

Hitta information per region
Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder är exempel på skyddsåtgärder som en part kan ansöka om vid domstol för att skydda sina rättigheter. Användningen av interimistiska åtgärder begränsas inte till skyddsförfaranden eftersom det portugisiska rättssystemet innehåller andra provisoriska skyddsåtgärder i olika situationer – t.ex.
Skyddsåtgärder har till syfte att undanröja fara vid dröjsmål (risken för att de rättigheter som åberopas kan lida allvarlig och oåterkallelig skada om ett avgörande i målet dröjer) och säkerställa den fulla verkan av det slutliga domstolsavgörandet (se artikel 2 i civilprocesslagen).
Domstolen vidtar vissa åtgärder som grundas på att den förväntar sig att det provisoriska domstolsavgörandet kommer att bekräftas av det slutliga domstolsavgörandet.
Om det inte slås fast att omvänd skyldighet för att väcka talan föreligger avser skyddsförfaranden mål som grundas på skyddade rättigheter (artikel 364 i civilprocesslagen). Syftet är att skydda eller provisoriskt förutsätta den slutliga åtgärdens verkan, grundat på antagandet att det beslut som fattas vid huvudförhandlingen kommer att vara till den sökandes fördel.
Risken för fara vid dröjsmål ger domstolen rätt att preliminärt och kortfattat bedöma ett materiellt rättsligt förhållande som sedan ska undergå en mer ingående och grundligare prövning. Om den preliminära bedömningen är till den sökandens fördel, utfärdas åtgärder till skydd mot risken för fara vid dröjsmål.
Syftet med skyddsåtgärderna är att säkerställa de praktiska resultaten av en talans verkan, undvika allvarlig skada eller föregripa förverkligandet av en rättighet (hypotetisk verkan), samt i största möjliga mån uppnå en balans mellan intresset av skyndsamma förfaranden och rättssäkerhet.
Två typer av skyddsåtgärder kan tillgripas enligt den portugisiska civilrätten:
De allmänna skyddsåtgärderna regleras i artikel 362 i civilprocesslagen. I denna föreskrivs att någon som visar att det finns en skälig risk för att en annan person allvarligt och oåterkalleligt skadar deras rättigheter kan vederbörande, om ingen av de skyddsåtgärder som anges i lagen är lämpliga i det aktuella fallet, begära att lämplig säkerhetsåtgärd eller föregripande åtgärd vidtas för att skydda det anspråk som tvisten gäller. Sökandens intresse kan grundas på en befintlig rättighet eller en rättighet till följd av ett beslut som ska fattas i en talan om konstitutiv dom, oavsett om det rör sig om en kommande talan eller en talan som redan har väckts. Allmänna skyddsåtgärder kan inte tillämpas om syftet är att skydda mot risken för en skada som specifikt förhindras av någon av de särskilda åtgärderna.
Särskilda skyddsåtgärder är åtgärder som uttryckligen anges i civilprocesslagen eller annan lagstiftning.
Följande särskilda skyddsåtgärder anges i den portugisiska civilprocesslagen:
När någon visar en berättigad rädsla för att en annan person allvarligt och oåterkalleligt kommer att skada deras rättigheter kan de begära att en lämplig säkerhetsåtgärd eller föregripande åtgärd vidtas för att skydda det anspråk som tvisten gäller. Sökandens intresse kan grundas på en befintlig rättighet eller en rättighet till följd av ett beslut som ska fattas i en talan om konstitutiv dom, oavsett om det rör sig om en kommande talan eller en talan som redan har väckts.
Denna typ av åtgärder vidtas om det kan göras troligt att rättigheten verkligen existerar och det finns en tillräckligt välgrundad risk för att den kommer att kränkas. Domstolen kan dock vägra att vidta åtgärderna om den skada sökanden skulle lida till följd av tillämpningen av åtgärden kraftigt skulle överstiga den skada som sökanden önskar undvika med hjälp av åtgärden.
Användningen av allmänna skyddsåtgärder är även beroende av om ingen lämplig särskild skyddsåtgärd kan tillgripas i den aktuella situationen.
De ospecificerade skyddsåtgärder som avses i artikel 362 i civilprocesslagen omfattas således av följande villkor:
För att domstolen ska utfärda en åtgärd måste det finnas påtagliga bevis (summaria cognitio) för att det kan hållas för troligt att den rättighet som åberopas verkligen existerar (fumus bonis juris) och en välgrundad rädsla för att om det slutliga avgörandet av tvisten drar ut på tiden kommer detta att orsaka allvarlig och oåterkallelig skada (periculum in mora). Domaren måste anse det för troligt att resultatet av huvudförhandlingen kommer att vara till sökandens fördel, eftersom säkerhetsåtgärder innebär ett tydligt ingrepp i svarandens rättigheter.
