Säkra tillgångar i andra EU-länder

Frankrike
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad finns det för olika former av säkerhetsåtgärder?

  • Interimistiska åtgärder kan i brådskande fall alltid beslutas av en domare vid summariska förfaranden (till exempel betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning, förbud vid vite att göra någonting, säkring av bevismaterial).

Det går inte att göra en fullständig uppräkning av alla fall där interimistiska åtgärder kan beslutas. Det kan röra sig om brådskande åtgärder i fall där ingen verklig tvist råder, men också fall där de brådskande åtgärderna måste vidtas på grund av en tvist (betalning av ett preliminärt fastställt belopp, vräkning av en hyresgäst utan kontrakt, expertbedömning eller fastställande av en skada osv.). En domare vid summariska förfaranden kan också besluta om alla typer av åtgärder som behövs för att förhindra en överhängande skada (till exempel förstärkning av en byggnad som riskerar att rasa samman) eller för att få en uppenbart otillåten störning att upphöra.

  • Det finns särskilda regler för säkerhetsåtgärder (kvarstad och säkerhetsrätt). Det är åtgärder som gör det möjligt för en fordringsägare, oftast efter tillstånd av domstol, att hindra en betalningsskyldig från att förfoga över alla eller en del av sina tillgångar, eller för fordringsägaren att få en särskild säkerhetsrätt i den betalningsskyldiges egendom för att få täckning för en fordran som ännu inte har fastställts i dom, men som det finns anledning misstänka inte kommer att betalas.

Det finns två former av säkerhetsåtgärder:

  • Kvarstad, som gör det möjligt att beslagta lösa saker (möbler, bilar osv.), annan lös egendom (kontanter, andelsrätter, värdepapper osv.) eller fordringar (kontomedel, hyresfordringar osv.).
  • Säkerhetsrätt i fast egendom, i ett företag, i andelsrätter eller i värdepapper (tillfällig inteckning, panträtt i bolagsandelar eller värdepapper).

2 Under vilka förutsättningar kan säkerhetsåtgärder beslutas?

2.1 Förfarandet

  • Interimistiska åtgärder: En stämningsansökan (dvs. en kallelse till domstol via en huissier de justice, delgivningsman/exekutionstjänsteman) måste lämnas in till domaren vid summariska förfaranden.). Det är ett påskyndat förfarande, där motparten ska höras.
  • Säkerhetsåtgärder: I princip krävs det ett förhandstillstånd från domstolen. Fordringsägaren är dock befriad från tillståndskravet då denne har en exekutionstitel eller ett domstolsavgörande som ännu inte vunnit laga kraft. Det gäller också vid utebliven betalning av en godkänd växel, ett skuldebrev, en check eller obetald hyra för fast egendom (om hyresavtalet är skriftligt).

Vad gäller interimistiska åtgärder beror den behöriga domstolens beslut på yrkandets natur. Ordinarie behörighet innehas av ordföranden för den övre underrätten för tvistemål (tribunal de grande instance). Ordföranden för handelsdomstolen (tribunal de commerce), arbetsdomstolen (conseil des prud’hommes) eller jordbruksarrendedomstolen (tribunal paritaire des baux ruraux) kan också vara behöriga.

Vad gäller säkerhetsåtgärder är det den domstol som beslutar om verkställighet som är behörig domstol, dvs. den övre underrätten för tvistemål. Behörig domstol är domstolen på den ort där gäldenären har sitt hemvist.

Inför exekutionsdomstolen eller domaren vid summariska förfaranden får parterna själva föra sin talan. De får dock låta sig biträdas eller företrädas av en advokat.

Kvarstad måste verkställas av en exekutionstjänsteman (huissier de justice). Så är däremot inte fallet med inskrivning av säkerhetsrätter. Men med tanke på hur juridiskt komplicerat det är att få en säkerhetsrätt inskriven, brukar fordringsägare alltid begära hjälp av en jurist.

Kostnaderna för säkerhetsåtgärder ska i slutändan betalas av gäldenären (den betalningsskyldige), även om fordringsägaren kan vara tvungen att betala ett förskott. Exekutionsavgifterna bestäms enligt en tabell, där exekutionstjänstemännens arvode fastställs för varje exekutiv åtgärd och säkerhetsåtgärd.

Exekutionstjänstemännens arvode enligt tabellen består av ett schablonbelopp med fasta eller proportionella avgifter, som beroende på omständigheterna kan vara kumulativa eller alternativa; dessutom tillkommer ibland en administrationsavgift (se dekret nr 96-1080, 12 december 1996)

Den proportionella indrivningsavgiften, som beräknas utifrån det belopp som ska drivas in, behöver bara betalas om exekutionstjänstemannen får klartecken att driva in skulden. Av en bilaga till dekretet framgår det att det inte är tillåtet med ett fritt avtalat arvode, utom vid kvarstad på andelsrätter och värdepapper.

