Om min ansökan ska handläggas i det här landet

Frankrike

Innehåll inlagt av
Frankrike

För vilken typ av brottslighet kan jag få ersättning?

Den som ansöker om ersättning måste bevisa att den skada som lidits är en följd av en avsiktlig eller oavsiktlig gärning som kan anses utgöra ett egendomsbrott eller ett brott mot person. Avsiktliga gärningar och vårdslöst eller oaktsamt beteende kan därför resultera i rätt till ersättning, oavsett om gärningspersonen har identifierats eller inte.

Vid egendomsbrott måste gärningen klassificeras som stöld, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, utpressning, förstörelse av egendom eller skadegörelse.

Dessutom finns särskilda ersättningsprogram för skador till följd av terroristbrott, trafikolyckor som sker i Frankrike, jaktolyckor, asbestexponering och eldhärjade fordon.

För vilken typ av skada kan jag få ersättning?

Du får full ersättning för skador till följd av ett grovt brott mot person om

  • du har utsatts för ett brott som resulterat i permanent eller total arbetsoförmåga i en månad eller mer, eller om du har utsatts för våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt övergrepp mot barn, människohandel, slaveri eller tvångsarbete,
  • eller om en nära anhörig har avlidit till följd av dessa brott.

Du kan under vissa villkor och upp till ett visst tak få ersättning om du har utsatts för ett ringa brott mot person eller ett ringa egendomsbrott, t.ex.

  • personskada som lett till total arbetsoförmåga i mindre än en månad,
  • sakskada till följd av gärningar som klassificeras som stöld, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, utpressning, förstörelse av egendom eller skadegörelse.

Kan jag få ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som har avlidit till följd av ett brott? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning kan få ersättning?

Ja, du kan få ersättning om du är en nära anhörig till ett brottsoffer och har lidit personskada till följd av brottet.

Ersättning kan beviljas anhöriga i uppstigande led (föräldrar, far- och morföräldrar) och nedstigande led (barn, barnbarn), till en make och till släktingar i sidolinjen (bröder, systrar) eller någon annan person som kan styrka att hon eller han har ett personligt förhållande till brottsoffret.

Kan jag få ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som inte har förlorat livet? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning kan få ersättning i detta fall?

Ja, du kan få ersättning om du är en nära anhörig till ett brottsoffer och har lidit personlig skada till följd av brottet.

Ersättning kan beviljas anhöriga i uppstigande led (föräldrar, far- och morföräldrar) och nedstigande led (barn, barnbarn), till en make och till släktingar i sidolinjen (bröder, systrar) eller någon annan person som kan styrka att hon eller han har ett personligt förhållande till brottsoffret.

Kan jag få ersättning om jag inte är medborgare i ett EU-land?

Ja, du kan få ersättning om du inte är medborgare i ett EU-land, förutsatt att brottet ägde rum i Frankrike.

Kan jag ansöka om ersättning här i landet om jag bor här eller kommer härifrån (dvs. bosättnings- eller medborgarskapslandet) även om brottet har begåtts i ett annat EU-land? Kan jag agera på det sättet i stället för att begära ersättning i det land där brottet ägde rum? Om ja, under vilka förhållanden?

Ja, du kan få ersättning i enlighet med de vanliga villkoren om du är fransk medborgare men brottet begicks utomlands.

Däremot kan du inte få ersättning av ett franskt ersättningsorgan om du är utländsk medborgare och brottet begicks utomlands.

Måste jag ha anmält brottet till polisen först för att kunna begära ersättning?

Nej, det finns inget krav på att brottet först måste ha anmälts till polisen för att du ska kunna begära ersättning.

Ansökan måste emellertid innehålla de uppgifter som krävs för att bedöma ansökan. Till ansökan måste därför bifogas styrkande handlingar av vilka framför allt dagen för brottet, brottsplatsen och omständigheterna kring brottet ska framgå (ett mottagningsbevis på att ett klagomål har ingetts, handlingar från en brottmålsprocess osv.).

Måste jag avvakta utgången av en eventuell polisutredning eller brottmålsprocess innan jag kan kräva ersättning?

Nej, du behöver inte avvakta utgången av en eventuell polisutredning eller brottmålsprocess innan du ansöker om ersättning.

Måste jag först kräva ersättning av gärningspersonen – om denne har identifierats?

Nej, du behöver inte först kräva ersättning från en identifierad gärningsperson vid ett grovt brott mot person (se 1.2).

Vid ett ringa brott mot person eller ett egendomsbrott (se 1.2) är det nödvändigt att bevisa att en identifierad gärningsperson är insolvent eller inte kan ersätta hela skadan. Det är nödvändigt att mer ingående bevisa att du inte kan få faktisk och tillräcklig ersättning för den lidna skadan från ett försäkringsbolag eller något annat organ som eventuellt är ersättningsskyldigt.

Om gärningspersonen inte är identifierad eller dömd, har jag ändå möjlighet att få ersättning? Om ja, vilken bevisning måste jag lägga fram för att styrka min ansökan?

Du kan få ersättning även om gärningspersonen inte har identifierats eller dömts, så snart det är styrkt att ett brott har begåtts.

Begäran måste emellertid innehålla de uppgifter som krävs för att bedöma kravet. Den måste åtföljas av styrkande handlingar av vilka framför allt dagen för brottet, brottsplatsen och omständigheterna kring brottet måste framgå (ett mottagningsbevis på att ett klagomål har ingetts, handlingar från en brottmålsprocess osv.).

Finns det någon tidsfrist för ansökningar om ersättning?

Tidsfristen är tre år från dagen för brottet. Fristen förlängs till ett år från den senaste brottmålsdomen.

Om gärningspersonen åläggs att betala skadestånd börjar tidsfristen löpa när brottmålsdomstolen meddelar brottsoffret detta. Om gärningspersonen åläggs att betala skadestånd börjar tidsfristen löpa när domstolen meddelar detta.

Efter att tidsfristen har löpt ut kan legitima skäl som åberopas av brottsoffret eller ersättningsberättigade fortfarande beaktas.

Vilka förluster och utgifter täcker ersättningen?

Täcker ersättningen till exempel:

a) För brottsoffret:

- Materiell (icke-psykisk) skada:

  • Sjukvårdskostnader för skada (sjukvård – öppenvård och sjukhusvård, rehabilitering).
    Ett direkt offer för fysisk skada kan ersättas för sjukhuskostnader, sjukvårdskostnader, paramedicinska kostnader och läkemedelskostnader (sjuksköterskor, sjukgymnastik, ortopedi, logopedbehandling osv.).
    Hänsyn kan även tas till framtida förutsebara sjukvårdskostnader som brottsoffrets hälsotillstånd kan kräva efter det att tillståndet har stabiliserats.
  • Ytterligare behov eller kostnader som uppstår till följd av personskada (t.ex. vård och assistans, tillfällig och permanent behandling, långvarig rehabilitering genom sjukgymnastik, anpassning av bostad, särskilda hjälpmedel m.m.).
    Anpassning av hem och fordon och utgifter i samband med permanent assistans från en tredje person kan ersättas.
    Olika kostnader i samband med följderna av fysisk skada kan också täckas, t.ex. kostnader för barnomsorg, hushållstjänster, transport osv.
  • Permanent skada (t.ex. invaliditet och andra permanenta funktionsnedsättningar).
    Ersättning för permanent funktionsnedsättning kan betalas ut för de följder av en skada som består efter det att tillståndet har stabiliserats, t.ex. fysisk funktionsnedsättning, kronisk smärta, förlorad livskvalitet, förlorad självständighet osv. När en funktionsnedsättning har fastställts kan den graderas utifrån hur svår den är.
    • lnkomstbortfall under och efter sjukvårdsperioden (inklusive förlorade inkomster och förlust av förmåga att skaffa sig inkomst eller minskat underhåll osv.).
      Ersättning kan beviljas för fastställt inkomstbortfall, fastställt framtida inkomstbortfall och konsekvenser för en persons karriär: minskade möjligheter att hitta ett arbete, förlust av förmåga att skaffa sig inkomst, ökad arbetsbelastning, behov av att byta arbete osv. Det kan också göras en bedömning av eventuell negativ inverkan på grundskole- eller universitetsstudier.
    • Förlorade möjligheter.
    • Utgifter vid rättsliga förfaranden rörande den händelse som orsakade skadan, t.ex. rättsliga avgifter, domstolskostnader.
    • Ersättning för personlig egendom som stulits eller skadats.
    • Annat.

