Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Nationell lagstiftning

Kroatien

Innehåll inlagt av
Kroatien

Kroatiens författning

Kroatiens författning

Kroatiens författning av den 22 december 1990 (nedan kallad 1990 års författning) fastställde genom den nya konstitutionella ordningen från 1990 sammansättningen av Kroatiens författningsdomstol och omfattningen och begränsningarna av dess befogenheter.

1990 års författning:

  • En författningsdomstol med 11 domare, som utsågs av parlamentets deputerandekammare på förslag från regionkammaren för en period av fyra år. Domarna väljs bland framstående rättsexperter, åklagare, advokater och juridikprofessorer.
  • Författningsdomstolen väljer sin ordförande för en period av fyra år. Domare i författningsdomstolen får inte inneha andra offentliga eller yrkesmässiga uppdrag.
  • Domarna i författningsdomstolen åtnjuter samma immunitet som parlamentsledamöter.
  • Domare i författningsdomstolen kan avsättas före utgången av sitt förordnande om de så begär, om de döms till fängelsestraff eller om författningsdomstolen själv anser att de är oförmögna att utföra sina uppgifter.

Enligt 1990 års författning hade författningsdomstolen befogenhet att

  • pröva huruvida lagar är förenliga med författningen eller annars upphäva dem,
  • pröva huruvida annan lagstiftning är förenlig med författningen och lagen eller annars upphäva den,
  • slå vakt om författningsfästa mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter vid förfaranden som inletts genom författningsbesvär,
  • avgöra behörighetstvister mellan lagstiftande, verkställande och dömande organ,
  • övervaka huruvida politiska partiers program och verksamhet är förenliga med författningen och möjligen förbjuda deras arbete om deras program eller verksamhet hotar Kroatiens demokratiska konstitutionella ordning, självständighet, enighet eller territoriella integritet,
  • övervaka huruvida val och folkomröstningar sker i enlighet med författningen och att lösa valtvister som inte omfattas av domstolarnas behörighet,
  • på förslag av den kroatiska regeringen fastställa att republikens president är permanent oförmögen att utföra sina arbetsuppgifter, i vilket fall presidentens arbetsuppgifter tillfälligt övertas av parlamentets talman,
  • vid förfaranden som har inletts av en två tredjedels majoritet i parlamentets deputerandekammare avgöra (med två tredjedels majoritet bland domarna) huruvida republikens president ska ställas inför riksrätt. Om författningsdomstolen godkänner riksrättsåtalet avsätts presidenten enligt författningen.

I 1990 års författning föreskrevs även att val av domare till författningsdomstolen och upphävande av deras förordnande skulle regleras i en författningslag. Denna författningslag skulle även reglera villkor och tidsfrister för kontroller av författningsenlighet och lagenlighet, förfarande och rättsverkan för författningsdomstolens beslut, skyddet av konstitutionella friheter och mänskliga och medborgerliga rättigheter, samt andra frågor av vikt för författningsdomstolens uppgifter och arbete. Enligt författningen skulle denna författningslag antas genom förfarandet för författningsändringar.

Sedan 1990 har – utöver författningslagen om Kroatiens författningsdomstol – ingen lag antagits i den konstitutionella ordningen genom det förfarande som inrättats för själva författningen, dvs. där författningen ger konstitutionell verkan. Detta är ett tydligt uttryck för vilken betydelse författningsöversynerna har och vilken roll denna översyn spelar i Kroatiens rättssystem.

I enlighet med 1990 års författning antog det kroatiska parlament i mars 1991 den första författningslagen om Kroatiens författningsdomstol (nedan kallad 1991 års författningslag), vilken ytterligare utvidgar de befogenheter som författningsdomstolen har enligt 1990 års författning.

Den första ändringen av 1990 års författning gjordes i slutet av 1997, när den författningslag som ändrade och kompletterade Kroatiens författning antogs. Ingen av de bestämmelser i 1990 års författning som reglerar författningsdomstolens befogenheter ändrades då. I september 1999 antog parlamentet en ny författningslag om Kroatiens författningsdomstol (nedan kallad 1999 års författningslag).

Den andra ändringen av författningen gjordes i slutet av år 2000. Då utökades författningsdomstolens befogenheter avsevärt, och antalet domare ökade från 11 till 13. Förutom de befogenheter som redan fastställts i 1990 års författning fick författningsdomstolen följande ytterligare befogenheter:

