Kroatiens författning

Kroatiens författning

Den viktigaste straffrättsliga lagstiftningen

Strafflagen (Kazneni zakon) (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine, NN) nr 125/11, 144/12, 56/15, 61/15, 101/17 och 118/18)

Den nya strafflagen, som trädde i kraft den 1 januari 2013, innehöll vissa nyheter, t.ex. strängare straff och längre preskriptionstider. Dessutom infördes nya brott som utebliven utbetalning av löner, vårdslöshet i trafik och olaglig spelverksamhet. Genom en ändring av strafflagen i december 2012 (på straffansvarsområdet) blev innehav av narkotika för personligt bruk en ringa förseelse.

Strafflagen består av en allmän del och en specifik del:

A) Strafflagens allmänna del innehåller bestämmelser som gäller för alla brott. I dessa regleras allmänna presumtioner om straffbarhet, böter och straffrättsliga påföljder.

B) Den specifika delen av strafflagen innehåller en beskrivning av enskilda brott och deras påföljder. Den innehåller även brott och påföljder som kan utdömas för sådana brott enligt annan lagstiftning. Följande brott räknas upp i den kroatiska strafflagen:

• Brott mot mänskligheten och den mänskliga värdigheten.
• Brott mot liv och hälsa.
• Brott mot mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
• Brott i samband med anställning och socialförsäkringsbrott.
• Brott mot den personliga friheten.
• Brott mot den personliga integriteten.
• Brott mot heder och rykte.
• Brott mot den sexuella friheten.
• Brott i form av sexuellt våld och sexuellt utnyttjande av barn.
• Brott mot äktenskapet, familj och barn.
• Brott mot människors hälsa.
• Miljöbrott.
• Brott mot den allmänna säkerheten.
• Brott mot trafiksäkerheten.
• Egendomsbrott.
• Ekonomiska brott.
• Brott mot datorsystem, programvara och data.
• Förfalskningsbrott.
• Immaterialrättsbrott.
• Brott mot officiella plikter.
• Brott mot domstolsväsendet.
• Brott mot den allmänna ordningen.
• Rösträttsbrott.
• Brott mot Republiken Kroatien.
• Brott mot en främmande makt eller internationell organisation.
• Brott mot Kroatiens väpnade styrkor.

Straffprocesslagen (Zakon o kaznenom postupku) (NN nr 152/08, 76/09, 80/11, 91/12 – Kroatiska författningsdomstolens beslut 143/12, 56/13, 145/13, 152/14 och 70/17)

I denna lag anges regler för att säkerställa att ingen oskyldig döms, och att påföljder eller andra åtgärder ska utdömas mot gärningsmän i enlighet med de villkor som anges i lagen och baserat på lagligt genomförda rättsprocesser inför en behörig domstol.

Åtal och rättegång får endast genomföras och avslutas enligt de regler och på de villkor som anges i lagen.

Straffprocesslagen införlivar följande EU-lagstiftning med kroatisk rätt:

1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 280, 26.10.2010).
2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF (EUT L 101, 15.4.2011).
3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (EUT L 335, 17.12.2011).
4. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 1.6.2012).
5. Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 350, 30.12.2008).
6. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF (EUT L 315, 14.11.2012).
7. Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU av den 22 oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (EUT L 294, 6.11.2013).
8. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen (EUT L 127, 29.4.2014).
9. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/62/EU av den 15 maj 2014 om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning och om ersättande av rådets rambeslut 2000/383/RIF (EUT L 151, 21.5.2014).

Brottmålsprocesser genomförs på begäran av åklagare.

Allmänt åtal väcks på eget initiativ (ex officio) av en allmän åklagare (državni odvjetnik), medan enskilt åtal väcks av en privat åklagare. Vid vissa brott som anges i lag väcker åklagaren endast åtal på begäran av brottsoffret. Om inte annat anges i lag är den allmänna åklagaren skyldig att på eget initiativ (ex officio) väcka åtal vid skälig misstanke om att en person har begått ett åtalbart brott och om det inte finns några hinder för att åtala personen i fråga.

Om den allmänna åklagaren anser att det inte finns skäl att väcka åtal kan brottsoffret på de villkor som anges i lagen väcka enskilt åtal i egenskap av målsägande.

Lagen om de rättsliga konsekvenserna av fällande domar, kriminalregister och rehabilitering (Zakon o pravnim posljedicama osude, kaznenoj evidenciji i rehabilitaciji) (NN nr 143/12 och 105/15)

I denna lag regleras de rättsliga konsekvenserna av en fällande dom. Dessutom regleras organisering av, lagring av, tillgång till, tillhandahållande av och strykning av kriminalregisteruppgifter och internationellt utbyte av kriminalregisteruppgifter, samt rehabilitering.

Denna lag innehåller bestämmelser som är förenliga med följande EU-lagstiftning:

• Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll.
• Rådets beslut 2009/316/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2009/315/RIF.

Det kroatiska kriminalregistret organiseras och förs av justitieministeriet. Justitieministeriet är samtidigt centralmyndighet för utbyte av sådana uppgifter med andra stater.

Kriminalregistret innehåller uppgifter om både fysiska och juridiska personer (nedan kallade personer) som i en lagakraftvunnen dom har dömts för brott i Kroatien. Kriminalregistret innehåller även uppgifter om kroatiska medborgare och juridiska personer med hemvist i Kroatien som i en lagakraftvunnen dom har dömts för brott utanför Kroatien, om sådana uppgifter har lämnats till justitieministeriet.

Kriminalregistret innehåller en förteckning över personer som i en lagakraftvunnen dom har dömts för brott som sexuellt våld och sexuellt utnyttjande av barn, och andra brott som avses i artikel 13.4 i denna lag.

De viktigaste civilrättsliga lagarna i Kroatien

Lagen om civilrättsliga förpliktelser (Zakon o obveznim odnosima) (NN nr 35/05, 41/08 och 125/11)

I denna lag regleras grunderna för civilrättsliga skyldigheter (allmän del), avtalsförpliktelser och utomobligatoriska förpliktelser (specifik del).

Parter i en transaktion är fria att reglera civilrättsliga förpliktelser. De får dock inte regleras på ett sätt som strider mot den kroatiska författningen, obligatoriska bestämmelser och den allmänna moralen.

Lagen om äganderätt och andra materiella rättigheter (Zakon o vlasništvu i drugim stvarnim pravima) (NN nr 91/96, 68/98, 137/99, 22/00, 73/00, 129/00, 114/01, 79/06, 141/06, 146/08, 38/09, 153/09, 143/12 och 152/14)

I denna lag anges allmänna bestämmelser om personers rätt att äga egendom. Bestämmelserna i lagen gäller även äganderätt till egendom som omfattas av ett särskilt regelverk, såvida de inte strider mot ett sådant regelverk.

Det som sägs i lagen om äganderätt och ägare gäller i lika hög grad alla andra materiella rättigheter, om inte annat anges i lag eller följer av deras juridiska karaktär.

Arvslagen (Zakon o nasljeđivanju) (NN nr 48/03, 163/03, 35/05 – lagen om civilrättsliga förpliktelser och 127/13)

I denna lag regleras arvsrätten och de regler som domstolar, andra myndigheter och bemyndigade personer ska följa i arvsärenden.

Lagen om fastighetsregistret (Zakon o zemljišnim knjigama) (NN nr 91/96, 68/98, 137/99, 114/01, 100/04, 107/07, 152/08, 126/10, 55/13, 60/13 och 108/17)

I denna lag regleras frågor om hur den rättsliga ställningen för fast egendom i Kroatien ska hanteras vid fastighetstransaktioner. Dessutom regleras hur fastighetsregister ska föras (fastighetsregisterkontor (gruntovnica)), om inte särskilda bestämmelser har antagits för bestämda tomter.

Civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (NN nr 53/91, 91/92, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 96/08, 84/08, 123/08, 57/11, 148/11 – konsoliderad text, 25/13 och 89/14)

I denna lag anges de processrättsliga regler som reglerar hur domstolar prövar och avgör tvister som rör människors och medborgares grundläggande rättigheter och plikter, medborgares personliga förhållanden och familjeförhållanden samt arbetstvister, handelstvister, egendomstvister och andra civilrättsliga tvister, om inte domstolarna med stöd av lagbestämmelser kan avgöra vissa av dessa tvister enligt andra processuella regler.

Verkställighetslagen (Ovršni zakon) (NN nr 112/12, 25/13, 93/14, 55/16, och 73/17)

I denna lag regleras hur domstolar och notarius publicus ska reglera fordringar baserat på verkställighet och officiella handlingar (verkställighetsförfaranden), och hur domstolar och notarius publicus ska verkställa säkerhetskrav (säkerhetsförfaranden), om inte annat föreskrivs i särskild lagstiftning. Materiella rättsliga förhållanden som fastställts på grundval av verkställighetsförfaranden och säkerhetsförfaranden regleras också av denna lag.

Andra länkar

Ytterligare information