More and more disputes are being brought to court. As a result, this has meant not only longer waiting periods for disputes to be resolved, but it has also pushed up legal costs to such levels that they can often be disproportionate to the value of the dispute.

Mediation is in most cases faster and, therefore, usually cheaper than ordinary court proceedings. This is especially true in countries where the court system has substantial backlogs and the average court proceeding takes several years.

This is why, despite the diversity in areas and methods of mediation throughout the European Union, there is an increasing interest for in this means of resolving disputes as an alternative to judicial decisions.

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Medling i EU-länderna - Belgien

I stället för att vända sig till domstol kan man försöka lösa en tvist genom medling. Medling är en form av alternativ tvistlösning där en särskild medlare går in och hjälper dem som är inblandade i en tvist att nå en överenskommelse. Såväl myndigheterna som juristkåren i Belgien är medvetna om fördelarna med medling.

Vem kontaktar man?

Den federala medlingsbyrån Commission fédérale de médiation/De federale bemiddelingscommissie.

Byrån utför inte själv någon medling, utan reglerar yrket och håller ett register över auktoriserade medlare.

Byråns sekretariat lämnar information på nederländska och franska. Byrån kan kontaktas via e-post och på följande adress:

Den federala medlingsbyrån auktoriserar medlare och garanterar därmed medlingens kvalitet och medlingsfunktionens utveckling.

Förteckningen över medlare finns på nederländska och franska.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling kan användas inom

• civilrätt (inbegripet familjetvister),
• handelsrätt,
• arbetsrätt.

Det förekommer också reparativ medling på det straffrättsliga området men detta faller inte under den federala medlingsbyråns befogenhetsområde.

Det vanligaste området för medling är inom civilrätten, och då särskilt i familjerättsliga ärenden.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Att använda sig av medling är parternas fria val, och det blir inga påföljder om den misslyckas.

Enligt de senaste familjerättsliga bestämmelserna måste domaren informera parterna om möjligheten att använda sig av medling.

Det finns en uppförandekod för medlare på nederländska och franska.

Information och utbildning

Det finns mycket information om medling på webbplatsen, på både nederländska och franska. Här finns också svar på olika frågor om medling (hur det går till, vad det kostar, vem man kontaktar osv.).

För professionella medlare

På webbplatsen finns en särskild yrkessida för medlare, Le coin des professionnels/Nieuws voor bemiddelaars. Här finns information om kriterier för auktorisering och utbildningsmöjligheter för medlare.

Den federala medlingsbyrån har reglerat medlarutbildningen, men själva utbildningen tillhandahålls av den privata sektorn.

Utbildningsprogrammet omfattar en allmän del på 60 timmar varav minst 25 timmar teori och minst 25 timmar praktik.

• Den allmänna delen täcker generella medlingsprinciper (etik/filosofi), studier av olika former av alternativ tvistlösning, tillämplig juridik, sociologiska och psykologiska aspekter samt medlingsprocessen.
• Den praktiska utbildningen omfattar programmets ämnesområden och utvecklar genom rollspel förmågan att förhandla och kommunicera.

Utöver denna allmänna del av utbildningen finns särskilda kurser för varje typ av medling (minst 30 timmar som kan fördelas fritt mellan teoretisk och praktisk utbildning).

Det finns särskilda kurser för medling i familjeärenden, civil- och handelsrättsliga ärenden och sociala ärenden.

Auktorisering

• Kriterier för auktorisering av medlare.
• Direktiv för inlämning av ansökan om auktorisering som medlare enligt lagen av den 21 februari 2005.
• Förteckning över ansökningar om auktorisering som medlare (Word).

Utbildning/fortbildning

Grundutbildning

• Beslut av den 1 februari 2007 om villkor och förfaranden för auktorisering av utbildningsanstalter och utbildning av auktoriserade medlare (PDF).
• Förteckning över utbildningsanstalter som godkänts av den federala medlingsbyrån.

Fortbildning

• Beslut av den 18 december 2008 om auktoriserade medlares skyldigheter i fråga om fortbildning och kriterier för godkännande av program för detta.

Uppförandekod

• Uppförandekod för auktoriserade medlare (Word).

Hantering av klagomål

• Beslut om förfarandet för återkallande av överenskommelse, fastställandet av påföljder enligt uppförandekoden och förfarandet för tillämning av dessa påföljder.

Vad kostar medling?

Medling är inte kostnadsfritt. Medlarens arvode avtalas mellan den enskilda medlaren och parterna. Detta regleras inte i lag. Vanligen betalar parterna halva arvodet var.

För en part med låga inkomster är det möjligt att få bidrag till medlarens arvode, om medlaren är auktoriserad.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG, ska parterna kunna begära att innehållet i en skriftlig medlingsöverenskommelse görs verkställbart. Medlemsstaterna ska meddela vilka domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran. Belgien har inte meddelat detta ännu.

Enligt artiklarna 1733 och 1736 i rättegångslagen kan en medlingsöverenskommelse stadfästas av en domare, vilket gör överenskommelsen autentisk och verkställbar. Formellt tolkas då överenskommelsen i en dom.

Det finns ett alternativ till stadfästandet. Medlingsöverenskommelsen kan nämligen också upprättas som notariehandling hos en notarie. Överenskommelsen blir då autentisk och verkställbar utan att man behöver vända sig till domstol. Detta kräver dock att alla parter är överens.

Länkar

Belgiska justitieministeriet

Federala medlingsbyrån

Vem kontaktar man?

Bulgariens justitieministerium har inrättat ett register över medlare inom ramen för det centrala registret över icke vinstdrivande juridiska personer som tillhandahåller allmännyttiga tjänster.

På justitieministeriets webbplats finner man

• en förteckning över medlare,
• privata organisationer som utbildar medlare.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling kan användas inom många olika rättsområden. Dessa områden regleras eller begränsas dock inte av lagstiftning. Hittills har flertalet registrerade medlare inriktat sig på handels- och företagsrelaterad medling.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medling är helt frivilligt. Även om medling är ett alternativt sätt att lösa tvister utan att vända sig till domstol ställs inga krav på medling när domstolsförfaranden inleds.

Det finns ingen särskild uppförandekod för medlare. Bestämmelser om etiska normer finns dock i lagen om medling och i förordning nr 2 av den 15 mars 2007, där villkor och förfaranden för godkännande av medlingsorganisationer fastställs.

Information och utbildning

De organisationer som tillhandahåller utbildning för medlare finns inom den privata sektorn.

Utbildningsseminarier anordnas om exempelvis rättsliga förfaranden och etikregler för medlares uppträdande samt om det förfarande som anges i lagen om medling och i förordning nr 2 av den 15 mars 2007.

Vad kostar medling?

Medlingen är inte kostnadsfri. Medlaren och de berörda parterna kommer överens om betalningen.

Finns det möjlighet att verkställa en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt direktiv 2008/52/EG (som syftar till att främja och underlätta medling som ett alternativt sätt att lösa gränsöverskridande tvister i EU) ska det vara möjligt att begära att innehållet i en skriftlig medlingsöverenskommelse görs verkställbart.

Bestämmelserna i direktiv 2008/52/EG om verkställighet av medlingsöverenskommelser har införlivats i lagen om medling.

Detta kommer medlemsstaterna att meddela domstolar och andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran.

Vem kontaktar man?

Tjeckiens skyddstillsyns- och medlingstjänst (Probační a mediační služba ČR) är det centrala organet för medling som metod att hantera följderna av ett brott genom förhandlingar mellan gärningsman och brottsoffer i ett straffrättsligt förfarande. Skyddstillsyns- och medlingstjänsten lyder under Tjeckiens justitieministerium.

För medling i civilrättsliga mål kan man vända sig till någon av de medlare som erbjuder denna tjänst. Kontaktuppgifter till medlare i Tjeckien på olika webbplatser går att hitta om man söker på begreppet ”medling” (mediace).

En förteckning över medlare finns exempelvis på de webbplatser som tillhör tjeckiska medlarorganisationen, tjeckiska advokatsamfundet och förbundet för skiljedoms- och medlingsförfaranden. Kontaktuppgifter till Tjeckiens skyddstillsyns- och medlingstjänst inom ramen för distriktsdomstolarna finns på denna tjänsts webbplats.

Justitieministeriets förteckning över medlare enligt lag nr 202/2012 om medling finns här.

Det finns även flera andra icke-statliga organisationer och aktörer på medlingsområdet.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling kan användas inom alla rättsområden, om annat inte föreskrivs i lagstiftningen. Detta inbegriper familje-, handels- och straffrätt. Enligt civilprocesslagen kan domaren, när så är ändamålsenligt och lämpligt, besluta att parterna i målet ska delta i ett inledande tretimmarsmöte med en medlare. I sådana fall kan rättegången skjutas upp i upp till tre månader.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Ja, medling regleras både i lag nr 202/2012 om medling och, i fråga om straffrättsliga förfaranden, i lag nr 257/2000 om Tjeckiens skyddstillsyns- och medlingstjänst.

Information och utbildning

För att bli registrerad medlare i enlighet med lag nr 202/2012 om medling måste man klara ett yrkesprov inför en nämnd som utses av justitieministeriet. Medlare som verkar inom ramen för skyddstillsyns- och medlingstjänsten i enlighet med lag nr 257/2000 om Tjeckiens skyddstillsyns- och medlingstjänst måste klara ett lämplighetsprov.

Utbildningen av medlare på det straffrättsliga området anordnas av skyddstillsyns- och medlingstjänsten, medan medlarutbildning på övriga rättsområden erbjuds av en rad organ och utbildningsanstalter.

Vad kostar medling?

Medling genom skyddstillsyns- och medlingstjänsten är kostnadsfri, eller så står staten för kostnaderna.

Om domstolen skjuter upp en tvistemålsförhandling och beslutar att parterna ska träffa en medlare, gäller den taxa som fastställs i de rättsliga genomförandeföreskrifterna (400 tjeckiska kronor för varje påbörjad timme) för de första tre timmarna av medlingsmötet. Parterna delar på kostnaderna (om parterna är befriade från domstolsavgifter träder staten in). Pågår medlingen längre än tre timmar står parterna till lika del för kostnaden, men bara upp till det belopp som överenskommits mellan medlaren och medlingsparterna, dvs. parterna i målet.

Är det möjligt att verkställa en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt direktiv 2008/52/EG kan parterna i en tvist begära att en skriftlig medlingsöverenskommelse görs verkställbar. En överenskommelse mellan medlingsparterna i ett tvistemål kan föreläggas domstolen för godkännande när förfarandet fortsätter. Resultatet av en medling i ett straffrättsligt förfarande genom skyddstillsyns- och medlingstjänstens försorg får beaktas av åklagaren och domstolen i deras beslut i ett visst mål.

Medling i tvistemål

Kapitel 27 i rättegångslagen innehåller bestämmelser om medling i tvistemål vid byretten, landsretten eller vid Sjö- och handelsdomstolen.

Rätten kan på parternas begäran utse en medlare som ska hjälpa parterna att själva komma överens om en lösning på tvisten (rättsmedling).

Syftet med förfarandet är att ge parter i mål som handläggs av domstol en möjlighet, om de så önskar, att försöka lösa tvisten på annat sätt än genom det traditionella förlikningsförfarandet i domstol, som bygger på gällande lagstiftning, eller genom ett domstolsavgörande. Genom rättsmedling kan parterna få möjlighet att nå fram till en lösning av tvisten som båda parterna uppfattar som mer tillfredsställande, eftersom parterna får större inflytande över händelseförloppet och hänsyn tas till deras underliggande intressen, behov och framtid.

Domare eller tjänstemän vid den berörda domstolen, eller advokater som domstolsförvaltningen godkänt som medlare i det berörda landsrettsdistriktet, kan utses till medlare.

Medlaren fastställer i samråd med parterna hur medlingen ska genomföras. Om parterna samtycker kan medlaren hålla möten med parterna var för sig.

Varje part står för sina egna medlingskostnader, om parterna inte kommit överens om något annat.

Om medlingen leder till en lösning kan denna föras till protokollet, varefter målet kan avskrivas.

Enligt § 478(1)(2) i rättegångslagen kan en förlikning som ingåtts vid domstol eller andra myndigheter ligga till grund för verkställighet om domstolsavgöranden kan verkställas enligt lag.

Enligt § 478(1)(4) kan en skriftlig förlikning rörande obetalda skulder som ingåtts utanför domstol ligga till grund för verkställighet om det i förlikningen uttryckligen anges att den kan ligga till grund för verkställighet.

Rättegångslagen finns på webbsidan Retsinformation.

Medling i brottmål

Genom lag nr 467 av den 12 juni 2009 om konfliktråd med anledning av brott, som trädde i kraft den 1 januari 2010, införs ett permanent och landsomfattande system för konfliktlösning i brottmål.

Polischefen i varje polisdistrikt inrättar ett konfliktråd, där offret och gärningsmannen tillsammans med en neutral medlare kan träffas med anledning av ett brott.

Medling i konfliktråd kan endast äga rum om parterna samtycker till att delta. Barn och ungdomar under 18 år kan dock endast delta med sin förmyndares samtycke. Medling i konfliktråd kan endast äga rum om gärningsmannen i allt väsentligt har erkänt sitt brott.

Medlaren fastställer hur konfliktrådet ska genomföras efter diskussion med parterna. Vid konfliktrådet hjälper medlaren parterna att diskutera brottet och kan hjälpa dem att formulera eventuella överenskommelser som de vill ingå.

Medling i konfliktråd ersätter inte straffet eller brottets andra rättsliga följder.

Lagen om konfliktråd med anledning av brott finns på webbsidan Retsinformation.

Vem kontaktar man?

I tvistemål kan man kontakta den domstol som handlägger målet. Uppgifter om adress och telefonnummer etc. till den berörda domstolen kan fås via webbsidan Domstolsstyrelsen.

I brottmål kan man kontakta det polisdistrikt som handlägger målet. Uppgifter om adress och telefonnummer etc. till det berörda polisdistriktet kan fås via webbsidan Rigspolitiet.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Se ovan.

Finns det några särskilda regler som måste följas?

Se ovan.

Information och utbildning

Se ovan.

Vad kostar medling?

Se ovan.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Se ovan.

Vem kontaktar man?

Det finns många organisationer som hjälper till med medlingstjänster. Nedan finns ett urval av de viktigaste organisationerna:

• Federala förbundet för medling i familjeärenden (Bundes-Arbeitsgemeinschaft für Familien-Mediation e.V. (BAFM): Fritschestrasse 22, 10585 Berlin, Tyskland)
• Federala medlingsförbundet (Bundesverband Mediation e.V. (BM): Wittestrasse 30K, 13509 Berlin, Tyskland)
• Federala förbundet för medling i ekonomiska ärenden och arbetsärenden (Bundesverband Mediation in Wirtschaft und Arbeitswelt e.V. (BMWA): Prinzregentenstrasse 1, 86150 Augsburg, Tyskland)
• Medlingscentralen (Centrale für Mediation GmbH & Co.KG (CfM): Gustav-Heinemann-Ufer 58, 50968 Köln, Tyskland)
• Tyska advokatsamfundet (medlingsgruppen vid det tyska advokatsamfundet (Arbeitsgemeinschaft Mediation im Deutschen Anwaltverein), Littenstrasse 11, 10179 Berlin, Tyskland)
• Tyska medlingsförbundet (Deutsche Gesellschaft für Mediation (DGM), Friedrich-Ebert-Strasse 10, 59425 Unna, Tyskland)
• Tyska forumet för medling (Deutsches Forum für Mediation (DFfM), Hohe Strasse 11, 04107 Leipzig, Tyskland)
• Internationella centrumet för familjekonflikter och bortförande av barn (Internationales Mediationszentrum für Familienkonflikte und Kindesentführung e.V. (MiKK), Fasanenstrasse 12, 10623 Berlin, Tyskland)

Dessa organisationer kan hjälpa parter som vill anlita en medlare att hitta en lämplig sådan.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Generellt sett är medling alltid tillåten om det inte finns något formellt rättsligt krav om att en viss tvist eller annan fråga måste lösas i domstol. De områden där medling oftast kommer i fråga är familjerätt, arvsrätt och handelsrätt.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medlingslagen (Mediationsgesetz) (artikel 1 i lagen om främjande av medling och andra förfaranden för tvistlösning utanför domstol av den 21 juli 2012, (Bundesgesetzblatt) I, s. 1577), trädde i kraft i Tyskland den 26 juli 2012. Detta var den första lagstiftningen som formellt reglerade medlingstjänsterna i Tyskland. Genom lagen införlivas även det europeiska medlingsdirektivet i tysk lagstiftning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område, EUT L 136, 24.5.2008, s. 3). Den tyska medlingslagen går utöver vad EU-direktivet kräver. Direktivet gäller endast för gränsöverskridande tvister på civil- och handelsrättens område. Medlingslagen är tillämplig på alla former av medling som förekommer i Tyskland, oavsett typ av tvist och parternas hemvist.

Den tyska medlingslagen fastställer endast överordnade principer. Medlare och parter har ett stort spelrum vid genomförandet av en medling. I lagen definieras för det första vad som avses med ”medling” och ”medlare”, för att avgränsa medling från andra förfaranden för tvistlösning. Medling är dessutom en strukturerad metod, där parterna med hjälp av en eller flera medlare frivilligt och under eget ansvar försöker bilägga sin tvist. Medlare är oberoende och opartiska personer utan beslutanderätt, med uppgift att vägleda parterna genom medlingen. Man har medvetet avstått från att fastställa ingående regler om hur en medling formellt ska genomföras. Däremot fastställs vissa redovisningsskyldigheter och verksamhetsbegränsningar för att säkra medlarnas oberoende och opartiskhet. Vidare är medlarnas tystnadsplikt gentemot klienterna uttryckligen reglerad i lag.

Processlagstiftningen (t.ex. civilprocesslagen Zivilprozessordnung) innehåller olika incitament som syftar till att främja alternativ tvistlösning. När talan väcks vid en civilrättslig domstol ska parterna således ange om de redan har försökt lösa tvisten genom medling och om det enligt deras mening finns särskilda skäl att inte överväga ett sådant tillvägagångssätt. Vidare kan domstolen föreslå parterna medling eller en annan utomrättslig tvistlösningsmetod och, om parterna väljer att godta ett sådant förslag, vilandeförklara målet. För närvarande finns det inga planer på att införa rättshjälp i samband med medling. Enligt § 278.5 i civilprocesslagen kan domstolen som ett förlikningsförfarande eller ett ytterligare försök till uppgörelse i godo hänvisa parterna till en förlikningsdomare (Güterichter) som är utsedd specifikt för detta syfte och inte har någon beslutsfattande makt. Förlikningsdomaren får använda alla metoder för att lösa tvister, däribland medling.

Förbundsregeringen har med sin rapport av den 20 juli 2017 uppfyllt sina rättsliga skyldigheter att underrätta förbundsdagen om hur lagen fungerar fem år efter att den trädde i kraft. Rapporten finns att läsa här. Den visar att medling som ett alternativt sätt att lösa tvister ännu inte används i önskad utsträckning i Tyskland. Enligt rapporten finns inget omedelbart behov att vidta några lagstiftningsåtgärder. Utifrån resultaten i rapporten kommer förbundsregeringen ändå att undersöka hur man bättre kan uppnå målet att främja medling enligt lagen om medling.

Information och utbildning

Allmän information finns på webbplatsen för justitieministeriet (Bundesministerium der Justiz).

Det finns ingen fastställd yrkesbeskrivning för medlare. Det finns inte heller några begränsningar när det gäller vem som har tillträde till medlaryrket. En medlare ska under eget ansvar se till att han eller hon genom ändamålsenlig utbildning och fortbildning har de kunskaper och erfarenheter som krävs för att vägleda parterna genom medlingen på ett sakkunnigt sätt. I lagen fastställs vilka kunskaper, kompetenser och metoder en ändamålsenlig utbildning som regel bör förmedla. Alla personer som uppfyller dessa kriterier kan arbeta som medlare. Det finns ingen bestämd minimiålder och inte heller några krav på att en medlare ska ha en viss grundutbildning med avslutad universitetsexamen.

Om parterna vill få garantier för att medlaren har kvalificerad utbildning och tillräcklig erfarenhet på området kan de fritt välja en certifierad medlare (”zertifizierten' Mediator”). Federala justitieministeriet utnyttjade sin befogenhet att utfärda ett lagstadgat instrument genom en förordning om utbildning och fortbildning av certifierade medlare (Verordnung über die Aus- und Fortbildung von zertifizierten Mediatoren), där mer specifika villkor fastställs för utbildningen till medlare och fortbildningen för certifierade medlare, men också krav på utbildningsinrättningarna.

För närvarande finns inga planer på att införa ett formellt förfarande.

Medlarutbildning erbjuds av förbund, föreningar, universitet, företag och enskilda personer.

Vad kostar medling?

Medlingen är inte kostnadsfri. Privata medlare och de berörda parterna ingår ett avtal om betalningen.

Det finns varken några bestämmelser som reglerar medlingsavgifter eller statistik över kostnaderna. Normalt sett brukar avgifterna ligga på 80–250 euro per timme.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

I princip kan en överenskommelse som grundas på medling verkställas med hjälp av en advokat (som en förlikning) eller en notarie (som en offentlig notariehandling §§ 796a–796c och 794.1.5 i civilprocesslagen).

Länkar

Federala förbundet för medling i familjeärenden

Federala medlingsförbundet

Federala förbundet för medling i ekonomiska ärenden och arbetsärenden

Medlingscentralen

Tyska advokatsamfundet

Vem kontaktar man?

Förlikning innebär att en förlikningsman eller ett förlikningsorgan agerar i tvistemål. Förlikning regleras genom lagen om förlikning. Denna lag utformades för att införliva direktiv 2008/52/EG om vissa aspekter på medling på privaträttens område i Estlands nationella lagstiftning.

Enligt lagen om förlikning kan en förlikningsman vara vilken fysisk person som helst som båda parterna har godkänt för ändamålet. Vidare kan en advokat eller notarie fungera som förlikningsman. Enligt den särskilda lagen kan en förlikningsman också vara placerad vid ett offentligt organ på statlig eller lokal nivå.

På Notariekammarens webbplats finns en förteckning över notarier.

En förteckning över advokater som fungerar som förlikningsmän finns på Estlands advokatsamfunds webbplats.

Du kan kontakta följande icke-statliga organisationer:

• Estlands samfund för medlare lämnar information på både estniska och engelska.
• Estlands förening för barnens välbefinnande är en icke vinstdrivande förening som stöder barns rättigheter. Till verksamheten hör rådgivning till föräldrar som vill separera eller skiljas. Föreningen uppmuntrar föräldrar att använda förlikningsmännens tjänster för att skydda barnens intressen. Föreningen har också arrangerat kurser om medling för familjer.
• De estniska försäkringsbolagens sammanslutning har inrättat en försäkringsmedlare som ska behandla tvister mellan försäkringstagare och försäkringsbolag eller försäkringsförmedlare.

Upphovsrättskommittén, som har inrättats som en del av justitieministeriet, är ett förlikningsorgan i den mening som avses i § 19 i lagen om förlikning. Kommittén hanterar ansökningar om de åtgärder som ska tillämpas för att verk som skyddas av upphovsrätt, eller innehåll som skyddas av närbesläktade rättigheter, ska kunna användas fritt i vissa fall.

Enligt lagen om lösning av kollektiva arbetsmarknadskonflikter (dvs. tvister som gäller villkoren i ett kollektivavtal) har parterna i sådana konflikter möjlighet att anlita en offentlig förlikningsman. Den offentliga förlikningsmannen är en opartisk expert som har i uppgift att hjälpa parterna i arbetsmarknadskonflikter att nå en kompromiss. Den offentliga förlikningsmannen för kollektiva arbetsmarknadskonflikter är Meelis Virkebau – e-post: meelis.virkebau@riikliklepitaja.ee. Mer information finns på den offentliga förlikningsmannens webbplats.

I vissa fall kan justitiekanslern fungera som medlare. Trots att lagen om justitiekanslerns ämbete inte hänvisar till begreppet ”ombudsman” utför justitiekanslern i praktiken även en ombudsmans uppgifter, t.ex. att övervaka att offentliga organ agerar på ett sätt som inte strider mot de grundläggande rättigheterna och friheterna eller mot principerna för god förvaltning. Justitiekanslern har också en övervakande roll gentemot lokala myndigheter och offentligrättsliga och privaträttsliga juridiska personer som utför uppgifter som hör till offentlig förvaltning. Sedan 2011 har justitiekanslern även agerat som barnombudsman enligt artikel 4 i konventionen om barnets rättigheter och hanterat förlikning i tvister som rör diskriminering. Mer om detta finns att läsa på justitiekanslerns webbplats.

När kan medling användas och inom vilka områden är det vanligast?

I allmänhet kan det förlikningsförfarande som föreskrivs i lagen om förlikning användas för att lösa alla civilrättsliga tvister som på något sätt avser förlikning. Det finns ett förlikningsförfarande för civilrättsliga tvister som gäller privaträttsliga förhållanden och som hanteras av en distriktsdomstol. Trots att det inte finns någon statistik som möjliggör en jämförelse förefaller medling vara vanligare inom familjerättens område.

Justitiekanslern handlägger tvister där en enskild person hävdar att han eller hon utsatts för diskriminering beroende på kön, ras, nationalitet eller etnisk härkomst, hudfärg, språk, ursprung, religion, politisk eller annan åskådning, ekonomisk eller social status, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller andra egenskaper enligt gällande lag. Medlare kan också kopplas in i ärenden som handlar om grundläggande rättigheter.

Den offentliga förlikningsmannens befogenhet gäller kollektiva arbetsmarknadskonflikter.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Den allmänna principen i estnisk lag är att det är frivilligt att använda sig av medling. Reglerna för förlikning och villkoren för verkställande av överenskommelser om förlikning återfinns i lagen om förlikning.

Estlands civilprocesslag innehåller särskilda regler om förlikning av en domare i situationer där en förälder överträder ett beslut gällande kontakt med ett barn. Enligt § 563 i den lagen kan domstolen på begäran av en förälder kalla båda föräldrarna till domstolen för att lösa en sådan tvist genom överenskommelse. Domstolen kallar föräldrarna personligen till domstolen och informerar dem om de eventuella juridiska konsekvenserna (böter eller kvarhållande i häkte) om de underlåter att inställa sig.

Enligt civilprocesslagen får domstolen också besluta att parterna ska delta i en förlikningsprocess i enlighet med lagen om förlikning om den, mot bakgrund av de fakta som kommit fram i ärendet, bedömer att detta är nödvändigt för att kunna lösa tvisten.

Förfaranderegler för förlikningsfunktionen vid Estniska försäkringsbolagens sammanslutning finns på nätet.

Bestämmelserna om förlikning genom justitiekanslern återfinns i lagen om justitiekanslerns ämbete. Den offentliga förlikningsmannens insatser och parternas rättigheter och skyldigheter när det gäller att lösa kollektiva arbetsmarknadskonflikter regleras i lagen om lösning av kollektiva arbetsmarknadskonflikter.

De särskilda villkoren när det gäller upprättshovskommitténs förlikningsförfarande fastställs i upphovsrättslagen.

Information och utbildning

De som är verksamma som förlikningsmän enligt lagen om förlikning, inklusive notarier och advokater, har ofta egna webbplatser med närmare information om sina tjänster. På Notariekammarens webbplats finns en förteckning över notarier. En förteckning över advokater som fungerar som förlikningsmän finns på Estlands advokatsamfunds webbplats.

Information om justitiekanslerns verksamhet som barnombudsman finns på justitiekanslerns webbplats. På justitiekanslerns webbplats hittar du även information om förlikning i tvister som gäller diskriminering.

Information om den offentliga förlikningsmannens verksamhet finns på dennes webbplats.

Utbildning för medlare tillhandahålls av den privata sektorn (exempelvis samfundet för medlare). Det finns inga särskilda regler för utbildning av medlare.

Vad kostar medling?

I lagen om förlikning finns ingen bestämmelse som kräver att förlikning ska vara gratis, utan kostnaden ska bestämmas genom en överenskommelse mellan medlaren och parterna.

När en domstol har föreslagit att parterna i ett mål ska vända sig till en förlikningsman eller har beordrat parterna att genomgå ett förlikningsförfarande enligt lagen om förlikning, kan en part som inte har råd att betala för förlikningsförfarandet, eller som bara delvis eller genom delbetalningar kan betala för detta, som en form av rättshjälp ansöka om att helt eller delvis befrias från kostnaderna för förlikningsförfarandet, som då i stället bekostas av den estniska staten.

Om justitiekanslern agerar som förlikningsman tas ingen avgift ut. Det kan emellertid uppkomma andra kostnader i samband med förlikningsförfarandet. Justitiekanslern fattar då beslut om vem som ska bära dessa kostnader.

Den offentliga förlikningsmannens insatser för att lösa kollektiva arbetsmarknadskonflikter är också avgiftsfria. Övriga kostnader för att lösa sådana konflikter ska bäras av den part som bedöms ha gjort sig skyldig till fel, eller fördelas enligt överenskommelse mellan parterna.

Den upphandlande myndigheten för de estniska försäkringsbolagens sammanslutning tar ut en administrativ avgift på 50 euro och förlikningsmannen tar ut en avgift på högst 160 euro. Tillsammans med avgifter för socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring uppgår detta belopp till sammanlagt 214,08 euro. Om ett förlikningsförsök misslyckas tas bara halva förlikningsmannens avgift ut.

Är det möjligt att verkställa en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt lagen om förlikning ska den överenskommelse som förlikningsprocessen leder fram till vara verkställbar efter att ett lämpligt förfarande för att förklara den verkställbar har fullbordats i enlighet med §§ § 627¹ eller § 627² i civilprocesslagen. En notarie kan också förklara en överenskommelse vara verkställbar efter en förlikning som skötts av en notarie eller en advokat i linje med bestämmelserna i lagen om notarietjänster. Särskilda bestämmelser om verkställbarhet för överenskommelser om förfarandet för kontakt med ett barn fastställs i § 563 i civilprocesslagen.

Alla överenskommelser som ingås till följd av ett förlikningsförfarande som har godkänts av justitiekanslern är verkställbara.

En överenskommelse som nås efter det att den offentliga förlikningsmannen har bidragit till att lösa en kollektiv arbetsmarknadskonflikt är giltig och bindande för båda parter från och med den dag den ingås, såvida man inte enats om ett annat datum för ikraftträdande. Denna typ av överenskommelse är dock inte en exekutionstitel.

2017 års lag om medling, Mediation Act 2017, trädde i kraft den 1 januari 2018.  Genom lagen införs ett omfattande regelverk för att främja tvistlösning via medling som ett alternativ till domstolsprocesser. Målet med lagen är att främja medling som ett praktiskt, effektivt och ändamålsenligt alternativ till domstolsprocesser, och på så sätt sänka de juridiska kostnaderna, påskynda lösningen av tvister och minska den stress och bitterhet som domstolsprocesser ofta leder till.

Lagen

• innehåller allmänna principer för hur behöriga medlare ska genomföra medling – avsnitten 6–8,
• föreskriver införande av uppförandekoder för hur behöriga medlare ska genomföra medling – avsnitt 9,
• föreskriver att kommunikation mellan parterna under medlingen ska vara konfidentiell – avsnitt 10,
• föreskriver ett möjligt framtida inrättande av ett medlingsråd för att utöva tillsyn över området – avsnitt 12,
• inför en skyldighet för solicitors och barristers att ge parter i en tvist rådet att överväga medling som ett sätt att lösa tvisten – avsnitten 14 och 15,
• gör det möjligt för en domstol att, på eget eller parternas initiativ, uppmana parterna att överväga medling som ett sätt att lösa tvisten – avsnitt 16,
• föreskriver vilken verkan medlingen ska ha på preskriptionsfrister – avsnitt 18,
• föreskriver att en domstol, vid fördelningen av rättegångskostnaderna i sådana tvister som avses i avsnitt 16 i lagen, om den anser det motiverat får beakta en parts oskäliga vägran eller underlåtenhet att använda sig av medling eller en parts oskäliga vägran eller underlåtenhet att delta i medling efter uppmaning om detta från domstolen enligt avsnitt 16 – avsnitten 20 och 21.

Lagen är tillämplig på alla civilrättsliga förfaranden som kan inledas vid domstol, förutom de undantag som anges i avsnitt 3 i lagen.

Vem kontaktar man?

I Grekland står följande institutioner till tjänst med medling:

• Enligt lag nr 4640/2019 (officiella kungörelseorganet, serie I, nr 190, 2019), som införlivar direktiv 2008/52/ΕG, ska en medlare a) ha en högskoleexamen eller en motsvarande examen från en internationellt erkänd institution, b) vara utbildad av en utbildningsanordnare för medlare som är erkänd av den centrala medlingsnämnden eller ha en godkänd examen från en annan EU-medlemsstat, och c) vara ackrediterad av den centrala medlingsnämnden och registrerad som medlare. Den som har en doktorsexamen eller en motsvarande utländsk examen i medling behöver inte ytterligare utbildning av en utbildningsanordnare för medlare för att bli ackrediterad, och får delta direkt i ackrediteringsproven. Offentliga och kommunala tjänstemän samt domstolstjänstemän eller anställda vid offentligrättsliga juridiska personer och institutioner, och tjänstegörande exekutionsbiträden eller offentliga tjänstemän, får inte utöva medlaryrket. Offentliga tjänstemän och anställda av offentligrättsliga juridiska personer får endast fungera som ackrediterade medlare inom ramen för sitt arbete.
• Minst två gånger om året genomgår kandidatmedlare prov som anordnas av den centrala medlingsnämndens undernämnd för prov. Proven har både en skriftlig och en muntlig del och omfattar också en bedömning på grundval av simuleringar.
• Undernämnden för prov beslutar var, när och hur proven ska hållas. Dess beslut meddelas de godkända utbildningsanordnarna och publiceras på justitieministeriets webbplats minst 30 dagar i förväg.
• Den centrala medlingsnämnden utformar och driver de elektroniska registren över medlare, vilka publiceras på justitieministeriets webbplats: a) det allmänna registret över medlare, med ackrediterade medlare i hela landet i strikt alfabetisk ordning, och b) det särskilda registret över medlare, med de ackrediterade medlarna i varje förstainstansdomstols domkrets.
• Den centrala medlingsnämnden ackrediterar och registrerar medlarna i medlarregistren efter proven. Medlare som redan var ackrediterade när lag nr 4640/2019 trädde i kraft behåller sin ackreditering.
• Ministeriet för arbete, social säkerhet och omsorg tillhandahåller en statlig tjänst som innebär att en anställd kan begära en offentlig utfrågning om en anställningsrelaterad tvist. Ansvaret för detta förfarande ligger på yrkesinspektionen (Epitheorisi Ergasias). En specialiserad inspektör arrangerar en utfrågning av arbetsgivaren för att denna ska kunna förklara sin ståndpunkt. Utfrågningen ingår inte ett rättegångsförfarande.
• Konsumentombudsmannen (Sinigoros tou Katanaloti) är en oberoende myndighet under tillsyn av ministeriet för regional utveckling och konkurrens. Denna ombudsman står utanför domstolarna och reglerar konsumenttvister som görs upp i godo. Samtidigt har den en rådgivande samhällsroll för behandling av problem inom dess ansvarsområde. Myndigheten utövar också tillsyn över förlikningsnämnderna (Epitropes Filikou Diakanonismou) som i landets kommuner (Nomarchiakes Aftodioikiseis) handlägger ärenden som inte samtidigt är domstolsmål.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medlingsförfarandet kan omfatta befintliga eller framtida civilrättsliga och handelsrättsliga tvister av nationell eller gränsöverskridande karaktär, förutsatt att de berörda parterna har befogenhet att avgöra saken i tvisten i enlighet med bestämmelserna i materiell rätt.

Även följande privata tvister omfattas av medlingsförfarandet, utan vilket talan inte prövas:

1. tvister mellan vånings- eller lägenhetsägare som härrör från ägarrelationerna på en våning, tvister som härrör från enkla och komplexa vertikala ägarrelationer, tvister mellan förvaltare och ägare till våningar, lägenheter och vertikala fastigheter, samt tvister som omfattas av tillämpningsområdet för artiklarna 1003–1031 i civillagen;
2. tvister som rör alla typer av skadeståndsanspråk för bilskador, mellan mottagarna av skadeståndet eller deras arvingar och de som ska betala skadeståndet eller deras arvingar, samt anspråk inom ramen för en bilförsäkring, mellan försäkringsbolag och försäkringstagare eller deras arvingar, såvida inte skadehändelsen orsakade dödsfall eller kroppsskador;
3. tvister som rör avgifter enligt artikel 22a i civilprocesslagen;
4. familjetvister, med de undantag som anges i artikel 592.1 a, b och c i civilprocesslagen;
5. tvister som rör skadeståndsanspråk från patienter eller deras anhöriga mot läkare som uppkommer i samband med läkarens yrkesverksamhet;
6. tvister som härrör från varumärkes-, patent-, formgivnings- eller mönsterintrång;
7. tvister som härrör från börskontrakt.

• Inom arbetsrätten och i konsumenttvister enligt ovan.
• I fall av offer för våld inom familjen (lag nr 3500/2006).
• För särskilda överträdelser enligt lag nr 3094/2010.

Finns det särskilda regler som måste följas?

– Medling i tvister som anges i lag nr 4640/2019 är tillåten i följande fall:

1. Om parterna enas om att använda medling efter att tvisten har uppkommit.
2. Om parterna anmodas att använda medling och samtycker till detta.
3. Om medling krävs av en rättslig myndighet i en annan medlemsstat och detta inte påverkar den allmänna moralen och ordningen.
4. Om medling krävs enligt lag.
5. Om ett skriftligt avtal mellan parterna omfattar en medlingsklausul.

– Den domstol som prövar en privat tvist som kan bli föremål för medling får när som helst under förfarandet och när så är lämpligt, med hänsyn till alla omständigheter i målet efter eget gottfinnande, anmoda parterna att använda medlingsförfarandet för att lösa tvisten. Om parterna samtycker tas den berörda skriftliga överenskommelsen till protokollet. I detta fall ska rätten skjuta upp förhandlingen minst tre månader och högst sex månader, utan hänsyn till avbrott i förhandlingarna. Konsekvensen är densamma i övriga fall av medling medan rättegången pågår. Om någon av parterna företräds av ett ombud omfattar fullmakten även överenskommelsen om medling.

– Att en privaträttslig tvist hänskjuts till medling hindrar inte att en interimistisk åtgärd vidtas avseende den tvisten, i enlighet med civilprocesslagen. Den domare som beslutar om den interimistiska åtgärden får enligt artikel 693.1 i civilprocesslagen fastställa att talan ska väckas i huvudmålet efter minst tre månader.

– Förstainstansdomstolens åklagare (Eisangeleas Protodikon) har inom ramen för sina befogenheter och i enlighet med artikel 25.4 a i lag nr 1756/1988 (officiella kungörelseorganet, serie I, nr 35, 1988) rätt att rekommendera att parterna om möjligt använder medling.

– Parternas överenskommelse att använda medling omfattas av bestämmelserna i materiell avtalsrätt och ska omfatta en beskrivning av vad medlingsförfarandet avser.

– Parterna deltar i medlingsförfarandet tillsammans med sitt juridiska ombud, med undantag för konsumenttvister och mindre tvister, där det räcker om de deltar själva. En tredje part får också delta i förfarandet, om detta bedöms vara nödvändigt, efter överenskommelse mellan parterna och medlaren.

– En medlare utses av parterna eller en tredje part som väljs av alla parterna, exempelvis ett medlingscentrum. Om inte parterna skriftligen kommer överens om något annat används en enda medlare.

– Tid, plats och andra detaljer för medlingen fastställs av medlaren och parterna tillsammans. Om det inte är möjligt för både parterna och medlaren att vara fysiskt närvarande på samma plats och vid samma tid får medlingen genomföras med hjälp av videokonferens via dator eller annat telekonferenssystem som alla parter i tvisten har tillgång till.

– När medlarna fullgör sina uppgifter får de kommunicera med parterna och träffa dem antingen separat eller gemensamt. Uppgifter som en part ger medlaren får inte utan partens samtycke meddelas den andra parten.

– Medlingen är av förtrolig karaktär och protokollförs inte. Den måste genomföras på ett sätt som inte bryter mot konfidentialiteten, såvida inte parterna kommer överens om något annat. Innan förfarandet inleds ska alla berörda parter skriftligen enas om att hålla medlingsförfarandet konfidentiellt. Samma skyldighet gäller också eventuella tredje parter som deltar i förfarandet. Om parterna vill kan de skriftligen åta sig att tiga om innehållet i en eventuell överenskommelse under medlingen, såvida inte det är nödvändigt att lämna underrättelse om överenskommelsen för att den ska kunna genomföras, i enlighet med artikel 8.4, eller av skäl som hänför sig till allmän ordning.

– Om tvisten prövas i domstol eller blir föremål för skiljedomsförfarande hörs inte medlaren, parterna, deras juridiska ombud och andra deltagare i medlingsförfarandet som vittnen och de får inte lämna information som härrör från eller är kopplad till medlingsförfarandet. De får särskilt inte åberopa parternas diskussioner, uttalanden och förslag eller medlarens åsikter, såvida inte detta krävs av skäl som hänför sig till allmän ordning, framför allt för att skydda minderåriga eller undvika risk för att någon skadas fysiskt eller psykiskt.

– Vid fullgörandet av sina uppgifter är medlaren endast civilrättsligt ansvarig för avsiktlig försummelse.

Den praktiska tillämpningen av alternativ tvistlösning

Det enda förfarande som kan anses existera i Grekland är förlikning.

Enligt artiklarna 99 och följande i konkurslagen kan en medlare utses för ett förlikningsförfarande, på fysisk eller juridisk persons begäran till konkursdomaren (ptocheftiko dikastirio).

Konkursdomaren ska bedöma grunden till begäran och kan utse en medlare som domaren väljer ur ett sakkunnigregister. Medlaren ska sträva mot ett avtal mellan gäldenären och dennes fordringsägare som åtminstone företräder majoriteten av fordringarna (regleras i lag). Syftet är att rädda gäldenärens företag med alla lämpliga åtgärder.

Medlaren får begära att kredit- eller finansinstitut lämnar sådana uppgifter om gäldenärens verksamheter som krävs för medlingsförfarandet.

Om en överenskommelse inte kan nås ska medlaren utan dröjsmål meddela rättens ordförande, som då överlåter ärendet till konkursdomstolen. Därmed avslutas medlarens uppdrag.

Information och utbildning

Den centrala medlingsnämnden har ansvar för att lösa eventuella problem i samband med medling.

Den centrala medlingsnämnden får efter eget gottfinnande inrätta undernämnder för att snabbt kunna lösa och granska problem som härrör från tillämpningen av lag nr 4640/2019. Dessa undernämnder består av ledamöter i den centrala medlingsnämnden, vilka får vara medlemmar av flera undernämnder. Dessa undernämnder har den centrala medlingsnämndens uttryckliga tillstånd att fatta det avgörande beslutet om frågor de behandlar, såvida det inte i lag nr 4640/2019 uttryckligen anges att den centrala medlingsnämnden fattar beslutet i plenum.

I varje fall ska den centrala medlingsnämnden ha fyra undernämnder, med två års mandatperiod och följande ansvarsområden:

1. Nämnden för medlarregistret, som har ansvar för registret över medlare, för alla relevanta frågor eller handlingar som rör registren och för insamling av de årliga verksamhetsrapporterna.
2. Etik- och disciplinnämnden, som har ansvar för medlarnas efterlevnad av de skyldigheter som härrör från lag nr 4640/2019, för tillämpning av disciplinregler och för att vidta disciplinära åtgärder.
3. Nämnden för inspektion av utbildningsanordnare, som har ansvar för alla frågor som rör utbildningsanordnare för medlare.
4. Provnämnden, som har ansvar för att hålla skriftliga och muntliga prov och betygsätta medlarna för ackrediteringsändamål.

En utbildningsanordnare för medlare, som har godkänts genom ett särskilt motiverat beslut av den centrala medlingsnämnden, är något av följande:

En utbildningsanordnare för medlare, som har godkänts genom ett särskilt motiverat beslut av den centrala medlingsnämnden, är något av följande:

A. En privaträttslig, juridisk person som kan inrättas av

1. ett advokatsamfund eller gemensamt av flera advokatsamfund,
2. ett eller flera advokatsamfund i samarbete med forsknings-, utbildnings- eller yrkesorgan.

I fall a och b är samarbete möjligt med en ansedd och internationellt erkänd utländsk utbildningsanordnare med erfarenhet av att anordna medlingsutbildning och mer allmänt av alternativ tvistlösning eller medling.

B. Centrumet för utbildning och livslångt lärande (KEDIVIM) vid en högre utbildningsanstalt, som har en relevant kursplan och vars verksamhet uteslutande sker enligt gällande bestämmelser för högre utbildningsanstalter, förutsatt att alla villkor i lag nr 4640/2019 är uppfyllda när det gäller utbildarnas utbildningskvalifikationer på medlingsområdet och det minsta antalet utbildare och deltagare.

C. En fysisk eller juridisk person som inrättats i enlighet med gällande grekisk lagstiftning eller lagstiftningen i en medlemsstat, vars huvudsyfte är att tillhandahålla utbildning om medling och andra alternativa sätt att lösa tvister.

Vad kostar medling?

1. Medlarens ersättning fastställs fritt genom ett skriftligt avtal mellan medlaren och parterna.
2. Om skriftligt avtal saknas fastställs medlarens ersättning på följande sätt: a) Om medling är obligatorisk förhandsbetalar den part som begär medling 50 euro till medlaren som avgift för den obligatoriska första medlingsförhandlingen. Parterna delar lika på betalningen. Om tvisten prövas i domstol anmodas den part i tvisten som inte deltog i medlingsförfarandet trots att parten kallades i detta syfte, eller som inte betalade medlarens avgift för den första obligatoriska medlingsförhandlingen, enligt artiklarna 176 och följande i civilprocesslagen att betala hela det belopp för den första obligatoriska medlingsförhandlingen som den part som begärde medlingen betalade. Detta belopp betraktas som rättegångskostnader oavsett rättegångens resultat. b) För varje medlingstimme efter den första obligatoriska förhandlingen är minimiavgiften 80 euro, som delas lika av parterna. Medlaren måste ge parterna fullständig information om sin ersättning.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

När medlingen avslutats, ska rapporten undertecknas av medlaren, parterna och deras juridiska ombud. Vid misslyckad medling ska rapporten bara undertecknas av medlaren. En av parterna får när som helst anmäla en överenskommelse till kansliet vid den domstol som har materiell och territoriell behörighet och där rättegången pågår eller ska inledas. Efter att rapporten har deponerats i domstolen är det inte tillåtet att väcka talan i samma tvist i den mån tvisteföremålet omfattas av parternas överenskommelse, och en eventuell pågående rättegång avbryts.

Om överenskommelsen kan verkställas gäller rapporten som ett verkställighetsbeslut i enlighet med artikel 904.2 c i civilprocesslagen sedan rapporten deponerats i den behöriga domstolens kansli. En officiell kopia utfärdas kostnadsfritt av den behöriga domstolens domare eller ordförande.

Om överenskommelsen i rapporten även innehåller bestämmelser om rättshandlingar som enligt lag ska ta formen av en notariell åtgärd krävs i tillämpliga fall notariella åtgärder. I sådana fall gäller reglerna för utarbetande av sådana notariehandlingar och avskrift av dem.

Sedan rapporten deponerats i den behöriga domstolens kansli får den användas som rättslig handling för att registrera eller ta bort en inteckning, i enlighet med artikel 293.1 c i civilprocesslagen.

Medlarens skriftliga underrättelse till parterna om den första obligatoriska förhandlingen eller den frivilliga överenskommelsen om medling i artikel 5 upphäver tills vidare preskriptionstiden för fordringar och rättigheter, om en sådan period redan har inletts i enlighet med bestämmelserna i materiell rätt, samt de processuella tidsfrister som fastställs i artiklarna 237 och 238 i civilprocesslagen, under den tid medlingsförfarandet varar.

Utan att det påverkar bestämmelserna i artiklarna 261, 262 och 263 i civillagen återupptas den upphävda preskriptionstiden för fordringar och rättigheter enligt materiell rätt dagen efter att det slås fast att en överenskommelse inte har nåtts, eller dagen efter att en förklaring om att en av parterna lämnar medlingsförfarandet delges den andra parten och medlaren, eller dagen efter att medlingsförfarandet har slutförts eller avslutats på något sätt.

Länkar

Atens advokatsamfund

Arbetsmarknads- och socialministeriet

Konsumentombudsmannen

Justitieministeriet

Grekiska centrumet för medlings- och skiljeförfaranden

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Medling i EU-länderna - Spanien

Antalet tvister som hamnar i domstol har ökat på senare år i Spanien, vilket påverkar domstolarnas möjligheter att bedriva sin verksamhet på ett smidigt sätt.

Man försöker därför att hitta alternativa tvistlösningsmetoder som är mer effektiva än de nuvarande.

Medling är en sådan metod, liksom skiljeförfaranden och förlikningsförfaranden.

Vem kontaktar man?

Se informationen om hur man hittar en medlare i Spanien.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Genom lag 5/2012 av den 6 juli om medling på privaträttens område införlivas Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 28 maj 2008 i spansk lagstiftning. Lagen fastställer bland annat en miniminivå för tillämpningen av metoden medling, utan att det påverkar tillämpningen av de autonoma regionernas bestämmelser.

Medling inom det arbetsrättsliga området

Medling är mycket vanligt inom det arbetsrättsliga området. Ibland måste försök till medling göras innan man får vända sig till domstol. Vid kollektiva arbetstvister förekommer ofta medling och även vid individuella arbetstvister sker medling i vissa autonoma regioner.

De autonoma regionerna har organ för medling i arbetstvister. På statlig nivå erbjuder det centrala medlings- och förlikningsorganet (Servicio Interconfederal de Mediación y Arbitraje, SIMA) gratis medling vid tvister som faller utanför behörigheten för organen i Comunidades Autónomas

Genom lag 36/2011, som reglerar domstolarnas arbete på det arbetsrättsliga området, införs ett särskilt intyg som ska styrka att det gjorts försök till förlikning eller medling på förhand inför den ansvariga administrativa instansen (Servicio de Mediación, Arbitraje y Conciliación [SMAC]) eller inför andra organ som uppfyller dessa funktioner enligt kollektivavtal (Convenio Colectivo), även om den följande artikeln innehåller ett antal undantag från detta krav

Genom lag nr 36/2011 införs inte bara en uttrycklig hänvisning till medling som en form av förlikning innan ett rättsligt förfarande inleds, utan medling tas också upp som en lösning som kan användas under processens gång.

Medling inom det civilrättsliga och familjerättsliga området

I lag 5/2012 om medling på privaträttens område ges också utrymme för att upplysa parterna om möjligheten till medling i samband med de förberedande förhandlingarna. Medling kan då fungera som ett sätt att lösa konflikten, och beroende på ärendets art kan domstolen också uppmana parterna att försöka nå en uppgörelse som gör att det rättsliga förfarandet kan avslutas, eller ge dem möjlighet att av egen vilja avsluta processen genom medling, skiljedom eller motsvarande.

Lag 5/2012 innebar således en väsentlig förändring inom denna rättsordning genom att den för första gången uttryckligen hänvisar till medling som en form av alternativ tvistlösning inom civilprocesområdet.

Inom det spanska rättssystemet är det först och främst på familjerättsområdet som medling utvecklats som en detaljerad och strukturerad tvistlösningsform.

På nationell nivå innebar lag 15/2005 ett väsentligt framsteg, i den meningen att den möjliggjorde medling som en valbar möjlighet för att lösa tvister inom familjerätten och på så sätt underströk valfriheten som ett centralt element i lagstiftningen. Den innebar också att parterna när som helst under en process kan be den ansvarige domaren att avbryta det rättsliga förfarandet och i stället välja medling för att avveckla ett familjerättsligt mål, och således lösa tvisten genom en överenskommelse mellan parterna.

I civilrätten ingår också möjligheten att parterna gemensamt enas om att avstå från domstolsförhandlingar och i stället använda sig av medling, dock utan att detta innebär att domstolen måste avstå från att inleda förfarandet och i stället hänvisa parterna till ett möte i informationssyfte. Det finns i detta lagrum inte heller någon rekommendation om att domstolen bör agera så.

Det varierar en hel del mellan de olika autonoma regionerna vilka möjligheter till medling som erbjuds inom familjerätten, och alternativen kan också skilja sig åt inom en och samma region. I vissa delar av Spanien är det regionens egen förvaltning som erbjuder tjänsten (till exempel i Katalonien, medan det i andra regioner kan vara kommunernas uppgift).

Domstolarnas allmänna råd (Consejo General del Poder Judicial) bistår och övervakar de medlingsinitiativ som genomförs vid olika domstolar i Spanien, med stöd av autonoma regioner, universitet, kommuner och olika organisationer.

Medling inom det straffrättsliga området

Medling inom det straffrättsliga området syftar dels till att återanpassa gärningsmännen, dels till att kompensera brottsoffren.

Vid mål som rör ungdomar (14–18 år) finns uttryckliga bestämmelser om medling som ett sätt att åstadkomma en återanpassning av ungdomarna. I sådana sammanhang sköts medlingen av grupper som är knutna till åklagarkammaren för ungdomsmål (Fiscalía de Menores), men den kan även handhas av organ som tillhör de autonoma regionerna eller av andra sammanslutningar, till exempel föreningar.

I fråga om mål som rör vuxna finns inga bestämmelser om medling, men i praktiken sker medling i vissa provinser med stöd av de straffrättsliga och straffprocessrättsliga bestämmelser som medger samtycke och nedsättning av straffet vid gottgörelse av skadan, samt tillämpliga internationella bestämmelser.

Vanligtvis förekommer medling vid lindriga brott, men det kan även ske i mål som rör grövre brott om det är motiverat av omständigheterna.

När det gäller könsbetingat våld fastställs det i la Ley Orgánica 1/2004 sobre Medidas de Protección Integral contra la violencia de género (tillämpningsbestämmelse om åtgärder för för fullgott skydd mot könsbetingat våld) att medling inte är tillåten som tvistlösningsform inom detta område. Det finns dock allt fler som förespråkar möjligheten till medling även inom denna del av rättsordningen och anser att man med fördel skulle kunna bedöma från fall till fall om medling är lämplig. I domstolarnas allmänna råds rapport om könsbetingat våld inom familjen framhölls det därför att mål som rör mildare våld och våld i hemmet skulle kunna avgöras i tvistemålsdomstol.

Domstolarnas allmänna råd bistår och övervakar de medlingsinitiativ som genomförs vid förundersökningsdomstolar, brottmålsdomstolar och provinsdomstolar i Spanien. Hittills har medling varit vanligast i Katalonien och Baskien.

Medling i förvaltningsrättsliga mål

I lagen om förvaltningsrättsliga mål finns det ingen uttrycklig bestämmelse om alternativ tvistlösning med hjälp av tredje part, men det finns heller ingen bestämmelse som utesluter en sådan möjlighet.

Lagen gör det emellertid möjligt att överlåta åt andra instanser än domstolar att bedöma huruvida förvaltningsmässiga regler och förhållanden är lagliga, eftersom man på så sätt kan undvika att belasta knappa resurser och erbjuda mindre kostsamma och snabbare metoder för att lösa många tvister.

Här hittar du information om de olika juridiska instanser som erbjuder medling i domstol, inom såväl privaträtt som bolagsrätt, straffrätt, arbetsrätt och familjerätt, och om de olika möjligheterna till tvistlösning utanför domstol via yrkessammanslutningar och andra specialiserade organ:  Portal de la Administración de Justicia

Finns det särskilda regler som måste följas?

Normalt utförs medlingen av en neutral tredje part som har tystnadsplikt.

Parterna kan med hjälp av sina advokater bestämma sig för att göra ett medlingsförsök och meddela domstolen detta. De kan också bli kontaktade av domstolen om domstolen finner att medling kan vara en framkomlig väg i målet.

I straffrättsliga sammanhang kontaktas först gärningsmannen och om denne ger sitt samtycke kontaktas brottsoffret för att göra ett medlingsförsök.

Information och utbildning

I lag 5/2012 om medling på privaträttens område anges att medlaren bör ha universitetsexamen eller examen från högre yrkesutbildning samt ha genomgått en specifik utbildning för uppgiften som medlare, vilken kan bestå i en eller flera skilda kurser som ges av institut som är formellt godkända och där det faktum att man slutfört kursen ger formell behörighet att fungera som medlare var som helst inom Spaniens territorium.

Vissa av de autonoma regionerna har också lagar och förordningar där det anges vilka kvalifikationer som behövs för att medla inom familjerätten. Som regel krävs det att medlaren har en grundläggande universitetsexamen plus en specialiserad, främst praktiskt inriktad utbildning för medlare, som regel mellan 100 och 300 kurstimmar.

Särskilda medlingsutbildningar anordnas normalt av universitet och yrkesorganisationer, exempelvis psykologförbunden och advokatsamfunden.

Vad kostar medling?

Medling med anknytning till domstol är i allmänhet kostnadsfri.

Inom det arbetsrättsliga området är de autonoma regionernas och det centrala medlingsorganet SIMA:s tjänster kostnadsfria.

Inom det familjerättsliga området är de tjänster som tillhandahålls av organ som samarbetar med domstolarna i allmänhet kostnadsfria. I Katalonien finns bestämmelser om kostnader för medlingsprocessen för personer som inte är berättigade till rättshjälp.

Inom det straffrättsliga området är den medling som tillhandahålls av offentliga organ kostnadsfri.

Vid medling utan anknytning till domstol står det parterna fritt att vända sig till en medlare och betala det arvode som man kommer överens om. I fråga om kostnaderna för medling regleras det tydligt i lag 5/2012 att kostnaderna ska delas lika mellan parterna om inget annat överenskommits, och att detta ska gälla oavsett om medlingen lett fram till en överenskommelse.

För att uppmuntra till tvistlösning utanför domstol anges det dock i lag 10/2012, som reglerar ett antal avgifter inom ramen för rättsväsendet samt Instituto Nacional de Toxicología y Ciencias Forenses (nationellt institut för toxikologi och rättsmedicin), att avgifter återbetalas om en tvistlösning utanför domstol har sparat in en del av de totala kostnaderna.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt lag 5/2012 ska parter som når en överenskommelse genom medling ha rätt att registrera denna överenskommelse som rättsligt giltig.

Om överenskommelsen även ska tillämpas i en annan stat, måste den utöver att ha registrerats som rättsligt giltig i Spanien också uppfylla kraven i de internationella överenskommelser som Spanien ingått, samt EU:s bestämmelser.

Om en överenskommelse uppnåtts genom medling efter det att ett rättsligt förfarande redan inletts, kan parterna be domstolen att godkänna den i enlighet med civilprocesslagen.

Möjligheterna till verkställighet av en överenskommelse som nåtts genom medling beror också på parternas frihet att på egen hand ingå överenskommelser inom den del av lagstiftningen det gäller.

Länkar

SERVICIO INTERCONFEDERAL DE MEDIACIÓN Y ARBITRAJE DE ESPAÑA

Vem kontaktar man?

I Frankrike finns det inte någon central eller statlig myndighet med tillsynsansvar för yrket ombudsman.

Det finns ingen officiell nationell webbplats om medling. Däremot finns det avsnitt om medling på www.justice.fr, på webbplatsen för Företagsombudsmannen, en offentlig tjänst och på webbplatsen för administrativ medling.

Varje appellationsdomstol publicerar listor över ombudsmän för civilrättsliga, socialrättsliga och handelsrättsliga ärenden. Dessa listor upprättades genom artikel 8 i lag nr 2016-1547 av den 18 november 2016 om modernisering av 2000-talets rättssystem. Deras huvudsakliga syfte är att informera domarkåren, men de kan också delas med målsägande i alla ärenden. De finns tillgängliga på de berörda appellationsdomstolarnas webbplatser.

När kan medling användas och inom vilka områden är metoden vanligast?

Parterna kan använda medling när som helst och inom alla rättsområden, utom de områden som undergräver de grundläggande samhällsreglerna för allmän ordning. Medling kan exempelvis inte användas för att kringgå tvingande regler för äktenskap eller skilsmässa.

Exempel på områden där medling används är

• tvister mellan grannar,
• tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster,
• familjetvister,
• tvister som rör mänskliga relationer inom organisationer,
• tvister mellan företag, t.ex. fullgörande av avtal eller andra konflikter,
• tvister mellan företag och banksystemet,
• tvister angående offentlig upphandling eller tvister med statlig förvaltning, offentliga inrättningar eller lokala myndigheter.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Användning av medling

Genom lag nr 95-125 av den 8 februari 1995 om organisation av domstolarna och civilrättsligt, straffrättsligt och administrativt förfarande infördes civilrättslig medling i fransk lag.

Regeringsförordning nr 2011-1540 av den 16 november 2011 införlivade EU-direktiv 2008/52/EG i fransk rätt. Genom direktivet upprättas en ram för att underlätta att tvister löses i godo med hjälp av en tredje part, ombudsmannen. Regeringsförordningen breddar räckvidden för direktivets bestämmelser till att inte bara omfatta gränsöverskridande medling utan också intern medling, med undantag för tvister avseende anställningsavtal eller som rör statens exklusiva administrativa rättigheter.

Genom regeringsförordningen av den 16 november 2011 ändrades också lagen av den 8 februari 1995 i syfte att fastställa en allmän ram för medling. Den definierar begreppet medling, preciserar de villkor som ombudsmannen ska uppfylla och bekräftar sekretessprincipen i samband med medling, vilket är avgörande för att medlingen ska få ett gott resultat.

Sedan 2010 erbjuder Företagsombudsmannen, utsedd genom dekret av republikens president och underställd ministern för ekonomi, finans och återhämtning, en kostnadsfri och konfidentiell medlingstjänst till offentliga och privata parter. På så sätt deltar ombudsmannen i utvecklingen av alternativa tvistlösningsmetoder, ett mål av allmänt intresse. Parterna kan vända sig till ombudsmannen i tvister mellan företag som gäller fullgörande av ett avtal eller andra konfliktsituationer, eller tvister angående offentlig upphandling eller tvister med statlig förvaltning, offentliga inrättningar eller lokala myndigheter.

Slutligen innehåller förvaltningsprocesslagen ett avsnitt om administrativ medling som begärs av parter eller domstol (se artikel L. 213-1 ff.)

Medling genom förlikning

Parterna kan besluta att anlita en ombudsman på eget bevåg. De behöver inte vända sig till en domstol för att göra det.

Parter som har ansökt om domstolsprövning av tvisten kan ändå enas om att kontakta en ombudsman för att lösa tvisten i godo.

Medling på order av domstolen

Om talan har väckts vid domstol kan den domare som handlägger målet, efter att ha inhämtat parternas tillstånd, utse en utomstående person till att höra parterna och ställa deras synpunkter mot varandra i syfte att finna en lösning på deras inbördes tvist (artikel 131-1 i civilprocesslagen).

När det gäller utövande av föräldraansvar och provisoriska åtgärder i samband med skilsmässor kan domaren också uppmana parterna att gå på ett informationsmöte om medling. Detta möte är kostnadsfritt för parterna och kan inte ge upphov till några särskilda sanktioner (artiklarna 255 och 373-2-10 i civillagen).

Lag nr 2019-222 av den 23 mars 2019 om programplanering för 2018-2022 och reform av rättssystemet inför medling efter råd av domstolen i artikel 373-2-10 i civillagen:

Om parterna är oense ska domstolen försöka ena dem.

För att hjälpa föräldrarna att komma överens om utövandet av föräldraansvar kan domstolen föreslå medling, såvida inte den ena föräldern påstås ha uppträtt våldsamt mot den andra föräldern eller barnet. Om föräldrarna samtycker till medling kan domstolen utse en familjeombudsman för detta ändamål, inklusive för det slutgiltiga beslutet om hur föräldraansvaret bör utövas.

Om det inte finns anklagelser om att den ena föräldern har uppträtt våldsamt mot den andra föräldern eller barnet, kan domstolen även uppmana föräldrarna att träffa en familjeombudsman som informerar dem om medlingens syfte och hur den går till.

Domstolen kan även förslå medling i administrativa ärenden: När en tvist ska avgöras av en förvaltningsdomstol i första eller andra instans kan domstolens ordförande med parternas samtycke förordna medling för att försöka nå en överenskommelse mellan dem (artikel L. 213-1 i förvaltningsprocesslagen). Samma regler gäller inför Högsta förvaltningsdomstolen (artikel L. 114-1 i förvaltningsprocesslagen).

Föreläggande om medling

Om talan har väckts vid domstol och parterna inte har samtyckt till medling kan domstolen beordra dem att inom den tidsfrist som domstolen fastställer träffa en ombudsman som ansvarar för att informera dem om medlingens syfte och hur den går till (artikel 127-1 i civilprocesslagen).

”Obligatorisk” medling

På grund av lagstiftningens utveckling på senare tid har det enligt fransk lag blivit obligatoriskt att använda medling under vissa omständigheter.

Genom artikel 7 i lag nr 2016-1547 av den 18 november 2016 om modernisering av 2000-talets rättssystem infördes på försök vid 11 domstolar ett krav på att familjemedling ska sökas innan ett ärende hänskjuts till domstol. Försöket skulle enligt plan avslutas i slutet av 2019 men förlängdes till den 31 december 2020 och sedan till den 31 december 2022.

