Hitta information per region
Statlig ersättning kan begäras för alla uppsåtliga våldsbrott mot person, samt för olaglig förmedling och utnyttjande av arbetskraft i den mening som avses i artikel 603-a i strafflagen, dock inte för misshandel (percosse) och kroppsskada (lesioni) i den mening som avses i artiklarna 581 and 582 i strafflagen, såvida inte de försvårande omständigheter som anges i artikel 583 föreligger (dvs. om brotten får de mycket allvarliga följder som specifikt räknas upp i den artikeln).
Ersättning kan endast begäras för sjukvårds- och assistanskostnader, förutom vid sexuella övergrepp eller mord. Vid dessa brott får brottsoffren ett fast ersättningsbelopp som fastställs genom ministerdekret även om det inte finns några sjukvårds- eller assistanskostnader att betala.
De personer som är berättigade till ersättning är brottsoffret eller, om brottsoffret har avlidit, eventuella barn och efterlevande make/maka som inte är lagligt separerad eller sammanboende livspartner, i proportion till deras respektive arvsrätt. I avsaknad av någon av ovanstående personkategorier är brottsoffrets anhöriga i rakt nedstigande led ersättningsberättigade, förutsatt att de stod i beroendeställning till brottsoffret vid tidpunkten för brottet.
En persons rätt till ersättning kan inskränkas
Om brottsoffret överlever har brottsoffrets familjemedlemmar rätt att kräva ersättning direkt från gärningsmannen (artiklarna 2043 och 2059 i civillagen) för den indirekta (ideella) skada de lidit till följd av den skada som deras anhörig åsamkats. I detta fall är staten enligt gällande lagstiftning emellertid inte skyldig att betala ut någon ersättning (lag nr 122/2016, i dess lydelse enligt lag nr 167/2017). Enligt lagstiftningen om offer för våldsbrott ges sådana personer endast förmåner om de är efterlevande till ett direkt brottsoffer som har avlidit.
Ersättning kan beviljas både sökande som är bosatta i en annan EU-medlemsstat än Italien och sökande som är bosatta i Italien.
Brottsoffret kan ansöka om ersättning i Italien hos den italienska beslutsmyndigheten, förutsatt att brottet ägde rum i Italien.
Nej, men ansökan måste inges inom 60 dagar från ett beslut där det konstateras att brottet begicks av en eller flera okända personer (decisione che ha definito il giudizio per essere ignoto l'autore del reato), eller efter sista steget i ett misslyckat verkställighetsförfarande, eller efter det datum brottmålsdomen vinner laga kraft.
Se ovan:
Ansökan måste inges inom 60 dagar från ett beslut där det konstateras att brottet begicks av en eller flera okända personer, eller efter sista steget i ett misslyckat verkställighetsförfarande, eller efter det datum brottmålsdomen vinner laga kraft.
Som påpekades ovan måste en ansökan om ersättning åtföljas av dokumentation som visar att förfarandet för att få skadestånd från gärningsmannen har misslyckats, eller att sista steget i ett verkställighetsförfarande misslyckades, eller att brottmålsdomen har vunnit laga kraft.
En ansökan om ersättning måste åtföljas av en kopia av en fällande dom beträffande ett eller flera av de brott som anges i lagstiftningen, eller en kopia av ett beslut där det konstateras att brottet begicks av en eller flera okända personer.
Som påpekades ovan måste ansökan inges inom 60 dagar från ett beslut där det konstateras att brottet begicks av en eller flera okända personer, eller efter sista steget i ett misslyckat verkställighetsförfarande, eller efter det datum brottmålsdomen vinner laga kraft.
Täcker ersättningen till exempel:
– Materiell (icke-psykisk) skada:
– Psykisk (ideell) skada:
– Materiell (icke-psykisk) skada:
– Psykisk skada:
Ersättningen betalas ut (med förbehåll för om mer gynnsamma åtgärder redan vidtagits för specifika brott med stöd av andra bestämmelser i lagstiftningen) för att täcka sjukvårds- och assistanskostnader, förutom vid sexuella övergrepp eller mord. Vid dessa brott får brottsoffren ett fast ersättningsbelopp även om det inte finns några sjukvårds- eller assistanskostnader att betala.
I regel betalas ersättningen ut i en klumpsumma. Pengarna tas från den ständiga fonden för solidaritet med offer för brott av maffiatyp, utpressning, ocker och våldsbrott (Fondo di rotazione per la solidarieta' alle vittime dei reati di tipo mafioso, delle richieste estorsive, dell'usura e dei reati intenzionali violenti), som förvaltas av inrikesministeriet. Det belopp som betalas ut måste dock rymmas inom gränsen för tillgängliga medel innevarande år.
Om det saknas tillräckliga medel det relevanta året kan ersättningsberättigade personer få en del av ersättningen det året och resten av ersättningen under påföljande år. Inga ytterligare avgifter, räntor eller omberäkningar görs i så fall.
Ersättning betalas ut på villkor att brottsoffret inte uppsåtligen eller genom brottslig försummelse har medverkat till brottet eller andra brott i samband med detta, att brottsoffret inte har fällts för något av de brott som avses i artikel 407.2 a i straffprocesslagen (godtycklig förstörelse, plundring och massmord, inblandning i inbördeskrig, maffialiknande konspiration, hot mot den allmänna säkerheten, mord, rån, utpressning, kidnappning, terrorism, subversiv konspiration, väpnad konspiration, innehav av sprängämnen, svindleri, narkotika, förslavning, barnprostitution och barnpornografi, människohandel, slaveri, sexuella övergrepp, sexuella handlingar med minderårig, sexuella övergrepp i grupp) eller brott i form av överträdelse av lagstiftningen för att förhindra undandragande av inkomstskatt och mervärdesskatt, och under förutsättning att det inte pågår en brottmålsprocess mot brottsoffret beträffande något av dessa brott när ansökan om ersättning inges.
Brottsoffrets inkomst är irrelevant för rätten till ersättning.
Ersättning betalas under förutsättning att brottsoffret inte har fått någon form av ersättning för samma brott från någon offentlig eller privat källa som sammanlagt överstiger 5 000 euro.
Ersättningen motsvarar de faktiska kostnaderna, med förbehåll för de begränsningar som har fastställts i relevant lagstiftning och de belopp som har fastställts genom det ministerdekret som genomför den lagstiftningen.
I inrikesministeriets dekret av den 31 augusti 2017 (utfärdat i enlighet med artikel 11.3 i lag nr 122 av den 7 juli 2016) föreskrivs följande:
De totala sjukvårds- och assistanskostnaderna måste anges och styrkas.
Ersättning betalas under förutsättning att brottsoffret inte har fått någon form av ersättning för samma brott från någon offentlig eller privat källa som sammanlagt överstiger 5 000 euro.
Nej.
Nej, även om du i händelse av ytterligare läkarkostnader eventuellt kan inge fler ansökningar längre fram. Beslutsmyndigheten bedömer om detta är möjligt.
Ansökan om ersättning måste inges av den berörda parten, eller av andra ersättningsberättigade personer om brottsoffret har avlidit, och måste inges personligen eller genom särskild fullmakt (a mezzo di procuratore speciale). För att kunna prövas i sak måst ansökan åtföljas av följande handlingar:
a) En kopia av en fällande dom beträffande ett eller flera av de brott som anges i artikel 11, eller en kopia av ett beslut där det konstateras att brottet begicks av en eller flera okända personer.
b) Handlingar som visar att ett verkställighetsförfarande för att utverka skadestånd från gärningsmannen har misslyckats (detta är inte nödvändigt om gärningsmannen inte har identifierats, eller om gärningsmannen har beviljats statlig rättshjälp i ett tviste- eller brottmål där gärningsmannen har befunnits skyldig.
c) En deklaration som ersätter en edsvuren utsaga (dichiarazione sostitutiva dell'atto di notorietà) om att det inte finns några hinder för utbetalning av ersättning.
d) Ett läkarintyg som visar vilka sjukvårdskostnader brottsoffret har haft eller brottsoffrets dödsattest.
Nej.
Inrikesministeriet.
Ministero dell’Interno
Ufficio del Commissario di solidarietà per le vittime dei reati di tipo mafioso
Via Cavour, 6
Rom
Nej.
Efter att ansökan har inkommit till beslutsmyndigheten i Italien ska denna fatta sitt beslut ”utan dröjsmål”.
Det finns inga särskilda mekanismer för att överklaga ett sådant beslut. Eftersom beslutet är ett förvaltningsbeslut kan det överklagas i enlighet med de allmänna reglerna för överklaganden av nationella förvaltningsåtgärder som vidtagits av samma myndighet.
Biståndsmyndigheten tillhandahåller all nödvändig information. Biståndsmyndighet i Italien är den allmänna åklagarmyndigheten (procura generale) vid appellationsdomstolen (corte d’appello) med behörighet på sökandens bosättningsort. Formulären har fogats som bilaga till ministerdekret nr 222 av den 23 december 2008 om fastställandet av regler i enlighet med artikel 7 i lagstiftningsdekret nr 204 av den 9 november 2007 om genomförande av direktiv 2004/80/EG om ersättning till brottsoffer (Decreto 23 dicembre 2008, n. 222 “Regolamento ai sensi dell'articolo 7 del decreto legislativo 9 novembre 2007, n. 204, recante attuazione della direttiva 2004/80/CE relativa all'indennizzo delle vittime di reato”).
Nej.
Nej. Detta hanteras av biståndsmyndigheten.
Inte såvitt det kontor som tillhandahållit denna information känner till.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.