Om min ansökan ska handläggas i det här landet

För vilken typ av brottslighet kan jag få ersättning?

Ersättning kan beviljas för varje form av brott som har orsakat fysisk eller ideell skada och som är resultatet av uppsåtliga handlingar som antingen utgör en brottslig gärning (actus reus) eller ett av brotten sexuellt övergrepp eller våldtäkt, som anges i artiklarna 372–376 i strafflagen.

För vilken typ av skada kan jag få ersättning?

– fysisk skada/ekonomisk förlust,

– ideell skada.

Kan jag få ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som har avlidit till följd av ett brott? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning kan få ersättning?

En anhörig eller person i beroendeställning till ett brottsoffer som har avlidit till följd av uppsåtliga brottsliga handlingar som orsakade fysisk skada som ledde till brottsoffrets död, och som allvarligt påverkar livskvaliteten för den anhörige eller personen i beroendeställning (psykiskt lidande till följd av förlusten av en nära anhörig), kan inge en ansökan om ersättning till justitieministeriet om han eller hon inte har fått effektiv och adekvat ersättning. Familjemedlemmar, makar, registrerade partner eller personer som står offret särskilt nära kan få ersättning, förutsatt att de har lidit reparerbar skada. I princip är graden av släktskap irrelevant, eftersom hänsyn endast tas till det känslomässiga och materiella liv som delades med det direkta brottsoffret. I praktiken betraktas endast familjemedlemmar, särskilt medlemmar av kärnfamiljen, som indirekta brottsoffer. Kärnfamiljen består av två gifta eller ogifta vuxna med eller utan barn.

Kan jag få ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som inte har förlorat livet? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning kan få ersättning i detta fall?

En anhörig eller person i beroendeställning till ett brottsoffer som har överlevt uppsåtliga brottsliga handlingar som orsakade fysisk skada som lett till permanent funktionsnedsättning eller total arbetsoförmåga i mer än en månad, och som allvarligt påverkar livskvaliteten för den anhörige eller personen i beroendeställning, kan inge en ansökan om ersättning till justitieministeriet om han eller hon inte har fått effektiv och adekvat ersättning.

Kan jag få ersättning om jag inte är medborgare i ett EU-land?

Ersättning kan endast begäras av personer som är lagligt bosatta i Luxemburg eller medborgare i en EU-medlemsstat eller en stat som är medlem av Europarådet och som vid tidpunkten för brottet lagligen vistades i Luxemburg eller av offer för människohandel. I annat fall kan ersättning inte beviljas.

Kan jag ansöka om ersättning här i landet om jag bor här eller kommer härifrån (dvs. bosättnings- eller medborgarskapslandet) även om brottet har begåtts i ett annat EU-land? Kan jag agera på det sättet i stället för att begära ersättning i det land där brottet ägde rum? Om ja, under vilka förhållanden?

Alla som är lagligt och varaktigt bosatta i Luxemburg, men som utsatts för ett uppsåtligt våldsbrott i en annan EU-medlemsstat, har rätt att begära ersättning från den luxemburgska statskassan om de inte har rätt till ersättning från den andra staten.

I enlighet med lagen av den 12 mars 1984 om ersättning till vissa offer som lidit fysisk skada måste följande villkor vara uppfyllda:

• Offret måste antingen vara lagligt och varaktigt bosatt i Luxemburg eller vara medborgare i en EU-medlemsstat eller en stat som är medlem av Europarådet. Vid tidpunkten för brottet måste brottsoffret dessutom befinna sig i Luxemburg eller ha utsatts för det brott som avses i artikel 382-1 i strafflagen.
• Den lidna skadan måste ha uppstått till följd av en uppsåtlig brottslig handling.
• Det måste röra sig om en fysisk skada och inte enbart materiell skada (vilket t.ex. utesluter ersättning för stöld).
• Skadan måste allvarligt påverka din livskvalitet, t.ex. genom förlorad eller minskad inkomst, ökade kostnader eller exceptionella utgifter, arbetsoförmåga, ett förlorat skolår, fysisk eller psykisk skada, ideell skada eller lyte, eller fysiskt eller psykiskt lidande. Om du utsatts för ett av de brott som avses i artiklarna 372–376 i strafflagen behöver du inte bevisa att du har fått fysiska eller psykiska skador eftersom så automatiskt antas vara fallet.
• Staten betalar endast ut ersättning om du inte kan få effektiv och adekvat ersättning på annat sätt.

Måste jag ha anmält brottet till polisen först för att kunna begära ersättning?

Nej, brottsoffret måste inte ha anmält brottet till polisen först för att kunna begära ersättning.

Måste jag avvakta utgången av en eventuell polisutredning eller brottmålsprocess innan jag kan kräva ersättning?

Nej, justitieministern kan besluta att bevilja ersättning innan brottmålsprocessen har avslutats.

Måste jag först kräva ersättning av gärningsmannen – om denne har identifierats?

Om gärningsmannen har identifierats och du väcker skadeståndstalan mot denne som en civilrättslig part i brottmålsprocessen måste du avvakta utgången av denna. Om gärningsmannen är insolvent kan du ansöka om ersättning hos justitieministern.

Justitieministern kan senare förordna om delvis eller full återbetalning av den ersättning eller det förskott som du har fått som faktisk ersättning eller skadestånd för skadan.

Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, har jag ändå möjlighet att få ersättning? Om ja, vilken bevisning måste jag lägga fram för att styrka min ansökan?

Om gärningsmannen inte är identifierad

Om gärningsmannen inte är identifierad kan du ansöka om ersättning genom att sända din ansökan till justitieministeriet. Ansökan måste vara avfattad på franska, tyska eller luxemburgiska, och du måste ange när och var brottet ägde rum och i detalj beskriva brottets karaktär. Till stöd för ansökan måste du bifoga alla handlingar som styrker det brott som du har utsatts för och den skada som du har lidit. Dessutom måste du uppfylla villkoren i artikel 1 i lagen av den 12 mars 1984 om ersättning för vissa offer som lidit fysisk skada till följd av brott.

Om gärningsmannen inte är dömd

För att du ska ha rätt till ersättning måste gärningsmannen ha förklarats skyldig till brottet i en dom som vunnit laga kraft. Justitieministern kan på grundval av ett yttrande från brottsofferkommissionen (Commission victime) förordna om full eller delvis återbetalning av ersättningen eller förskottet. Ministern kan fatta samma beslut om ett förskott har betalats och det senare visar sig att ersättningen inte var berättigad.

Finns det någon tidsfrist för ansökningar om ersättning?

Ansökan måste inges inom två år från dagen för brottet. Om gärningsmannen åtalas förlängs tidsfristen och löper ut två år efter det att den domstol som prövar brottmålet har meddelat sitt slutliga avgörande. Om ett beslut om ditt skadeståndskrav meddelas efter det att avgörandet i brottmålet har vunnit laga kraft förlängs denna tidsfrist och löper ut två år efter det att domstolens beslut om skadeståndskravet vinner laga kraft. Om du är minderårig börjar emellertid inte preskriptionsfristen att löpa förrän du blir myndig, om handlingarna är belagda med straffrättsliga påföljder eller anges i och är straffbara enligt artiklarna 372, 373, 375, 382‑1 och 382‑2, 400, 401a, 402, 403 eller 405 i strafflagen.

Vilka förluster och utgifter täcker ersättningen?

Täcker ersättningen till exempel:

a) För brottsoffret:

– Fysisk (icke-psykisk) skada:

• Sjukvårdskostnader för skada (sjukvård – sjukhusvård och öppenvård, återhämtning).
• Ytterligare behov eller kostnader som uppstår till följd av personskada (t.ex. vård och assistans, tillfällig och permanent behandling, långvarig rehabilitering genom sjukgymnastik, anpassning av bostad, särskilda hjälpmedel m.m.).
• Permanent skada (t.ex. invaliditet och andra permanenta funktionsnedsättningar).
• Inkomstbortfall under sjukvårdsperioden och efter (inklusive förlorade inkomster och förlust av förmåga att skaffa sig inkomst eller minskat underhåll osv.).
• Förlorade yrkesmöjligheter.
• Utgifter vid rättsliga förfaranden rörande den händelse som orsakade skadan, t.ex. rättsliga avgifter, domstolskostnader.
• Ersättning för personlig egendom som stulits eller skadats.

- Psykisk (ideell) skada:

• Sveda och värk som brottsoffret åsamkats.

b) För personer som är i beroendeställning eller anhöriga till brottsoffret:

– Fysisk (icke-psykisk) skada:

• Begravningskostnader.
• Sjukvårdskostnader (t.ex. terapi för en familjemedlem, sjukhusvård och öppenvård, rehabilitering).
• Förlust av underhåll eller förlorade yrkesmöjligheter.

– Psykisk skada:

• Sveda och värk som anhöriga eller personer i beroendeställning åsamkats/ersättning till efterlevande om brottsoffret avlidit.

Betalas ersättningen ut i en klumpsumma eller som månatliga delbetalningar?

Ersättningen betalas ut i en klumpsumma och inte i form av livränta. Vid behov och i vederbörligen motiverade fall kan justitieministern emellertid bevilja sökanden ett förskott under tiden ansökan prövas. Om ersättning har betalats ut till brottsoffret och skadan senare kraftigt förvärras kan sökanden begära ytterligare ersättning inom fem år från utbetalningen av huvudersättningen.

På vilket sätt kan mitt eget agerande vid brottstillfället, egna tidigare domar eller underlåtenhet att samarbeta under ersättningsförfarandet påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

Ersättning kan nekas eller minskas på grund av brottsoffrets agerande vid tidpunkten för brottet.

På vilket sätt kan min ekonomiska situation påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

Varje brottsoffer som lidit skada och uppfyller villkoren i artikel 1 i lagen av den 12 mars 1984 om ersättning för vissa brottsoffer som lidit fysisk skada kan begära ersättning från staten, oavsett hans eller hennes ekonomiska situation, förutsatt att effektiv och adekvat ersättning inte tidigare erhållits.

Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning och/eller beloppet?

Ersättning kan nekas eller minskas på grund av din relation till brottsoffret.

Hur beräknas ersättningen?

I sitt yttrande slår brottsofferkommissionen fast huruvida kravet är berättigat och hur stor ersättning som bör beviljas. Bedömningen grundas framför allt på hur allvarligt sökandens livskvalitet har påverkats. Justitieministern beslutar sedan om ersättningen ska beviljas eller inte och fastställer ersättningsbeloppet.

Kan jag tilldelas ett minsta eller högsta belopp?

Det högsta belopp som justitieministeriet kan bevilja får inte överstiga det tak som varje år fastställs genom storhertiglig förordning. För 2017 fastställdes taket till 63 000 euro.

Förväntas jag ange ersättningsbeloppet i ansökningsformuläret? Om ja, får jag några anvisningar om hur jag ska beräkna det, eller om andra aspekter?

I Luxemburg behöver den som ansöker om ersättning inte fylla i några särskilda formulär. Det enda du behöver göra är att skriva ett brev där du anger när och var brottet ägde rum och i detalj beskriver de brottsliga handlingarnas karaktär.

Kommer eventuell ersättning som jag får för förluster från annat håll (t.ex. via min arbetsgivares eller en egen privat försäkring) att dras av från den ersättning som myndigheten/organet betalar ut?

Staten betalar endast ut ersättning om brottsoffret inte kan få effektiv och adekvat ersättning på annat sätt, t.ex. från gärningsmannen, välfärdssystemet eller en privat försäkring. Vid sin bedömning kan brottsofferkommissionen eventuellt ta hänsyn till ersättning som du fått från andra källor.

Kan jag få ett förskott på ersättningen? Om ja, under vilka förhållanden?

Vid behov och i vederbörligen motiverade fall kan justitieministern bevilja sökanden ett förskott under tiden ansökan prövas.

Kan jag få kompletterande eller ytterligare ersättning (t.ex. efter förändringar av omständigheterna eller försämrad hälsa osv.) efter huvudbeslutet?

Om ersättning har beviljats och skadan senare kraftigt förvärras kan ytterligare ersättning begäras. Begäran måste inges inom fem år från dagen för utbetalningen av huvudstödet.

Ersättningen får inte överstiga maxbeloppet på 63 000 euro, minus det ersättningsbelopp som tidigare beviljats.

Vilka styrkande handlingar måste jag bifoga min ansökan?

Till stöd för ansökan ska alla handlingar som styrker det brott som du har utsatts för och den skada som du har lidit bifogas ansökan.

Icke-uttömmande förteckning:

• Kopia av klagomålet (polisanmälan) eller bevis på skadeståndskrav som framställts som civilrättslig part i brottmålsprocessen.
• Kopia av den dom som meddelats i brottmålsprocessen.
• Beslut om det civilrättsliga skadeståndskravet.
• Bevis på skadan: läkarintyg som anger vilken typ av skada som lidits, arbetsoförmågans varaktighet och, i förekommande fall, karaktären av följdverkningar och permanent funktionsnedsättning.
• Bevis på sjukvårdskostnader till följd av skadan (sjukvård, sjukhusvård och öppenvård etc.).
• Bevis på medlemskap i ett socialförsäkringssystem.
• Bevis på eventuell socialförsäkringsersättning.
• Kopia på försäkringsbrev.
• Bevis på eventuell ersättning som erhållits från ett försäkringsbolag.
• Bevis på inkomstbortfall under och efter sjukvårdsbehandling.

Finns det några administrativa eller andra avgifter som ska betalas när ansökan tas emot och handläggs?

Nej.

Vilken myndighet beslutar om en ersättningsansökan (vid nationella ärenden)?

Luxemburgs justitieministerium
13, rue Erasme
L-2934 Luxemburg

Tfn: (+352) 247 84527 / (+352) 247 84517
Fax: (+352) 26 68 48 61 / (+352) 22 52 96

E-post: info@mj.public.lu
Webbplats: http://www.mj.public.lu/

Vart skickar jag ansökan (vid nationella ärenden)?

Luxemburgs justitieministerium
13, rue Erasme
L-2934 Luxemburg

Tfn: (+352) 247 84527 / (+352) 247 84517
Fax: (+352) 26 68 48 61 / (+352) 22 52 96

E-post: info@mj.public.lu
Webbplats: http://www.mj.public.lu/

Måste jag vara närvarande under förfarandet och/eller när beslut fattas om min ansökan?

Brottsofferkommissionen måste bjuda in brottsoffret att närvara vid förhandlingen. Om brottsoffret närvarar kommer kommissionen att lyssna på brottsoffrets beskrivning av de handlingar som brottsoffrets utsatts för och den skada som lidits. Förhandlingen är inte offentlig, och du kan bistås av en advokat.

Hur lång tid tar det (ungefär) att få ett beslut från en myndighet om ersättningsansökan?

Justitieministern fattar sitt beslut inom sex månader från det att ersättningsansökan ingavs.

Hur överklagar jag myndighetens beslut, om jag inte är nöjd med det?

Om brottsoffret inte är nöjt med justitieministern beslut, antingen rent principiellt eller i fråga om det belopp som beviljats, kan han eller hon väcka talan mot staten, i form av justitieministern. En sådan talan ska väckas vid distriktsdomstolen (tribunal d’arrondissement) i Luxemburg eller Diekirch. Sökanden väljer själv vilken.

Var kan jag få nödvändiga formulär och ytterligare information om hur jag ska ansöka?

Information om förfarandet för att inge en ansökan kan fås från

Justitieministeriet
13, rue Erasme
L-2934 Luxemburg

Tfn: (+352) 247 84527 / (+352) 247 84517
Fax: (+352) 26 68 48 61 / (+352) 22 52 96

E-post: info@mj.public.lu
Webbplats: http://www.mj.public.lu/

Dessutom kan tjänsten för juridisk mottagning och information (Service d’Accueil et d’Information juridique) och tjänsten för stöd till brottsoffer (Service d’aide aux victimes) vid den centraliserade socialförsäkringstjänsten (Service central d’assistance sociale) också erbjuda hjälp och rådgivning i samband med ingivandet av ersättningsansökningar.

Finns det någon särskild telefonhjälptjänst eller webbsida som jag kan använda mig av?

Webbplats:

http://www.mj.public.lu/services_citoyens/indemnisation/index.html

https://justice.public.lu/fr/aides-informations/assistance-sociale/scas-service-aide-victimes.html

Kan jag få rättshjälp (hjälp från en advokat) när jag fyller i ansökan?

Var och en som kan styrka att de saknar tillräcklig inkomst kan få kostnadsfri rättshjälp, i enlighet med de lagstadgade villkoren. En advokat kan utses för att ge dig juridisk rådgivning eller för att företräda dig i domstol. Staten står i så fall för kostnaderna för detta. Alla kan vända sig till de organ som erbjuder juridisk information och rådgivning eller medling. Du kan vända dig till tjänsten för juridisk mottagning och information för att få kostnadsfri juridisk information.

Finns det någon brottsofferorganisation som kan hjälpa mig att ansöka om ersättning?

– Service d’aide aux victimes (tjänsten för stöd till brottsoffer), Service central d’assistance sociale (centrala tjänsten för socialt stöd)
Bâtiment Plaza Liberty, Entrée A
12-18, rue Joseph Junck
L-1839 Luxemburg

Tfn: (+352) 47 58 21-627 / 628
Mobiltelefon: (+352) 621 32 65 95

E-post: scas-sav@justice.etat.lu

– Service d’Accueil et d’Information juridique (tjänsten för juridisk mottagning och information):

i Luxemburg,
Cité judiciaire – Bâtiment BC,
L-2080 Luxemburg

Tfn: (+352) 22 18 46

i Diekirch,
Justice de Paix,
L-9211 Diekirch

Tfn: (+352) 80 23 15

i Esch-sur-Alzette,
Justice de Paix,
L-4239 Esch-sur-Alzette

Tfn: (+352) 54 15 52