Den kroatiska regeringen ger via justitieministeriet (lagstiftningsmässigt, finansiellt och tekniskt) helhjärtat sitt stöd till utvecklingen och främjandet av medling, vilket har blivit en viktig del i reformerna av rättsväsendet.

Rättslig och utomrättslig medling

Medling kan ske i alla allmänna domstolar och specialdomstolar i första och andra instans (i distrikts-, regions, handels- och handelsöverdomstolen) i alla skeden i förhandlingarna, och således också under ett överklagande. Medling sköts alltid av en domare i den aktuella domstolen som är utbildad i medling och som finns upptagen i den förteckning över medlingsdomare som årligen fastställs av domstolens ordförande. Medlingsdomare bör aldrig medla i en tvist som de utsetts till domare i.

Utomrättslig medling har i många år framgångsrikt skett i Kroatiens näringslivskammare, handels- och hantverkskammare och arbetsgivarorganisation samt med hjälp av medlingsförbundet, advokatsamfundet, den kroatiska försäkringsbyrån och den kroatiska regeringens kontor för socialt partnerskap. Medling med utvalda medlare kan dock också ske utanför dessa institutioner.

I enlighet med medlingslagen (Kroatiens officiella kungörelseorgan, Narodne novine, nr 18/11) och reglerna för medlarregister och ackrediteringsstandarder för medlingsinstitutioner och medlare (NN, nr 59/11), ska justitieministeriet föra register över medlare.

Kommittén för alternativ tvistlösning

Justitieministeriet har inrättat en kommitté för alternativ tvistlösning med företrädare för domstolarna, åklagarmyndigheten, regeringens kontor för socialt partnerskap, näringslivskammaren, arbetsgivarorganisationen, handels- och hantverkskammaren och justitieministeriet.

Kommitténs har till uppgift att övervaka utvecklingen av den alternativa tvistlösningen och att genomföra program som finns samt att föreslå åtgärder för att främja vidareutvecklingen av alternativ tvistlösning. Kommitténs uppgift är också att komma med synpunkter på och besvara förfrågningar som gäller dess ansvarsområde.

Vid kommitténs möte den 26 november 2009 antogs etiska regler för medlare.

Rättsligt ramverk

Medling som ett sätt att lösa tvister reglerades för första gången genom lagen om medling (NN, nr 163/03, som trädde i kraft den 24 oktober 2003), som har införlivat några av de vägledande principerna i Europarådets rekommendation om medling i privaträttsliga tvister samt i EU:s grönbok om alternativa system för tvistlösning inom civil- och handelsrätt. Lagen ändrades 2009, och i början av 2011 antogs en ny lag om medling (NN, nr 18/11), som trädde i kraft i sin helhet det datum då Kroatien anslöt sig till EU.

Förutom lagen om medling, som är den viktigaste, finns andra lagar som delvis reglerar detta område och tillämpningsförordningar som ser till att lagen genomförs.

Medlingsprocessen

Medlingsprocessen inleds efter förslag av endera parten i en tvist, som godtas av den andra parten, på gemensamt förslag av båda parter om en uppgörelse i godo, eller på förslag av tredjepart (t.ex. en domare i domstol).

Medlare är en eller flera personer som sköter medlingen på grundval av en överenskommelse mellan parterna. Medlare måste vara utbildade (medlarens sakkunskap och skicklighet är en mycket viktig faktor för en framgångsrik medling) och genomgå kontinuerlig fortbildning. Rättsakademin spelar en ytterst viktig roll med sina utbildningar för medlare.

Medling sker enligt överenskommelse mellan parterna. Medlaren ser under medlingens gång till att parterna behandlas rättvist och jämlikt. Medlaren kan under medlingsförfarandet träffa varje part enskilt, och såvida parterna inte har kommit överens om annat, får medlaren bara lämna ut information och uppgifter som mottagits av ena parten till den andra parten om tillstånd till detta har getts. Medlaren kan delta i utarbetandet av överenskommelsen och ge rekommendationer om innehållet.

En överenskommelse som nåtts genom medling är bindande för de parter som har undertecknat den. Om parterna har åtagit sig vissa skyldigheter i enlighet med överenskommelsen måste dessa uppfyllas i god tid. En överenskommelse som nåtts genom medling är en verkställbar handling om den inbegriper en skyldighet som måste uppfyllas, för vilken parterna kan enas om en kompromiss, och om den innefattar en bestämmelse om direkt verkställighetstillstånd (verkställighetsklausul).

Såvida partnerna inte har kommit överens om annat står vardera parten för sina egna kostnader, medan medlingskostnaderna ska delas lika dem mellan eller i enlighet med speciallagstiftning eller medlingsinstitutionernas regler.

Enligt de flesta medlingsexperterna löses en tvist som avser rättigheter som parterna fritt kan förfoga över lämpligast genom medling, och motparterna bör nästan alltid uppmuntras till att lösa tvisten i godo. Medling är särskilt lämpligt vid företagstvister (dvs. handelstvister), samt vid gränsöverskridande tvister (en av parterna har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i ett EU-land) på det privat- och handelsrättsliga området. Noteras bör att gränsöverskridande tvister inte omfattar tullförfaranden, skatteförfaranden eller administrativa förfaranden eller tvister som avser statens ansvar för handlingar eller underlåtenhet att utöva sina befogenheter.

Andra länkar

Hitta en medlare

Mer information