Förlust av förmåga att skaffa sig inkomst kan ersättas inom ramen för konsekvenser för karriären (se föregående punkt).

Utgifter som uppstått under brottmålsprocessen täcks inte av själva ersättningen. Personer med begränsade resurser kan dock beviljas rättshjälp, så att advokatarvoden och rättegångskostnader helt eller delvis betalas av staten. Vid de allra grövsta brotten beviljas rättshjälp utan behovsprövning (se förteckningen i artikel 9-2 i lag nr 91-647 av den 10 juli 1991 om rättshjälp (Loi n° 91-647 du 10 juillet 1991 relative à l’aide juridique)).

I princip ersätts inte sakskada vid brott mot person. Vid de brott som avses ovan (se 1.2) begränsas ersättningen för sakskada under vissa villkor till 4 575 euro (det tak som gäller från och med den 16 januari 2018).

- Psykisk (ideell) skada:

  • Sveda och värk som brottsoffret åsamkats.

Sveda och värk inbegriper allt fysiskt och psykiskt lidande och tillhörande problem från och med dagen för brottet till och med det att tillståndet har stabiliserats. Efter att tillståndet har stabiliserats behandlas det lidande som kvarstår som en permanent ersättningsgrundande funktionsnedsättning.

Förlorade möjligheter på det personliga planet kan beaktas under rubriken förlust av livsmöjligheter (perte d’établissement), som rör förlust av hopp eller möjlighet att förverkliga en persons planer på familjeliv.

Vid lyte tas hänsyn till de personliga konsekvenserna av ett ändrat fysiskt utseende.

Det kan även göras en bedömning av försämrad livskvalitet (préjudice d’agrément), i syfte att ersätta brottsoffrets oförmåga att återuppta en idrotts- eller fritidsaktivitet.

b) För personer som är i beroendeställning eller anhöriga till brottsoffret:

- Materiell (icke-psykisk) skada:

  • Begravningskostnader.

Kostnader för begravning och jordfästning täcks.

  • Sjukvårdskostnader (t.ex. terapi för en familjemedlem, öppenvård och sjukhusvård, rehabilitering).

De flesta sjukvårdskostnader, inbegripet kostnader för nära anhöriga, täcks vanligtvis av organen för social trygghet. De patologiska effekterna hanteras annars under rubriken nära anhörigas sorg och saknad (se ovan).

  • Förlust av underhåll och förlorade möjligheter.

Ersättning kan beviljas för förlorad eller minskad inkomst som påverkar brottsoffrets nära anhöriga, om brottsoffret avlidit eller drabbats av en funktionsnedsättning. Detta gäller särskilt om de anhöriga måste vara hos brottsoffret hela tiden och tillfälligt är tvungna sluta arbeta.

- Psykisk skada:

  • Sveda och värk som anhöriga eller personer i beroendeställning åsamkats/ersättning till efterlevande om brottsoffret avlidit.

Ersättning för sorg och saknad (préjudice d’affection) kan beviljas för den ideella skada som nära anhöriga har lidit till följd av brottsoffrets död eller till följd av det lidande som åsamkats ett direkt brottsoffer som har drabbats av en allvarlig funktionsnedsättning.

Betalas ersättningen ut i en klumpsumma eller som månatliga delbetalningar?

Ersättningen kan betalas ut i en klumpsumma eller i form av en livränta. Dessutom kan preliminära utbetalningar göras under tiden förfarandet pågår och innan den slutliga ersättningen har fastställts.

På vilket sätt kan mitt eget agerande vid brottstillfället, egna tidigare domar eller underlåtenhet att samarbeta under ersättningsförfarandet påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

Om brottsoffret inte har uppträtt korrekt kan detta utgöra skäl för att neka eller minska ersättningen, t.ex. om brottsoffret uttrycker sig nedsättande eller deltar i slagsmål eller i en brottslig gärning. Ett sådant uppträdande kan även anföras mot personer i beroendeställning till ett brottsoffer som avlidit.

Att brottsoffret tidigare har begått brott är dock irrelevant.

Till ditt krav på ersättning måste du bifoga den information som krävs för att kunna bedöma kravet, och de styrkande handlingar som behövs. Tänk på att du senare kan anmodas att inkomma med ytterligare handlingar och att du kan vara tvungen att samarbeta när oberoende experter utarbetar sina rapporter.

På vilket sätt kan min ekonomiska situation påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

  • Grova brott mot person (se 1.2)

Ingen hänsyn tas till din ekonomiska situation och du kan få full ersättning för skador till följd av brott som begåtts mot din person.

Hänsyn tas dock till förmåner som du erhållit från socialförsäkringsorgan, ömsesidiga sjukförsäkringsbolag och försäkringsbolag.

  • Ringa brott eller egendomsbrott (se 1.2)

Hänsyn till din ekonomisk situation grundas på tre kriterier: Du måste

  • ha en årsinkomst på mindre än 18 300 euro (2017), plus extrasummor för personer som står i beroendeställning till dig (släktingar i ned- eller uppstigande led),
  • vara oförmögen att få effektiv och tillräcklig ersättning för din skada från ett försäkringsbolag eller annat organ som eventuellt är ersättningsskyldigt,
  • bevisa att du befinner dig i en svår materiell eller psykisk situation till följd av brottet.

Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning och/eller beloppet?

Nej.

Hur beräknas ersättningen?

För grova brott mot person ska i princip full ersättning betalas. Ersättningen beräknas med hänsyn till var och en av de olika typerna av ersättningskrav.

Beräkningen görs från fall till fall och grundas på det enskilda brottsoffrets personliga situation och de styrkande handlingar som ingetts. För vissa typer av ersättningskrav används indikativa skalor.

Vid beräkningen för ersättning för funktionsnedsättning kan man t.ex. använda sig av en indikativ skala som grundas på den funktionsnedsättning som fastställts av läkare samt brottsoffrets ålder.

Kan jag tilldelas ett minsta eller högsta belopp?

Det finns inget lägsta belopp.

Det finns inget högsta belopp för grova brott mot person (se 1.2).

För ringa brott och egendomsbrott (se 1.2) har ersättningstaket satts till 4 575 euro (det tak som gäller från och med den 16 januari 2018).

Förväntas jag ange ersättningsbeloppet i ansökningsformuläret? Om ja, får jag några anvisningar om hur jag ska beräkna det, eller om andra aspekter?

Ja, ersättningsbeloppet ska anges i ansökningsformuläret. Det rör sig dock om totalbeloppet. En advokat eller brottsofferorganisation kan hjälpa dig att fastställa beloppet.

Kommer eventuell ersättning som jag får för förluster från annat håll (t.ex. via min arbetsgivares eller en egen privat försäkring) dras av från den ersättning som myndigheten/organet betalar ut?

Hänsyn tas till förmåner som betalas ut av socialförsäkringsorgan, ömsesidiga sjukförsäkringsbolag, försäkringsbolag m.fl.

Kan jag få ett förskott på ersättningen? Om ja, under vilka förhållanden?

Ja, du kan när som helst under förfarandet begära förskott (provision) på ersättningen.

Kan jag få kompletterande eller ytterligare ersättning (t.ex. efter förändringar av omständigheterna eller försämrad hälsa osv.) efter huvudbeslutet?

Ja, du kan inge ytterligare ersättningskrav om skadan förvärras eller av andra legitima skäl som du kan styrka.

Vilka styrkande handlingar måste jag bifoga min ansökan?