  • Befogenhet att kontrollera om en lag är förenlig med författningen och om andra förordningar som inte längre är i kraft är förenliga med författningen, förutsatt att det inte har gått mer än ett år mellan det datum då de upphörde att gälla och det datum då förfrågan eller förslaget om att inleda förhandlingar lämnades in.
  • Befogenhet att övervaka att genomförandet sker författningsenligt och lagenligt och att till parlamentets deputerandekammare rapportera alla fall av författnings- och rättsstridighet.
  • Om författningsdomstolen finner att en myndighet inte uppfyllt sin skyldighet att föreskriva hur bestämmelserna i författningen bör verkställas, måste författningsdomstolen informera den kroatiska regeringen om detta, och i de fall där regeringen borde ha utfärdat förordningar måste domstolen informera deputerandekammaren om detta.
  • Befogenhet att, på förslag av den kroatiska regeringen, anta ett beslut varigenom parlamentets talman åtar sig rollen som tillförordnad president om Kroatiens president är förhindrad att utföra sina arbetsuppgifter under en längre tidsperiod på grund av sjukdom eller oförmåga, och i synnerhet vid oförmåga att besluta om huruvida arbetsuppgifterna bör delegeras till en tillfällig ersättare.
  • Befogenhet att på förhand ge samtycke till att Kroatiens president frihetsberövas eller att straffrättsliga förfaranden inleds mot honom eller henne.
  • Befogenhet att pröva överklaganden av beslut fattade av det nationella rättsrådet om att avsätta domare från domarämbetet och att pröva överklaganden av beslut fattade av det nationella rättsrådet om domares disciplinära ansvar, i båda fallen inom 30 dagar från det att överklagandet ingavs (beslutet utsluter möjligheten att anföra författningsbesvär).

Den tredje ändringen av 1990 års författning gjordes i början av 2001. Dessa ändringar berörde inte författningsbestämmelserna från år 2000, som hade utökat författnings­domstolens befogenheter avsevärt jämfört med dess befogenheter enligt 1990 års författning. Ändringar gjordes enbart i terminologin i den del av författningen som är relevant för författningsdomstolen så att den överensstämde med terminologin i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I de befintliga bestämmelser i författningen som är relevanta för författningsdomstolen avlägsnades dessutom alla hänvisningar till deputerandekammaren och regionkammaren i det kroatiska parlamentet eftersom ändringar i författningen 2001 innebar att enkammarsystem infördes (regionkammaren avskaffades, och hänvisningar till deputerandekommaren ersattes av hänvisningar till det kroatiska parlamentet).

I mars 2002 antogs författningslagen om ändring och komplettering av författningslagen om Kroatiens författningsdomstol, vilken anpassade texten i författningslagen från 1999 till författningsdomstolens utökade befogenheter efter ändringen av författningen från år 2000. Denna lag gäller fortfarande.

Författningsöversynerna infördes i Kroatien 1963, och författningsdomstolen inledde sin verksamhet 1964.

Översynerna av författningen i Kroatien kan indelas i följande två historiska perioder:

Författningsöversyner i den tidigare Socialistiska Republiken Kroatien från 1963 till 1990 – den period då Kroatien var en av sex federala enheter (republiker) i Jugoslavien.

Författningsöversyner från 1990 fram till idag –perioden efter Kroatiens självständighetsförklaring.

Den viktigaste straffrättsliga lagstiftningen

Straffrätt:

Strafflagen

Straffprocesslagen

Småbrottslagen

Lagen om ungdomsdomstolar

Lagen om skydd för personer med psykiska störningar

Lagen om ingen preskriptionstid för brott i samband med svartbörsaffärer under kriget, den ekonomiska övergången och privatiseringen

Lagen om ekonomisk ersättning till brottsoffer

Lagen om juridiska personers ansvar för brott

Amnestilagen

Lagen om förfaranden för förverkande av vinning av brott och förseelser

Lagen om rättsliga följder av domar, brottsregister och rehabilitering

Lagen om skyddstillsyn

Den viktigaste civil-, handels- och förvaltningsrättsliga lagstiftningen

Civilrätt:

Lagen om verkställighet

Lagen om skiljeförfarande

Lagen om fri rättshjälp

Lagen om validering

Lagen om förlikning

Arvslagen

Lagen om medborgerliga skyldigheter

Civilprocesslagen

Lagen om äganderätt och andra sakrätter

Lagen om leasing och köp av butikslokaler

Lagen om fastighetsregister

Lagen om Republiken Kroatiens ansvar för skador som orsakades i tidigare Socialistiska Förbundsrepubliken Jugoslavien för vilka tidigare Socialistiska Federationsrepubliken Jugoslavien bar ansvaret

Lagen om Republiken Kroatiens ansvar för skador som orsakades av medlemmar av de kroatiska väpnade styrkorna och företrädare för ordningsmakten under det kroatiska självständighetskriget

Lagen om ansvar för skador som orsakats av terroristhandlingar och offentliga demonstrationer

Lagen om förbud mot överföring av rätten att förfoga över och använda viss offentligt ägd fast egendom till andra användare eller i fysiska eller juridiska personers ägo

Lagen som nekar vissa juridiska personer rätten att förfoga över och ta tillgångar i besittning i Kroatien

Lagen om att lösa lagkonflikter med förordningar i andra länder i särskilda förbindelser

Handelsrätt:

Konkurslagen

Bolagslagen

Lagen om domstolsregister

Lagen om införande av Europabolag (SE) och europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG)

Förvaltningsrätt:

Expropriationslagen

Lagen om expropriation och ersättningsvillkor

Lagen om administrativa tvister

Lagen om ersättning för tillgångar som beslagtogs under det jugoslaviska kommunistiska styret

Lagen om regler och internationella fördrag som avser tillämpning av ersättning för tillgångar som beslagtogs under det jugoslaviska kommunistiska styret

Senaste uppdatering: 22/08/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats