöva sin rätt till försvar. I detta syfte ska den behöriga myndigheten ägna särskild uppmärksamhet åt särdragen hos kommunikation med hjälp av tolk.

7) Vid behov får den behöriga myndigheten ordna tolktjänster med hjälp av kommunikationsteknik, exempelvis via videokonferens, telefon och/eller internet, såvida inte tolken måste vara fysiskt närvarande för att garantera en rättvis rättegång.

8) För att bättre genomföra bestämmelserna i punkt 5 får förfarandet eller mekanismen för kontroll av huruvida den misstänkte, åtalade eller eftersökte talar och förstår det språk som används i det straffrättsliga förfarandet eller i förfarandet för verkställande av den europeiska arresteringsordern fastställas genom föreskrifter.

Rätt till översättning

5. 1) För att se till att den misstänkte eller åtalade kan utöva sin rätt till försvar och för att säkerställa en rättvis rättegång ska den behöriga myndigheten inom en rimlig tid tillhandahålla misstänkta eller åtalade som inte förstår det språk som används i det straffrättsliga förfarandet en skriftlig översättning av alla väsentliga handlingar.

2) I denna lag avses med väsentliga handlingar

a) alltid anhållnings- och/eller häktningsbeslutet, stämningen och alla rättsliga avgöranden och beslut som rör förfarandet, och

b) andra handlingar som har betecknats som väsentliga av den behöriga myndigheten, antingen på eget initiativ eller på motiverad begäran av den misstänkte eller åtalade eller den misstänktes eller åtalades advokat.

3) De behöriga myndigheterna ska inte behöva tillhandahålla en översättning av utdrag ur väsentliga handlingar som inte underlättar den misstänktes eller åtalades förståelse av åklagarsidans sakframställning.

4) För att garantera en rättvis rättegång i förfaranden för verkställande av en europeisk arresteringsorder ska den behöriga myndigheten inom en rimlig tid tillhandahålla en eftersökt person, som inte förstår det språk på vilket arresteringsordern har upprättats eller till vilket den har översatts av den utfärdande medlemsstaten, en skriftlig översättning av handlingen.

5) Oaktat bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 4 får den behöriga myndigheten i stället för en skriftlig översättning tillhandahålla en muntlig översättning och/eller en muntlig sammanfattning av väsentliga handlingar, förutsatt att en sådan muntlig översättning och/eller muntlig sammanfattning inte påverkar rättvisan i förfarandet.

6) Den misstänkte, åtalade eller eftersökte ska ha rätt att avstå från rätten till den skriftliga och/eller muntliga översättning och/eller muntliga sammanfattning som föreskrivs i denna artikel, om den behöriga myndigheten ges tillräckliga bevis på att

a) den berörda personen har rådfrågat en advokat och/eller i övrigt är fullt medveten om konsekvenserna av detta avstående, och

b) avståendet är rättsligt giltigt och frivilligt.

7) Den skriftliga och/eller muntliga översättning och/eller muntliga sammanfattning som föreskrivs i denna artikel ska tillhandahållas på den misstänktes, åtalades eller eftersöktes modersmål eller på något annat språk som personen talar och/eller förstår.

8) Den skriftliga och/eller muntliga översättning och/eller muntliga sammanfattning som föreskrivs i denna artikel ska vara av tillräcklig kvalitet för att garantera en rättvis rättegång, särskilt genom att säkerställa att den misstänkte, åtalade eller eftersökte förstår åklagarsidans sakframställning och kan utöva sin rätt till försvar.

I artikel 65.1 i straffprocesslagen, kap. 155 föreskrivs det att

en tolk ska tolka för den åtalade inför sittande rätt på ett språk som den åtalade förstår, om ett vittnesmål avges på ett språk som den åtalade inte förstår och den åtalade är närvarande.

Om en försvarsadvokat är närvarande får tolkning med dennes samtycke utelämnas.

2) Om handlingar inges som formell bevisning ska rätten efter eget godtycke låta tolka så mycket av innehållet som den anser vara nödvändigt.

iii. Har jag rätt till en advokat?

Enligt artikel 12¨ i författningen

har den som åtalas för ett brott åtminstone följande rättigheter:

c) Att försvara sig personligen eller genom valfri advokat eller, om personen inte har råd med ett ombud, att få kostnadsfri rättshjälp om detta krävs för att rättvisa ska skipas.

I artikel 30.3 i författningen föreskrivs också följande:

Alla har rätt till

d) en valfri försvarsadvokat och kostnadsfri rättshjälp om detta krävs för att rättvisa ska skipas i enlighet med lagen.

Enligt lagen om rättshjälp, dvs. lag 165(Ι)/2002, och förutsatt att villkoren i denna lag är uppfyllda, har den åtalade under förhandlingen också rätt till valfri advokat och till kostnadsfri rättshjälp.

iv. Vilka andra processuella rättigheter bör jag vara medveten om? (Exempelvis misstänkta som inställer sig i domstol.)

Åtalade som inställer sig i domstol

Om en åtalad vid en summarisk process inte inställer sig vid den fastställda tidpunkten, och det finns bevis på att den åtalade har delgetts en stämning, får rätten pröva målet och fatta beslut i den åtalades frånvaro eller, om den anser detta vara lämpligt, skjuta upp förhandlingen och utfärda ett anhållningsbeslut.

En domare eller, för sådana kategorier av brott som distriktsdomstolens (Eparchiako Dikastirio) ordförande anger genom ett allmänt beslut, den utnämnde registratorn (Protokollitis), får genom särskilt beslut i kallelsen befria den åtalade från skyldigheten att inställa sig personligen. Dessutom får den åtalade tillåtas följande:

a) Att inställa sig i rätten och svara på åtalspunkterna genom ombud.

b) Att till rätten översända ett erkännande som har styrkts och stämplats av en registrator eller sergeant (lochias), en polistjänsteman eller högre polistjänsteman enligt polislagen, en bestyrkande tjänsteman enligt lagen om bestyrkande tjänstemän, en advokat enligt advokatlagen, som i detta syfte använder sin personliga stämpel med tydlig angivelse av advokatens fullständiga namn och adress, eller en byäldste (koinotarchis), tillsammans med den kallelse som erkännandet rör.

Om den åtalade endast är åtalad i egenskap av styrelsemedlem eller sekreterare i ett företag och inte är åtalad personligen för något brott, måste den åtalade inte inställa sig personligen i rätten varken för att svara på åtalspunkterna eller i något annat skede, med undantag för förhandlingsfasen, men ska ha rätt att företrädas av ett ombud.

Svar på åtalspunkterna

Om den åtalade anmodas att svara får han/hon erkänna eller neka till brottet, eller gå i svaromål. Svaret tas till protokollet av rätten.

Svaromålet ska innehålla någon av följande utsagor:

a) Den domstol vid vilken den åtalade anmodas att svara på åtalspunkterna är inte behörig. En annan domstol är behörig med avseende på den åtalade eller det brott denne åtalas för. Om detta påstående godtas ska rätten hänskjuta målet till den domstol i Cypern som är behörig med avseende på den misstänkte gärningsmannen eller det berörda brottet.

b) Den åtalade har tidigare fällts eller frikänts för samma brott och på grundval av samma omständigheter.

c) Den åtalade har benådats för detta brott.

Om rätten beslutar att de omständigheter som den åtalade anfört inte bevisar påståendet, eller att påståendet är osant, måste den åtalade svara på åtalspunkterna.

Om den åtalade erkänner och rätten har tillräckliga bevis för att den åtalade har förstått innebörden i sitt svar, får behandlingen fortsätta som om den åtalade har fällts genom domstolsbeslut.

Om den åtalade nekar till brottet ska rätten pröva målet. Om den åtalade vägrar svara, inte svarar direkt eller inte kan svara på grund av fysisk funktionsnedsättning, ska behandlingen fortsätta som om den åtalade har nekat till brottet.

D. Möjliga straff

Brott som enligt lag kan bestraffas med fängelse i högst fem år och/eller böter på högst 85 000 euro ska prövas av distriktsdomstolen i en summarisk process.

Brottmålsdomstolen (Kakourgiodikeio) prövar brott som kan bestraffas med mer än fem års fängelse.