En person som vill ändra ett beslut från en familjedomstol eller en bestämmelse i ett avtal som godkänts av domstol måste först göra ett försök med familjemedling innan ärendet går tillbaka till domstolen. Om så inte sker kommer ansökan om ändring att avvisas.

Detta gäller för ansökningar som rör barnets stadigvarande hemvist, umgängesrätt och rätten att ha barnet hos sig, en förälders bidrag till uppfostran och underhåll av ett minderårigt barn, samt beslut som gäller utövande av föräldraansvar.

Det är inte obligatoriskt att söka familjemedling innan ärendet går tillbaka till domstolen om

• en förälder har begått övergrepp mot den andra föräldern eller mot barnet, om det finns en ansökan om att godkänna ett avtal mellan parterna,
• eller om det enligt domstolens bedömning finns ett annat legitimt skäl för att inte kräva att parterna söker medling innan de återvänder till domstolen.

Genom lag nr 2019-222 av den 23 mars 2019 om programplanering för 2018-2022 och reformen av rättssystemet blev det obligatoriskt att använda alternativa tvistlösningsmetoder, såsom medling, för krav på betalning av ett belopp på högst 5 000 euro som rör tvister mellan grannar eller onormalt störande grannbeteende. Innan sådana ansökningar kan hänskjutas till domstol måste parterna själva försöka lösa tvisten genom förlikning ledd av en rättslig förlikningsman, medling eller ett deltagandeförfarande. Om de inte gör det kan domstolen på eget bevåg bestämma att ansökan är otillåtlig. I lagen anges emellertid undantag för följande fem situationer:

• Om minst en av parterna begär att domstolen godkänner ett avtal.
• Om ett överklagande måste inlämnas till det organ som utfärdade beslutet innan det hänsköts till en domstol.
• Om anlitandet av ett av de medel för tvistlösning i godo som anges i första stycket inte är tillgängligt av ett legitimt skäl, i synnerhet om rättsliga förlikningsmän inte är tillgängliga inom en rimlig period.
• Om det finns en särskild bestämmelse som föreskriver att domstolen eller förvaltningsmyndigheten i förväg ska försöka nå förlikning.
• Om fordringsägaren utan framgång har inlett ett förenklat förfarande för tvister om mindre värden.

Tvister vid förvaltningsdomstolen kan omfattas av obligatoriska föregående medlingsförfaranden. Sådana förfaranden är kostnadsfria och en ombudsman utses för varje typ av tvist. För närvarande tillhandahålls obligatorisk föregående medling för tvister rörande beslut från Pôle emploi (den franska motsvarigheten till Arbetsförmedlingen) och för vissa beslut rörande vissa offentliganställda (se dekret nr 2022-433 av den 25 mars 2022 om det obligatoriska föregående medlingsförfarande som gäller vissa tvister som rör offentlig förvaltning och vissa sociala tvister).

Medling i brottmål

I enlighet med artikel 41-1 i straffprocesslagen får en åklagare direkt eller via en ombudsman vid åklagarmyndigheten sörja för medling mellan gärningsmannen och brottsoffret före domen i offentliga förfaranden om det verkar som om en sådan åtgärd sannolikt kan säkerställa ersättning för den skada som drabbat brottsoffret, undanröja skadan som brottet orsakat eller bidra till gärningsmannens rehabilitering. Detta på begäran av brottsoffret eller med hans eller hennes medgivande.

Medling i brottmål innebär att brottsoffret och gärningsmannen aktivt bidrar till att lösa problem som uppstått på grund av brottet och att ersätta alla slags skador som vållats genom brottet. Processen leds av en straffrättslig ombudsman utsedd av åklagaren och måste göra det möjligt för brottsoffret att uttrycka sig fritt, att berätta omständigheterna och att framföra sina förväntningar när det gäller den skada som uppstått och yrkad ersättning. Genom direkt kontakt med brottsoffret ska gärningsmannen bli medveten om sina handlingar och deras konsekvenser i syfte att förebygga nya brott.

Om medlingsåtgärden inte genomförs i ett brottmål på grund av gärningsmannens beteende får åklagaren inleda förfarandet, såvida inte nya omständigheter framkommer. Medling i brottmål är förbjudet i fall som rör våld i parförhållanden enligt artikel 132-80 i strafflagen sedan lag nr 2020-936 av den 30 juli 2020 om skydd till offer för våld till hemmet trädde i kraft.

Reglering och tillsyn av medlare

De nationella etiska reglerna för ombudsmän är de regler som har antagits av EU.

Företagsombudsmän grundar även sin medling på allmänna handlingsprinciper.

Ackrediterade familjemedlingstjänster – dvs. tjänster med offentlig finansiering från kassan för familjebidrag, socialförsäkringskassan för jordbruket och justitieministeriet – ser till att vissa standarder uppfylls avseende tillhandahållandet och kvaliteten på dessa tjänster. Dessa standarder anges i en nationell referensram.

En etisk stadga för ombudsmän i administrativa tvister antogs 2017 för administrativ medling.

Genom dekret nr 2017-1457 av den 9 oktober 2017 om listor över ombudsmän vid appellationsdomstolar fastslogs villkoren för tillägg på en sådan lista. I dessa villkor föreskrivs att ombudsmän

1. inte får ha några fällande domar, olämplighetsförklaringar eller diskvalificeringsgrunder angivna i intyg nr 2 i sitt belastningsregister,
2. inte får ha begått några handlingar som strider mot ära, redbarhet och moral som givit upphov till disciplinära eller administrativa sanktioner i form av avsättning, tillfällig avsättning, uppsägning eller återkallande av godkännande eller tillstånd, och
3. ska ha bevis på utbildning och erfarenhet som visar på deras förmåga att utöva medling; kravet gäller både fysiska och juridiska personer: en fysisk person som tillhör en juridisk person och tillhandahåller medlingstjänster måste uppfylla de villkor som gäller för fysiska personer.

Information och utbildning

Den franska lagstiftningen har för närvarande inga bestämmelser om särskild utbildning i medling.

Det finns ett statligt diplom för familjeombudsmän (DEMF). Man måste inte ha detta diplom för att få tillhandahålla familjemedling, däremot är diplomet ett krav för att kunna arbeta vid en ackrediterad familjemedlingstjänst.

I brottmål får både fysiska personer och vederbörligen angivna organisationer verka som medlare inom domstolars och appellationsdomstolars jurisdiktion enligt de förfaranden som anges i artikel R. 15-33-30 i straffprocesslagen. En ombudsman får minst 35 timmars grundutbildning samt fortlöpande utbildning under hela sitt yrkesliv.

Vad kostar medling?

Den som utnyttjar medling vid eller utanför domstol måste betala för detta.

Medling är dock kostnadsfritt om man använder sig av en av de många offentliga medlingstjänster som finns, eller om det beordras i brottmål. Detsamma gäller när det är en nödvändig förutsättning för ett överklagande till förvaltningsdomstolen.

Ombudsmannens ersättning kan täckas av rättshjälp enligt artiklarna 118-9 och följande i dekret nr 91-1266 av den 19 december 1991. Ersättningen får inte överskrida 256 euro för en part eller 512 euro för alla parter.

För domstolsmedling fastställs beloppet av ansvarig domare för kostnadsbedömning efter det att ombudsmannens uppdrag fullgjorts och kostnadsredovisningen lämnats in (artikel 119 i dekret nr 91-1266 av den 19 december 1991). Domare som bedömer rättegångskostnaderna fastställer depositionsbeloppet och ersättningen (artiklarna 131-6 och 131-13 i civilprocesslagen). I avsaknad av exakt lagstadgad taxa är kostnaden för familjemedlingstjänster därmed varierande.

Statligt finansierade medlingstjänster förbinder sig att tillämpa en nationell skala för familjernas bidrag till kostnaden. Kostnaden per medlingsmöte som varje part ska betala kan variera från 2 euro till 131 euro beroende på parternas inkomster.

Finns det möjlighet att göra en överenskommelse som grundar sig på medling verkställbar?

När parterna når en överenskommelse, är den lika bindande för dem som ett kontrakt.

Om parterna så önskar går det att göra den verkställbar genom att inge den till behörig domstol för godkännande (se artikel 1565 i civilprocesslagen; artikel L. 213-4 i förvaltningsprocesslagen) eller enligt lag av den 22 december 2021 genom domstolens kansli, vilket anges på advokathandlingen.

När medlingen sker inom ramen för domstolsförhandlingar fastställer artikel 131-12 i civilprocesslagen att det är den domstol vid vilken talan väcktes som, på parternas begäran, ska godkänna deras överenskommelse.

Artikel L111-3 1 i civilprocesslagen om verkställighet fastställer att överenskommelser som nåtts genom domstolsmedling eller medling utanför domstol, och som förklarats verkställbara av allmän domstol eller förvaltningsdomstol, utgör exekutionstitlar.

När det gäller medling i brottmål anges i artikel 41-1 5 i straffprocesslagen att om gärningsmannen har förbundit sig att betala skadestånd till brottsoffret kan den senare på grundval av detta begära att skadeståndet betalas enligt förfarandet för ett betalningsföreläggande, i enlighet med de regler som anges i civilprocesslagen.

Den kroatiska regeringen ger via justitieministeriet (lagstiftningsmässigt, finansiellt och tekniskt) helhjärtat sitt stöd till utvecklingen och främjandet av medling, vilket har blivit en viktig del i reformerna av rättsväsendet.

Rättslig och utomrättslig medling

Medling kan ske i alla allmänna domstolar och specialdomstolar i första och andra instans (i distrikts-, regions, handels- och handelsöverdomstolen) i alla skeden i förhandlingarna, och således också under ett överklagande. Medling sköts alltid av en domare i den aktuella domstolen som är utbildad i medling och som finns upptagen i den förteckning över medlingsdomare som årligen fastställs av domstolens ordförande. Medlingsdomare bör aldrig medla i en tvist som de utsetts till domare i.

Utomrättslig medling har i många år framgångsrikt skett i Kroatiens näringslivskammare, handels- och hantverkskammare och arbetsgivarorganisation samt med hjälp av medlingsförbundet, advokatsamfundet, den kroatiska försäkringsbyrån och den kroatiska regeringens kontor för socialt partnerskap. Medling med utvalda medlare kan dock också ske utanför dessa institutioner.

I enlighet med medlingslagen (Kroatiens officiella kungörelseorgan, Narodne novine, nr 18/11) och reglerna för medlarregister och ackrediteringsstandarder för medlingsinstitutioner och medlare (NN, nr 59/11), ska justitieministeriet föra register över medlare.

Kommittén för alternativ tvistlösning

Justitieministeriet har inrättat en kommitté för alternativ tvistlösning med företrädare för domstolarna, åklagarmyndigheten, regeringens kontor för socialt partnerskap, näringslivskammaren, arbetsgivarorganisationen, handels- och hantverkskammaren och justitieministeriet.

Kommitténs har till uppgift att övervaka utvecklingen av den alternativa tvistlösningen och att genomföra program som finns samt att föreslå åtgärder för att främja vidareutvecklingen av alternativ tvistlösning. Kommitténs uppgift är också att komma med synpunkter på och besvara förfrågningar som gäller dess ansvarsområde.

Vid kommitténs möte den 26 november 2009 antogs etiska regler för medlare.

Rättsligt ramverk

Medling som ett sätt att lösa tvister reglerades för första gången genom lagen om medling (NN, nr 163/03, som trädde i kraft den 24 oktober 2003), som har införlivat några av de vägledande principerna i Europarådets rekommendation om medling i privaträttsliga tvister samt i EU:s grönbok om alternativa system för tvistlösning inom civil- och handelsrätt. Lagen ändrades 2009, och i början av 2011 antogs en ny lag om medling (NN, nr 18/11), som trädde i kraft i sin helhet det datum då Kroatien anslöt sig till EU.

Förutom lagen om medling, som är den viktigaste, finns andra lagar som delvis reglerar detta område och tillämpningsförordningar som ser till att lagen genomförs.

Medlingsprocessen

Medlingsprocessen inleds efter förslag av endera parten i en tvist, som godtas av den andra parten, på gemensamt förslag av båda parter om en uppgörelse i godo, eller på förslag av tredjepart (t.ex. en domare i domstol).

Medlare är en eller flera personer som sköter medlingen på grundval av en överenskommelse mellan parterna. Medlare måste vara utbildade (medlarens sakkunskap och skicklighet är en mycket viktig faktor för en framgångsrik medling) och genomgå kontinuerlig fortbildning. Rättsakademin spelar en ytterst viktig roll med sina utbildningar för medlare.

Medling sker enligt överenskommelse mellan parterna. Medlaren ser under medlingens gång till att parterna behandlas rättvist och jämlikt. Medlaren kan under medlingsförfarandet träffa varje part enskilt, och såvida parterna inte har kommit överens om annat, får medlaren bara lämna ut information och uppgifter som mottagits av ena parten till den andra parten om tillstånd till detta har getts. Medlaren kan delta i utarbetandet av överenskommelsen och ge rekommendationer om innehållet.

En överenskommelse som nåtts genom medling är bindande för de parter som har undertecknat den. Om parterna har åtagit sig vissa skyldigheter i enlighet med överenskommelsen måste dessa uppfyllas i god tid. En överenskommelse som nåtts genom medling är en verkställbar handling om den inbegriper en skyldighet som måste uppfyllas, för vilken parterna kan enas om en kompromiss, och om den innefattar en bestämmelse om direkt verkställighetstillstånd (verkställighetsklausul).

Såvida partnerna inte har kommit överens om annat står vardera parten för sina egna kostnader, medan medlingskostnaderna ska delas lika dem mellan eller i enlighet med speciallagstiftning eller medlingsinstitutionernas regler.

Enligt de flesta medlingsexperterna löses en tvist som avser rättigheter som parterna fritt kan förfoga över lämpligast genom medling, och motparterna bör nästan alltid uppmuntras till att lösa tvisten i godo. Medling är särskilt lämpligt vid företagstvister (dvs. handelstvister), samt vid gränsöverskridande tvister (en av parterna har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i ett EU-land) på det privat- och handelsrättsliga området. Noteras bör att gränsöverskridande tvister inte omfattar tullförfaranden, skatteförfaranden eller administrativa förfaranden eller tvister som avser statens ansvar för handlingar eller underlåtenhet att utöva sina befogenheter.

Andra länkar

Hitta en medlare

Mer information

1. Vem kontaktar man?

Genom lagdekret nr 28/2010 infördes i Italien ett system för medling på det civil- och handelsrättsliga området. Syftet är att underlätta en lösning utanför domstol i dispositiva tvistemål.

Medlingen utförs av medlingsorgan, dvs. offentliga eller privata organ som finns med i ett register över medlingsorgan som kontrolleras av justitieministeriet (registro degli organismi di mediazione).

All information om medling finns på webbplatsen för justitieministeriet.

På justitieministeriets webbplats finns en förteckning över godkända medlingsorgan.

Med hjälp av registret kan du kontakta ett medlingsorgan efter eget val och anlita det organets medlare. Mer information kan fås direkt från de olika medlingsorganen.

2. När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Du kan vända dig till medlingsorganen för utomrättslig lösning i alla tvister på det civil- och handelsrättsliga området som rör dispositiva rättigheter. I Italien är medling ett villkor för att väcka talan vid tvister om samäganderätt, sakrätt, delning, arv, familjeavtal, hyror, saklån, leasing av företag, ersättning för skador till följd av medicinskt ansvar och hälsoansvar eller ärekränkning genom press eller andra former av reklam samt försäkrings-, bank- och finansavtal. I sådana fall måste parterna företrädas av en advokat. Medling kan också vara frivillig på begäran av domstolen eller på grundval av en skyldighet som parterna har fastställt i avtalet.

3. Finns det särskilda regler som måste följas?

Regler för medling på privaträttens område fastställs för närvarande i lagdekret nr 28/2010 (ändrat genom lagdekret nr 69 av den 21 juni 2013, omvandlat till lag nr 98 av den 9 augusti 2013 och senare genom lagdekret nr 132 av den 12 september 2014, omvandlat, med ändringar, genom lag nr 162 av den 10 november 2014 och genom  lagdekret nr 130 av den 6 augusti 2015) och i ministerdekret nr 180/2010.

4. Utbildning

De ska i synnerhet ha en examen eller ett examensbevis som minst motsvarar en universitetsexamen efter tre års studier, eller vara medlemmar i en yrkesförening eller branschorganisation, och ha genomgått en repetitionsutbildning som varar i minst två år med en utbildningsanordnare som godkänts av justitieministeriet. Under den tvååriga omskolningsperioden ska de ha deltagit som praktikanter i minst tjugo fall av medling.

Utbildningsinstituten som utfärdar intyg om genomgången utbildning för medlare är offentliga eller privata institut som är godkända av justitieministeriet efter kontroll av att de uppfyller vissa krav.

5. Vad kostar medling?

Reglerna för kostnaderna för medling (indennità di mediazione), som inbegriper avgifterna för att inleda förfarandet och kostnaderna för själva medlingen, fastställs i artikel 16 i ministerdekret nr 180/2010.

Beloppen anges i bilaga A till dekretet. Storleken beror på tvistens värde.

6. Är medlingsavtalet verkställbart?

I artikel 12 i lagdekret nr 28/2010 anges att om alla parter som deltar i medlingen bistås av en advokat, utgör det avtal som har undertecknats av parterna och advokaterna själva ett verkställbart instrument för obligatorisk expropriation (espropriazione forzata), skyldigheten att överföra vissa tillgångar (esecuzione per consegna e rilascio), fullgörande av en positiv eller negativ skyldighet (esecuzione degli obblighi di fare e non fare), och inskrivning av hypotek (ipoteca giudiziale). Advokater attesterar och intygar att avtalet är förenligt med de obligatoriska reglerna och den allmänna ordningen. I alla andra fall godkänns det avtal som bifogas protokollet på begäran av en part genom ett dekret från domstolens ordförande, efter det att det har fastställts att det är formellt korrekt och att de obligatoriska bestämmelserna och kraven i grunderna för rättsordningen har följts. I gränsöverskridande tvister som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 godkänns protokollet av ordföranden för domstolen i den domkrets där avtalet ska verkställas.

7. Är tillgången till medlarnas databas gratis?

För närvarande offentliggör justitieministeriet regelbundet på sin webbplats en förteckning över medlingsorgan och medlare som är registrerade vid varje medlingsorgan.

Detta är den länk som avses i avsnitt 1. Webbplatsen kan användas obegränsat och kostnadsfritt.

Vem kontaktar man?

Kontakta justitieministeriet (Ypourgeío Dikaiosýnis kai Dimosías Táxeos), Cyperns advokatsamfund (Pankýprios Dikigorikós Sýllogos), Cyperns handels- och industrikammare (Kypriako Emporikó kai Viomichanikó Epimelitírio) eller Cyperns vetenskapliga och tekniska kammare (Epistimonikó Technikó Epimelitírio Kýprou) för information om medling.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Förutsatt att de berörda parterna samtycker kan medling användas för att lösa alla civilrättsliga tvister, oavsett om de är gränsöverskridande eller inte, inbegripet handelstvister. Lagen gäller varken familjetvister eller arbetstvister som inte är gränsöverskridande tvister.

Finns det särskilda regler som måste följas?

I enlighet med 2012 års lag om vissa medlingsfrågor i civilrättsliga tvister (lag 159 (I)/2012) utser parterna en medlare i samförstånd. Förfarandet är informellt. I samråd med medlaren enas parterna om vilket förfarande som ska följas, dess varaktighet, tystnadsplikt, ersättning till medlaren och betalningsvillkor samt alla andra frågor som anses nödvändiga.

Vad kostar medling?

I enlighet med lagen enas parterna före medlingsförfarandet om olika frågor i samråd med medlaren, inbegripet hur medlarens ersättning ska fastställas, betalningsvillkoren och eventuella andra kostnader för förfarandet. Det finns med andra ord ingen fastställd kostnad för medling, utan den beror på ärendets komplexitet.

Är det möjligt att verkställa en överenskommelse som grundar sig på medling?

Om parterna når en överenskommelse upprättas denna skriftligen av medlaren, och båda parterna gemensamt, eller endera av dem med den andra partens uttryckliga samtycke, kan lämna in en begäran till domstolen om verkställighet av överenskommelsen. I detta fall bör den verkställas på samma sätt som ett domstolsbeslut.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Medling i EU-länderna - Lettland

I stället för att vända sig till domstol kan man försöka lösa en tvist genom medling. Medling är en form av alternativ tvistlösning där en särskild medlare går in och hjälper dem som är inblandade i en tvist att nå en överenskommelse. Såväl myndigheterna som juristkåren i Lettland är medvetna om fördelarna med medling.

Vem kontaktar man?

Användningen av medling för tvistlösning i civilrättsliga tvister är fortfarande i inledningsskedet i Lettland. Det finns inte något centralt statligt organ som ansvarar för tillsynen över medlaryrket.

Medlingsrådet

Medlingsrådet (Mediācijas padome), som grundades den 25 juli 2011, är paraplyorganisation för ett antal lettiska organisationer som arbetar med medling. Rådet har som mål att utarbeta gemensamma utbildningsstandarder för medlare, införa certifiering för utbildningsprogram, utarbeta och anta en uppförandekod för certifierade medlare, men också att företräda certifierade medlare, lämna synpunkter till nationella, lokala och andra myndigheter samt yttra sig i frågor rörande lagstiftning och rättspraxis med anknytning till medling.

Medlingsrådet grundades av följande organisationer:

• Medling och alternative tvistlösning (Mediācija un ADR).
• Integrerad medling i Lettland (Integrētā mediācija Latvijā).
• Samhällelig integration (Brottsoffercentrum) (Integrācija sabiedrībai (Cietušo atbalsta centrs));
• Samfundet för medlare inom affärsområdet (Komercmediatoru asociācija).