Sökandens ansökan ska skickas till registreringsenheten vid nämnden för brottsskadeersättning (Commission d’indemnisation des victimes d’infractions – CIVI) vid relevant övre underrätt för tvistemål (tribunal de grande instance) och måste innehålla den information som behövs för att bedöma kravet. Av de styrkande handlingarna ska framför allt följande framgå:

  • Sökandens för- och efternamn, födelsedatum och födelseort, yrke, nationalitet och adress (bifoga en kopia på ett nationellt id-kort, uppehållstillstånd osv.).
  • Släktskapet med brottsoffret (bifoga en kopia av familjeboken (livret de famille), en notariehandling, etc.).
  • Datum och plats för brottet samt omständigheterna kring brottet (bifoga ett mottagningsbevis på att ett klagomål har ingetts, eventuella handlingar från en brottmålsprocess osv.).
  • Den domstol som eventuellt har prövat en talan mot gärningspersonen (bifoga en kopia på domen).
  • Skadornas art, längden på arbetsfrånvaron och eventuella konsekvenser av detta (bifoga läkarintyg, intyg på arbetsfrånvaro, läkarundersökning).
  • De offentliga eller privata socialförsäkringsorgan som sökanden är ansluten till och som sannolikt berörs (bifoga en kopia på socialförsäkringskortet).
  • Ansökningar om utomrättsliga uppgörelser och rättsprocesser som redan inletts, och belopp som redan har betalats ut till sökanden (bifoga styrkande handlingar om dagtraktamenten, pensioner, livräntor och betalningar från gärningspersonen, försäkringsgivaren osv.).
  • Det ersättningsbelopp som begärs från nämnden för brottsskadeersättning (CIVI).
  • En handling med angivande av sökandens bankkonto.
  • Andra styrkande handlingar som rör den aktuella typen av krav.

Om kravet rör ersättning för ringa brott mot person eller för sakskada till följd av stöld, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, förstörelse av egendom eller skadegörelse måste ansökan även innehålla

  • en uppgift om sökandens inkomst (bifoga taxeringsbeslutet (avis d’imposition) för året före brottet och för året före ingivandet av ansökan),
  • bevis på att det inte går att få effektiv och på annat sätt tillräcklig ersättning,
  • en beskrivning av den svåra materiella eller psykologiska situationen till följd av brottet.

Finns det några administrativa eller andra avgifter som ska betalas när ansökan tas emot och handläggs?

Inga sådana avgifter tas ut. Det är inte obligatoriskt med bistånd av advokat eller att företrädas av advokat. Du får själv stå för advokatarvoden, om du inte automatiskt eller på vissa villkor tilldelas rättshjälp. Kostnader som uppkommit under förfarandet vid nämnden för brottsskadeersättning behandlas som domstolskostnader och bärs av staten.

Vilken myndighet beslutar om en ersättningsansökan (vid nationella ärenden)?

Nämnderna för brottsskadeersättning ansvarar för beslut om ersättning till brottsoffer. Den faktiska utbetalningen av den ersättning som fastställts av nämnden för brottsskadeersättning görs av garantifonden för offer för terrorism och andra brott (Fonds de garantie des actes de terrorisme et d’autres infractions – FGTI).

Vid terroristbrott ersätter FGTI direkt de offer som ansöker, under överinseende av den övre underrätt för tvistemål som eventuella tvister kan hänskjutas till.

Vart skickar jag ansökan (vid nationella ärenden)?

Vid varje övre underrätt för tvistemål fattar en nämnd för brottsskadeersättning beslut om de ersättningskrav som framställts av brottsoffer eller personer i beroendeställning till dem.

Behörig nämnd för brottsskadeersättning är nämnden för brottsskadeersättning på din hemort eller på den plats där brottmålsdomstolens förhandling i förekommande fall hålls (adressförteckning). I annat fall är övre underrätten för tvistemål i Paris behörig, om du är fransk medborgare som bor utomlands och brottet ägde rum utomlands.

Tribunal de Grande Instance de Paris
4 Boulevard du Palais
75055 PARIS CEDEX 01 – Frankrike

Vid terroristbrott ska ansökningarna skickas direkt till FGTI:

64, Rue Defrance
94682 Vincennes Cedex – Frankrike

Måste jag vara närvarande under förfarandet och/eller när beslut fattas om min ansökan?

Du behöver inte vara närvarande under förfarandet eller vid förhandlingen.

Hur lång tid tar det (ungefär) att få ett beslut från en myndighet om ersättningsansökan?

Registreringsenheten vid nämnden för brottsskadeersättning ska utan dröjsmål översända ansökan till FGTI.

FGTI ska inom två månader från mottagandet av den fullständiga ärendeakt som översänts av registreringsenheten vid nämnden för brottsskadeersättning ge brottsoffret ett erbjudande.

Om brottsoffret godtar erbjudandet översänds ett meddelande om överenskommelsen till ordföranden för nämnden för brottsskadeersättning för godkännande. Så snart överenskommelsen har godkänts kan den verkställas. Beslutet meddelas brottsoffret och FGTI, som gör själva utbetalningen.

Om FGTI vägrar betala, och anger skäl för detta, eller om brottsoffret efter två månader inte har svarat på FGTI:s erbjudande låter nämnden för brottsskadeersättning ärendet bli föremål för rättslig prövning. I så fall prövar en domare ansökan och kontrollerar de förklaringar och handlingar som överlämnats.

Den allmänna åklagaren och FGTI ska överlämna sina synpunkter senast 15 dagar före förhandlingen. Sökanden och FGTI måste kallas minst två månader i förväg.

Nämnden för brottsskadeersättning meddelar efter förhandling inom stängda dörrar sökanden och FGTI sitt beslut att bevilja eller neka sökanden ersättning. FGTI betalar ut eventuell ersättning senast en månad efter detta meddelande.

Vid terroristbrott betalar FGTI ut ett förskottsbelopp under den månad som följer på mottagandet av den fullständiga ärendeakten, om sökanden är berättigad till stöd. Inom tre månader ska FGTI överlämna ett erbjudande om ersättning till brottsoffret (när hans eller hennes situation har stabiliserats) eller till nära anhöriga till brottsoffret om brottsoffret har avlidit.

Hur överklagar jag myndighetens beslut, om jag inte är nöjd med det?

Om du inte är nöjd med beslutet från nämnden för brottsskadeersättning kan du överklaga beslutet till den appellationsdomstol (Cour d’appel) vars behörighet nämnden för brottsskadeersättning omfattas av.

Var kan jag få nödvändiga formulär och ytterligare information om hur jag ska ansöka?

Information och formulär finns tillgängliga på följande webbplatser:

Brottsofferorganisationer kan guida dig genom processen och ge dig nödvändig information.

Finns det någon särskild telefonhjälptjänst eller webbsida som jag kan använda mig av?

På hjälplinjen för brottsoffer (116006) kan du få gratis psykologstöd, information om dina rättigheter och allmänt stöd under processen. Hjälpen ges sju dagar i veckan kl. 09.00–21.00 och kostar lika mycket som ett lokalsamtal. Telefonnumret är

01 41 83 42 08

inom Frankrike, eller

+33 1 41 83 42 08 från utlandet.

E-post: 08victimes@france-victimes.fr

Följande webbplatser finns att tillgå:

Kan jag få rättshjälp (hjälp från en advokat) när jag fyller i ansökan?

Personer med begränsade resurser kan beviljas rättshjälp, så att advokatarvoden och rättegångskostnader helt eller delvis betalas av staten. För de grövsta brotten beviljas rättshjälp utan behovsprövning (se förteckningen i artikel 9-2 i lag nr 91-647 av den 10 juli 1991 om rättshjälp (loi no 91-647 du 10 juillet 1991 relative à l'aide juridique)).

Vissa organ som ger tillgång till juridiska tjänster, exempelvis rättscentrum (maisons de la justice et du droit) eller rättsinformationskontor (points d’accès au droit), ger gratis rådgivning i juridiska frågor och kan, oavsett din nationalitet, hjälpa dig att uppfylla de eventuella formkrav som krävs för att du ska kunna utöva dina rättigheter. De kan även hjälpa dig i samband med utomrättsliga förfaranden.

Detsamma gäller brottsofferorganisationer, som bland annat tillhandahåller gratis juridiskt bistånd.

Finns det någon brottsofferorganisation som kan hjälpa mig att ansöka om ersättning?

Brottsofferorganisationer, som kan kontaktas på domstolarnas brottsofferkontor eller i sina egna lokaler, kan gratis hjälpa dig att fylla i din ersättningsansökan.

Senaste uppdatering: 25/10/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.