Säkra tillgångar i andra EU-länder

Grekland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

Interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder, som mer allmänt kallas ”handräckning” (asfalistiká métra), är åtgärder som förordnas av en domstol där hela sakprövningen är anhängig eller ska inledas och det föreligger ett anspråk som kräver rättsligt skydd under tiden. Syftet med interimistiskt rättsligt skydd av detta slag är att se till att det verkligen är möjligt att tillgodose det anspråk som ska bedömas efter sakliga hänsyn. De åtgärder som kan förordnas är följande: ställande av säkerhet (engyodosía), registrering av ett pantbrev i en gäldenärs fastighet (engrafí prosimeíosis ypothíkis), säkerhetsåtgärder (syntiritikí katáschesi), rättslig kvarstad (dikastikí mesengýisi), tillfälligt tillerkännande av anspråk (prosoriní epidíkasi apaitíseon), en förbudstalan som tillfälligt reglerar saken (prosoriní rýthmisi katástasis), försegling (sfrágisi), öppning (aposfrágisi), inventering (apografí) och offentligt förvar (dimósia katáthesi) av egendom, samt åtgärder för att skydda besittning (asfalistiká métra nomís).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

Åtgärder av detta slag ska alltid förordnas av domstol.

Förstainstansdomstolar med en domare (monomelés protodikeío) har allmän behörighet att förordna om sådana åtgärder. Dessa förstainstasdomstolar med en domare kan dock förlora denna allmänna behörighet till förmån för fredsdomstolen (eirinodikeío) då det rör tillfällig reglering av besittnings- eller nyttjanderätt, och då fredsdomstolen enligt de allmänna bestämmelserna i civilprocesslagen är behörig att pröva huvudkäromålet. Fredsdomstolen har exklusiv behörighet då ett pantbrev ska registreras eller återkallas efter överenskommelse mellan parterna. Handräckning får också förordnas av en förstainstansdomstol med flera domare (polymelés protodikeío) om den prövar huvudtalan. I sådana fall konkurrerar dess behörighet med behörigheten hos förstainstansdomstolen med en domare. Domstolen med territoriell behörighet är normalt den domstol som har territoriell behörighet att pröva huvudtalan, men handräckning får även förordnas av den domstol som är närmast den plats där handräckningen ska genomföras. Det domstolsbeslut som förordnar om dessa åtgärder delges den part som är ansvarig för att fullgöra dem och verkställs av en exekutionstjänsteman (dikastikós epimelitís). Om verkställigheten förhindras får exekutionstjänstemannen begära hjälp av polisen. Det är svårt att ange kostnaderna, eftersom advokaters och exekutionstjänstemäns arvoden varierar. En indikativ kostnad skulle vara ungefär 250,00 euro.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen förordnar endast om handräckningsåtgärder om

a) det föreligger ett akut behov eller en överhängande risk, för att skydda eller bevara ett legitimt intresse eller för att reglera en situation, och

b) det finns rimliga skäl att anta att den rättighet som handräckningen avser verkligen existerar.

Det måste läggas fram preliminära bevis som visar att det finns rimliga skäl till åtgärden: fullständiga bevis krävs inte, utan det räcker om det finns ofullständiga bevis med en lägre grad av säkerhet när det gäller de sakförhållanden som måste fastställas. Domstolen kan bevilja skydd om den anser att de påstådda sakförhållandena är sannolika. Domstolen beviljar endast skydd om det föreligger ett akut behov eller en överhängande risk för att gäldenären kan skiljas från egendom som kan beläggas med kvarstad, på ett sådant sätt att det i ett senare skede blir omöjligt att verkställa anspråket om fordringsägaren tillerkänns en exekutionstitel i slutet av huvudförhandlingen.

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Vilka som helst av gäldenärens tillgångar kan bli föremål för sådana åtgärder, vare sig de är i gäldenärens egen besittning eller i tredje parts besittning, så länge de är överlåtbara enligt civilrättens regler och inte är rättsligt undantagna från verkställighet. Sådana åtgärder kan i synnerhet avse fast egendom samt lös egendom som anses kunna beläggas med kvarstad, däribland fartyg, flygplan, fordon, bankmedel och icke fysiska aktier.

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

När väl ett interimistiskt förordnande beviljas i fråga om tillgångarna, t.ex. ett förordnande om säkerhetsåtgärder eller ett förordnande om registrering av ett pantbrev i en fastighet, får inte gäldenären överlåta tillgångarna till tredje part. Om inte förordnandet hörsammas är minimistraffet sex månaders fängelse enligt paragraf 232A i strafflagen.

Genom lagdekret (nomothetikó diátagma) nr 1059/1971 infördes tystnadsplikt när det gäller bankmedel. Dessutom föreskrevs ett minimistraff på sex månaders fängelse för direktörer, chefer eller anställda på banker som bryter mot tystnadsplikten. Detta är inte något hinder för säkerhetsåtgärder, eftersom det i förordnandet om säkerhetsåtgärder inte behöver anges vilka bankmedel eller icke fysiska aktier som ska beläggas med kvarstad. Förordnandet hindrar bankerna från att överföra tillgångarna, men det påverkar inte tystnadsplikten, eftersom bankerna inte anmodas att avslöja om det finns några bankmedel. Eventuella andra tredje parter som besitter egendom som har belagts med kvarstad måste uppge om de anspråk eller rättigheter som beläggs med kvarstad faktiskt existerar, och om någon annan egendom i deras besittning har belagts med kvarstad, och i så fall upp till vilket värde.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

Enligt lagen gäller dessa åtgärder

a) tills en slutlig dom har meddelats i huvudförhandlingen mot den part som yrkade på förordnandet, och domen inte längre kan överklagas,

b) tills en slutlig dom har meddelats för den part som yrkade på förordnandet, och denna dom har verkställts,

c) tills en överenskommelse nås mellan parterna i huvudförfarandet,

d) i 30 dagar efter att förfarandet avbröts eller på annat sätt avslutades av domstolen,

e) tills förordnandet om åtgärden upphävs eller revideras, antingen av den domstol som ursprungligen meddelade förordnandet på grund av ny bevisning, eller av den domstol som prövar huvudkäromålet, vilket inte behöver bygga på ny bevisning, eller

f) om det i förordnandet anges en tidsfrist inom vilken sökanden ska väcka huvudtalan vid domstol, och sökanden inte gör detta i tid.

Om endera parten uteblir från förhandlingen om yrkandet, trots att parten i god tid har kallats, äger förhandlingen rum i den partens frånvaro. Domstolen prövar dock målet som om alla parter är närvarande, eftersom utevaro i förfaranden om handräckning inte anses utgöra ett erkännande av påståendena i yrkandet. Domstolen får endast ta upp ett mål för ny prövning om den uteblivna parten begär att den ska upphäva eller revidera sitt avgörande på grundval av nya bevis som skulle ha lett till en annan slutsats om domstolen hade varit medveten om dem.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Förordnanden om handräckning kan normalt inte överklagas. Enda undantaget är förordnanden om tillfällig reglering av besittnings- eller nyttjanderätt, som enligt lagens uttryckliga lydelse får överklagas till behörig förstainstansdomstol med flera domare inom 10 dagar efter delgivningen. Allmänna åklagaren vid Högsta domstolen (Áreios Págos) får överklaga alla förordnanden i rättsfrågor av hänsyn till allmänintresset. Högsta domstolen utreder därefter saken och bifaller eller ogillar det bestridda förordnandet. Det avgörandet har endast tillfällig verkan. Endera parten i förfarandet kan som sagt begära att domstolen som meddelade förordnandet upphäver eller reviderar sitt avgörande. Alla tredjeparter som inte blev kallade och som inte närvarade vid förhandlingen får också lämna in en begäran i den riktningen, förutsatt att de har ett legitimt intresse.

Senaste uppdatering: 04/01/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats