En skadelidande part (målsägande) kan kräva skadestånd av gärningsmannen i en brottmålsprocess genom att väcka en talan om enskilt anspråk som civilrättslig part (premoženjskopravni zahtevek).
En ansökan om tillstånd att föra talan om enskilt anspråk (som civilrättslig part i brottmålsprocessen) ska inges till den myndighet som brottet anmäldes till (den regionala åklagarmyndigheten), eller till den domstol som prövar målet.
En talan om enskilt anspråk kan avse ersättning, restitution av egendom eller återgång av en viss rättshandling.
Ett civilrättsligt anspråk som framställs av en sökande som är berättigad till skadestånd på grund av ett brott handläggs inom ramen för brottmålsprocessen så länge detta inte medför onödiga förseningar.
Talan om enskilt anspråk i brottmålsprocessen måste väckas senast i slutet av den muntliga förhandlingen vid förstainstansdomstolen.
Om sökanden inte ansöker om att få föra talan om enskilt anspråk i brottmålsprocessen innan åtal väcks informeras sökanden om att han eller hon måste göra detta senast i slutet av huvudförhandlingen.
En sökande som är berättigad till skadestånd måste ange exakt vad han eller hon kräver skadestånd för och inge styrkande handlingar (t.ex. rapporter, fakturor, medicinsk dokumentation). Med att exakt ange kravet menas att sökanden, så långt det är möjligt, ska ange typen av skadestånd, storleken på skadeståndet och former av ersättning.
Nej.
Målsägandens skadeståndskrav måste styrkas på sedvanligt sätt (t.ex. med rapporter, fakturor, medicinsk dokumentation).
Ja, en avgift tas ut för varje skede av förfarandet. Beloppet beror på storleken på kravet.
Om en talan om enskilt anspråk i brottmålsprocessen (helt eller delvis) bifalls ska avgiften betalas av den tilltalade.
I rättsliga förfaranden har utlänningar (som inte är bosatta i Slovenien) rätt till kostnadsfri rättshjälp (juridisk rådgivning, juridiskt ombud och andra juridiska tjänster, eller befrielse från skyldigheten att betala kostnaderna för förfarandet) i enlighet med principen om ömsesidighet eller enligt de villkor och i de fall som anges i internationella fördrag som Slovenien är bundet av.
Domstolen bifaller endast (hela eller delar av) skadeståndskravet om gärningsmannen fälls (i en dom förklaras skyldig till brottet). I andra fall (när informationen från brottmålsprocessen inte utgör en tillförlitlig grund för att meddela dom beträffande hela eller delar av skadeståndskravet) ges målsäganden rådet att väcka en civilrättslig talan, avseende hela eller delar av kravet, eftersom brottmålsdomstolen inte kan avvisa kravet.
Även om domstolen meddelar en dom som innebär att den tilltalade frikänns eller att anklagelserna avvisas, eller om domstolen beslutar att vilandeförklara målet eller avvisa åtalet, uppmanas målsäganden att väcka en civilrättslig talan vid en tvistemålsdomstol.
Om domstolen konstaterar att den inte är behörig i brottmål, ska den meddela målsäganden att han eller hon kan anmäla sitt skadeståndskrav i brottmålsprocessen till behörig domstol, som sedan inleder eller fortsätter förfarandet.
Nej, eftersom målsäganden endast kan överklaga domen i de delar som rör domstolens beslut om kostnaderna för brottmålsprocessen.
Enda undantaget från denna regel är om den allmänna åklagaren har övertagit rollen som åklagare från målsäganden. I så fall kan målsäganden överklaga alla delar av domen, inbegripet beslutet om civilrättsliga åtgärder.
Så snart ett beslut om talan om enskilt anspråk har vunnit laga kraft kan målsäganden begära att förstainstansdomstolen ska utfärda en bestyrkt kopia av beslutet och ange att beslutet är verkställbart.
Domen är verkställbar om den har vunnit laga kraft och tidsfristen för frivillig betalning har löpt ut. Den behöriga domstolen verkställer den lagakraftvunna domen, som utgör en exekutionstitel, i enlighet med tillämpliga verkställighetsbestämmelser. På grundval av exekutionstiteln (domen) inges en ansökan om verkställighet till behörig distriktsdomstol, med angivande av verkställighetsmetod (t.ex. utmätning av lön, bankmedel, lös eller fast egendom).
I en rättsprocess har utlänningar (som inte är bosatta i Slovenien) rätt till kostnadsfri rättshjälp enligt principen om ömsesidighet eller enligt de villkor och i de fall som anges internationella fördrag som Slovenien är bundet av.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.