Följande gäller för särskilda skyddsåtgärder:
Med undantag för förbud mot nya arbeten, där man inledningsvis kan vidta utomrättsliga åtgärder som sedan följs av en ansökan om domstolens godkännande, bygger alla skyddsåtgärder på en inledande ansökan till domstolen i vilken sökanden kortfattat ska styrka det anspråk som tvisten gäller och motivera farhågorna för att han eller hon ska lida skada. 44Ansökan innehåller en förteckning över vittnen och annan bevisning som efterfrågats. Högst fem vittnen får anges.
På begäran får domaren, i det beslut där åtgärden utfärdas, befria sökanden från skyldigheten att väcka talan i huvudfrågan om det material som samlats in under förfarandet har fått domaren att anse att den skyddade rättigheten verkligen existerar, och att den utfärdade åtgärden är lämplig för att avgöra tvisten i dess helhet. Detta undantag kan tillämpas ända fram till avslutningen av huvudförhandlingen om svaranden, i ett icke-kontradiktoriskt förfarande, kan invända mot det omvända ansvaret för att väcka talan genom att överklaga den utfärdade åtgärden.
Systemet med omvänd skyldighet för att väcka talan gäller i tillämpliga delar även för provisoriskt återställande av äganderätt, tillfälligt upphävande av styrelsebeslut i bolag, provisoriskt underhållsbidrag, förbud mot nya arbeten och andra särlagstiftningsåtgärder som till sin natur gör det möjligt att avgöra tvisten i dess helhet.
Så länge som det inte fastställs i lagstiftningen att åtgärden ska antas utan att svaranden bereds tillfälle att yttra sig ska domstolen höra svaranden, med undantag av om detta allvarligt skulle hota åtgärdens syfte eller verkan.
Om en svarande ska höras innan åtgärden antas anmodas svaranden att invända mot åtgärden inom tio dagar. Denna kallelse ersätts av en underrättelse om svaranden redan har kallats att infinna sig vid huvudförhandlingen.
När fristen för att invända mot åtgärden har löpt ut och svaranden, i förekommande fall, har hörts sker bevisupptagning av de bevis som domstolen kräver eller har fastställt.
Om svaranden inte har beretts tillfälle att yttra sig, och ett beslut om att utfärda åtgärden ska fattas, underrättas svaranden först i efterhand om beslutet. Om svaranden anser att detta beslut, mot bakgrund av de faktiska omständigheterna, aldrig borde ha beviljats har svaranden rätt att, i allmänna ordalag, överklaga beslutet om att utfärda åtgärden. Svaranden kan även invända mot beslutet om han eller hon vill lägga fram fakta eller bevis som domstolen inte har beaktat och som kan undanröja grunderna för skyddsåtgärden eller minska omfattningen av åtgärden. På något av ovannämnda sätt kan svaranden även invända mot beslutet om omvänd skyldighet för att väcka talan. Om svaranden framställer en invändning måste domstolen avgöra om den ska behålla, minska omfattningen av eller dra tillbaka den åtgärd som utfärdats. Detta beslut och, i förekommande fall, beslutet om att behålla eller dra tillbaka det omvända ansvaret för att väcka talan kan överklagas och resulterar, där det är lämpligt, i att domstolen på eget initiativ övergår till upptagning av de bevis som domstolen kräver eller har fastställt.
Vilken domstol som har territoriell behörighet avgörs enligt följande kriterier i artikel 78 i civilprocesslagen:
Om ansvaret för att väcka talan inte har skiftat läggs dokumenten till handlingarna i målet så snart talan väckts. Om talan väckts i en annan domstol vidarebefordras den dit och den domstolen har då exklusiv behörighet när det gäller att fatta beslut om vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas.
Om skyddsåtgärder begärs inom ramen för en talan bör ansökan riktas till den domstol där den åtföljande talan prövas, om inte talan har överklagats. I så fall läggs de dokumenten till handlingarna i målet först när förfarandet har avslutats eller när handlingarna i huvudtalan vidarebefordras till domstolen i första instans.
Det är obligatoriskt att anlita en advokat om värdet på den egendom som ska säkras genom den förebyggande åtgärden överstiger 5 000,00 euro eller om beslutet kan överklagas.
