Om min ansökan ska handläggas i det här landet

För vilken typ av brottslighet kan jag få ersättning?

Ersättning kan endast beviljas offer för uppsåtliga våldsbrott. Detta är brott som gärningsmannen begår med uppsåt och där någon typ av våld används för att attackera en persons liv och hälsa (brott mot liv och hälsa, såsom mord, dråp eller misshandel) eller för att kränka en persons sexuella integritet (sexualbrott).

Ett annat villkor som anges i strafflagen är att brotten ska medföra fängelse i minst ett år. Ersättning kan med andra ord inte beviljas för brott av ekonomisk karaktär.

För vilken typ av skada kan jag få ersättning?

Du har inte rätt till ersättning för småskador (t.ex. skrubbsår, blåmärken) eller för andra typer av fysiska skador som endast syns under en begränsad tid, eller som endast tillfälligt och i ringa grad påverkar din hälsa.

Ersättning kan beviljas om en fysisk skada anses utgöra åtminstone en lättare personskada (t.ex. mjukvävnadssår som måste sys, mindre frakturer, mindre urledvridningar och stukningar, mindre bristningar i trumhinnan, hjärnskakningar med mycket kort medvetslöshet, förlust av en eller två tänder, förlust av en fingerled).

Kan jag få ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som har avlidit till följd av ett brott? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning kan få ersättning?

Ja, ersättning för psykiskt lidande till följd av att en närstående har avlidit kan även ges till efterlevande, dvs. personer som försörjdes av eller hade rätt att försörjas av det avlidna brottsoffret (särskilt minderåriga barn och barn under 26 år som bedriver heltidsstudier, en make/maka eller ogift partner som saknade försörjningsmedel eller som var arbetslös av anledningar som inte var deras eget fel, om de inte har eller kan förvärva tillräckliga medel för att klara sin försörjning).

Kan jag få ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som inte har förlorat livet? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning kan få ersättning i detta fall?

Nej.

Kan jag få ersättning om jag inte är medborgare i ett EU-land?

Nej. Det formella kravet för att beviljas ersättning är att sökanden är slovensk medborgare eller medborgare i en annan EU-medlemsstat.

Kan jag ansöka om ersättning här i landet om jag bor här eller kommer härifrån (dvs. bosättnings- eller medborgarskapslandet) även om brottet har begåtts i ett annat EU-land? Kan jag agera på det sättet i stället för att begära ersättning i det land där brottet ägde rum? Om ja, under vilka förhållanden?

Nej. För att kunna ansöka om ersättning måste brottet ha begåtts på slovenskt territorium, eller på ett slovenskt fartyg eller flygplan, oavsett var detta befann sig när brottet begicks.

Måste jag ha anmält brottet till polisen först för att kunna begära ersättning?

Ja, handlingen måste ha registrerats av eller anmälts till den behöriga myndigheten (polisen eller åklagarmyndigheten) och behandlats som ett brott (och inte t.ex. som en mindre förseelse), och det måste finnas skälig misstanke om att ett brott har begåtts (brottsanmälan har lämnats till åklagare).

Måste jag avvakta utgången av en eventuell polisutredning eller brottmålsprocess innan jag kan kräva ersättning?

Nej, men det måste finnas skälig misstanke om att brottet har begåtts. Detta innebär i regel att du åtminstone måste ha anmält brottet. Efter att ha slutfört sin brottsutredning överlämnar polisen anmälan till åklagarmyndigheten.

Måste jag först kräva ersättning av gärningsmannen – om denne har identifierats?

Huvudregeln är att beviljandet av ersättning i så fall grundas på den lagakraftvunna och verkställbara dom i vilken brottsoffret beviljades ersättning. En sådan dom kan redan ha meddelats i ett brottmål (beslut om ett civilrättslig anspråk inom ramen för brottmålsprocessen) eller i ett tvistemål (beslut om en civilrättslig talan). Ytterligare ett villkor är att den verkställighet (indrivning av ersättningsbeloppet) som grundas på denna dom misslyckades eller överhuvudtaget inte är möjlig (gärningsmannen äger ingen egendom, det går inte att driva in egendomen).

