Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på spanska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Säkra tillgångar i andra EU-länder

Spanien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil) är primärkällan för säkerhetsåtgärder. Andra åtgärder fastställs dock i särskild materiell rätt.

Åtgärder som föreskrivs i civilprocesslagen (artikel 727):

  1. Kvarstad (el embargo preventivo de bienes), i syfte att säkerställa verkställighet av domar för överlämnande av penningbelopp eller avkastning, hyror och fungibla varor som kan värderas i pengar genom tillämpning av fasta priser.
  2. Domstolsadministration eller konkursförvaltning av produktiva tillgångar (la intervención o la administración de bienes productivos), när en dom begärs för överlämnande av tillgångarna på grundval av en rätt som ägare eller nyttjanderättshavare eller annan äganderätt som innebär ett legitimt intresse i att upprätthålla eller förbättra produktiviteten, eller då det är av största vikt att garantera produktiviteten för den framtida domens verkan.
  3. Beslagtagande av lösegendom (el depósito de cosa mueble), när fordran ställer krav på beslut om överlämnande av egendomen och denna egendom är i svarandens besittning.
  4. Bouppteckning (la formación de inventarios de bienes), i enlighet med de villkor som fastställs av domstolen.
  5. Införande av anteckning om fordran i register (la anotación preventiva de demanda), när det gäller tillgångar eller rättigheter som registreras i offentliga register.
  6. Andra anteckningar i register (otras anotaciones registrales), i fall då registrets offentliga prägel kan bidra till en tillfredsställande utgång.
  7. Ett rättsligt beslut om att tillfälligt upphöra med en verksamhet (la orden judicial de cesar provisionalmente en una actividad), dvs. att tillfälligt avstå från ett visst beteende, eller ett tillfälligt förbud som förhindrar att en tillhandahållen tjänst avbryts eller dras in.
  8. Beslagtagande och förverkande av inkomster (la intervención y depósito de ingresos) från en verksamhet som betraktas som olaglig och som enligt fordringsanspråket bör förbjudas eller upphöra, samt förvar av de belopp som krävs som ersättning för immateriella äganderätter.
  9. Tillfälligt förverkande av exemplar av verk eller föremål (el depósito temporal de ejemplares de las obras u objetos) som, efter vad som påstås, framställs i strid mot bestämmelserna om immateriella och industriella äganderätter, samt förvar av det material som används för framställningen.
  10. Tillfälligt upphävande av omtvistade företagsbeslut (la suspención de acuerdos sociales), när sökanden eller sökandena innehar minst 1 eller 5 procent av aktiekapitalet, beroende på om företaget har emitterat värdepapper som vid tidpunkten för anspråket handlas på en officiell sekundärmarknad.

Jämte dessa åtgärder innebär sista punkten i artikel 727 i civilprocesslagen att domaren även kan godkänna andra åtgärder:

  1. Alla andra åtgärder som uttryckligen fastställs i lag för att skydda vissa rättigheter eller som bedöms vara nödvändiga för att säkerställa verkan av det rättsliga skydd som kan beviljas i domen.

Vid sidan av denna allmänna ordning finns andra lagbestämmelser på området för interimistiskt skydd, bland annat följande:

  1. Förfaranden avseende fysiska personers rättshandlingsförmåga: Enligt artikel 726 i civilprocesslagen kan domstolen officiellt anta de åtgärder den anser vara nödvändiga för att skydda den person som antas sakna rättshandlingsförmåga eller den personens egendom.
  2. Förfaranden avseende föräldraskap, faderskap och moderskap: I artikel 768 i civilprocesslagen föreskrivs skyddsåtgärder för den person och egendom som står under förmynderskap av någon som framstår som förälder samt beviljande av tillfälligt underhåll till sökanden, i brådskande fall även utan föregående förhandling.
  3. Skydd av kvarlåtenskap: det kan vara nödvändigt att bland annat skydda dödsboets tillgångar och den avlidnes handlingar, förvalta dödsboet eller kontrollera den avlidnes släktingar (artiklarna 790–796 i civilprocesslagen).