Medling och alternativ tvistlösning

Medling och alternativ tvistlösning (Mediācija un ADR) inrättades den 7 april 2005. Organisationen har till uppgift att

• främja en gradvis utveckling och tillämpning av alternativa tvistlösningsmetoder (medling, förlikning, neutral utredning av sakförhållanden, sakkunnigutlåtanden, skiljedomsförfarande osv.) i Lettland,
• delta i den politiska beslutsprocessen – till exempel i arbetsgrupper som tillsätts av offentliga organ,
• främja nivån på sina medlemmars yrkesmässiga kvalifikationer och tillhandahålla bästa möjliga medling och andra former av alternativ tvistlösning,
• sammanföra yrkesverksamma inom alternativ tvistlösning för att uppnå gemensamma mål,
• samarbeta med internationella organisationer och andra enskilda och juridiska personer.

Organisationen ger råd till tvistande parter och deras företrädare om valet av specialist, och anordnar föredrag och seminarier om medling och alternativa tvistlösningsmetoder. Flera av organisationens medlemmar är professionella medlare som specialiserat sig på tvister och brottmål. Medlemmarna har utbildat sig i förhandling och medling både i Lettland och utomlands hos erfarna medlare och konfliktlösare från USA, Storbritannien, Tyskland och andra länder.

Integrerad medling i Lettland

Organisationen Integrerad medling i Lettland (Integrētā mediācija Latvijā – IMLV) inrättades den 10 augusti 2007. Organisationens vision är ett samhälle som framgångsrikt löser tvister, där alla sidor i konflikten företräds på ett jämlikt sätt och tvistlösningsprocessen är humanistisk, rättvis och grundad på samarbete. IMLV inrättades i nära samarbete med den tyska organisationen för integrerad medling, Integrierte Mediation. Fortsatt samarbete planeras inom områdena utbildning, fortbildning, tillsyn, införande av medlingstjänster samt antagande av regler för god medlarsed.

IMLV:s mål är att främja utvecklingen av medling på regional, nationell och internationell nivå genom att göra medling till en del av tvistlösningsprocessen vid institutioner och inom organisationer, och till en del av arbetslivet och samhället i stort.

För att uppnå detta har IMLV satt upp följande mål:

• Att främja och utveckla idéerna om integrerat medlingsarbete i Lettland som en modern och högkvalitativ form av tvistlösning.
• Att främja samarbete mellan professionella medlare, organisationer och institutioner.
• Att definiera och framhålla konceptet integrerad medling och dess fördelar.
• Att informera och utbilda allmänheten om vad integrerad medling är och vilka möjligheter den innebär.
• Att sprida kunskap om framgångsrik integrering av medlingsarbetet.
• Att organisera medlarutbildning och utbildning om hur medling kan integreras inom olika verksamhetsområden.
• Att genomföra studier och undersökningar.

IMLV samlar företrädare för olika branscher – däribland professionella medlare – som har intresse av att integrera medlarkunskaper i sitt arbete och av att öka medvetenheten om medling som en väl fungerande metod för tvistlösning.

Samhällelig integration (Brottsoffercentrum)

Brottsoffercentrumet startade sin verksamhet 2003. Dess grundläggande syfte är att ge stöd till brottsoffer. Omkring 20 medlare har arbetat vid brottsoffercentrumet sedan 2004. De är specialutbildade i att använda medlingsförfaranden som även omfattar civilrättsliga tvister och förvaltningstvister.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling kan användas inom många områden. Vanligast är medling i familjerättsliga och handelsrättsliga tvister.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Att använda sig av medling är helt och hållet frivilligt.

Det finns inga krav på deltagande i medling för att få inleda eller gå vidare med rättsliga förfaranden.

Det finns heller inga särskilda regler eller uppförandekoder som styr medlarnas verksamhet.

Information och utbildning

En webbplats som tar upp medling är: http://www.mediacija.lv.

De två organisationerna Medling och alternativ tvistlösning och Samhällelig integration har fortbildare som erbjuder en grundläggande kurs i medling för framtida medlare och en kurs i grundläggande konfliktlösningskunskap som kan användas i såväl yrkesmässiga som personliga sammanhang.

Vad kostar medling?

Medling vid lösning av civilrättsliga tvister är inte kostnadsfri. Kostnaderna för medling beror på flera olika faktorer, som medlarens kvalifikationer och erfarenhet, tvistens art, antal medlingsmöten som behövs och annat.

I ärenden som gäller barns intressen och rättigheter tillhandahåller dock avdelningen för utlandsfrågor och förlikning vid Rigas familjedomstol (Rīgas Bāriņtiesas Ārlietu un samierināšanas pārvalde) gratis medlingstjänster för invånare i Riga. Tvisterna handlar ofta om underhåll, barns boendearrangemang, besöksrätt, vårdnad och vård om barn.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Direktiv 2008/52/EG föreskriver att det ska vara möjligt för parterna i en tvist att begära att innehållet i en skriftlig medlingsöverenskommelse görs verkställbar. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilka domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran.

Lettland har ännu inte meddelat dessa uppgifter.

Länkar

Mediācija.lv

Vem kontaktar man?

Det finns inget centraliserat organ eller regeringsorgan som ansvarar för medling (tarpininkavimas), och Litauen har inga planer på att inrätta ett sådant organ.

När kan medling användas, och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling (taikinamasis tarpininkavimas) kan användas vid civilrättsliga tvister (dvs. tvister som prövas i allmän domstol enligt civilprocesslagen).

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medling regleras i lagen om medling i civilrättsliga tvister (Civilinių ginčų taikinamojo tarpininkavimo įstatymas) och är helt frivillig. Det finns inga särskilda regler som uppförandekoder för medlare.

Information och utbildning

Än så länge finns det inget nationellt utbildningsprogram. Justitieministeriet (Teisingumo ministerija) bedriver emellertid utbildning vid sitt utbildningscentrum, och även privata organ bedriver utbildning. De privata organen omfattas inte av några särskilda regler.

Vad kostar medling?

Enligt lagen om medling i civilrättsliga tvister kan medling tillhandahållas mot ersättning eller kostnadsfritt. När medling tillhandahålls mot ersättning får förfarandet endast inledas efter det att en medlare i ett skriftligt avtal har kommit överens med båda parter i tvisten om hur stor ersättningen ska vara och hur betalningen ska ske.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt direktiv 2008/52/EG måste det gå att begära att innehållet i en skriftlig medlingsöverenskommelse

görs verkställbart. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om vilka domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran.

Enligt lagen om medling i civilrättsliga tvister är det upp till parterna att ange behörig domstol. Detta kan vara distriktsdomstolen på den ort där parterna är bosatta eller den ort där en av parterna har sitt säte.

Vem kontaktar man?

Det finns inget centralt organ som reglerar medlares verksamhet.

Bortsett från medling i specifika sektorer (banker, försäkringsbolag osv.), ombudsmannen, som ansvarar för medling på förvaltningsrättens område, och Ombudskommittee fir t’Rechter vun de Kanner (ombudsmannakommittén för barnets rättigheter), ägnar sig följande sammanslutningar åt medling:

• Luxemburgs förening för medling och auktoriserade medlare (Association luxembourgeoise de la médiation et des médiateurs agrées – ALMA asbl).
• Centrum för privaträttslig medling (Centre de médiation civile et commerciale – CMCC).
• Centrum för medling (Centre de médiation) (asbl).
• Centrum för social medling och familjemedling (Centre de médiation Socio‑Familiale, drivs av stiftelsen Pro Familia).

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling kan huvudsakligen användas i

• förvaltningsrättsliga ärenden,
• brottmål,
• familjemål,
• handelsmål, och
• granntvister.

Medling på privaträttens område präglas av att den sker i samförstånd och att förfarandet är konfidentiellt. Dessutom ska medlaren vara oberoende, opartisk och kompetent. Medlingen kan omfatta hela eller delar av tvisten. Den omfattar både medling enligt överenskommelse och enligt domstolsbeslut, och familjemedlingen har en central ställning.

Vid medling enligt överenskommelse (médiation conventionelle) kan en part föreslå för den andra parten/parterna att medling ska användas oberoende av ett rättsligt förfarande eller ett skiljeförfarande, så länge överläggningarna inte har inletts.

Vid medling enligt domstolsbeslut (médiation en justice eller médiation judiciaire) har talan redan väckts i en civilrättslig tvist, handelstvist eller familjetvist, och domstolen kan när som helst hänskjuta saken till medling, så länge överläggningarna inte har inletts. Detta gäller dock inte mål vid kassationsdomstolen eller interimistiska förfaranden. Domaren kan på eget initiativ eller på gemensam begäran av parterna kalla till medling, förutsatt att parterna är överens om att medling ska användas. I samband med vissa särskilda familjerättsliga mål vid domstolen kan domaren föreslå medling för parterna och anordnar ett kostnadsfritt informationsmöte där principerna för, förfarandet vid och effekterna av medling förklaras.

I brottmål kan åklagaren under vissa förutsättningar före sitt beslut om allmänt åtal fatta beslut om medling, om

• detta kan leda till att brottsoffret får ersättning för den skada som han/hon lidit,
• brottets konsekvenser undanröjs, eller
• detta bidrar till att brottslingen kan återanpassas i samhället.

Beslut om medling hindrar inte ett senare beslut om lagföring, särskilt om förutsättningarna för medling inte respekteras.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medling är helt frivilligt.

Förvaltningsrättslig medling och straffrättslig medling samt sektorspecifik medling regleras genom särskild lagstiftning.

Information och utbildning

Straffrättslig medling

Genom lagen av den 6 maj 1999 och  storhertigliga förordningen av den 31 maj 1999 regleras medling i straffrättsliga frågor. En allmän åklagare kan före sitt beslut om allmänt åtal fatta beslut om medling om detta kan leda till att brottsoffret får ersättning för den skada som han/hon lidit, till att brottets konsekvenser undanröjs eller till att brottslingen kan återanpassas i samhället. När en allmän åklagare fattar beslut om medling kan han eller hon utse vem som helst till medlare som är godkänd för detta uppdrag.

Auktorisering

Den som vill bli auktoriserad som medlare i straffrättsliga ärenden ansöker om detta hos justitieministern, som fattar beslut efter att ha rådfrågat den allmänna åklagaren.

Medling på privaträttens område

Genom lagen av den 24 februari 2012 upprättades en nationell rättslig ram för medling på privaträttens område genom ett nytt avsnitt i den nya civilprocesslagen. Genom denna lag har Luxemburg införlivat Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område. Enligt den nya lagen tillämpas de principer som gäller för gränsöverskridande tvister även på nationella tvister i enlighet med direktivet. Lagen kompletteras av storhertigliga förordningen av den 25 juni 2012 om förfarandet för godkännande av medlare vid domstol och medlare i familjeärenden, kravet på en särskild utbildning i medling samt rätten till ett kostnadsfritt informationsmöte.

Medlaren är en tredjepart vars uppdrag är att höra parterna tillsammans, eller i förekommande fall separat, för att lösa deras tvist. Medlaren tvingar inte på parterna en lösning utan uppmuntrar dem att förhandla sig fram till en uppgörelse i godo.

Medling vid domstol och i familjeärenden kan utföras både av auktoriserade och icke-auktoriserade medlare. En auktoriserad medlare är en fysisk person som auktoriserats av justitieministern.

Vid medling enligt överenskommelse eller vid gränsöverskridande tvist kan parterna anlita en icke-auktoriserad medlare.

Auktorisering

Justitieministern är behörig myndighet för auktorisering av medlare. Vid medling enligt överenskommelse på privaträttens område behöver medlarna inte vara auktoriserade.

Varje fysisk person kan begära att bli auktoriserad om han eller hon uppfyller villkoren 1) i lagen av den 24 februari 2012 varigenom medling på privaträttens område infördes i den nya civilprocesslagen samt 2) villkoren i storhertigliga förordningen av den 25 juni 2012 om förfarandet för godkännande av medlare vid domstol och medlare i familjeärenden, kravet på en särskild utbildning i medling samt rätten till ett kostnadsfritt informationsmöte.

I enlighet med direktiv 2008/52/EG och artikel 1251-3.1 tredje stycket i lagen av den 24 februari 2012 om medling undantas tillhandahållare av medlingstjänster som uppfyller motsvarande eller i allt väsentligt jämförbara auktoriseringskrav i ett annat EU-land från auktoriseringskravet i Luxemburg.

Auktorisering gäller tills vidare.

I artikel 1251-3.2 i den nya civilprocesslagen och storhertigliga förordningen av den 25 juni 2012 fastställdes följande kumulativa villkor som måste uppfyllas av fysiska personer som vill bli auktoriserade medlare:

1. Personen måste ge garantier om redbarhet, kompetens, utbildning, oberoende och opartiskhet.
2. Personen måste lämna in ett utdrag ur Luxemburgs straffregister eller motsvarande handling som utfärdats av de behöriga myndigheterna i det land där sökanden har haft sin hemvist under de fem senaste åren.
3. Personen måste åtnjuta medborgerliga rättigheter och kunna utöva sina politiska rättigheter.
4. Personen måste ha genomgått en särskild utbildning i medling i form av

• en masterexamen i medling som utfärdats av Luxemburgs universitet eller av ett universitet, en högre utbildningsanstalt eller en annan utbildningsanstalt på samma utbildningsnivå och som uppfyller krav i lagstiftning, förordningar eller administrativa bestämmelser i ett annat EU-land, eller
• tre års yrkeserfarenhet som kompletteras av en särskild utbildning i medling i enlighet med artikel 2 i storhertigliga förordningen av den 25 juni 2012, eller
• en utbildning i medling som är godkänd i ett annat EU-land.

Vid Luxemburgs universitet finns ett särskilt masterprogram i medling.

Vad kostar medling?

Medling är ofta kostnadsfri. Det anges tydligt om medling är avgiftsbelagd.

Vid medling enligt överenskommelse fastställer medlarna fritt sina arvoden. Avgifter och arvoden delas lika mellan parterna om de inte kommer överens om något annat.

Arvodena för medling enligt domstolsbeslut och medling i familjeärenden fastställs i en storhertiglig förordning.

Är det möjligt att verkställa en överenskommelse som grundar sig på medling?

Överenskommelser som grundas på medling på privaträttens område har samma bevisvärde som ett domstolsavgörande. Oavsett om dessa medlingsöverenskommelser har ingåtts i ett annat EU-land eller nationellt är de verkställbara inom EU med stöd av direktiv 2008/52/EG. Genom att behörig domare helt eller delvis godkänner överenskommelsen blir den verkställbar.

Direktivet införlivas i nationell lagstiftning genom lagen av den 24 februari 2012. Därigenom har medling fått samma ställning som andra rättsliga förfaranden.

Länkar

Justitieministeriet

Luxemburgs förening för medling och auktoriserade medlare (ALMA asbl)

Centrum för privaträttslig medling (CMCC)

Centrum för privaträttslig medling (CMCC asbl)

Centrum för medling (asbl)

Centrum för social medling och familjemedling

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Medling i EU-länderna - Ungern

I stället för att gå till domstol, varför inte lösa tvister genom medling? Detta är en alternativ tvistlösningsmetod (alternatív vitarendezés) där en medlare (közvetítő) hjälper parterna att nå en överenskommelse. Både den ungerska regeringen och ungerska jurister är väl medvetna om fördelarna med medling.

Vem kontaktar man?

Enligt 2002 års lag LV om medling (a közvetítői tevékenységről szóló 2002. évi LV. törvény) ansvarar justitie- och brottsbekämpningsministeriet (Igazságügyi és Rendészeti Minisztérium) för registrering av medlare och juridiska personer med anställda medlare.

Ett register över medlare och juridiska personer med medlare finns på länken från Förvaltnings- och justitieministeriet.

På webbplatsen finns allmän information och en möjlighet att söka medlare på namn, bransch, språkkunskaper och adress. Uppgifterna om juridiska personer omfattar namn, län och förkortning.

På samma webbsida finns registreringsblanketter för medlare och juridiska personer med medlare.

Följande icke statliga organisationer fungerar också som medlare:

• Nationella medlingsförbundet
• Avdelningen för alternativ tvistlösning och juridisk samordning vid Budapests handels- och industrikammare

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Lag LV från 2002 om medling omfattar privaträttsliga tvister, men undantar medling i förtalsmål, omprövning av förvaltningsbeslut, vårdnadstvister, upphörande av föräldraansvar, verkställighetsförfaranden, faderskapsmål och mål som väckts till följd av ett klagomål om att ett beslut strider mot grundlagen.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Användning av medlare är frivillig, men har vissa fördelar jämfört med lagen om avgifter (az illetékekről szóló törvény) och civilprocesslagen (polgári perrendtartás).

Om parterna deltar i medling efter första förhandlingen och den överenskommelse som nås godkänns av den sittande domaren behöver parterna bara betala halva domstolsavgiften. Till och med medlararvodet + moms (dock högst 50 000 forinter) får dras av från detta redan reducerade belopp. Den enda begränsning som finns är att slutsumman inte får vara lägre än 30 procent av originalbeloppet. Avdraget kan inte tillämpas om det enligt lag inte är tillåtet med medling i ett visst ärende.

Om parterna går med på medling före själva tvistemålsprocessen dras medlararvodet + moms (dock högst 50 000 forinter) från den domstolsavgift som ska betalas. Beloppet får inte vara mer än 50 procent lägre än det ursprungliga beloppet. Avdraget kan inte göras om lagen förbjuder medling i ett visst ärende, eller om parterna trots den överenskommelse som medlingen ledde fram till ändå beslutar sig för att avgöra tvisten i domstol (utom om syftet med att ta ärendet till domstol är att verkställa överenskommelsen, därför att den inte frivilligt efterlevts).

Det finns ingen nationell uppförandekod för medlare, men de flesta medlingsförbund följer den europeiska uppförandekoden för medlare (közvetítők európai magatartási kódexe).

Det finns en särskild uppförandekod för arbetsrättsliga tvister, som utarbetades av avdelningen för förlikning och medling i arbetsrättsliga ärenden (Munkaügyi Közvetítői és Döntőbírói Szolgálat).

Vissa domstolar erbjuder även kostnadsfri medling i redan pågående ärenden. De närmare bestämmelserna och en förteckning över domstolar finns på de ungerska domstolarnas webbsida: (http://birosag.hu/engine.aspx?page=Birosag_showcontent&content=Birosagi_kozvetites)

Information och utbildning

Det finns ingen särskild webbplats med information på engelska som rör medling eller någon nationell utbildningsinstans för medlare.

Webbplatsen om medling innehåller bara information på ungerska.

Vad kostar medling?

Medling är inte gratis. Betalningen avtalas mellan medlaren och parterna.

Kan man genomdriva en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt direktiv 2008/52/EG måste det gå att begära att innehållet i en skriftlig medlingsöverenskommelse går att genomdriva. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om vilka domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran

Parterna kan driva igenom innehållet av sin medlingsöverenskommelse. De kan begära att en domstol eller en notarius publicus (közjegyző) ska införliva överenskommelsen i en dom eller en officiell handling (közokirat) som sedan blir verkställbar.

Länkar

Webbplats med företeckning över ungerska medlare

Vem kontaktar man?

Det statliga organ som har ansvaret för medling på Malta är Maltas medlingscentrum, som inrättades genom kapitel 474 i 2004 års Mediation Act. Medlingscentrumet är ett forum till vilket parterna i en tvist kan vända sig eller hänvisas till för att lösa tvisten med hjälp av en medlare.

Centrumet kan kontaktas via justitiesekreteraren vid Maltas medlingscentrum, 158 Triq il-Merkanti, Valletta VLT 1176.

Det går också ringa på tfn +356 232 792 20 eller skicka ett e-postmeddelande till info@mediation.mt.

Centrumet ger parterna en förteckning över medlare som är ackrediterade av centrumet och uppmanar dem att välja en medlare från förteckningen som alla kan godta. Om parterna inte kan enas om en medlare som är godtagbar för dem båda, kommer centrumet att utse nästa person på förteckningen över godkända medlare.

När kan medling användas och inom vilka områden är det vanligast?

Medling får användas i tvistemål, familjemål, sociala ärenden, handelsrättsliga mål och industriärenden. Det bör noteras att medling i familjeärenden avser vissa familjetvister, såsom arvstvister eller tvister som uppstår i familjeföretag. Det omfattar inte separation eller äktenskapsskillnad, som handläggs av Civil Court (Family Section) och regleras av särskild lagstiftning.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medlingen är frivillig, men parterna i ett domstolsförfarande kan gemensamt ansöka om att domstolen ska skjuta upp förhandlingarna medan de försöker lösa tvisten genom medling. Domstolen får också skjuta upp förhandlingarna på eget initiativ så länge medlingsförfarandet varar och uppmana parterna att försöka lösa tvisten genom medling. I familjeärenden är det dock obligatoriskt med medling, framför allt vad gäller separationer, umgängesrätt med barn, vårdnad om barn och underhåll för barn och/eller makar.

Maltas medlingscentrum har en uppförandekod som medlarna måste följa under medlingsförfarandet.

Koden innehåller också bestämmelser om vad som händer om den inte följs. Centrumets styrelse får till exempel vidta disciplinära åtgärder mot medlare som bryter mot koden eller inte lever upp till dess principer. Medlare som har brutit mot någon av bestämmelserna i koden eller som har betett sig opassande stryks från listan över medlare under en period som styrelsen fastställer.

Information och utbildning

Enligt uppförandekoden för medlare bör medlare aktivt utnyttja kompetenshöjande utbildningsmöjligheter. Maltas medlingscentrum anordnar då och då utbildning för medlare. Den första kursen handlade om medlingskompetens och anordnades i juli 2008. En annan kurs, som syftade till att tillhandahålla utbildning i medlingsfärdigheter med fokus på de psykologiska, sociala och rättsliga aspekterna av separation, hölls den 16–18 april 2009.

Vad kostar medling?

Avgifterna regleras av förordningarna 2 och 4 i Legal Notice 309 från 2008, i dess ändrade lydelse enligt Legal Notice 365 från 2020 (se tilläggslagstiftning 474.01).

Vid medling med anknytning till familjedomstolen får parterna antingen välja en medlare i samförstånd från listan över personer som justitieministern utsett för detta ändamål (och själva stå för kostnaden), eller låta domstolen utse en medlare från en tjänstgöringslista över personer som justitieministern utsett för detta ändamål (i så fall är det domstolen som står för kostnaderna).

Kan man se till att en medlingsöverenskommelse blir verkställbar?

Enligt direktiv 2008/52/EG ska man kunna begära att innehållet i en skriftlig medlingsöverenskommelse blir verkställbart. Mediation Act från 2004 ändrades genom lag IX från 2010, främst i syfte att införliva bestämmelserna i direktivet om gränsöverskridande tvister och utvidga dem till att även gälla inhemska ärenden.

Länkar

Maltas medlingscentrum

2004 Mediation Act, Malta

Direktiv 2008/52/EG

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Medling i EU-länderna - Nederländerna

Vid medling löser parterna sin tvist tillsammans, under ledning av en oberoende medlare. Det finns många fördelar med denna typ av tvistlösning utanför domstol. I många fall krävs medling endast under en kort tid, vilket gör det möjligt att undvika långa, kostsamma rättegångar. Medlingen bidrar också till att upprätthålla förhållandet mellan parterna, eftersom de samarbetar för att finna en lösning.

Vem kontaktar man?

Det finns olika register över medlare i Nederländerna. Det nederländska medlarförbundet (Mediatorsfederatie Nederland, MfN) sköter registret över medlare (tidigare kallat NMI-registret). Förbundet företräder de största medlarorganisationerna i Nederländerna. Dess register omfattar endast medlare som uppfyller noggrant övervägda kvalitetsstandarder. Den nederländska regeringen använder MfN:s standarder som grund för registret över medlare inom rättshjälpssystemet (register som förs av rättshjälpsnämnden - (Raad voor Rechtsbijstand)). Det finns också ett internationellt register för alternativ tvistlösning.

Nederländska medlarförbundets adress:
Westblaak 140
3012 KM Rotterdam

Postadress:
PO Box 21499
3001 AL Rotterdam

Telefon: 010 – 201 23 44
E-postadress: info@mediatorsfederatienl.nl

När kan medling användas och inom vilka områden är det vanligast?

Medling är alltid tillåten och används mest i civilrättsliga och offentligrättsliga ärenden. Medling i brottmål har också varit möjlig i flera år.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medling sker på frivillig grund. Enligt lag måste inte de deltagande parterna underteckna ett medlingsavtal, vilket är ett avtal med klausuler om exempelvis konfidentialitet och ombud. Enligt MfN:s medlingsregler från 2017 (Mediationreglement 2017) ska dock parter som anlitar en MfN-medlare underteckna ett medlingsavtal.

MfN-medlare ska följa MfN:s uppförandekod och medlingsregler. Den som är missnöjd med en medlares arbete kan inge ett klagomål till stiftelsen för medlarkvalitet (Stichting Kwaliteit Mediators, SKM).

Information och utbildning

För att bli upptagen i medlarregistret måste medlare genomgå en erkänd grundutbildning i medling, klara ett teoretiskt slutprov och en bedömning samt visa upp ett intyg om gott uppförande (Verklaring Omtrent het Gedrag, VOG).

De måste också hålla sina kunskaper uppdaterade genom att uppfylla vissa krav vart tredje år. Närmare bestämt ska de under en treårsperiod behandla minst nio medlingsärenden med sammanlagt minst 36 timmars kontakt, och varje år avsluta minst två medlingsärenden med sammanlagt minst 8 timmars kontakt. Av de nio medlingsärenden som de ska behandla under varje treårsperiod ska minst tre avslutas genom en skriftlig överenskommelse och högst tre kan behandlas tillsammans med en annan medlare. Dessutom ska medlaren under varje treårsperiod tjäna in 48 fortbildningspoäng (PE-poäng). Vissa av dessa poäng ska tjänas in genom deltagande i diskussioner med kolleger. Medlaren ska också delta i en inbördes utvärdering vart tredje år. En inbördes utvärdering göra av kvalitetsskäl. Det innebär att en oberoende och opartisk kollega bedömer huruvida en medlares tjänster uppfyller de genomsnittliga krav som kan förväntas av en medlare. Medlarna i det nederländska medlarregistret måste med andra ord uppfylla hårda kvalitetskrav.

Vad kostar medling?

Olika medlare kan ta ut olika timtaxor. Medlarnas taxor är beroende av exempelvis erfarenhet, yrkesbakgrund och specialiseringsområde. Det är därför klokt att före medlingen fråga medlarna vad de har för timtaxa och vilka extra kostnader som kan tillkomma. Medlaren ska alltid specificera sina kostnader. Medlingskostnaderna är också beroende av medlingens varaktighet och hur många gånger medlaren rådfrågas. I genomsnitt kostar en medlare 150 euro per timme (exklusive moms).

Om du inte har råd att betala för en medlare kan du vara berättigad till rättshjälp om du uppfyller vissa kriterier. Om du har rätt till rättshjälp betalar du bara ett behovsprövat bidrag till kostnaden.

Klicka här om du vill ha mer information om kostnaden för medling.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt lagen kan parterna i en tvist begära att en skriftlig medlingsöverenskommelse görs verkställbar.

Länkar

Nederländska medlarförbundet

Medlingskostnader

MfN:s medlingsregler från 2017

Vem kontaktar man?

Det federala justitieministeriet för en förteckning över medlare. I denna förteckning finns endast medlare som har en ändamålsenlig utbildning och lämpliga kvalifikationer i övrigt.

Det finns emellertid ingen central myndighet som ansvarar för medlingstjänster.

Vissa organisationer erbjuder tjänster på kommersiell eller icke-kommersiell grund.

När ska medling väljas?

På civilrättens område kan medling användas för att lösa tvister som annars skulle ha prövats av allmän domstol. Medling ger parterna en möjlighet att lösa sin tvist på frivillig väg.

I vissa typer av granntvister är det obligatoriskt att innan talan väcks, först försöka lösa tvisten utanför domstol. Det kan göras genom att hänskjuta ärendet till en förlikningskommitté för att försöka lösa tvisten i ett förfarande före rättegången (ett förfarande som kallas prätorischer Vergleich) eller genom medling.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Det finns inga särskilda regler eller någon nationell uppförandekod för medlare. Vissa rättigheter och skyldigheter gäller endast för medlare som finns med på listan över registrerade.

Medlare är inte registrerade som specialister inom ett visst område, exempelvis familjetvister eller tvister som gäller medicin eller byggnader. Eventuell specialkompetens anges som en kompletterande upplysning.

Alla som har nödvändig utbildning kan enligt gällande bestämmelser bli uppförd på förteckningen över medlare. ”Medlare” är ingen skyddad yrkesbeteckning, men titeln ”registrerad medlare” får inte användas av obehöriga personer.

Information och utbildning

Ytterligare information om till exempel utbildning och krav för registrering som medlare i Österrike hittar du här. Uppgifterna finns endast på tyska.

Vad kostar medling?

Medling är inte gratis.

Medlararvodet fastställs enligt överenskommelse mellan den privata medlaren och parterna i tvisten.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt direktiv 2008/52/EG ska parterna kunna begära att innehållet i en skriftlig medlingsöverenskommelse görs verkställbart. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om vilka domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran.

Innehållet i en medlingsöverenskommelse är endast verkställbart om överenskommelsen har formen av en förlikning (Vergleich) som ingåtts inför domstol eller har bekräftats av en notarie.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Medling i EU-länderna - Polen

I stället för att gå till domstol, varför inte lösa tvister genom medling? Detta är en alternativ tvistlösningsmetod där en medlare hjälper parterna att nå en överenskommelse. Både den polska regeringen och polska jurister är väl medvetna om fördelarna med medling.

Vem kontaktar man?

År 2010 inrättades en enhet inom justitieministeriet med ansvar för medlingsfrågor, sedermera enheten för brottsoffer och främjande av medling (Wydział ds. Pokrzywdzonych Przestępstwem i ds. Promocji Mediacji) inom avdelningen för internationellt samarbete och mänskliga rättigheter. Bakgrundsinformation om medlingsverksamhet finns på justitieministeriets webbplats.

De senaste åren har justitieministeriet särskilt uppmärksammat frågor som rör utvecklingen och användningen av medling och andra former av alternativ tvistlösning i Polen, samt effektiviseringen av rättsväsendet och underlättandet av medborgarnas tillgång till rättslig prövning.

På ministeriets initiativ bildades 2010 ett nät av medlingssamordnare.
Nätet består för närvarande av över 120 personer (domare, övervakare och medlare) i åtta appellationsdomstolar, alla regiondomstolar och i distriktsdomstolarna i sex regioner.

För att erhålla råd och yttranden samarbetar justitieministeriet med det sociala rådet för alternativ konflikt- och tvistlösning (Społeczną Radą ds. Alternatywnych Metod Rozwiązywania Konfliktów i Sporów), nedan kallat det sociala rådet – e-post: adr_rada@ms.gov.pl. Det sociala rådet spelar en viktig roll för att främja idén om medling och kommunikation mellan den centrala förvaltningen, rättsväsendet och medlarna.

Det sociala rådet utsågs för sitt första mandat genom justitieministerns dekret av den 1 augusti 2005. Dess uppgift skulle vara att ge ministern råd i frågor om alternativ konflikt- och tvistlösning i vid bemärkelse. Under sin första mandatperiod tog det sociala rådet fram följande dokument :

• Etiska regler för polska medlare (Kodeks Etyczny Mediatorów Polskich, maj 2008).
• Normer för fortbildning av medlare (Standardy Szkolenia Mediatorów, oktober 2007).
• Normer för medling och medlingsförfaranden (Standardy Prowadzenia Mediacji i Postępowania Mediacyjnego, juni 2006).

Genom justitieministerns dekret av den 3 april 2009 (ändrat genom justitieministerns dekret av den 1 juli 2011) utsågs det sociala rådet för sin andra mandatperiod. Det viktigaste dokument som det sociala rådet tog fram under den perioden var Principer för systemförändringar (mars 2012).

Det sociala rådet har idag 23 medlemmar: vetenskapsmän, erfarna medlare samt företrädare för icke-statliga organisationer, akademiska institutioner och myndigheter.

Det sociala rådet har framför allt befogenhet att utarbeta rekommendationer för hur det nationella systemet för alternativ tvistlösning ska fungera och att

• anpassa systemet för alternativ tvistlösning till EU-lagstiftningen
• utarbeta en enhetlig modell för medling i det polska rättssystemet
• främja normer för medling
• sprida rutiner för alternativ tvistlösning som en metod för konfliktlösning bland rättsväsendets och de rättsvårdande myndigheternas personal samt allmänheten
• inrätta en institutionell miljö där särskilda former av alternativ tvistlösning kan utvecklas
• genomföra andra ad hoc-projekt för att utveckla medlingen i Polen.

Dessutom finns det många icke-statliga organisationer och företag som spelar en viktig roll för att främja medling och fastställa standarder för denna. Dessa organisationer fastställer sina egna utbildningsstandarder, krav för dem som vill bli medlare, medlingsmetoder, etiska standarder och standarder för god yrkessed. Dessa regler är av intern karaktär och avser endast medlare som är medlemmar av dessa organisationer.

De största organisationerna är:

• Polska medlingscentrumet (Polskie Centrum Mediacji)
• Förbundet för familjerättsmedlare (Stowarzyszenie Mediatorów Rodzinnych)
• Polska medlingsförbundet (Krajowe Stowarzyszenie Mediatorów)
• Medlingscentrumet Partners Polska (Centrum Mediacji Partners Polska)
• Polska förbundet för affärsmedling (Polskie Stowarzyszenie Sądownictwa Polubownego)
• Nedre Schlesiens medlingscentrum (Dolnośląski Ośrodek Mediacji).

Det finns även yrkessammanslutningar som bedriver verksamhet för att främja medling, bl.a.:

• Högsta advokatsamfundets medlingscentrum (Centrum Mediacyjne przy Naczelnej Radzie Adwokackiej)
• Nationella juristföreningens centrum för kommersiell medling (Centrum Mediacji Gospodarczej przy Krajowej Izbie Radców Prawnych)
• Medlingscentrum vid vissa regionala juristföreningar (Okręgowa Izba Radców Prawnych)
• Medlingscentrum vid vissa regionala notarieföreningar (Okręgowa Rada Notarialna).

Icke-statliga organisationer, inom ramen för sina uppdrag, och universitet kan ha förteckningar över permanenta medlare (stały mediator). Information om förteckningarna och centrumen kan erhållas av regiondomstolens ordförande. Förteckningar över medlare i brottmål och mål som rör minderåriga upprättas av regiondomstolens ordförande.

När kan medling användas, och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling kan tillgripas på en rad olika områden. Enligt polsk lag kan medling användas i:

• Tvistemål
• Handelsrättsliga mål
• Arbetsrättsliga mål
• Familjemål
• Mål som rör minderåriga
• Brottmål
• Mål som rör domstolsförvaltningen

Mer information om medling finns i broschyrer och foldrar som framställs och distribueras av justitieministeriet.

Idag används medling främst i brottmål och tvistemål. Under 2011–2012 ökade användningen av medling snabbast inom familjemål och handelsrättsliga mål.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medling är en frivillig metod för lösning av tvister och konflikter som grundar sig på följande:

• En överenskommelse om medling (medling utanför domstol).
• Ett domstolsavgörande om hänskjutande till medling (medling efter hänskjutande från domstol).

Om parterna inte väljer en medlare har domstolen rätt att utse en medlare i målet. Denne tas då från en förteckning över medlare med lämpliga kvalifikationer. I brottmål och mål som rör minderåriga utses medlaren av domstolen.

Medling regleras bl.a. i civilprocesslagen och straffprocesslagen, lagen om förfaranden i mål som rör minderåriga och lagen om kostnader i tvistemål. Det har också antagits underordnade rättsakter med närmare bestämmelser om medlingsförfarandet i vissa typer av mål.

När det gäller underåriga regleras följande:

• De villkor som institutioner och personer måste uppfylla för att få tillstånd att bedriva medling.
• Registrering av institutioner och personer som har tillstånd att bedriva medling.
• Fortbildning av medlare.
• Omfattningen och villkoren för medlarnas tillgång till ärendefilen.
• Formen för och omfattningen av rapporten om medlingen och dess resultat.

När det gäller brottmål regleras följande:

• De villkor som institutioner och personer måste uppfylla för att få tillstånd att bedriva medling.
• Utfärdandet och indragandet av tillstånd att bedriva medling.
• Omfattningen och villkoren för tillgången till ärendefilen för institutioner och personer som har tillstånd att bedriva medling.
• Den metod och det förfarande som ska användas i medlingsförfaranden.

I familjemål ställs ytterligare krav på medlarnas utbildning och erfarenhet (psykologi, lärarutbildning, sociologi eller juridik, och praktiska färdigheter i att medla i familjemål).

I en tillämpningsförordning fastställs arvoden och ersättningsbara kostnader för medlare i tvistemål (se nedan – Vad kostar medling?).

Information och utbildning

På justitieministeriets webbplats finns grundläggande information om medling i Polen, bl.a. utdrag ur rättsakter om medling, internationella rättsakter om medling, dokument och rekommendationer utarbetade av det sociala rådet och elektroniska versioner av broschyrer, foldrar och planscher som publiceras för att främja medling. Dessutom publiceras uppdaterad information om åtgärder för att främja medling och om verksamhet på lokal och regional nivå i samband med Internationella medlingsdagen. På sidan finns också en samling av information, översättningar av rättsakter och exempel på god praxis från andra länder.

Medlingsfrågor ingår i den allmänna juristutbildningen och i utbildningen av åklagare och domare, och ingår också i utbildningsprogrammen för domare och åklagare vid Nationella skolan för domstols- och åklagarväsendet (Krajowa Szkola Sądownictwa i Prokuratury).

På justitieministeriets begäran har medlingssamordnare fortbildats inom följande områden : kommunikation, ledning av grupper och samarbete med medlare.

Medlarna själva väljer bland kurser som ges av medlingscentrum, utbildningsanstalter och andra organisationer.

Justitieministeriet samlar in statistik om medling avseende följande:

• Antal ärenden som domstolarna hänskjuter till medling.
• Antal nådda uppgörelser.
• Villkoren för uppgörelserna (vid medling i brottmål och mål som rör minderåriga).
• Antal medlingsförfaranden utanför domstol (vid medling i tvistemål).

Inom ramen för den projektbaserade verksamheten distribuerades under 2010–2011 i domstolar och medlingscentrum samt på polisstationer handböcker, broschyrer och foldrar med information om olika typer av medling och deras användning i praktiken. En informationskampanj om medling genomfördes också på affischtavlor och i radio och tv. Justitieministeriet uppdaterar och distribuerar regelbundet broschyrer, foldrar, kortare informationstexter bifogade till rättegångshandlingar och affischer, som också finns att tillgå kostnadsfritt på ministeriets webbplats.

Polen har uppmärksammat Internationella medlingsdagen i fem år och justitieministeriet organiserar en konferens på detta tema. Dessutom anordnas dussintals mindre konferenser, evenemang, seminarier och debatter i många städer på regional och lokal nivå för att uppmärksamma dagen.

Vad kostar medling?

Information om medling distribueras kostnadsfritt av justitieministeriet. Forskning visar att medling är mer kostnadseffektivt än domstolsförfaranden.

I brottmål och mål som rör minderåriga står parterna inte för medlingens kostnader – de betalas av staten. I andra ärenden fastställs medlarens arvode som regel genom en överenskommelse mellan medlaren och parterna. Medlaren kan också samtycka till att genomföra medling kostnadsfritt.

I tvistemål står parterna för kostnaderna. Vanligen delar partnerna kostnaderna lika, om de inte kommer överens om något annat. Vid medling som inleds på grundval av ett domstolsavgörande uppgår medlarens arvode i tvister som inte rör egendom till 60 zloty (cirka 15 euro) för den första sessionen och 25 zloty (cirka 6 euro) för varje påföljande session. Om förfarandet rör egendom uppgår medlarens arvode till 1 % av tvistens föremål (dock minst 30 zloty (cirka 7,5 euro) och högst 1 000 zloty (cirka 250 euro). Medlaren har rätt till ersättning för sina kostnader i samband med medlingen (t.ex. kostnader för korrespondens, telefonsamtal, lokalhyra). Moms läggs också till kostnaderna.

Om medlingen leder till förlikning ersätts 75 % av domstolsavgiften för den part som väckte talan vid domstol. I mål om äktenskapsskillnad och hemskillnad ersätts 100 % av domstolsavgiften.

Vid medling utanför domstol fastställer medlingscentrumet medlarens arvode och ersättningen för dennes kostnader, eller så kommer parterna och medlaren överens om dessa belopp innan medlingen inleds. Parterna befrias inte från kostnaderna för medlingen, även om de skulle undantas från domstolsavgifterna. Medlare i båda typer av medling (rättslig eller utomrättslig) kan avstå från sina arvoden.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Om parterna når fram till en överenskommelse i ett tvistemål så bifogas denna till protokollet. Medlaren informerar parterna att de genom att skriva under överenskommelsen samtycker till att ansöka om att domstolen godkänner denna. Medlaren översänder protokollet tillsammans med överenskommelsen till domstolen och lämnar en kopia av protokollet till parterna. Domstolen fattar snarast beslut om huruvida överenskommelsen ska godkännas eller en verkställighetsförklaring ska utfärdas. Domstolen kan vägra att godkänna överenskommelsen eller förklara att endast delar av den ska verkställas, om överenskommelsen strider mot lagen eller god moral, syftar till att kringgå lagen, är obegriplig eller innehåller motsägelser som strider mot arbetstagares legitima intressen. Medlingsöverenskommelser som en domstol godkänt och för vilka en verkställighetsförklaring har utfärdats äger samma laga kraft som en förlikning inför domstol och kan verkställas.

Medlingsöverenskommelser i familjemål kan röra förlikning mellan makar, villkoren för hemskillnad, föräldraansvarsfrågor, kontakt med barn, uppfyllande av familjens behov, underhåll samt egendoms- och fastighetsfrågor. Föräldrarna eller makarna kan efter sin hemskillnad också komma överens om frågor som rör t.ex. utfärdande av pass, val av barnets skolgång, kontakter med andra familjemedlemmar eller förvaltning av barnets egendom.

Om ett medlingsförfarande inleds i ett tvistemål innebär det att preskriptionsfristen avbryts.

Medlingsöverenskommelser som nås i brottmål och mål som rör minderåriga ersätter inte domstolens avgörande och binder inte domstolen. Dock bör domstolen ta hänsyn till överenskommelsens innehåll. Överenskommelsens villkor kan omfatta en formell ursäkt, ersättning för materiell och ideell skada, samhällstjänst, skyldigheter gentemot den skadelidande parten, skyldigheter gentemot samhället i stort osv.

Medling är ett alternativt system för tvistlösning i Portugal, tillsammans med skiljeförfaranden och småmålsdomstolar (julgados de paz – fredsdomstolar). I lag nrº 29/2013 av den 19 april 2013 (medlingslagen) fastställs den nationella ramen för medling som en av de alternativa systemen för tvistlösning. I lagen anges de allmänna principerna för medling i Portugal – oavsett vilken typ av tvist som är föremål för medling – och de rättsliga reglerna om civil- och handelsrättsliga tvister, medlare och offentliga medlingstjänster. I medlingslagen anges följande definitioner:

• Medling: En form av alternativt system för tvistlösning som genomförs av offentliga eller privata enheter, genom vilket två eller flera parter i en tvist frivilligt försöker nå en överenskommelse med hjälp av en medlare.
• Medlare: En opartisk och oberoende tredje part som saknar befogenhet att påtvinga de medlande parterna en lösning, utan har till uppgift att hjälpa dem att nå en slutlig lösning på tvisten dem emellan.

Typ av medling och medlingsavtal

Användningen av medling är helt frivillig. Medlingsförfarandet är konfidentiellt. Denna konfidentialitet får endast frångås av hänsyn till grunderna för rättsordningen – särskilt för att skydda ett barns intressen – eller när en persons fysiska eller psykiska integritet står på spel, eller när det är nödvändigt för att tillämpa eller verkställa det avtal som ingåtts genom medling, och endast i den utsträckning som är nödvändig i praktiken för att skydda de berörda parterna. Samtalen under medlingssessionerna får inte användas som bevis av en domstol.

Det avtal som ingåtts genom medling är verkställbart under förutsättning att

1. det avser en tvist som kan bli föremål för medling och ratificering av en domstol inte krävs enligt lag,
2. parterna har rättskapacitet att ingå ett sådant avtal,
3. det har ingåtts genom medling enligt de villkor som fastställs i lag,
4. dess innehåll inte strider mot grunderna för rättsordningen,
5. den medlare som deltog var registrerad på den förteckning över medlare som justitieministeriet för. Denna förteckning finns här.

Ett medlingsavtal som ingåtts genom medling i en annan EU-medlemsstat och som uppfyller kraven i punkterna a och d ovan är verkställbart om det också är verkställbart enligt det landets rättssystem.

Områden där medling kan användas och där det är vanligast

Medling kan användas i civilrättsliga, handelsrättsliga, familjerelaterade, arbetsrättsliga och straffrättsliga ärenden. Inom de tre sistnämnda områdena finns det ett offentligt medlingssystem, och varje område har egna särbestämmelser.

Julgados de paz är behöriga att medla i alla tvister som kan bli föremål för medling, även i sådana som inte omfattas av det behörighetsområde som julgados de paz har.

Medlarnas status

Medlingslagen innehåller ett särskilt kapitel om medlares rättigheter och skyldigheter (artiklarna 23–29). Medlare ska också handla i enlighet med den europeiska uppförandekoden för medlare.

Det finns ingen offentlig utbildningsorganisation för medlare. De utbildas av privata organisationer som certifieras av generaldirektoratet för rättsliga frågor (Direção-Geral da Política de Justiça) i enlighet med ministerförordning (Portaria) nr 345/2013 av den 27 november 2013.

Kostnader för medling

För att få hjälp av den allmänna familjerådgivningen ska vardera parten som är inblandad i ett ärende betala 50 euro, utom i följande situationer:

• Om rättshjälp beviljas.
• Om ärendet har hänskjutits till medling genom beslut av en rättslig myndighet enligt artikel 24 i den rättsliga ramen för förfarandet för förmyndarskap över minderåriga (Regime Geral do Processo Tutelar cível).
• Om ärendet på parternas begäran eller med deras samtycke har hänskjutits till medling genom beslut av en rättslig myndighet eller av utskottet för skydd av barn och ungdomar, som en del av pågående förfaranden för skydd av barn.

Offentlig medling i brottmål är kostnadsfri.

För att nyttja offentlig medling i arbetsrättsliga frågor måste vardera parten i ett ärende betala en avgift på 50 euro, utan att det påverkar beviljandet av rättshjälp.

Utöver dessa avgifter för att använda offentliga medlingstjänster tar de medlare som är registrerade för att tillhandahålla dessa tjänster också ut avgifter. Beloppen är fastställda men beror på om en överenskommelse har nåtts och vilka åtgärder som har vidtagits för att komma överens.

Vid medling i julgados de paz debiteras vardera parten 25 euro om man kommer överens.

Kostnaderna för privat medling bestäms av den medlare som parterna valt.

Övrig information

Det statliga organ som ansvarar för regleringen av offentlig medling är generaldirektoratet för rättspolitik genom sin byrå för alternativt system för tvistlösning (Gabinete de Resolução Alternativa de Litígios – GRAL). Generaldirektorat för rättspolitik. Generaldirektoratet för rättspolitik tillhandahåller inte information om hur man hittar en medlare, men det har förteckningar över medlare inom offentlig medling. Enligt lagstiftningen om offentlig medling väljs en medlare automatiskt när beslutet om medling har tagits.

Vem kontaktar man?

Medlingsrådet inrättades genom lag 192/2006 om medling och ansvarar för tillsynen över medling i Rumänien. Det är en självständig juridisk person som agerar i allmänhetens intresse och har sitt huvudkontor i Bukarest.

I lag 192/2006 fastställs de rättsliga ramarna för medlingsverksamhet.

Medlemmarna i medlingsrådet väljs av medlarna och godkänns av justitieministeriet.

Medlingsrådets huvuduppgifter är att fatta beslut inom följande områden:

• Att fastställa utbildningsnivå för medlare med utgångspunkt i bästa internationella praxis och övervaka att normerna följs av yrkesutövarna.
• Att auktorisera medlare och föra och uppdatera ett register över medlare.
• Att godkänna läroplanen för medlare.
• Att anta regler om god yrkessed för auktoriserade medlare, samt föreskrifter om deras disciplinära ansvar.
• Att anta föreskrifter om medlingsrådets organisation och verksamhet.
• Att lägga fram förslag om ändring eller korrelering av lagstiftning om medling.

Medlingsrådets kontaktinformation:

Adress: Cuza Vodă Street, 64, sector 4, Bukarest

Tfn: 004 021 315 25 28; 004 021 330 25 60; 004 021 330 25 61

Fax: 004 021 330 25 28

E‑post: secretariat@cmediere.ro , Consiliul_de_mediere@yahoo.com

Nationella registret över medlarförbund

Medlingsrådet har upprättat Nationella registret över medlarförbund. I registret finns icke-statliga organisationer som verkar för medling och företräder medlares yrkesintressen.

Nedan följer en förteckning över yrkesförbund på medlingsområdet:

• Bukarests medlingsförbund (Asociaţia Mediatorilor Bucureşti)
• Turdas medlingscentrum (Asociaţia Centrul de Mediere Turda)
• Vasluis medlingsförbund (Asociatia Camera Mediatorilor Vaslui)
• Vasluis medlingscentrum (Centrul de Mediere Vaslui)
• Galatis medlingsförbund (Asociatia Mediatorilor Galaţi)
• Iasis medlingsförbund (Asociaţia Camera Mediatorilor Iaşi)
• Iasis centrum för medling och samhällsskydd (Centrul de Mediere si Securitate Comunitara Iasi)
• Craiovas medlingscentrum (Centrul de Mediere Craiova)
• Clujs centrala medlingsförbund (Asociatia Centrul de Mediere Cluj)
• Neamts medlingscentrum (Centrul de Mediere Neamt)
• Sibius medlingscentrum (Centrul de Mediere Sibiu)
• Constantas medlingscentrum (Centrul de Mediere Constanta)
• Albas medlingscentrum (Centrul de Mediere Alba)
• Timisoaras medlingscentrum (Centrul de Mediere Timisoara)
• Maramures medlings- och skiljedomscentrum (Centrul de Mediere si Arbitraj Maramures)
• Bacaus medlingscentrum (Centrul de Mediere Bacau)
• Călăraşis medlingscentrum (Centrul de Mediere Calarasi)
• Ialomiţas medlingscentrum (Centrul de Mediere Ialomita)

Medlarpanelen

I enlighet med artikel 12 i lag 192/2006 ska auktoriserade medlare registreras i den ”medlarpanel” som handhas av Medlingsrådet och offentliggörs i Rumäniens officiella tidning, del I.

”Medlarpanelen” finns även på Medlingsrådets och justitieministeriets officiella webbplatser.

I förteckningen över auktoriserade medlare finns information om

• deras medlemskap i yrkesförbund
• från vilken institution de utexaminerades
• vilken medlingsutbildning de har genomgått
• på vilka utländska språk de kan erbjuda medlartjänster
• kontaktinformation.

Personer som vill lösa sina tvister med hjälp av medling kan kontakta en medlare senast en månad efter den dag ”medlarpanelen (förteckningen)” offentliggjordes i domstolen och på justitieministeriets webbplats.

Medlingsrådet har en lagstadgad skyldighet att regelbundet – minst en gång om året – uppdatera medlarpanelen (förteckningen) och att meddela domstolar, kommunala myndigheter och justitieministeriet om alla uppdateringar.

När kan medling användas, och inom vilka områden är det mest vanligt?

Enligt artikel 2 i lag 192/2006 får parter söka medling i tvister som omfattas av civilrättsliga bestämmelser, straffrättsliga bestämmelser, familjerättsliga bestämmelser eller andra lagrum om inte annat sägs i lagstiftningen. Konsumenttvister och andra tvister som rör rättigheter som man kan avsäga sig kan också lösas genom medling. Ärenden som rör individens rättigheter och rättigheter som man inte kan avsäga sig kan emellertid inte bli föremål för medling.

Finns det några särskilda regler som måste följas?

Medling är frivilligt. Det finns ingen skyldighet för parterna att söka medling, och de får när som helst avbryta medlingen. Parterna har med andra ord frihet att när som helst försöka hitta andra sätt att lösa tvisten: rättegång eller skiljedomsförfarande. Parterna kan kontakta en medlare innan de vänder sig till domstol och även under pågående rättegång.

Det finns emellertid flera bestämmelser rörande medling som ålägger domare att i vissa fall informera parterna om möjligheten att välja medling och om de fördelar detta kan medföra. I andra fall finns det en rad ekonomiska incitament för parter som väljer medling eller andra typer av alternativ tvistlösning.

Den 17 februari 2007 godkände Medlingsrådet reglerna om god yrkessed för medlare. Reglerna är bindande för alla medlare som finns med i medlarpanelen.

Information och utbildning

Medlingsrådets webbplats är den viktigaste informationskällan när det gäller medling i Rumänien.

Utbildning i medling ges bara av den privata sektorn, men Medlingsrådet ansvarar för auktorisering av utbildningsgivare för att se till att alla utbildningar håller samma standard.

En förteckning över utbildningsgivare finns även på Medlingsrådets officiella webbplats.

Kurser ges regelbundet. Det finns i dagsläget ett utbildningsprogram som omfattar en grundkurs för medlare (80 timmar). I programmet fastställs mål för utbildningen, kunskaper som ska ha förvärvats vid utbildningens slut och utvärderingsmetoder. De åtta utbildningsgivare som har auktoriserats av Medlingsrådet ansvarar för att ta fram kursmaterial och övningar inom de ramar som fastställts i det nationella utbildningsprogrammet.

Vad kostar medling?

Medling är en tjänst som tillhandahålls mot betalning. Den privata medlaren och parterna kommer överens om ett arvode.

Man kan i dagsläget inte få rättshjälp eller annat ekonomiskt stöd för medling från kommunala eller statliga myndigheter.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt direktiv 2008/52/EG kan parterna i en tvist begära att en skriftlig överenskommelse som är resultatet av medling blir verkställbar. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilka domstolar och andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran.

Rumänien har ännu inte vidarebefordrat denna information.

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Medling i EU-länderna - Slovenien

I stället för att gå till domstol kan du kanske välja att lösa din tvist genom medling? Detta är ett alternativt system för tvistlösning, där en medlare hjälper parterna i tvisten att komma fram till en överenskommelse. Staten och de praktiserande juristerna i Slovenien ser uppenbara fördelar med medling.

Vem kontaktar man?

Lagen om alternativ tvistlösning antogs den 19 november 2009 (Sloveniens officiella tidning nr 97/09 och 40/12). Den trädde i kraft den 15 juni 2010 och föreskriver att domstolar i första och andra instans ska erbjuda parter alternativ tvistlösning i ekonomiska, arbetsrättsliga, familjerättsliga m.fl. civilrättsliga ärenden. I detta syfte ska de anta och genomföra program för alternativ tvistlösning. Inom detta program ska domstolarna kunna erbjuda parterna medling, men även andra former av alternativ tvistlösning.

Justitieministeriet förvaltar centralregistret över medlare inom alternativa tvistlösningsprogram på domstolarna.

Med medling arbetar också flera icke-statliga organisationer:

• Sloveniens medlarförening (förteckning över medlare).
• Medlingscentrum vid centrumet för juridisk information.
• Sloveniens medlarorganisationers förbund – MEDIOS (förteckning över medlare).

Under justitieministeriet verkar Rådet för alternativ tvistlösning som inrättades i mars 2009. Detta råd är en central, självständig och specialiserad del av ministeriet som arbetar med koordinering och rådgivning.

När kan medling användas och inom vilka områden är det vanligast?

Medling är tillåten i civilrättsliga ärenden som rör ekonomi, familj, arbete m.m. och även andra tillgångar. Ärendena ska gälla krav som parterna fritt kan lägga fram och reglera. Medling är även möjlig i andra typer av mål, om inte förlikning är utesluten enligt lag.

Medling är vanligast i civil-, familje- och handelsrättsliga frågor.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medling är frivillig. Lagen om medling i civilrättsliga och ekonomiska ärenden (officiella tidningen nr 56/08) avser medling generellt. Således avser den både medling utanför domstol och medling i samband med ett rättsligt förfarande. Den föreskriver bara grundregler för medlingsförfarandet medan självreglering gäller i övrigt. Här regleras exempelvis när medling inleds och avslutas, vem som utser medlare, vilka grundregler som medlare ska följa, hur en överenskommelse ska utformas och hur dess verkställande kan säkerställas etc. Lagreglerna är dispositiva, utom när det gäller kravet på medlares opartiskhet och medlingens effekter på talefrister och preskriptionstider.

Det slovenska medlarförbundet har antagit en uppförandekod för medlare, men den gäller endast för förbundets medlemmar.

Information och utbildning

Viktig information om medling och om hur man kontaktar medlare finns på olika icke-statliga organisationers webbplatser, bland annat följande:

• Sloveniens medlarförening.
• Sloveniens medlarorganisationers förbund – MEDIOS.
• Medlingscentrum vid centrumet för juridisk information.

För medlarutbildning svarar olika icke-statliga organisationer samt Centrumet för juristutbildning vid justitieministeriet.

Vad kostar medling?

Kostnadsfri medling erbjuds idag i tvister mellan föräldrar och barn och i arbetsrättsliga tvister på grund av uppsägning. Villkoret är att medlingen sker enligt lagen om alternativ tvistlösning och är knuten till domstol. Parterna behöver då bara betala för sina advokatarvoden. Förutom i ekonomiska tvister svarar domstolen alltid för de tre första timmarnas medling.

Kostnaderna för medling som erbjuds av juridiska organisationer skiftar.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

En överenskommelse genom medling är i sig inte direkt verkställbar. Parterna kan dock komma överens om att tvistlösningen ska utformas som en direkt verkställbar notarieurkund, domstolsförlikning eller skiljedom på grundval av en förlikning.

Länkar

• Sloveniens medlarförening
• Medlingscentrum vid centrumet för juridisk information
• Sloveniens medlarorganisationers förbund – MEDIOS

Vem kontaktar man?

På det slovakiska justitieministeriets webbplats finns ett avsnitt om medling, som endast finns tillgängligt på slovakiska.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medlingsmekanismerna beskrivs i lag nr 420/2004 om medling och om ändring av vissa lagar, i dess ändrade lydelse, som rör

• utförandet av medling,
• grundläggande principer för medling,
• organisation och effekter av medling.

Lagen är tillämplig på tvister som uppstår i privaträttsliga, familjerättsliga, handelsrättsliga och arbetsrättsliga relationer.

Medling är ett förfarande utanför domstol där parterna får hjälp av en medlare för att lösa tvister i samband med avtal eller andra rättsliga förhållanden. Det är ett förfarande där två eller flera parter i en tvist får hjälp att lösa tvisten av en medlare.

§ I § 170.2 i lag nr 160/2015, lagen om civilrättsliga tvisteförfaranden, i dess ändrade lydelse, anges det att domstolen, om så är möjligt och lämpligt, ska försöka lösa tvisten i godo eller rekommendera parterna att försöka nå en uppgörelse i godo genom medling.

Information och utbildning

I avsnittet om medling på justitieministeriets webbplats finns information på slovakiska om medling. Mer information finns på Europeiska rättsliga nätverkets webbplats.

Vad kostar medling?

Medling sker mot betalning. Medlarens arvode är individuellt och brukar baseras på en timpenning eller en fast avgift. Medling är en näringsverksamhet, och det finns därför inga förhandsbestämda priser.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt direktiv 2008/52/EG kan parterna i en tvist begära att en skriftlig överenskommelse som är resultatet av medling blir verkställbar. Medlemsstaterna ska meddela domstolar och andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran om detta.

Medling är en informell, frivillig och konfidentiell process för att lösa tvister utanför domstol med hjälp av en medlare. Syftet med medlingen är att nå en för båda parter godtagbar överenskommelse.

Den överenskommelse som är resultatet av medlingen måste vara skriftlig. Den är i första hand tillämplig på de parter som har ingått den och är bindande för dem. Överenskommelsen gör att en berättigad part kan ansöka om verkställighet eller utmätning, under förutsättning att överenskommelsen

• är skriftlig i form av en notarieakt,
• är en förlikning som godkänts av domstol eller ett medlingsorgan.

Om ingen medlingsöverenskommelse har ingåtts kan ärendet drivas vidare i domstol.

Länkar

Ministerstvo spravodlivosti Slovenskej republiky (Slovakiens justitieministerium)

Vem kontaktar man?

Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen av medlingsverksamhet vid brott och i vissa tvister. Länsstyrelserna är skyldiga att anordna medlingsverksamhet på ett sådant sätt att medlingstjänsten är tillgänglig på ett adekvat sätt i hela landet.

Information om medling finns på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd.

Medlingstjänster som är kopplade till en domstol förvaltas av tingsrätterna. Tingsrätterna kan ta upp tvistemål till medling. Syftet med medlingen är att hjälpa parterna att komma fram till en sådan lösning på sin tvist som de båda kan godkänna. Resultatet av medlingen kan därför bygga mer på vad som anses skäligt än på strikt tillämpning av lagen. Mer information om tingsrätterna finns på webbplatsen för justitieministeriet. Det finns också en broschyr om medling i domstol.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling används i både tvistemål och brottmål.

Medling är vanligast i tvistemål, särskilt vid mindre allvarliga tvister. Alla tvistemål kräver dock inte medling i domstol. Tvister kring konsumentskydd kan till exempel även behandlas av konsumentrådgivarna och konsumentklagonämnden. I brottmål finns dock ett särskilt medlingsförfarande.

Medling i domstol sker enligt lagen om medling i tvistemål i allmänna domstolar (Lag 663/2005). Syftet med medling i domstol är en uppgörelse i godo. Förutsättningarna för medling i domstol är att saken är lämplig för medling och att medling också i övrigt är ändamålsenligt med hänsyn till parternas yrkanden. En part eller parterna i en tvist kan göra en skriftig ansökan innan tvisten går till rättegång. Ansökan måste vara skriftlig, ska ange vad saken gäller och hur parternas åsikter skiljer sig från varandra. En motivering som anger varför saken är lämplig för medling ska också ingå.

Medling kan tillämpas även i sådana tvister i vilka åtminstone en part är en fysisk person. Andra tvister än de som gäller krav på skadestånd med anledning av brott kan emellertid bli föremål för medling endast om tvisten med beaktande av föremålet för den och yrkandena i ärendet är ringa. I fråga om medling i tvister gäller i tillämpliga delar vad som förskrivs i lagen om medling vid brott.

Medling kan endast genomföras mellan parter som personligen och frivilligt har uttryckt sitt samtycke till medlingen och som kan förstå betydelsen av en medling och de avgöranden som träffas under den. Innan parterna ger sitt samtycke till medling ska de därför informeras om sina rättigheter och sin ställning i samband med medlingen. Parterna har rätt att återta sitt samtycke när som helst under medlingen.

Minderåriga personer ska personligen ge sitt samtycke till medlingen. Dessutom måste en minderårig persons vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare ge sitt samtycke för att den minderårige ska kunna delta i medling. En omyndigförklarad person som nått myndighetsålder får delta i medling om han eller hon förstår sakens betydelse och personligen ger sitt samtycke till medling.

Medling kan ske i fråga om brott som bedöms vara lämpliga för medling med beaktande av brottets art och tillvägagångssätt, förhållandet mellan den misstänkte och brottsoffret samt övriga omständigheter som helhet. Medling får inte ske i brott mot minderåriga, om offret på grund av brottets art eller sin ålder är i behov av särskilt skydd.

Medlingsbyråerna tar emot medlingsinitiativ och samarbetar med olika myndigheter under hela medlingsprocessen. Frivilliga medlare, som väljs ut av personalen vid medlingsbyrån, tar hand om medlingsfallen. Medlarna tar hand om medlingsfallen och de praktiska frågorna i anslutning till dem i samarbete med medlingsbyrån. Medlingsbyråns personal har också till uppgift att handleda och övervaka medlarna i deras arbete.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medling vid brott kan endast genomföras mellan parter som personligen och frivilligt har uttryckt sitt samtycke till medlingen och kan förstå betydelsen av en medling och de avgöranden som träffas under den. I tvistemål (medling i domstol) måste alla parter samtycka till medlingen innan denna inleds.

I Finland finns en särskild nationell uppförandekod för medlare, med områdesspecifika uppförandekoder för medlare (t.ex. efter specialområde, som familjerätt, sjukvård, byggbranschen).

Information och utbildning

En broschyr om medling i domstol finns på webbplatsen för finska justitieministeriet.

Institutet för hälsa och välfärd organiserar utbildning av medlare.

Institutet sammanställer också statistiska uppgifter om medling vid brott och andra tvistemål, övervakar och genomför forskning om medlingsverksamhet och samordnar utvecklingsinsatserna inom området. Arbetet stöds av Delegationen för förlikning i brottmål.

Vad kostar medling?

Medling vid brott är en avgiftsfri tjänst. Medling ger möjlighet för den misstänkte och brottsoffret att genom en opartisk medlares förmedling mötas i förtrolighet för att behandla de psykiska och materiella skador som ett brott orsakat offret och att försöka komma överens om åtgärder för att gottgöra dessa skador (Lag 1015/2005).

Medling är ett ekonomiskt fördelaktigare alternativ för parterna än en rättegång. Parterna betalar bara sina egna utgifter och behöver inte stå för motpartens kostnader. Om parterna vill kan de anlita ett rättsbiträde. De kan även ansöka om rättshjälp hos en rättshjälpsbyrå.

Vid medling i domstol fungerar en domare som medlare. Medlingsuppdraget ingår i domarens tjänst. Om det är fråga om ett ärende som kräver sakkunskap på något visst område kan medlaren med parternas samtycke anlita ett biträde, vars arvode betalas av parterna.

En avgift tas ut för medlingen precis som för andra ärenden som handläggs i domstol.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Enligt direktiv 2008/52/EG ska parterna i en skriftlig medlingsöverenskommelse kunna få innehållet i överenskommelsen verkställbart. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om vilka domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran.

Finland har ännu inte lämnat dessa uppgifter.

Länkar

broschyr om medling i domstol, webbplats om medling (Institutet för hälsa och välfärd)

Medling i tvistemål

Vem kontaktar man?

Det finns inget centralt organ som ansvarar för regleringen av medlaryrket. När det gäller information om medling kan man emellertid kontakta Domstolsverket. En förteckning över personer som förklarat sig villiga att medla vid domstol har också tagits fram av Domstolsverket och finns på Sveriges domstolarnas hemsida.

När det gäller handelsfrågor arbetar Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut och Västsvenska handelskammaren med medling.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling kan användas inom många områden, men förekommer framför allt i civilrättsliga ärenden.

Det är möjligt att använda sig av en medlare inom ramen för domstolsförfarandet.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Det är helt frivilligt att välja medling. Det finns inga särskilda bestämmelser, som t.ex. en uppförandekod för medlare.

Information och utbildning

Information om medling hittar man på följande hemsidor: Sveriges domstolar, Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut och Västsvenska handelskammaren.

Det finns inget nationellt utbildningsorgan för medlare.

Vad kostar medling?

Medlingen är inte kostnadsfri, utan betalningen beror på vad den privata medlaren och parterna har kommit överens om. Parterna delar lika på medlingskostnaden.

Medling i brottmål

Vem kontaktar man?

Sedan den 1 januari 2008 ska samtliga Sveriges kommuner erbjuda medling när brottet har begåtts av någon som är under 21 år. Initiativet till frågan om en lagöverträdaren är intresserad av att delta i medling kan komma både från kommunen och polisen.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling kan komma ifråga för gärningsmän i alla åldrar. Medling kan ske i alla stadier av rättsprocessen. Medlingslagen innehåller alltså ingen övre åldersgräns men sedan den 1 januari 2008 ska samtliga Sveriges kommuner erbjuda medling när brottet har begåtts av någon som är under 21 år.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medling är inte en del av straffet/påföljden. Förutsättningarna för medling är följande.

• Det ska vara frivilligt för båda parter.
• Brottet ska vara polisanmält och gärningsmannen ska ha erkänt delaktighet.
• Det ska med hänsyn till omständigheterna framstå som lämpligt.

Information och utbildning

Enligt lagen ska den som utses till medlare vara en kompetent och rättrådig person. Där framgår också att medlaren skall vara opartisk.

Ytterligare information om medling kan kommunerna eller Brottsförebyggande rådet bistå med. Det finns även förening Svenskt Forum för Medling och Konflikthantering (SFM).

Vad kostar medling?

Medling kostar inte något för målsäganden eller gärningsmannen.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Medling i EU-länderna - England och Wales

I stället för att gå till domstol kan det vara en god idé att försöka lösa sin tvist med hjälp av medling. Detta är ett alternativt system för tvistlösning som innebär att en neutral medlare hjälper de tvistande parterna att nå en lösning. Myndigheterna och juristerna i England och Wales känner till fördelarna med medling, och är angelägna om att främja och använda medling som ett sätt att, i lämpliga fall, finna en lösning på tvister utan att parterna behöver gå till domstol. Du kan ha rätt till rättshjälp under förutsättning att de vanliga kriterierna är uppfyllda.

Vem kontaktar man?

Det är justitieministeriet som ansvarar för politiken rörande och främjandet av medling på de civil- och familjerättsliga områdena i England och Wales.

Medling i tvistemål

För att garantera kvaliteten i medling i tvistemål som utförs på uppdrag av en domstol (utom tvister i familjeärenden inom jurisdiktionen för England och Wales), har justitieministeriet och domstolsverket (Her Majesty’s Courts and Tribunals Service (HMCTS)) fastställt två olika medlingsförfaranden som tvistande parter kan använda sig av, beroende på det värde som tvisten gäller. Medlingstjänsten för småmål (Small Claims Mediation Service) är en intern tjänst som tillhandahålls och drivs av HMCTS. Den är avsedd för mål där det värde som tvisten gäller inte överstiger ett visst belopp. i allmänhet 10 000 brittiska pund. I fråga om högre värden, dvs. över 10 000 pund, har justitieministeriet samarbetat med rådet för medling på det civilrättsliga området (Civil Mediation Council (CMC)) för att införa ett ackrediteringssystem varigenom medlingsorganisationer kan ansöka om att bli upptagna i registret för medling på det civilrättsliga området, så att domstolarna i lämpliga fall kan hänvisa parter till dem. CMC är en organisation som företräder medlare på civil- och affärsrättens områden.

Familjemedling

När det gäller familjetvister är medlingen självreglerad och består av ett antal medlemsorganisationer eller ackrediteringsorgan som medlarna är anslutna till. Dessa organ har tillsammans bildat familjemedlingsrådet (FMC) för att harmonisera normerna för familjemedling. Dessutom företräder FMC sina medlemsorganisationer och familjerådgivare i allmänhet i kontakterna med myndigheterna.

FMC är en icke-statlig organisation. Den spelar en central roll för sina medlemsorganisationer, som samtliga är icke-statliga organisationer/sammanslutningar och grundande medlemmar av FMC. De viktigaste medlemmarna är följande:

• ADR Group
• Family Mediators Association
• National Family Mediation
• College of Family Mediators
• Resolution
• The Law Society

Regeringen har i dag inga planer på att inrätta något tillsynsorgan för medling inom civil- familjerätt.

Ackrediterade medlare på det civilrättsliga området kan du hitta på justitieministeriets webbplats justice. Där kan du söka i ett register efter en medlare i din närhet. Kostnaden för medling är baserad på en fast avgift, anpassad efter värdet på det som tvisten gäller.  För parter som inte har råd med medlingskostnaderna finns det en kostnadsfri medlingstjänst som tillhandahålls av  LawWorks.  LawWorks kan kontaktas på tfn. 01483 216 815 eller via LawWorks webbplats.

På den brittiska regeringens webbplats GovUK (tidigare kallad DirectGov) finns en söktjänst där du kan söka efter medlare.  Notera att Family Mediation Helpline har upphört.

Mer information om rättshjälp, inklusive huruvida du uppfyller kraven för rättshjälp, hittar du via den nya tjänst för information om rättshjälp som den brittiska regeringen har infört på sin webbplats: check-legal-aid

När kan medling användas, och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling kan användas för att lösa en hel civil- och affärsrättsliga tvister av vardaglig natur, t.ex. bostadsfrågor, affärstvister, arbetsplatstvister, tvister om mindre värden etc.

Medling kan också användas i samband med tvister rörande familjefrågor, t.ex. skilsmässa, upplösning av partnerskap, vårdnad om barn etc. Den är inte begränsad till före detta makar eller partner.  Exempelvis kan far- eller morföräldrar använda sig av familjemedling för att nå en överenskommelse om hur de kan fortsätta ha kontakt med sina barnbarn.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Medling i tvistemål

Medling på civilrättens område föreskrivs inte i lag och krävs inte heller för att inleda domstolsförhandlingar. Man kräver dock att parterna i tvistemål allvarligt överväger medling innan de går vidare till domstol.

I Civil procedure rules (CPR) regleras vilken praxis och vilka förfaranden som ska följas vid tvistemålsavdelningarna i Court of Appeal, High Court och grevskapsdomstolarna. Ett övergripande mål med de civilprocessrättsliga bestämmelserna är att hjälpa domstolarna att handlägga ärenden rättvist. Detta övergripande mål innebär bland annat att domstolen ska vara aktiv i handläggningen av ärendena. Den ska t.ex. uppmuntra de berörda parterna att använda ett alternativt system för tvistlösning om domstolen anser att detta är lämpligt.

Det är frivilligt att använda medling, men enligt CPR ska man ta hänsyn till eventuella medlingsförsök när man fastställer rättegångskostnaderna. Domstolen ska ta hänsyn till de ansträngningar som eventuellt har gjorts för att lösa tvisten före och under rättegången. Om den vinnande parten tidigare har vägrat att gå med på ett rimligt medlingsförslag kan domaren alltså besluta att den förlorande parten inte ska behöva betala den vinnande sidans kostnader.

Familjemedling

Familjemedling är helt och hållet frivillig. Sedan april 2011 måste emellertid alla sökande (inte bara de som beviljats allmän rättshjälp) överväga medling som alternativ genom att delta i ett informations- och utvärderingsmöte om medling (Mediation Information and Assessment Meeting – MIAM) innan de väcker talan vid domstol. Bestämmelser om detta finns i President’s Pre Application Protocol . Den potentiella svarande bör också delta om han eller hon uppmanas till det. Om sökanden/käranden väljer att föra saken vidare till domstol bör vederbörande ge in ett särskilt formulär (FM1) tillsammans med stämningsansökan för att visa att han eller hon är befriad från kravet på att delta i ett MIAM, har deltagit i ett MIAM där man kom fram till att medling inte var lämpligt i det berörda fallet eller har deltagit i medling som antingen misslyckades helt eller inte ledde till en lösning av alla tvistiga frågor.

Som svar på rekommendationen från Family Justice Review införde regeringen i februari 2013 en bestämmelse i Children and Families Bill (förslag till barn- och familjelag) om att parterna ska ha en lagstadgad skyldighet att delta i ett MIAM (med begränsade undantag, t.ex. vid tecken på våld i hemmet).

Att ge in formulär FM1 tillsammans med ansökan kommer enligt förslaget också att bli ett lagstadgat krav. Lagförslaget förväntas vara antaget och dess bestämmelser genomförda under våren 2014.

Liksom de civilprocessrättsliga bestämmelserna uppmuntrar de familjeprocessrättsliga bestämmelserna (Family Procedure Rules – ett omfattande regelverk om domstolsförfarandena) användningen av alternativa tvistlösningsmetoder (ADR).

Yrkesnormer

Det finns ingen särskild nationell uppförandekod för medlare i England och Wales. För att ackrediteras av CMC måste medlare på det civilrättsliga området emellertid kunna visa att de rättar sig efter kraven enligt en uppförandekod som bygger på EU:s uppförandekod . Yrket är självreglerande, och staten utövar inga påtryckningar för att få medlarna att följa någon frivillig kod.

Alla grundande medlemmar i FMC ska se till att deras medlemmar i sin tur (praktiserande familjerådgivare) följer FMC:s uppförandekod.

Information och utbildning

Information om medling på det civilrättsliga området, tjänster som erbjuds och fastställda priser finns tillgänglig på justitieministeriets webbplats.

I Civil Mediation Directory (register over medlare på det civilrättsliga området) finns möjlighet att söka efter medlare som kan erbjuda medling på en plats som passar parterna. På CMC:s webbplats och på webbplatserna för medlarorganisationer inom CMC finns mer information om medling och medlingstjänster.

Family Mediation Service Finder är ett sökverktyg som gör det möjligt att hitta en medlare på den plats där användaren befinner sig. På webbplatserna för FMC:s medlemsorganisationer finns mer information om medlingstjänster.

Det finns ingen nationell utbildningsanstalt för medlare på det civilrättsliga området i England och Wales. Medlare utbildas inom den privata sektorn, som är självreglerande. Branschen fastställer sina egna regler och tar själv hand om utbildningen av medlemmarna.

Familjemedlare kan ha väldigt olika bakgrund, t.ex. inom juridik, terapi eller sociala tjänster, och det finns inget rättsligt krav på att de ska gå igenom någon specialistutbildning. De olika medlems-/ackrediteringsorganisationerna har dock sina egna utbildnings- och yrkesnormer, som bland annat omfattar utbildningskrav. Medlare som är kontrakterade att tillhandahålla offentligt finansierad medling förväntas ha en särskilt hög ackrediterings- och utbildningsnivå för att kunna genomföra ett inledande Mediation Information Assessment Meeting (MIAM) och efterföljande medling.

Vad kostar medling?

Kostnaderna för medling beror på den som tillhandahåller tjänsten och regleras vanligtvis inte av staten. I tvistemål beror kostnaderna på det värde som tvisten gäller och den tid som förväntas gå åt för medlingen. Avgifterna för medling som är tillgänglig via onlineregistret för medling på det civilrättsliga området finns angivna på justitiedepartementets webbplats. Den ideella organisationen LawWorks tillhandahåller kostnadsfri medling för de som inte har råd. LawWorks kan kontaktas på tfn 01483216815 eller via webbplatsen LawWorks Mediation.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

Direktiv 2008/52/EG, som i Storbritannien har införlivats genom Cross-Border Mediation (EU Directive) Regulations 2011 (SI 2011 No 1133), ger parterna i en gränsöverskridande tvist, om en av parterna är bosatt i en medlemsstat vid tiden för tvisten, möjlighet att begära att innehållet i en skriftlig medlingsöverenskommelse ska göras rättsligt bindande. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilka domstolar och andra myndigheter som är behöriga att ta emot en sådan begäran.

När det gäller England och Wales hittar du närmare uppgifter om behöriga domstolar på webbplatsen för Her Majesty's Courts and Tribunals Service.

Parter i ett tvistemål som har nått en överenskommelse genom medling kan ansöka till domstolen om att deras överenskommelse ska stadfästas av en domare. När en domare på detta sätt har godkänt överenskommelsen (genom en s.k. Court Consent Order) blir den rättsligt bindande, om domstolen anser att den är rättvis och skälig.

Parter i familjetvister som själva har kommit överens, via sina advokater eller genom medling, kan ansöka hos domstolen om att få sin överenskommelse omvandlad till ett rättsligt bindande beslut (se ovan) om domstolen finner att överenskommelsen är rättvis och skälig.  Denna typ av lösning är mer sannolik i samband med ekonomiska uppgörelser än i anslutning till överenskommelser som rör barn.

Länkar

Rådet för medling på det civilrättsliga området (CMC), Familjemedlingrådet (FMC), Onlineregistret för medling på det civilrättsliga området, Sökverktyget Family Mediation Service Finder, EU:s uppförandekod för medlare FMC:s uppförandekod, LawWorks Mediation

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Medling i EU-länderna - Nordirland

I stället för att gå till domstol kan det vara en god idé att försöka lösa sin tvist med hjälp av medling. Detta är ett alternativt system för tvistlösning som innebär att en medlare hjälper de tvistande parterna att nå en lösning. Myndigheterna och juristerna i Nordirland känner till fördelarna med medling.

Det finns ingen statlig myndighet i Nordirland med ansvar för medlingstjänster. Däremot finns det organisationer som erbjuder medling och rådgivning.

Vem kontaktar man?

Law Society of Northern Ireland har utvecklat en alternativ tvistlösningstjänst för att erbjuda medlingstjänster för tvistlösning. Denna tjänst är inte begränsad till tvister som har förts till domstol, utan kan användas i alla skeden av en tvist.

Tvistlösningstjänsten arbetar med en panel av solicitors och barristers som är utbildade och ackrediterade för att fungera som medlare mellan parterna i tvisten.

Andra frivilligorganisationer, som Relate och Barnardos, erbjuder vissa rådgivnings- och medlingstjänster i fråga om familjeproblem. Labour Relations Agency har ett medlingsprogram för anställningsrelaterade tvister.

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling är vanligast i civila/kommersiella tvister, familjetvister, tvister på arbetsplatsen och lokala tvister i samhället.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Det finns inget domstolsbaserat medlingssystem inom rättssystemet i Nordirland. Domstolarna brukar emellertid tillåta att mål ajourneras om det finns en möjlighet att tvisten kan lösas via medling –- Northern Ireland Court Service

Law Society of Northern Ireland fastställer regler och förfaranden för tvistlösningstjänster.

Information och utbildning

De solicitors och barristers som ingår i tvistlösningspanelen utbildas och ackrediteras av Law Society.

Vad kostar medling?

Kostnaderna för medlingen beror på förmedlaren och regleras inte av staten.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

En överenskommelse som nås under medling och som undertecknats av parterna accepteras som ett domstolsavgörande av domstolarna. Den kan vara verkställbar som ett bindande avtal mellan parterna, om det inte finns något domstolsavgörande.

Länkar

Law Society of Northern Ireland

Dispute Resolution Service

Relate

Barnardos

Labour Relations Agency

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Medling i EU-länderna - Skottland

Varför inte försöka lösa en tvist genom medling istället för att vända sig till domstol? Detta är ett alternativt system för tvistlösning, där en medlare hjälper parterna i tvisten att komma fram till en överenskommelse. Staten och de praktiserande juristerna i Skottland är medvetna om fördelarna med medling.

Inom Förenade kungariket har de skotska domstolarna en särskild organisation och särskilda bestämmelser för medling

Vem kontaktar man?

Det finns en särskild avdelning i den skotska regeringen, The Legal System Division, Constitution, Law and Courts Directorate, som har ansvar för medlingspolitiken i Skottland.

Adresser i samband med medling:

• Scottish Mediation Network, 18 York Place, Edinburgh, EH1 3EP
• SACRO (Safeguarding Communities Reducing Offending), 29 Albany Street, Edinburgh EH1 3QN
• Scottish Community Mediation Network 21 Abercromby Place, Edinburgh EH3 6QE. Relationships Scotland, 18 York Place, Edinburgh, EH1 3EP
• Relationships Scotland, 18 York Place, Edinburgh, EH1 3EP

När kan medling användas och inom vilka områden är det mest vanligt?

Medling får användas inom alla rättsliga områden. Det används oftast i familjekonflikter och granntvister. Tvister i handels- och affärssammanhang hänvisas också allt oftare till medling. Medling måste erbjudas i tvister som handlar om extra stödbehov, och det måste ges möjlighet till förlikning i ärenden som gäller diskriminering på grund av funktionshinder.

Finns det särskilda regler som måste följas?

Det finns inget bindande regelverk för det framväxande medlaryrket i Skottland. Det finns heller inga krav på att man måste försöka med medling innan man inleder vissa typer av domstolsförfaranden. Medling är helt och hållet frivillig

Däremot finns det en uppförandekod för medling i Skottland Den tar hänsyn till de olika specialområdena, som familjelagstiftning, hälso- och sjukvård, byggnadsområdet osv Skotska regeringen har ställt sig bakom det arbete som bedrivs av Scottish Mediation Network (SMN) och utvecklingen av det skottska medlingsnätverket Scottish Mediation Register (SMR). Alla medlemmar i SMN måste följa uppförandekoden för medling i Skottland. Medlare och medlingstjänster som finns med i medlingsregistret kan också visa att de följer högre standarder. Webbplatserna för båda dessa initiativ är kostnadsfria och används flitigt. Medlare måste följa uppförandekoden för att få vara med på webbplatserna.

Var hittar man information om medling?

Information om medling och om hur man hittar en medlare finns på webbplatserna för det skotska medlingsnätverket Scottish Mediation Network (SMN) och det skotska medlingsregistretScottish Mediation Register (SMR). Båda webbplatserna är öppna för allmänheten och ger kostnadsfri tillgång till all information.

Scottish Mediation Register är ett oberoende register över medlare och medlingstjänster. Denna webbplats ger dig kostnadsfri tillgång till information om personer som erbjuder alla slags medlingstjänster. Registret handhas av Scottish Mediation Network (SMN).

Uppgifterna på webbplatsen aktualiseras av medlarna minst en gång om året.

Syftet med det skotska medlingsregistret är att ge garantier för den professionella kvaliteten hos de medlare som väljs ut, genom att intyga att de uppfyller miniminormerna. Dessa normer bestäms av en oberoende nämnd Standards Board. Medlare som står med i registret har rätt att kalla sig ”registrerad medlare i det skotska medlingsregistret” och får använda SMR-logotypen bredvid sitt namn.

När en regleringsorganisation intygar att en medlare uppfyller organisationens egna sektorsnormer får den organisationens märke sättas ut bredvid medlarens namn i registret.

Information och utbildning

SMN-nätverket har sedan 2004 tillhandahållit en ”medlingskarta” på sin webbplats. Informationens utformning har uppgraderats flera gånger, vilket har finansierats av den skotska regeringen. Länken finns med i ett antal broschyrer och på andra webbplatser. Nu finns även en länk till det skotska medlingsregistret för att skapa en gemensam sökingång för att hitta kvalificerade medlare.

SMN-kontoret tar också emot förfrågningar via telefon och förmedlar dem till lämpliga medlingstjänster.

SMR innehåller information om vilka kvalifikationer medlare har för att parterna ska kunna göra ett mer välinformerat val.

I Skottland finns det utbildningsprogram för olika medlingsområden. Utbildningarna är på minst 30 timmar och bör minst omfatta.

• principer för medling och medling i praktiken
• faser i medlingsprocessen
• etik och värderingar för medling
• det rättsliga sammanhanget för tvister (om det finns något)
• kommunikationsfärdigheter som underlättar medling
• förhandlingskunskaper
• effekter av konflikter och hur man kan hantera dem
• mångfald.

Vad kostar medling?

Kostnaderna för medling varierar beroende på vem som erbjuder tjänsten, och de regleras inte av staten.

Medling är i allmänhet kostnadsfri för en enskild person om tvisten handlar om barn, grannskaps- och samhällskonflikter, extra stödbehov och förlikning vid diskriminering på grund av funktionshinder.

Avgifterna för privata medlare varierar från 200 till 2 000 pund eller mer per dag.

Finns det möjlighet att få verkställighet av en överenskommelse som grundar sig på medling?

I enlighet med direktiv 2008/52/EG får parterna i en tvist begära att innehållet i en skriftlig medlingsöverenskommelse ska göras verkställbart. Medlemsländerna ska underrätta domstolar och andra behöriga myndigheter om detta.

Länkar

Scottish Mediation Network, Scottish Mediation Register, Standards, Scottish Mediation: Registered Mediators, Regulating organisation