I följande undantagsfall är det dock inte nödvändigt att först kräva ersättning av gärningsmannen:

– Om ett brottsoffer tillhör en av de särskilt skyddade grupperna – barn, offer för våld i hemmet, personer med funktionsnedsättning, medborgare i en annan EU-medlemsstat (i gränsöverskridande fall).

– Om gärningsmannen fortfarande är okänd (tre månader efter att brottet registrerades eller anmäldes, och inte har identifierats före ersättningskommitténs beslut) eller om gärningsmannen inte kan åtalas (t.ex. om gärningsmannen har avlidit eller är yngre än 14 år och inte kan hållas straffrättsligt ansvarig).

Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, har jag ändå möjlighet att få ersättning? Om ja, vilken bevisning måste jag lägga fram för att styrka min ansökan?

Om gärningsmannen fortfarande är okänd (tre månader efter att brottet registrerades eller anmäldes, och inte har identifierats före kommitténs beslut) får brottsoffret ansöka om ersättning.

Huvudregeln är att gärningsmannen måste ha fällts för brottet när ersättning begärs med stöd av en exekutionstitel – en dom (i ett brott- eller tvistemål) i vilken brottsoffret beviljades ersättning, men där brottsoffret inte kan driva in ersättningen från gärningsmannen (verkställigheten har inte lyckats eller är inte möjlig).

Om ett brottsoffer har en särskild ställning (barn, personer med funktionsnedsättning eller offer för våld i hemmet och offer i gränsöverskridande fall – medborgare i andra EU-medlemsstater) behöver gärningsmannen inte ha fällts för brottet för att brottsoffret ska kunna ansöka om ersättning.

Finns det någon tidsfrist för ansökningar om ersättning?

Ja, det finns två tidsfrister för ansökningar om ersättning.

När det rör sig om en okänd gärningsman eller särskilt skyddade grupper (barn, offer för våld i hemmet, personer med funktionsnedsättning, medborgare i andra EU-medlemsstater) är fristen för att ansöka om ersättning sex månader från dagen för brottet.

I övriga fall där ersättning först måste krävas av gärningsmannen är fristen för att inge ansökan tre månader från dagen för mottagandet av beslutet eller underrättelsen om att verkställigheten misslyckades. Om verkställighet inte begärdes är tidsfristen tre månader från erhållandet av informationen att verkställighet inte är möjlig.

Vilka förluster och utgifter täcker ersättningen?

Täcker ersättningen till exempel:

a) För brottsoffret:

– Materiell (icke-psykisk) skada:

• Sjukvårdskostnader för skada (sjukvård – öppenvård och sjukhusvård, rehabilitering) – JA, men endast om personen inte är berättigad till adekvata förmåner från pensions- och invaliditetsförsäkringen. Ersättning kan beviljas för alla hälso- och sjukvårdskostnader som enligt den slovenska lagstiftningen omfattas av den obligatoriska sjukförsäkringen, dock med högst 20 000 euro.
• Ytterligare behov eller kostnader som uppstår till följd av personskada (t.ex. vård och assistans, tillfällig och permanent behandling, långvarig rehabilitering genom sjukgymnastik, anpassning av bostad, särskilda hjälpmedel m.m.) – NEJ.
• Permanent skada (t.ex. invaliditet och andra permanenta funktionsnedsättningar).
  • Inkomstbortfall under och efter sjukvårdsperioden (inklusive förlorade inkomster och förlust av förmåga att skaffa sig inkomst eller minskat underhåll osv.) – NEJ.
  • Förlorade möjligheter – NEJ.
  • Utgifter vid rättsliga förfaranden rörande den händelse som orsakade skadan, t.ex. rättsliga avgifter, domstolskostnader – NEJ.
  • Ersättning för personlig egendom som stulits eller skadats – NEJ.
  • Annat.

– Psykisk (ideell) skada:

• Sveda och värk som brottsoffret åsamkats – JA, för fysiskt och psykiskt lidande (på grund av olägenhet, lyte, minskad frihet, kräkning av en persons värdighet och andra personliga rättigheter). Rädsla berättigar inte till ersättning.

b) För personer som är i beroendeställning eller anhöriga till brottsoffret:

– Materiell (icke-psykisk) skada:

• Begravningskostnader – NEJ, eftersom detta numera är en social rättighet som verkställs enligt en annan lag.
• Sjukvårdskostnader (t.ex. terapi för en familjemedlem, öppenvård och sjukhusvård, rehabilitering) – JA (endast för brottsoffer). Ersättning kan beviljas för alla hälso- och sjukvårdskostnader som enligt den slovenska lagstiftningen omfattas av den obligatoriska sjukförsäkringen, dock endast om personen saknar obligatorisk eller frivillig sjukförsäkring.
• Förlust av underhåll – JA, för de av den avlidnes barn som uppfyller kraven för efterlevandepension (är högst 15 år eller högst 26 år och bedriver heltidsstudier) men som inte beviljades pensionen (av anledningar som kan tillskrivas den avlidne).
• Förlorade möjligheter – NEJ.

– Psykisk skada:

• Sveda och värk som anhöriga eller personer i beroendeställning åsamkats/ersättning till efterlevande om brottsoffret avlidit – JA, de efterlevande får ersättning för psykiskt lidande på grund av förlust av en närstående.

a) För brottsoffret:

– Materiell (icke-psykisk) skada:

• Sjukvårdskostnader för skada (sjukvård – öppenvård och sjukhusvård, rehabilitering).
• Ytterligare behov eller kostnader som uppstår till följd av personskada (t.ex. vård och assistans, tillfällig och permanent behandling, långvarig rehabilitering genom sjukgymnastik, anpassning av bostad, särskilda hjälpmedel m.m.).
• Permanent skada (t.ex. invaliditet och andra permanenta funktionsnedsättningar).
  • Inkomstbortfall under och efter sjukvårdsperioden (inklusive förlorade inkomster och förlust av förmåga att skaffa sig inkomst eller minskat underhåll osv.).
  • Förlorade möjligheter.
  • Utgifter vid rättsliga förfaranden rörande den händelse som orsakade skadan, t.ex. rättsliga avgifter, domstolskostnader.
  • Ersättning för personlig egendom som stulits eller skadats.
  • Annat.

– Psykisk (ideell) skada:

• Sveda och värk som brottsoffret åsamkats.

b) För personer som är i beroendeställning eller anhöriga till brottsoffret:

– Materiell (icke-psykisk) skada:

• Begravningskostnader.
• Sjukvårdskostnader (t.ex. terapi för en familjemedlem, öppenvård och sjukhusvård, rehabilitering).
• Förlust av underhåll och förlorade möjligheter.

 

– Psykisk skada:

• Sveda och värk som anhöriga eller personer i beroendeställning åsamkats/ersättning till efterlevande om brottsoffret avlidit.

Betalas ersättningen ut i en klumpsumma eller som månatliga delbetalningar?

Ersättning betalas som regel ut i en klumpsumma, såvida det inte är nödvändigt att fastställa framtida villkor för beviljandet av ersättning för vissa perioder (t.ex. under den tid ett barn bedriver heltidsstudier).

På vilket sätt kan mitt eget agerande vid brottstillfället, egna tidigare domar eller underlåtenhet att samarbeta under ersättningsförfarandet påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

Vid beslut om storleken på ersättningen tas hänsyn till sökandens agerande vid och efter brottstillfället, och i vilken mån han eller hon bidrog till skadan och skadans omfattning. Ersättningen kan minskas i proportion till hur stor del av skadan som brottsoffret själv bidrog till. Alternativt kan ansökan om ersättning avslås.