2.2 Huvudförutsättningar

Domstolen vidtar inte åtgärden, utan ger bara tillstånd till den. Själva åtgärden vidtas av exekutionstjänstemannen på begäran av fordringsägaren.

När det krävs tillstånd från domstol måste fordringen framstå som välgrundad.

För säkerhetsåtgärder finns det inget uttryckligt krav på att ärendet ska vara brådskande.

Fordringsägaren måste visa att det finns omständigheter som riskerar att hindra att fordran betalas (till exempel att gäldenären otillbörligt försöker gömma sina tillgångar eller att nya fordringsägare dyker upp).

3 Säkerhetsåtgärdernas syfte och innebörd?

3.1 Vilka typer av tillgångar kan bli föremål för säkerhetsåtgärder?

Alla gäldenärens tillgångar kan beläggas med kvarstad, såvida de inte är så kallad beneficieegendom (till exempel saker som gäldenären behöver för personligt bruk och det dagliga livet eller för sitt arbete). Detsamma gäller för fordringar: Lön kan dock aldrig bli föremål för säkerhetsåtgärder, men den kan utmätas på grundval av en dom eller annan exekutionstitel enligt reglerna om utmätning av lön

3.2 Vilka rättsverkningar har säkerhetsåtgärder?

Tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder är blockerade. Gäldenären får bruka egendomen och behålla avkastningen, under eget ansvar, men får inte göra sig av med tillgångarna. Om så sker, kan gäldenären straffas med böter och fängelse.

Kontanta medel som beslagtagits sätts in på ett spärrat konto.

Gäldenären får sälja tillgångar som omfattas av säkerhetsrätt, men fordringsägaren kan hävda sin rätt även gentemot den nye ägaren, och har förmånsrätt till försäljningssumman.

Gäldenären bär ansvaret för tillgångar som blivit föremål för säkerhetsåtgärder. Kvarstad kan inte göras gällande mot tredje man. Säkerhetsrätter, däremot, som kungörs (enligt regler för lös eller fast egendom) kan göras gällande mot envar.

En bank (eller överhuvudtaget alla utomstående) som mottar en begäran om kvarstad mot en kund är skyldig att omedelbart redovisa för exekutionstjänstemannen sina åtaganden mot gäldenären (dvs. alla gäldenärens konton och vilka belopp det rör sig om). Om banken utan giltig anledning låter bli att lämna dessa uppgifter kan den bli betalningsskyldig i stället för gäldenären.

3.3 Vilken giltighet har säkerhetsåtgärder?

En säkerhetsåtgärd måste vidtas inom tre månader efter det att domstolen har lämnat sitt tillstånd, annars blir tillståndet ogiltigt.

Om fordringsägaren inte redan har inlett en process för att få fordran fastställd, måste han göra det inom en månad från det att åtgärden vidtogs, annars blir åtgärden utan verkan.

Gäldenären måste underrättas om säkerhetsåtgärden inom åtta dagar. Gäldenären kan väcka talan vid exekutionsdomstol om han eller hon vill invända mot åtgärden eller mot att tillstånd ges till den. Domstolen kan också på förhand ha bestämt en dag för förhandling, dit parterna kallas för att diskutera åtgärden. I princip kan gäldenärens invändning inte prövas förrän kvarstaden har omvandlats till utmätning efter det att fordringsägaren har fått sin fordran fastställd i en dom.

4 Är det möjligt att överklaga ett beslut om en säkerhetsåtgärd?

Gäldenären kan överklaga beslutet samtidigt med själva åtgärden.

Exekutionsdomstolen, som är den som ger tillstånd till säkerhetsåtgärder, prövar också överklaganden av beslutet. Exekutionsdomstolens beslut kan i sin tur överklagas till appellationsdomstolen (cour d’appel).

Om gäldenären får kännedom om tillståndet till åtgärden samtidigt som själva åtgärden, gäller samma regler för att överklaga tillståndet som för att invända mot åtgärden. Överklagande kan ske så länge säkerhetsåtgärden inte har omvandlats till en verkställighetsåtgärd.

Överklagandet uppskjuter inte verkningarna av säkerhetsåtgärden. Säkerhetsåtgärden gäller så länge domstolen inte har förordnat att den ska upphävas eller konstaterat att den är ogiltig.

Relaterade länkar

Webbplatsen Legifrance

Justitieministeriets webbplats

Webbplatsen tillhörande nationella kammaren för delgivningsmän/exekutionstjänstemän (Chambre Nationale des Huissiers de Justice)

Senaste uppdatering: 04/01/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.