Säkra tillgångar i andra EU-länder

Irland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

De interimistiska åtgärder som kan vidtas av de irländska domstolarna är olika typer av förelägganden. Ett föreläggande är ett domstolsbeslut om att en part ska göra något eller avstå från att göra något. Överträdelse av ett föreläggande betraktas som domstolstrots, och en person som gör sig skyldig till en sådan överträdelse kan dömas till fängelse. Ett föreläggande är antingen

i) permanent,

ii) giltigt en viss tid, eller

iii) giltigt fram till dess att rättegången i målet inleds.

Om käranden anser att det finns risk för att svaranden avlägsnar eller förstör viktiga föremål eller dokument kan han eller hon ex parte ansöka hos domstolen om ett s.k. Anton Piller-beslut, en typ av föreläggande som förpliktar svaranden att tillåta käranden tillträde till hans eller hennes lokaler för att inspektera dokument eller andra föremål och ta med sig allt som tillhör käranden. Om käranden är orolig för att svaranden kommer att avyttra en del eller alla sina tillgångar och inte kommer att kunna tillmötesgå kärandens krav om käranden i slutändan vinner målet, kan käranden ansöka hos domstolen om ett s.k. Mareva-föreläggande, dvs. ett beslut om att frysa tillgångarna, vilket gör att svaranden inte kan komma åt sina tillgångar under den tid beslutet gäller. I regel hindrar ett Mareva-föreläggande en svarande som inte har hemvist i landet, men som har tillgångar där, att föra ut dessa ur landet i väntan på rättegång.

Om kärandens fordran avser ett penningbelopp kan han eller hon be domstolen att utfärda ett föreläggande som ålägger svaranden att betala delar av eller hela det belopp som käranden krävt i domstolen. Omvänt kan en svarande, som är orolig för att käranden inte kan betala svarandens rättegångskostnader om käranden skulle förlora målet, be domstolen att ålägga käranden att ställa säkerhet för rättegångskostnaderna genom att betala ett visst belopp till domstolen. Om ett beslut om ställande av säkerhet för kostnader fattas till förmån för svaranden kan käranden inte gå vidare med sina fordringar förrän han eller hon har betalat det i domstolsbeslutet föreskrivna beloppet till domstolen.

Om det är påkallat får High Court även meddela interimistiska beslut för att bistå en domstol vid en rättegång i ett annat land. Den kan bevilja ett föreläggande om frysning av tillgångar i hela världen. Ett sådant föreläggande är tillämpligt på tillgångar i andra länder om det befaras att svaranden ska skingra sina tillgångar för att undgå dom.

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

De flesta ansökningar om föreläggande kan ställas antingen till en regional överrätt, en grevskapsdomstol, (Circuit Court) eller till High Court. Vissa typer av interimistiska åtgärder får endast beviljas av High Court, t.ex. beslut om frysning av tillgångar, Anton Piller-beslut och beslut som avser utländska mål.

Den part som önskar ett beslut om interimistiska åtgärder måste fylla i en ansökan och styrka denna med en edsvuren utsaga (affidavit). Sökanden måste redovisa alla relevanta sakomständigheter, särskilt om ansökan görs utan att underrätta den andra parten. I den edsvurna utsagan ska det även ingå ett förslag till beslut, där det i detalj anges vad som yrkandena består i. För mer information om de nödvändiga domstolsblanketterna, se det irländskadomstolsverkets (Courts Service) webbplats.

Om den som ansöker om ett föreläggande beviljas det sökta beslutet måste han eller hon i regel göra ett s.k. åtagande i fråga om ersättning för skada för det fall han eller hon i slutändan förlorar målet, så att den part mot vilket föreläggandet riktades kan få ersättning för de kostnader som beslutet medfört.

Ansökningar om förelägganden får göras ex parte, dvs. utan att underrätta den andra parten, om det finns goda skäl för detta. Sådana ansökningar får även göras innan målet inleds om käranden befinner sig i en akut situation. [För tillfälliga eller interimistiska åtgärder i handelsdomstolen (Commercial Court), se Order 63A, rule 6.3 i överinstansernas rättegångsregler från 1986].

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolarna har rätt att själva avgöra om en ansökan om ett tillfälligt föreläggande ska beviljas eller inte och meddelar ett sådant beslut när så är skäligt. [Order 50, rule 6.1 i överinstansernas rättegångsregler från 1986]. Vid sin bedömning av huruvida det är lämpligt att bevilja ett tillfälligt föreläggande ska domstolen fastställa följande:

i) Huruvida den fråga som ska avgöras är rimlig.

ii) Huruvida beviljandet av skadestånd eller ersättning skulle vara en tillräcklig åtgärd om sökandens ansökan avslogs och denne senare vann målet.

iii) Om intresseavvägningen ligger i själva fastställandet.

Det första kravet innebär att sökanden måste styrka att det är en rimlig fråga som ska prövas. Detta är en relativt låg tröskel för sökanden, men de senaste åren har det varit svårare att uppfylla detta krav när den tillfälliga åtgärd som sökanden vill få till stånd utgörs av ett föreläggande som ålägger den andra parten att göra något. I ett sådant fall framgår det numera av myndigheternas praxis att sökanden måste visa att det finns tillräckligt mycket som talar för att han eller hon sannolikt kommer att vinna målet.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Ansökan om förelägganden kan ske av en mängd olika skäl, bl.a. för att förhindra att en part använder mark i strid med planeringsvillkor eller servitut, för att göra det möjligt att söka igenom egendom och avlägsna föremål, för att förplikta en arbetsgivare att fortsätta betala en arbetstagare eller för att förhindra en arbetsgivare från att anställa ny personal i väntan på att en tvist ska avgöras. Om ett beslut om att frysa tillgångar (ett Mareva-föreläggande) meddelas kan den part som beslutet riktas mot inte använda sina tillgångar på ett sätt som skulle strida mot domstolsbeslutet. Av beslutet kan det t.ex. framgå att parten ifråga endast får ta ut vissa fastställda kontantbelopp från ett bankkonto och inte får minska värdet på sina tillgångar under ett visst belopp förrän hela rättegången har avslutats.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Om en part bryter mot ett beslut om interimistiska åtgärder kan den personen anses ha gjort sig skyldig till domstolstrots och dömas till fängelse, böter eller att få sina tillgångar beslagtagna. På beslutets första sida bör anges att det rör sig om ett strafföreläggande, och framgå vad följderna kan bli för mottagaren om han eller hon bryter mot villkoren i föreläggandet. Om en tredje part medvetet hjälper svaranden att göra sig av med tillgångar som är föremål för ett beslut om frysning av tillgångar, kan även den personen anses ha gjort sig skyldig till domstolstrots. Till följd av detta delges i regel alla domstolsbeslut om frysning av tillgångar till samtliga berörda tredje parter, t.ex. bankchefer, revisorer och juridiska ombud som har anlitats av eller arbetar för den part som beslutet riktas till.

Varje avtal som ingås i strid med ett föreläggande är olagligt och kan inte verkställas av en part som känner till föreläggandet. Även genom ett ogiltigt avtal kan dock äganderätt överföras. När ett sådant avtal fullgörs är det därför vanligtvis inte möjligt att återvinna de överförda tillgångarna, och kärandens enda rättsmedel i en sådan situation är en skadeståndstalan.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

I regel är ett föreläggande giltigt fram till dess att rättegången avslutas (ett tillfälligt föreläggande). Om ett interimistiskt föreläggande meddelas utan att den andra parten underrättas gäller detta vanligtvis endast för en begränsad tid. Därefter krävs ett nytt domstolsbeslut.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Ja. Svaranden eller varje part som påverkas av ett interimistiskt föreläggande kan när som helst ansöka hos domstolen om ändring eller upphävande av föreläggandet. Den part som vill bestrida föreläggandet måste underrätta den andra partens juridiska ombud. Domstolen kan upphäva ett föreläggande om svaranden kan visa att det aldrig borde ha beviljats, om omständigheterna kraftigt har ändrats sedan föreläggandet meddelades eller om det är skäligt att upphäva det. Som påpekats ovan kan en domstol förplikta en part som ansöker om ett föreläggande att göra ett s.k. åtagande om att betala ersättning till domstolen, så att om den parten i slutändan förlorar målet ges den part som föreläggandet riktas mot visst skydd mot de kostnader som uppkommit till följd av beslutet.

Senaste uppdatering: 07/11/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats