Säkra tillgångar i andra EU-länder

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

I artikel 145 i civilprocesslagen (Civilinio proceso kodeksas) fastställs olika typer av interimistiska åtgärder. Interimistiska åtgärder kan vara följande:

1. Utmätning av svarandens fasta egendom.
2. Registrering av ett förbud mot överlåtelse av en äganderätt i ett offentligt register.
3. Utmätning av lösegendom, pengar eller egendomsrätter som ägs av svaranden och innehas av svaranden eller tredje personer.
4. Kvarstad på egendom som ägs av svaranden.
5. Utnämning av en förvaltare för svarandens egendom.
6. Ett förbud som hindrar svaranden att delta i vissa transaktioner eller vidta vissa åtgärder.
7. Ett förbud som hindrar andra personer att överlåta egendom till svaranden eller fullgöra andra skyldigheter.
8. I undantagsfall, ett förbud som hindrar svaranden att lämna sin fasta bostad och/eller ett förbud som hindrar att ett barn förs bort från sin fasta bostad utan domstolens godkännande.
9. Inställande av realiseringen av tillgångar om ett yrkande har framställts om att utmätningen av sådana tillgångar ska avbrytas.
10. Uppskov med verkställighet av återvinning.
11. Tillerkännande av tillfälligt underhåll eller införande av tillfälliga tvångsmedel.
12. Ett föreläggande om att vidta åtgärder för att förhindra skador eller se till att skadorna inte ökar.
13. Andra åtgärder som föreskrivs i lag eller förordnas av domstolen, utan vilka efterlevnaden av domstolens beslut kan försvåras eller omöjliggöras.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

På begäran av de personer som berörs av målet eller andra berörda personer får domstolen ålägga interimistiska åtgärder om sådana personer tillhandahåller en trovärdig motivering för sitt anspråk och om avsaknaden av sådana åtgärder kan försvåra eller omöjliggöra efterlevnaden av domstolens beslut.

Domstolen kan endast tillämpa interimistiska åtgärder på eget initiativ om detta krävs för att skydda allmänintresset och om avsaknaden av sådana åtgärder skulle påverka en persons, ett samhälles eller statens rättigheter och legitima intressen negativt.

Interimistiska åtgärder får tillämpas både i avsaknad av en talan och i vilket skede som helst av civilprocessen.

2.1 Förfarandet

Yrkanden i samband med interimistiska åtgärder prövas av en distriktsdomstol eller, i de fall som anges i lagen om kommersiella skiljeförfaranden (Komercinio arbitražo įstatymas), av den regionala domstolen i Vilnius (Vilniaus apygardos teismas). Om begäran om interimistiska åtgärder anges i det framställda yrkandet fattas det endast beslut i frågan om interimistiska åtgärder efter att frågan om yrkandets tillåtlighet har avgjorts. Domstolen meddelar så fort som möjligt beslut om begäran om interimistiska åtgärder genom skriftlig handläggning, men senast tre arbetsdagar efter att begäran mottogs. Om domstolen bedömer det vara nödvändigt underrättas svaranden om prövningen av begäran om interimistiska åtgärder.

Personer som berörs av målet har rätt att framställa yrkanden om interimistiska åtgärder till appellationsdomstolen eller kassationsdomstolen där saken är anhängig efter sakliga hänsyn.

Domstolen får utfärda interimistiska åtgärder på grundval av en skriftlig motiverad begäran om interimistiska åtgärder från den berörda personen före den dag talan väcks i domstolen. I denna begäran ska sökanden ange skälen till att talan inte lämnades in tillsammans med nämnda begäran, lägga fram bevis på att sökandens intressen är i fara och betala en deposition som uppgår till halva domstolsavgiften för en begäran om interimistiska åtgärder, dvs. 100 litauiska litas. En deposition på 1 000 litauiska litas ska betalas vid yrkanden om interimistiska åtgärder avseende mål som är anhängiga i nationella eller utländska skiljedomstolar eller i utländska domstolar. Domstolen kan sänka depositionsbeloppet om sökanden befinner sig i en svår ekonomisk situation. Förutsättningen är att sökanden har lämnat in en motiverad begäran för detta ändamål tillsammans med bevis. Vid åläggande av interimistiska åtgärder fastställer domstolen en tidsfrist för väckande av talan. Denna tidsfrist får inte överskrida 14 dagar. Om talan måste väckas vid en utländsk domstol eller skiljedomstol får tidsfristen inte överskrida 30 dagar. Om talan inte väcks inom den föreskrivna tidsfristen hävs de interimistiska åtgärderna. Om det är den berörda personens fel att talan inte har väckts återlämnas inte depositionen.

En begäran om interimistiska åtgärder ska lämnas in till samma domstol som ska pröva talan i enlighet med bestämmelserna om domstols behörighet. En begäran om interimistiska åtgärder som avser ett mål som är anhängigt i en utländsk domstol eller en utländsk eller nationell skiljedomstol ska inges till den regionala domstolen i Vilnius.

På motiverad begäran av de personer som berörs av målet eller andra berörda personer får domstolen ersätta en interimistisk åtgärd med en annan åtgärd. Domstolen måste underrätta de personer som berörs av målet eller de andra berörda personerna om sådana yrkanden, och de har rätt att invända mot dem.

Domstolen får besluta att inte ålägga interimistiska åtgärder om svaranden betalar det begärda beloppet till domstolens konto eller om borgen har tecknats för svaranden. Dessutom kan svaranden lämna sina tillgångar som säkerhet för sökanden.

2.2 Huvudförutsättningar

(se avsnitt 2)

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder får tillämpas med avseende på fast egendom, lös egendom, pengar och egendomsrätter.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder är åtgärder utan vilka efterlevnaden av domstolens beslut kan försvåras eller omöjliggöras. I mål som rör tillfällig begränsning av äganderätten till gemensamt ägd egendom får utmätning endast åläggas på den del av egendomen som tillhör den person som är föremål för de interimistiska åtgärderna. Om personens andel av den gemensamma egendomen inte har fastställts får hela egendomen tas i anspråk tills denna andel har fastställts.

Vid utmätning av penningmedel på konton hos banker eller andra kreditinstitut får dessa medel endast användas för den verksamhet som anges i förordnandet.

Om utmätningen rör varor i fri omsättning, råmaterial, halvfabrikat eller färdiga produkter får egendomsinnehavaren endast ändra sådan egendoms sammansättning och form om det totala värdet inte minskar, såvida det inte föreskrivs något annat i förordnandet.

En person vars egendom har tagits i anspråk är ansvarig för alla överträdelser av de restriktioner som gäller från det att förordnandet om att ta egendomen i anspråk delges och, om delgivning är omöjlig, bland annat om förordnandet om interimistiska åtgärder antas i personens utevaro, från det att förordnandet förs in i registret över utmätningar.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Om domstolen avslår yrkandet behålls eventuella tidigare interimistiska åtgärder tills domstolens dom träder i kraft. Frågan om att upphäva interimistiska åtgärder måste avgöras genom domstolens dom.

Om yrkandet bifalles gäller eventuella tidigare interimistiska åtgärder tills domstolens dom verkställs. Exekutionstjänstemannen som verkställer domstolens dom upplyser registratorn för respektive offentligt register om upphörandet av de interimistiska åtgärderna i det berörda målet.

Vid utmätning av lös egendom som inte kan registreras i ett fastighetsregister, eller om domstolen inte känner till värdet och karaktären på svarandens egendom på dagen för förordnandet, måste den person som begär interimistiska åtgärder ansöka hos exekutionstjänstemannen om att svarandens egendom ska lokaliseras och beskrivas. Om ingen sådan begäran lämnas in till exekutionstjänstemannen och detaljerna för den egendom som tagits i anspråk inte klargörs, gäller de interimistiska åtgärderna i 14 dagar från dagen för förordnandet. På begäran av de personer som berörs av målet eller andra berörda personer får interimistiska åtgärder upphävas genom ett förordnande av den domstol som prövar målet efter sakliga hänsyn.

Domstolen upphäver de interimistiska åtgärderna på eget initiativ om den person som begär interimistiska åtgärder inte väcker talan inom den tidsfrist som domstolen föreskriver. Ett förordnande i den riktningen är inte föremål för ett separat överklagande. Domstolen kan även upphäva interimistiska åtgärder på eget initiativ om detta krävs för att skydda allmänintresset och om brist på ett sådant upphävande skulle påverka en persons, samhällets eller statens rättigheter och legitima intressen negativt.

Om interimistiska åtgärder som åläggs av domstolen begränsar, utgör intrång i eller inskränker rättigheterna för personer som inte berörs av målet har sådana personer rätt att begära att den domstol som prövar målet efter sakliga hänsyn ska upphäva de interimistiska åtgärder som ålagts dem.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Alla förordnanden om interimistiska åtgärder som antas av en domstol i första instans i enlighet med tillämpligt förfarande får bestridas av de personer som berörs av målet genom ett separat överklagande till en högre domstol, med undantag för en rad fall som anges i civilprocesslagen. Personer som inte berörs av målet får endast inge ett separat överklagande av de förordnanden från domstolen i första instans som har avslagit deras krav på upphävande av de interimistiska åtgärder som ålagts dem. Ett separat överklagande leder inte till att förhandlingen skjuts upp.

Förordnanden om interimistiska åtgärder är inte föremål för kassationsöverklagande.