Värdet på den egendom som åtgärden är avsedd att säkra fastställs utifrån följande kriterier:
När domstolen prövar om förutsättningarna för att bevilja en säkerhetsåtgärd är uppfyllda, ska den alltid bedöma om de farhågor som görs gällande är välgrundade, hur allvarlig en eventuell överträdelse skulle vara och hur svårt det skulle bli att få ersättning för den. Dessutom bör domstolen bedöma om en säkerhetsåtgärd eller interimistisk åtgärd i det aktuella fallet är en lämplig lösning för att säkra det anspråk som påstås vara i fara. Domstolen bör också fastställa om det föreligger någon fara i dröjsmål.
Domstolen ska även kontrollera om förfarandet faktiskt eller potentiellt bygger på en talan som har väckts eller kommer att väckas på grundval av det anspråk som åtgärden ska skydda.
I denna typ av förfarande ska domstolen erhålla ett styrkande i summarisk ordning (där kraven är mindre stränga än i själva huvudförfarandet) om att det kan hållas för troligt att den rättighet som ska säkras existerar och att farhågan om att rättigheten ska komma att kränkas är välgrundad.
När det gäller övriga villkor som ska vara uppfyllda i samband med lagstadgade säkerhetsåtgärder hänvisas till svaren på frågorna 1 och 2.
Alla säkerhetsåtgärder anses vara brådskande och har företräde framför alla andra rättshandlingar som inte är brådskande. Ansökningar som ges in till behörig domstol ska behandlas inom högst två månader, eller om stämningsansökan inte krävs, inom högst femton dagar.
Alla rättigheter och all lös och fast egendom som inte helt eller delvis undantas i lag kan bli föremål för säkerhetsåtgärder.
Eftersom de grundar sig på domstolsbeslut är säkerhetsåtgärder bindande för alla offentliga och privata enheter och har företräde framför beslut som fattas av andra myndigheter (se artikel 205.2 i Portugals författning). Var och en som underlåter att följa den utfärdade säkerhetsåtgärden gör sig skyldig till ohörsamhet, utan hinder av de åtgärder som är lämpliga för att verkställa dem.
Även om sökanden befrias från skyldigheten att väcka talan i huvudförfarandet upphävs säkerhetsåtgärden och, om den redan har utfärdats, upphör den att gälla om
Så snart det beslut där säkerhetsåtgärden utfärdades och skyldigheten att väcka talan skiftade har vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas underrättas svaranden, trots bestämmelserna om bevisbördan, om att en talan som bestrider att den rättighet som ska skyddas verkligen existerar måste väckas inom 30 dagar från delgivningen. I annat fall fastställs den antagna åtgärden som en definitiv del av tvisten.
Samma påföljd tillämpas om, efter det att talan väckts, förfarandet avbryts i mer än 30 dagar på grund av försumlighet från sökandens sida eller att svaranden frikänns och sökanden inte lyckas väcka en ny talan i tid för att dra fördel av den föregående talans verkningar.
Tidpunkten för när de utfärdade åtgärderna upphör att gälla beror på om det i en lagakraftvunnen dom som inte kan överklagas har fastställts att den talan som väckts av sökanden är giltig.
Beslut om säkerhetsåtgärder kan överklagas i mål där värdet överstiger tröskelvärdet för den domstol vid vilken beslutet överklagas, och det omtvistade beslutet kommer att innebära en skada för svaranden motsvarande mer än halva det beloppet. Beslut om säkerhetsåtgärder kan också alltid överklagas om värdet i det aktuella målet överstiger tröskelvärdet för den domstol som fattade det överklagade beslutet och preliminärt avslog ingivna ansökningar om säkerhetsåtgärder.
Beslut som föreskriver omvänd skyldighet att väcka talan kan endast överklagas tillsammans med överklaganden av beslut som rör den begärda åtgärden. Beslut om omvänd skyldighet att väcka talan är lagakraftägande och kan inte överklagas.
Beslut om säkerhetsåtgärder, inklusive beslut om omvänd skyldighet att väcka talan, kan inte överklagas till Högsta domstolen, utom i de fall där överklagande alltid är möjligt.
Förlorande parter i ett mål och var och en som, utan att vara part i målet, lider en direkt och konkret skada till följd av säkerhetsåtgärden kan invända mot åtgärden.
Den domstol som är behörig att pröva överklagandet är domstolen i andra instans i det distrikt där den domstol som meddelade det överklagade beslutet är belägen.
Tidsfristen för att inge ett överklagande är 15 dagar från dagen för delgivning av beslutet. Om överklagandet även avser omprövning av framlagda bevis förlängs fristen med tio dagar.
Ett överklagande av ett beslut om avvisning eller avslag på en ansökan om en säkerhetsåtgärd har en uppskjutande verkan. I övriga fall har överklagandet en rent devolutiv verkan.
Ytterligare information finns på följande webbplatser:
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.