Särskilda säkerhetsåtgärder anges även i specialbestämmelser, bland andra följande:

  1. Lagen om immateriell äganderätt (kungligt lagdekret nr 1/1996 av den 12 april 1996), artiklarna 138 och 141 (beslagtagande och förverkande av inkomster från olaglig verksamhet, inställande av reproduktion, distribution och offentlig kommunikation, förverkande av de framställda föremålen, beslagtagande av utrustning, apparater och fysiska medier osv.).
  2. Varumärkeslagen (lag nr 17/2001 av den 7 december 2001), artikel 61 (införande av anteckning om fordran i varumärkesregistret).
  3. Patentlagen (lag nr 24/2015 av den 24 juli 2015), artikel 11 (upphävande av förfarandet för beviljande av patent) och artiklarna 117 och 127 och följande (upphörande med handlingar som kan kränka sökandens rättigheter, beslagtagande och kvarhållande av varor som påstås kränka patenthavarens rättigheter, garanterad ersättning för skador och följande anteckningar i register).
  4. Konkurslagen (lag nr 22/2003 av den 9 juli 2013), artikel 48 b (kvarstad på företags varor) och artikel 17 (bl.a. om fråntagande av rätten att förfoga över gäldenärens egendom).
  5. Sjöfartslagen (lag nr 14/2014 av den 24 juli 2014), artikel 43 och artikel 470 och följande (arrest på havsgående fartyg).
  6. Lagen om ägarlägenheter (lag nr 49/1960 av den 21 juli 1960), artikel 7 (upphörande med förbjuden verksamhet) och artikel 28 (upphävande av avtal som ingåtts av ägarföreningar).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Åtgärderna beviljas av den domare eller domstol som är behörig för sakområdet eller territoriet. Detta är den domare eller domstol som handlägger målet, eller om förfarandet ännu inte har inletts, den domare eller domstol vars skyldighet det skulle vara att handlägga målet.

Man får ansöka om säkerhetsåtgärder innan en fordran inges, på villkor att deras karaktär inte gör det omöjligt att bevilja dem (som med en anteckning om fordran i register), och på villkor att lagen inte kräver att ansökan ska lämnas in samtidigt med fordran (som med upphörandet av förbjuden verksamhet, eller tillfälligt upphävande av avtal avseende bostadskooperativ när det gäller tvister om bostadskooperativ). På grund av deras undantagskaraktär (normalt behandlas bara fordran i sig) måste det vara både ett nödfall och föreligga fara i dröjsmål. De kan antas utan att motparten i förfarandet hörs (utan att det påverkar motpartens rätt att invända mot åtgärderna när de väl har beviljats). De upphör dock om motsvarande fordran inte har lämnats in inom 20 dagar från den dag åtgärderna beviljades.

Som nämndes ovan är det dock vanligare att man ansöker om åtgärderna samtidigt som man lämnar in fordran. I detta fall upprättar domaren eller domstolen en separat akt för säkerhetsåtgärden, som handläggs samtidigt med målets sakfråga, där bevis kan läggas fram för att visa att villkoren för interimistiskt skydd är uppfyllda. I regel kallas parterna till en förhandling vid domstolen innan säkerhetsåtgärderna antas. Framställningar görs, och bevis kan läggas fram i frågan huruvida säkerhetsåtgärderna ska antas eller inte. När så är lämpligt beaktas den säkerhet som krävs från parten som begär säkerhetsåtgärden, om ansökan skulle ogillas. Utan hinder av detta får den part som ansöker om åtgärden begära att den antas utan att den andra parten hörs, om parten lägger fram bevis på att det föreligger fara i dröjsmål eller att hörandet kan äventyra åtgärdens resultat – t.ex. om det finns en risk för att gäldenärens egendom skaffas undan eller förfars. I detta fall kan den drabbade parten lämna in en invändning när väl åtgärden har antagits.

Man kan också ansöka om åtgärder efter fordran eller under ett överklagande, men en sådan ansökan måste ha stöd i sakförhållanden eller omständigheter som motiverar att ansökan inges först då.

I mål som kräver ingripande av en advokat och åklagare krävs deras medverkan vid ansökan om säkerhetsåtgärder. Vid brådskande åtgärder före fordran krävs inte juridiska ombud (artiklarna 23 och 31 i civilprocesslagen).

2.2 Huvudförutsättningar

För att en domstol ska bevilja någon av ovanstående åtgärder måste följande föreligga:

  1. Fara i dröjsmål, eller periculum in mora. Detta är den risk för skada som sökanden kan drabbas av på grund av dröjsmål i förfarandet, vilket kan hindra verkställigheten av det som beviljas i domen eller det beslut som avslutar förfarandet. Den part som ansöker om åtgärden ska vara övertygad om att verkan av det skydd som beviljas i en bekräftande dom skulle kunna hindras eller minskas under förfarandet om de begärda åtgärderna inte antas. I alla händelser är det inte lämpligt att bevilja åtgärden om sökanden har varit utsatt för faran under lång tid, såvida inte sökanden lägger fram bevis som förklarar varför ansökan om åtgärden inte har ingetts tidigare.
  2. Rättsligt goda grunder eller ett prima facie-fall: Sökanden ska ge domstolen underlag så att den preliminärt kan avgöra anspråkets rättsliga lämplighet. Kravet innebär att sökanden ska lämna in uppgifter, argument och skriftliga bevis som domstolen kan använda som underlag, utan att på förhand döma i saken (eftersom säkerhetsåtgärder i Spanien antas av samma domstol som sedan ska avgöra målet), för ett preliminärt och indiciebaserat beslut till förmån för grunden för fordran (artikel 728 punkt 2 i civilprocesslagen). Utöver skriftliga bevis är även andra typer av bevis (vittnen, sakkunniga, framställningar av parterna) tillåtna.
  3. Säkerhet: Såvida det inte uttryckligen beslutas något annat ska den som ansöker om åtgärden ställa en säkerhet som är tillräcklig för att på ett skyndsamt och effektivt sätt ersätta den skada som svarandens tillgångar kan tillfogas av säkerhetsåtgärden. Domstolen ska fastställa beloppet med hänsyn till a) fordrans karaktär och innehåll, b) sin bedömning av grunden för ansökan om åtgärden och c) skälen till att det är lämpligt eller tillräckligt med avseende på kvantifieringen av den skada åtgärderna kan orsaka.
  4. Proportionalitet: Detta krav fastställs inte uttryckligen i civilprocesslagen, men vi kan generellt betrakta det som ett kompletterande krav, eftersom domstolen endast beviljar åtgärder som är absolut nödvändiga för att trygga förfarandet genom interimistiskt skydd. Det bygger på rättsstatsprincipen och på principen om att minimera inskränkningarna av den enskildes frihet. Genom författningen genomsyrar dessa principer hela rättssystemet.
  5. Komplementaritet: Säkerhetsåtgärderna ska vara i linje med huvudförfarandet.
  6. Variabilitet: Säkerhetsåtgärderna kan ändras om sakförhållanden eller omständigheter åberopas och bevisas vilka inte kunde ha beaktats då åtgärderna beviljades eller inom tidsfristen för att invända mot dem.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

En säkerhetsåtgärd antas på grund av att det är möjligt att svaranden, i ett nuvarande eller framtida mål, antingen måste avstå från vissa åtgärder avseende sina tillgångar, eller tvärtom vidta åtgärder. Det är ett försök att hindra svaranden från att vidta åtgärder som förhindrar tillträdet till svarandens tillgångar och rättigheter, orsakar eller tillåter skada på dessa tillgångar eller skaffar undan vissa tillgångar från rättvisan genom insolvens, i syfte att förhindra att eventuella domar verkställs.

Enligt spansk lagstiftning kan säkerhetsåtgärder endast antas av domstol. De kan inte antas av skiljemän eller medlare, det finns inte något visst antal åtgärder, de kan endast antas efter ansökan av en part, de avser egendom, eftersom de påverkar svarandens tillgångar och rättigheter, syftet är att en eventuell bekräftande dom ska kunna verkställas, och de är behjälpliga i det beslut som meddelas i huvudförfarandet.

De kan antas för både materiella och immateriella tillgångar. De är inte bara ekonomiska till sin karaktär. Säkerhetsåtgärder kan även antas för att begränsa individens rättigheter.

De gör det möjligt att anta förelägganden och förbud, så de kan omfatta åtgärder som ska eller inte får utföras.

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

  1. Säkerhetsåtgärder kan meddelas avseende konkreta och bestämda tillgångar, och avseende allt som kan kvantifieras i penningtermer, såsom produkter, hyror och avkastning som erhålls från egendom.

    Kvarstad på denna egendom kan begäras, för att få rätt till återvinning på grundval av en allmän skyldighet där den egendom som gäldenären är skyldig inte individualiseras utan ersätts av ett bestämt, värderingsbart penningbelopp genom enkla beräkningar.

    Bestämd lösegendom tas i förvar av en lämplig förmyndare som domaren utser.

    Det är också möjligt att beslagta, ta i förvar och förverka penningbelopp. Det är skillnad mellan beslagtagande och förverkande av inkomster från olaglig verksamhet, och beslagtagande och förverkande av inkomster från tillåten verksamhet, exempelvis från immateriell äganderätt.
  2. En annan grupp åtgärder som kan antas är handlingar domstolen kan bevilja med avseende på en fordran som anmäls i en ansökan som inte rör en viss tillgång.

Följaktligen möjliggörs domstolsadministration eller konkursförvaltning av produktiva tillgångar när en dom begärs för överlämnande av tillgångarna på grundval av en rätt som ägare eller nyttjanderättshavare eller annan äganderätt som innebär ett legitimt intresse.

Bouppteckning, i enlighet med de villkor som fastställs av domstolen, kan också begäras.

En anteckning om fordran i register är tillåten för tillgångar eller rättigheter som registreras i offentliga register, men även andra anteckningar i register är tillåtna om registrets offentliga prägel kan bidra till en tillfredsställande utgång.

Slutligen kan det också fattas ett rättsligt beslut om att tillfälligt upphöra med en verksamhet, att tillfälligt avstå från ett visst beteende, eller om ett tillfälligt förbud som avbryter eller stoppar en tjänst som har tillhandahållits.

  1. Den sista gruppen av egendom som kan påverkas av åtgärderna är material och föremål som är förknippade med exklusiv nyttjanderätt (i verkligheten rör det sig om konkursförvaltning eller domstolsadministration av tillgångar som används i samband med industriella och immateriella äganderätter).

Även företagsbesluten i alla typer av rörelseidkande bolag kan tillfälligt upphävas.

  1. Enligt spansk lagstiftning är det slutligen möjligt att anta en rad inte närmare angivna åtgärder för att skydda vissa lagstadgade rättigheter eller åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att säkerställa det rättsliga skyddets verkan. Vad dessa åtgärder kan påverka anges inte, och de kan ha vilken form som helst så länge de är nödvändiga.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

  1. Kvarstad på kvantifierbar egendom, pengar, inkomster och produkter används för att se till att svaranden kan betala kostnaderna för eventuella förelägganden, särskilt i de fall då svaranden inte frivilligt skulle rätta sig efter domen.
  2. Beslagtagande av lös egendom kan endast beviljas om ansökan gäller överlämnandet av ett visst objekt som är i svarandens besittning.
  3. När domstolsadministration eller konkursförvaltning beviljas är avsikten att säkra särskilt produktiva tillgångar för att förhindra dålig förvaltning som gör att avkastningen minskar eller försvinner.
  4. Att placera kapitalvaror under domstolsadministration innebär rättslig kontroll men berövar inte svaranden förvaltningen. Konkursförvaltning innebär däremot att konkursförvaltaren ersätter svarandens förvaltning.
  5. En ansökan om bouppteckning kan beviljas i alla typer av förfaranden, oavsett syfte, så länge bouppteckningen är nödvändig för en bekräftande dom. Domaren måste tydligt fastställa vilka uppgifter den ska omfatta och sättet på vilket de ska inhämtas.
  6. Rättsverkningarna av en anteckning om fordran i register berör det processrättsliga område som är förknippat med förfarandet. Syftet med förfarandet är att tillfälligt upphäva det skydd som ges genom att registren är offentliga och det förtroende detta kan uppväcka hos tillgångens eller rättighetens innehavare, medan tredje part inte kan hävda att de inte är medvetna om registreringens rättsverkningar på dem. Detta införande av anteckning kan beviljas i alla typer av förfaranden och ger skydd i alla offentliga register, såsom fastighets- och handelsregister.
  7. Tillfälliga begränsningar av svarandens beteende: Dessa regleras av separata särskilda lagar. De bör därför tillämpas i enlighet med bestämmelserna i de tillämpliga lagarna. Deras rättsverkningar berör beslut om att svaranden tillfälligt ska upphöra med en verksamhet: beslut om att tillfälligt avstå från ett visst beteende, eller ett tillfälligt förbud som förhindrar att en tillhandahållen tjänst dras in eller avbryts.
  8. Beslagtagande, förvar och förverkande av penningbelopp: Detta är utan tvekan en skyddsåtgärd och utgör kvarstad, eftersom det tillgodoser en fordran med ett visst ekonomiskt innehåll. Denna åtgärd möjliggör beslagtagande och förverkande av inkomster från olaglig verksamhet. De kan inte antas separat, så det är nödvändigt att bevilja både beslagtagandet och förverkandet. Om endast en av dessa avses bör man använda de allmänna åtgärderna ovan. Denna åtgärd kan också antas för förvar eller förverkande av penningbelopp som krävs som ersättning för immateriell äganderätt, dvs. upphovsmäns rätt att få betalt för sina verk, bestående av en proportionerlig andel av intäkterna från olika offentliga framställningar som erkänns i lagen om immaterialrätt.
  9. Förvar av material eller föremål som är förknippade med exklusiv nyttjanderätt: Denna säkerhetsåtgärd har sitt ursprung inom skyddet av exklusiv nyttjanderätt, som de särskilda lagarna om industriella och immateriella äganderätter ger rättsinnehavarna. Det är konkursförvaltning för just de föremål som beslutet rör, föremål eller material som krävs för framställningen.
  10. Tillfälligt upphävande av företagsbeslut: Kraven för att ansöka om åtgärden är följande: innehav av 1 procent av aktiekapitalet om företaget har emitterat värdepapper som vid tidpunkten för anspråket handlas på en officiell sekundärmarknad, eller 5 procent av aktiekapitalet om detta inte är fallet. Den kan tillämpas på alla typer av rörelseidkande bolag.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Säkerhetsåtgärderna antas normalt efter att svaranden har hörts. Om sökanden begär detta, och lämnar bevis på att det föreligger fara i dröjsmål, kan domaren bevilja säkerhetsåtgärderna utan att svaranden hörs. Detta underlag ska tillhandahållas inom fem dagar. Antagna säkerhetsåtgärder kan ändras om sakförhållanden eller omständigheter åberopas och bevisas vilka inte kunde ha beaktats då åtgärderna beviljades eller inom tidsfristen för att invända mot beviljandet.

Om sökandens fordran ogillas i domen ska domaren omedelbart låta häva åtgärden, såvida inte en invändning lämnas in mot detta, med beaktande av omständigheterna i målet och efter en ökning av säkerheten.

Om talan delvis gillas måste domaren besluta huruvida åtgärden ska hävas eller kvarstå, efter att ha hört den invändande parten.

Om ogillandet av fordran bekräftas häver domstolen åtgärderna på eget bevåg när ett slutligt beslut meddelas, och den part som har berörts av dem kan anhängiggöra en skadeståndstalan (detta gäller även om sökanden återkallar talan).

Ett annat fall då säkerhetsåtgärder kan ändras är när en åtgärd begärs innan en fordran inges och antas utan att svaranden hörs. Om sökanden inte iakttar den lagstadgade perioden på 20 dagar för inlämning av fordran och denna period löper ut, ska åtgärden i detta fall omedelbart hävas och svaranden ersättas för skadan. Dessutom ska sökanden betala de upplupna kostnaderna för förfarandet.

På liknande sätt ska åtgärden hävas om målet skjuts upp i mer än sex månader på grund av sökanden.

Om det beslutas om interimistisk verkställighet av en dom ska alla beviljade säkerhetsåtgärder som rör den verkställigheten hävas och ersättas av verkställighetsåtgärder, på så sätt att de åtgärder som först antogs som säkerhetsåtgärder omvandlas till verkställighetsåtgärder.

Slutligen kan svaranden begära att domstolen ersätter säkerhetsåtgärden med tillräcklig säkerhet för att ett faktiskt verkställande av domen ska vara garanterat. Domaren som antog åtgärden är behörig i detta fall och kan fastställa den säkerhet som ska ställas, antingen kontant eller som en garanti.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Enligt processreglerna är det möjligt att överklaga till högre instans.

Det är därmed möjligt att överklaga ett beslut som beviljar åtgärderna, men överklagandet leder inte till att åtgärderna skjuts upp. Ett beslut som avslår åtgärderna kan också överklagas.

Jämte möjligheten att överklaga kan dock sökanden i varje fall upprepa ansökan om förhållandena förändras efter den ursprungliga ansökan.

Man har inte rätt att överklaga ett beslut som beviljar säkerhetsåtgärder utan att svaranden hörs, eftersom det rätta förfarandet i detta fall är invändning, som lämnas in till den domare som antog säkerhetsåtgärden. Svaranden kan inge ett överklagande, utan suspensiv verkan, av ett beslut som ogillar invändningen. Den som ansöker om säkerhetsåtgärden har samma rätt att inge ett överklagande om svarandens invändning gillas, antingen helt eller delvis.

I motsats till ovanstående finns ingen rätt att överklaga när en säkerhet beviljas eller nekas.

Utformningen och bestyrkandet av överklagandet omfattas av de allmänna bestämmelserna (artikel 458). Om klagandena är flera beräknas deras tidsfrister individuellt.

I förfarandet för antagande av säkerhetsåtgärder har ett överklagande som påpekats ovan ingen suspensiv verkan: domaren fortsätter att bevilja de beslut som anses vara nödvändiga för att säkerhetsåtgärden ska kunna antas.

Beslut som avslår åtgärderna har företräde vid appellationsdomstolen. Datum för överläggning, omröstning och avkunnande av dom ska meddelas så snart som möjligt.

SÄKERHETSÅTGÄRDENS KOSTNADER

Den part som vinner målet får ersättning för sina kostnader. De betalas av motparten till den part vars rättsanspråk (godkännande eller ogillande av åtgärderna) har beaktats i beslutet.

Senaste uppdatering: 28/10/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats