Vilket lands domstol är behörig?

Grekland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ska jag väcka talan vid en allmän domstol eller vid en specialdomstol (t.ex. en arbetsdomstol)?

Allmänna tvistemålsdomstolar är behöriga att pröva de flesta privaträttsliga mål i Grekland. Som ett undantag har man genom särskild lagstiftning inrättat specialavdelningar vid tvistemålsdomstolarna i de större städerna. Dessa har exklusiv behörighet att pröva vissa mål, beroende på rättsområde. Det rör sig om följande avdelningar: avdelningarna med behörighet att pröva gemenskapsvarumärkesmål i Aten och Thessaloniki och avdelningen med behörighet att pröva havsrättsliga mål i Pireus.

2 Om målet är av sådan natur att det ska prövas av allmän domstol, hur kan jag veta vid vilken domstol talan ska väckas?

I de flesta fall avgörs domstolarnas behörighet av värdet på föremålet för tvisten. För att beräkna värdet på föremålet för tvisten tas hänsyn till den fordran som framställts i talan, men inte accessoriska fordringar. Om samma talan innehåller flera fordringar slås dessa ihop.

2.1 Görs det skillnad mellan lägre och högre instanser bland de allmänna domstolarna (t.ex. distriktsdomstolar som lägre domstolar och regionala domstolar som högre domstolar), och på vilken nivå ska mitt mål i så fall prövas?

Ärenden som faller inom tvistemålsdomstolarnas behörighet prövas i första instans av fredsdomstolar, även kallade småmålsdomstolar (Irinodikia), förstainstansdomstolar med en ensam domare (Monomeli Protodikia) och förstainstansdomstolar med flera domare (Polymeli Protodikia).

Småmålsdomstolarnas behörighet omfattar i första hand a) alla ekonomiska tvister där värdet på föremålet för tvisten inte överstiger tjugo tusen euro (20 000 euro), b) alla huvud- eller följdtvister till följd av ett leasingavtal, förutsatt att den avtalade månadshyran inte överstiger sex hundra euro (600 euro).

Småmålsdomstolarnas behörighet omfattar även, oavsett värdet på föremålet för tvisten, de flesta tvister som rör jordbruksverksamhet, försäljning av djur, tvister med grannar om äganderätten till egendom, tvister till följd av avtal med hotell och transportörer, föreningars och kooperativs fordringar gentemot sina medlemmar och vice versa, advokaters fordringar för sina tjänster vid förstainstansdomstolar och domstolar för förseelser (Ptaismatodikia), samt rättigheter för, ersättning av eller kostnader för vittnen, tolkar, utmätningsmän eller vakter som har vittnat inför eller utnämnts av en domstol.

Behörigheten för förstainstansdomstolar med en domare omfattar alla ekonomiska tvister där värdet på föremålet för tvisten överstiger tjugo tusen euro (20 000 euro), men inte överstiger tvåhundrafemtio tusen euro (250 000 euro).

Behörigheten för en förstainstansdomstol med en domare omfattar även följande tvister, även om värdet på föremålet för tvisten överstiger tvåhundrafemtio tusen euro (250 000 euro): tvister till följd av leasing- eller hyresavtal, arbetsrättsliga tvister som rör anställda eller det arbete som utförs av eller föremål som tillverkas av yrkesutövare eller hantverkare, tvister beträffande kollektivavtal mellan socialförsäkringsorgan och försäkrade personer, tvister beträffande advokaters arvoden, ersättning och kostnader, utöver de arvoden, ersättningar och kostnader som angavs ovan och som prövas i småmålsdomstolarna, tvister beträffande personer som är anställda för att utföra rättsligt, medicinskt eller paramedicinskt arbete, eller arbeta som ingenjörer, kemister eller mäklare/ombud, och personer som utnämnts av en rättslig myndighet, t.ex. sakkunniga, expertskiljemän, skadereglerare, skiljemän, testamentsexekutorer, förvaltare och konkursförvaltare, tvister som rör alla typer av skadeståndsanspråk till följd av skador som orsakats av ett fordon, inbegripet anspråk med stöd av ett fordonsförsäkringsavtal, och tvister som rör bestridande av ägande- eller besittningsrätten till lös eller fast egendom.

Behörigheten för förstainstansdomstolar med en domare omfattar alltid, oavsett värde, tvister som rör äktenskapsskillnad, annullering av äktenskap, erkännande av att ett äktenskap existerar eller inte existerar, äktenskapliga förbindelser under och till följd av äktenskapet, inbegripet bestridande av faderskap, erkännande av huruvida det finns eller inte finns en förälder–barn-relation eller ett föräldraansvar, erkännande av faderskap beträffande ett barn som fötts utanför äktenskapet, erkännande av huruvida ett barn som fötts utanför äktenskapet erkänns frivilligt eller inte, huruvida ett sådant erkännande är ogiltigt, eller huruvida ett sådant barn har samma ställning som ett barn som fötts inom äktenskapet på grund av att barnets föräldrar står i begrepp att gifta sig, samt bestridande av det frivilliga erkännandet, erkännande av huruvida det har förekommit adoption eller upplösning av adoption, eller huruvida någon står under förmyndare. Behörigheten omfattar även tvister beträffande underhåll till följd av giftermål, äktenskapsskillnad eller släktskap, utövande av föräldraansvar, oenighet mellan föräldrarna när det gäller deras gemensamma föräldraansvar, liksom kommunikationen mellan föräldrar och andra släktingar i rakt uppstigande led och barnet, reglering av nyttjandet av det gemensamma hemmet och fördelningen av lös egendom mellan makar, liksom tvister beträffande det gemensamma hemmet och fördelningen av lös egendom mellan parter i ett samboförhållande när detta upphör, tvister beträffande äganderätten till våningar i en byggnad och tvister beträffande upphävande av beslut som fattas på föreningars och kooperativs årsmöten.

Behörigheten för förstainstansdomstolar med flera domare omfattar alla tvister där småmålsdomstolar och förstainstansdomstolar med en domare saknar behörighet.

2.2 Territoriell behörighet (är domstolen i stad A eller domstolen i stad B behörig i mitt fall)?

2.2.1 Huvudregeln om territoriell behörighet

Domstolen i den region där svaranden har hemvist har territoriell behörighet.

Om svaranden varken har hemvist i Grekland eller utomlands är domstolen i den region där svaranden bor behörig. Om svarandens bosättningsort inte är känd är domstolen i den region där svaranden senast hade hemvist i Grekland behörig, eller om hemvisten inte är känd domstolen i den region där svaranden senast bodde.

Vad gäller staten är behörig domstol domstolen i den region där den myndighet som enligt lag ska företräda staten har sitt säte.

Vad gäller juridiska personer med rättskapacitet är behörig domstol domstolen i den region där dessa har sitt säte eller sin filial, om tvisten rör verksamheten vid denna.

2.2.2 Undantag från huvudregeln

2.2.2.1 När kan jag välja mellan domstolen i den ort där svaranden bor och någon annan domstol?

Om fler än en domstol har behörighet har käranden rätt att välja en av dem. Vilken domstol som ska prioriteras fastställs på grundval av vilket datum talan väcktes.

Om domstolen inte har materiell eller territoriell behörighet fattar domstolen på eget initiativ (ex officio) beslut om behörighet, anger vilken domstol som är behörig och hänskjuter målet till den domstolen. De rättsliga konsekvenserna av den talan som väckts kvarstår.

Avtalstvister

Tvister beträffande huruvida en rättshandling som utförs under en persons livstid är giltig, och alla rättigheter som uppkommer på grund av denna, kan också anhängiggöras vid domstolen i antingen den region där handlingen upprättades eller den region där handlingen ska utföras. Tvister som rör skador på grund av oaktsamhet vid ingående av avtal (direkt förlust) och kompensation på grund av fel som begåtts under avtalsförhandlingar kan också anhängiggöras vid samma domstol.

Utomobligatoriskt skadeståndsansvar

Tvister till följd av en skadegrundande handling kan också anhängiggöras vid domstolen på den ort där den händelse som orsakade, eller kommer att orsaka, skadan är belägen.

Civilrättslig talan

En civilrättslig talan om skadestånd och återställande av en tidigare situation i samband med ett brott, samt för kompensation för ideella skador eller psykiskt lidande, kan väckas vid den brottmålsdomstol som handlägger ärendet.

Frågor som rör underhåll, äktenskapsskillnad och föräldraansvar

Äktenskapstvister (tvister som rör underhåll på grund av äktenskap, äktenskapsskillnad eller släktskap, utövandet av föräldraansvar och kommunikationen mellan föräldrarna och andra släktingar i rakt uppstigande led och barnet och reglering av nyttjandet av det gemensamma hemmet och fördelningen av lös egendom mellan makar, liksom tvister beträffande det gemensamma hemmet och fördelningen av lös egendom mellan parter i ett samboförhållande när detta upphör) kan också anhängiggöras vid domstolen i den region där makarna senaste hade gemensam hemvist.

Tvister beträffande underhållskrav kan också anhängiggöras vid domstolen på den ort där den underhållsberättigade har hemvist eller bor.

2.2.2.2 När måste jag välja en annan domstol än domstolen i den ort där svaranden bor?

Tvister beträffande sakrätter i fast egendom och tvister till följd av hyra av fast egendom omfattas av den exklusiva behörighet som tillkommer domstolen i den region där den fasta egendomen är belägen.

(Om den fasta egendomen är belägen i en region med fler än en domstol har käranden rätt att välja domstol.)

Tvister beträffande tvångsförvaltning på grund av ett domstolsbeslut omfattas av den exklusiva behörighet som tillkommer den domstol som utfärdade beslutet.

Arvstvister omfattas av den exklusiva behörighet som tillkommer domstolen i den region där den avlidne senast hade hemvist, eller om hemvisten inte är känd, där de var bosatta när de dog.

Om ett följdmål är knutet till huvudmålet, och framför allt om detta inbegriper accessoriska fordringar eller krav på en garanti omfattas sådana ingrepp och andra likande fordringar av den exklusiva behörighet som tillkommer den domstol som prövar huvudmålet.

Huvudmål som har anknytning till varandra omfattas av den exklusiva behörighet som tillkommer den domstol vid vilken målet först väcktes.

Den behörighet att pröva huvudmålet som tillkommer förstainstansdomstolen med flera domare omfattar eventuella följdmål som omfattas av den behörighet som tillkommer förstainstansrätten med en domare och fredsdomaren, och den behörighet att pröva huvudmålet som tillkommer förstainstansdomstolen med en domare omfattar eventuella följdmål som omfattas av fredsdomarens behörighet.

2.2.2.3 Kan parterna själva utse en domstol som annars skulle vara obehörig?

En allmän förstainstansdomstol som inte har territoriell behörighet kan bli behörig om parterna i målet ger sitt uttryckliga eller tysta medgivande. Detta gäller inte om de berörda tvisterna inte rör egendom. En uttrycklig överenskommelse måste nås vid tvister som omfattas av exklusiv behörighet.

Ett tyst medgivande anses ha getts om svaranden närvarar vid huvudförhandlingen och inte inom den föreskrivna fristen gör gällande att domstolen saknar behörighet.

En överenskommelse mellan parterna, genom vilken en allmän domstol blir behörig för framtida tvister, är endast giltig om den är skriftlig och hänvisar till ett specifikt rättsligt förhållande som kan ge upphov till tvister.

3 Om målet är av sådan natur att det ska prövas av specialdomstol, hur kan jag veta vilken specialdomstol jag ska vända mig till?

När det gäller de specialavdelningar som är behöriga i mål som rör gemenskapsvarumärken och havsrätt fastställs den materiella behörigheten i enlighet med reglerna för de allmänna tvistemåldomstolarna. När det gäller territoriell behörighet omfattar a) avdelningen med behörighet för gemenskapsvarumärken i Aten domkretsarna för appellationsdomstolarna i Aten, de egeiska öarna, Dodekanisos, Korfu, Kreta, Lamia, Nafplion, Patras och Pireus, b) avdelningen med behörighet för gemenskapsvarumärken i Thessaloniki domkretsarna för appellationsdomstolarna i Thessaloniki, Västra Makedonien, Thrakien, Ioannina och Larissa, och c) avdelningen med behörighet för havsrätt i Pireus hela prefekturen Attika.

Senaste uppdatering: 05/06/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.