Företag och mänskliga rättigheter

1. Jag har utsatts för företagsrelaterade kränkningar av mina mänskliga rättigheter. Vilket rättsligt skydd har jag i ert land? Inbegriper detta skydd skadestånd?

Den som utsatts för människorättskränkningar har rätt att väcka talan vid domstol för att kräva upprättelse och skadestånd. Detta gäller oavsett om kränkningarna är företagsrelaterade eller inte.

2. Har ni särskilda regler för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna? Gäller dessa regler vid miljöbrott och grov arbetsexploatering?

Det finns inte några särskilda regler för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Alla ärenden som rör kränkningar av de mänskliga rättigheterna behandlas på samma sätt.

3. Jag har utsatts för en människorättskränkning av ett transnationellt europeiskt företag utanför EU. Har jag möjlighet till rättslig prövning i ert land om jag inte är EU-medborgare och inte bor i EU? När kan jag hävda att mina rättigheter har kränkts? Var kan jag få mer information?

Rätten är territoriell. Vilket lands lag som ska tillämpas (lex fori) ska fastställas i enlighet med internationell privaträtt, om det inte finns något avtal mellan parterna som förhindrar valet av tillämplig lag.

4. Kan ombudsmannainstitutioner, likabehandlingsorgan eller nationella institut för mänskliga rättigheter stödja offer för företagsrelaterade människorättskränkningar som begåtts av transnationella europeiska företag utanför EU? Kan dessa organisationer utreda mitt fall om jag inte är EU-medborgare och inte bor i EU? Finns det andra offentliga inrättningar (t.ex. arbetsinspektion eller miljöinspektion) i ert land som kan utreda mitt fall? Var kan jag få information om mina rättigheter?

Enligt artikel 64A i Maltas författning och artiklarna i ombudsmannalagen har Maltas ombudsman till uppgift att ”utreda åtgärder som vidtagits av eller för regeringen, eller av någon annan myndighet, organ eller person som föreskrivs i lag (däribland en myndighet, ett organ eller ett kontor som inrättats genom denna författning), om åtgärderna vidtagits i samband med deras myndighetsutövning”.

Enligt artikel 12.1 i ombudsmannalagen begränsas ombudsmannens behörighet till att utreda klagomål rörande

”a) regeringen, inklusive ministerier eller andra regeringsorgan, ministrar eller statssekreterare, offentliga tjänstemän eller andra medlemmar av eller anställda vid ovannämnda myndigheter,

b) lagstadgade organ, och partnerskap eller andra organ som regeringen eller ett eller flera av ovannämnda organ ensamma eller tillsammans har en kontrollerande andel av eller utövar faktisk kontroll över, inklusive varje direktör, medlem, chef eller annan befattningshavare vid ett sådant organ eller partnerskap eller dess ledningsorgan (nedan gemensamt kallade organisation), och

c) kommunfullmäktige och deras utskott, borgmästare, kommunalråd och anställda inom all kommunal förvaltning.”

Ombudsmannen har inget specifikt och formellt mandat att utreda ärenden som rör kränkningar av eller hot mot mänskliga rättigheter eller att ge de drabbade möjlighet till rättslig prövning eller att främja och skydda medborgarnas mänskliga rättigheter.

De uppgifter som fastställs i artikel 22.1 i ombudsmannalagen är dock tillräckligt breda för att ge ombudsmannen möjlighet att utan begränsningar ingripa på människorättsområdet genom att

• utreda klagomål som har ett människorättsinslag,
• uppmärksamma myndigheterna på hot mot medborgares mänskliga rättigheter,
• i händelse av kränkning, bidra till att lösa situationen genom att utfärda rekommendationer för att lösa frågan på ett rättvist och effektivt sätt och undvika en rättsprocess.

Ombudsmannens behörighet omfattar alla personer som anser sig ha drabbats, oavsett deras nationalitet eller ursprung, förutsatt att den personen har ett personligt intresse i den sakfråga som klagomålet gäller. Med ”person” avses här både fysiska och juridiska personer.

De myndigheter eller institutioner som omfattas av ombudsmannens behörighet är skyldiga att skydda mänskliga rättigheter och se till att dessa upprätthålls. Även om ombudsmannens mandat begränsas till offentliga myndigheter kan ombudsmannen därför även ta hänsyn till situationer där personer som har utsatts för företagsrelaterade människorättskränkningar påstår att deras rättigheter kränktes på grund av att en offentlig myndighet eller institution underlät att ge dem det skydd de hade rätt till.

Ombudsmannen kan utreda alla ärenden, även om den person som inger klagomålet inte är EU-medborgare eller inte bor i EU, förutsatt att den sakfråga som klagomålet gäller omfattas av ombudsmannens behörighet. Om den sakfråga som klagomålet gäller omfattas av ombudsmannens behörighet, eller av en annan lokal myndighets eller tillsynsmyndighets behörighet, har dessutom alla drabbade rätt till rättsligt skydd.

Ombudsmannens behörighet beror således inte på sakfrågan eller om den drabbade bor i Malta, utan på det fel som den myndighet som omfattas av ombudsmannens behörighet påstås ha gjort sig skyldig till.

Andra offentliga inrättningar som man kan vända sig till i Malta (t.ex. på sysselsättnings- eller miljöområdet) är myndigheten för arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor, miljö- och naturresursmyndigheten, skiljedomaren för finansiella tjänster och den nationella kommissionen för främjande av jämställdhet. De nationella kommissionen för främjande av jämställdhet, som är Maltas jämställdhetsmyndighet, får dock endast utreda ärenden som rör diskriminering och sexuella trakasserier i Malta.

5. Är transnationella europeiska företag i ert land skyldiga att inrätta mekanismer för klagomål eller medlingstjänster för kränkningar som orsakats av deras affärsverksamheter? Gäller dessa skyldigheter även kränkningar som ägt rum utanför EU? Vem har ansvaret för att övervaka dessa aktiviteter i ert land? Finns det offentliga rapporter som ger information om hur systemet fungerar?

Malta har inte ålagt transnationella europeiska företag att inrätta mekanismer för klagomål eller medlingstjänster för kränkningar som orsakats av deras affärsverksamhet. I Malta sker medling i familjedomstolen eller i hyresnämnden.

6. Har jag särskilda rättigheter om jag som brottsoffer i en utsatt situation begär rättslig prövning av företagsrelaterade människorättskränkningar? Kan jag få rättshjälp och i så fall på vilka villkor? Vilka kostnader kommer att täckas av rättshjälpen? Kan jag få rättshjälp på samma villkor om jag inte är EU-medborgare och inte bor i EU?

Om du har utsatts för ett brott enligt definitionen i artikel 2 i kapitel 539 i Maltas lagsamling (lagen om brottsoffer), eller utsatts för våld i hemmet enligt definitionen i kapitel 581 i Maltas lagsamling (lagen om könsbaserat våld och våld i hemmet), har du rätt till rättshjälp. Så snart domstolen har beviljat rättshjälp har du rätt att få juridisk rådgivning och rätt att företrädas av ett ombud inför domstol. Rättshjälpen täcker domstolskostnaderna och advokatarvoden. Om du inte är EU-medborgare men har rättsstatus i Malta har du fortfarande rätt till rättshjälp. Om du är EU-medborgare men bor utanför EU har du fortfarande rätt att företrädas av ett juridiskt ombud inför en domstol i Malta och rätt till rättshjälp.