Det görs ingen kontroll av huruvida sökanden finns i belastningsregistret. Om brottsoffret inte samarbetar i ersättningsförfarandet kan detta emellertid i viss fall leda till att det inte går att fastställa vissa faktiska omständigheter som är av betydelse för att fastställa huruvida brottsoffret har rätt till ersättning. Detta kan medföra att villkoren för att vara berättigad till ersättning inte uppfylls. Om sökanden inte följer myndighetens uppmaningar att komplettera ersättningsansökan kan ansökan avslås som ofullständig.

På vilket sätt kan min ekonomiska situation påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

Brottsoffrets ekonomiska situation kontrolleras inte och påverkar därför inte möjligheten att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet.

Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning och/eller beloppet?

Ja, ersättningen minskas med andra ersättningar, gottgörelser eller betalningar som sökanden av andra anledningar erhåller för samma typ av skada.

Hur beräknas ersättningen?

Vid fysiskt och psykiskt lidande tas hänsyn till det högsta lagstadgade ersättningsbeloppet för varje typ av skada, och ersättningen fastställs i enlighet med dessa gränser och i förhållande till skadans svårighetsgrad eller typen av skada.

När det gäller fysiskt lidande finns det särskilda regler för varje skadekategori och ett lagstadgat lägsta respektive högsta ersättningsbelopp tillämpas för dessa kategorier, nämligen 50–500 euro för mindre skador, 100–1 000 euro för medelsvåra skador, 250–2 500 euro för svåra skador, 500–5 000 euro för mycket svåra skador och 1 000–10 000 euro för extremt svåra skador.

För andra typer av skador hänvisas till annan lagstiftning. Ersättning av sjukvårdskostnader medges med det belopp som sökanden beroende på omständigheterna hade haft rätt till inom ramen för den obligatoriska sjukförsäkringen enligt den slovenska lagstiftningen. Ersättning på grund av förlust av underhåll medges det avlidna brottsoffrets efterlevande i den omfattning som fastställs i den slovenska lagstiftningen om pensions- och invaliditetsförsäkring i samband med efterlevandepension.

Kan jag tilldelas ett minsta eller högsta belopp?

Ja. För fysiskt lidande är det lägsta beloppet 50 euro och det högsta beloppet 10 000 euro, och för psykiskt lidande är det högsta beloppet 10 000 euro.

Ersättning för psykiskt lidande på grund av förlust av en närstående kan beviljas alla anhöriga till en avliden. Det högsta belopp som kan tilldelas är 10 000 euro.

Förväntas jag ange ersättningsbeloppet i ansökningsformuläret? Om ja, får jag några anvisningar om hur jag ska beräkna det, eller om andra aspekter?

Nej. Ersättningsbeloppet kan anges i ansökningsformuläret men detta är inget lagstadgat krav.

Kommer eventuell ersättning som jag får för förluster från annat håll (t.ex. via min arbetsgivares eller en egen privat försäkring) dras av från den ersättning som myndigheten/organet betalar ut?

Ja. Enligt lag minskas den ersättning som fastställts för varje typ av skada med andra ersättningar, gottgörelser eller betalningar som sökanden av andra anledningar erhåller för samma typ av skada.

Kan jag få ett förskott på ersättningen? Om ja, under vilka förhållanden?

Nej.

Kan jag få kompletterande eller ytterligare ersättning (t.ex. efter förändringar av omständigheterna eller försämrad hälsa osv.) efter huvudbeslutet?

I lagen sägs inget om sådan förändringar av omständigheterna.

Vilka styrkande handlingar måste jag bifoga min ansökan?

Enligt lag måste ansökan styrkas med följande handlingar:

• Fullmakt.
• Kopia av polisanmälan (eller handlingar från ett annat organ under förundersökningsfasen).
• Relevanta läkarutlåtanden och läkarintyg.
• Uppgift från sökanden om ersättning som begärs från andra källor.

Om en sökande ansöker om ersättning efter att inte ha kunnat driva in den från gärningsmannen måste även följande handlingar bifogas:

• Kopia av domen (där ersättningen beviljades).
• Kopia av beslutet om verkställighet och bevis på att verkställigheten misslyckades eller inte var möjlig.

Myndigheten kan begära in ytterligare bevisning för att fastställa huruvida villkoren för att beviljas ersättning är uppfyllda.

Finns det några administrativa eller andra avgifter som ska betalas när ansökan tas emot och handläggs?

Nej. Ingen avgift tas ut för ansökningar, handlingar och beslut i ersättningsförfaranden enligt denna lag.

Vilken myndighet beslutar om en ersättningsansökan (vid nationella ärenden)?

Kommittén för beslut om ersättning till brottsoffer (Komisija Vlade Republike Slovenije za odločanje o odškodnini žrtvam kaznivih dejanj, nedan kallad kommittén).

Vart skickar jag ansökan (vid nationella ärenden)?

Till justitieministeriet (Ministrstvo za pravosodje), Župančičeva 3, 1000 Ljubljana.

Måste jag vara närvarande under förfarandet och/eller när beslut fattas om min ansökan?

Nej.

Hur lång tid tar det (ungefär) att få ett beslut från en myndighet om ersättningsansökan?

Den lagstadgade fristen för att utfärda ett beslut är tre månader från mottagandet av en fullständig ansökan. I regel pågår det faktiska förfarandet i mindre än ett halvår, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

Hur överklagar jag myndighetens beslut, om jag inte är nöjd med det?

Kommitténs beslut kan överklagas genom att väcka en förvaltningsrättslig talan vid Sloveniens förvaltningsdomstol.

Var kan jag få nödvändiga formulär och ytterligare information om hur jag ska ansöka?

På justitieministeriets webbplats:

https://e-uprava.gov.si/podrocja/drzava-druzba/kazniva-dejanja/odskodnine-zrtvam-kaznivih-dejanj.html

Den engelska versionen av webbplatsen:

https://www.gov.si/en/topics/compensation-for-victims-of-crimes/

Du kan även få information genom att skriva eller ringa till

Ministrstvo za pravosodje
Direktorat za kaznovalno pravo in človekove pravice
Sektor za popravo krivic in podporo žrtvam kaznivih dejanj
Župančičeva 3, 1000 Ljubljana

Tfn: +386 1 369 5442

E-post: gp.mp@gov.si

Polisen är enligt lag skyldig att tillhandahålla grundläggande information om hur personer kan utöva sina rättigheter. Även andra organ som kommer i kontakt med brottsoffer känner vanligtvis till dessa rättigheter och tillhandahåller denna information (socialtjänstkontor, frivilligorganisationer som ger brottsofferstöd).

Finns det någon särskild telefonhjälptjänst eller webbsida som jag kan använda mig av?

Se ovan.

Kan jag få rättshjälp (hjälp från en advokat) när jag fyller i ansökan?

Det går inte att få kostnadsfri rättshjälp i dessa fall.

Enligt reglerna för allmänna administrativa förfaranden måste ansvarig tjänsteman emellertid respektera principen om att sökandens rättigheter ska skyddas. Tjänstemannen måste därför ge sökanden möjlighet att utöva sina rättigheter, uppmärksamma dem på detta, uppmana dem att fylla i ansökan och ge förklaringar. Samtidigt måste tjänstemannen se till att sökandens okunnighet eller okunskap inte skadar hans eller hennes rättigheter.

Finns det någon brottsofferorganisation som kan hjälpa mig att ansöka om ersättning?

Ja, vissa frivilligorganisationer erbjuder brottsoffer hjälp med att hävda sina rättigheter (t.ex. Organisationen för ickevåldskommunikation (Društvo za nenasilno komunikacijo)).