Om min ansökan ska handläggas i det här landet

Danmark

Innehåll inlagt av
Danmark

För vilken typ av brottslighet kan jag få ersättning?

Staten betalar ut ersättning och skadestånd till brottsoffer vid brott mot den danska strafflagen (straffelov) eller lagen om uppehåll, uppehållsförbud och utvisning (lov om tilhold, opholdsforbud og bortvisning) om brottet har lett till personskada eller dödsfall. Ovanstående följer av lagen om ersättning till brottsoffer (offererstatningsloven). Överträdelse av speciallagstiftning som t.ex. vägtrafiklagen (færdselsloven), den militära strafflagen (militær straffelov) och ordningslagen (ordensbekendtgørelsen) kan enligt offererstatningsloven inte ligga till grund för ersättning och skadestånd. Nämnden för brottsskadeersättning (Erstatningsnævnet) gör en oberoende bedömning av om en händelse omfattas av offererstatningsloven. Polisens bedömning av händelsen är dock vanligtvis vägledande för Erstatningsnævnets bedömning. Ersättning eller skadestånd betalas inte ut om handlingen inte är straffbar på grund av nödvärn, nödrätt (jus necessitatis) eller samtycke.

För vilken typ av skada kan jag få ersättning?

Offererstatningsloven omfattar främst personskador, eftersom sakskador endast ersätts i begränsad utsträckning. Med personskada avses både fysisk och psykisk skada.

I princip betalas ersättning endast ut till det direkta brottsoffret. Du kan emellertid ha befunnit dig så nära händelsen att du kan få ersättning eller skadestånd enligt offererstatningsloven även om du inte egentligen kan anses ha utsatts för en orätt. Dessutom kan en anhörig få ersättning för begravningskostnader, förlust av försörjare osv., se nedan.

I händelse av personskada kan ersättning och skadestånd beviljas för följande:

  • Sjukvårdskostnader
  • Inkomstbortfall
  • Sveda och värk
  • Bestående men
  • Förlust av förmåga att skaffa sig inkomst
  • Kränkning av frihet, frid eller ära
  • Kränkning till följd av grovt övergrepp
  • Annan förlust (t.ex. förlängd utbildning eller behov av särskilda hjälpmedel)
  • Juridiska kostnader

Om brottsoffret avlider kan ersättning beviljas för följande:

  • Begravningskostnader
  • Förlust av försörjare
  • Övergångsbelopp till efterlevande make/sambo
  • Efterlevandeersättning

Om även sakskada har uppkommit betalas ersättning för kläder och personliga tillhörigheter som offret bar eller hade på sig då personskadan inträffade, samt ersättning för sakskada som vållats av vissa frihetsberövade personer, t.ex. interner.

Ingen ersättning betalas för ekonomisk skada på grund av t.ex. bedrägeri. Ersättning betalas inte heller för fattigdom, rörelseförluster, förlorade vinster eller liknande.

Kan jag få ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som har avlidit till följd av ett brott? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning kan få ersättning?

Ja. Som nämndes ovan kan ersättning och skadestånd betalas ut om brottsoffret avlider.

Ersättning för begravningskostnader betalas ut till den person som betalade för begravningen, oavsett om han eller hon är anhörig till offret eller inte.

Ersättning för förlust av försörjare betalas ut till den make/sambo och de efterlevande barn som den avlidne hade försörjningsansvar för.

Om den avlidne saknar make/sambo kan ett övergångsbelopp betalas ut till en annan efterlevande om särskilda omständigheter motiverar detta. Detta kan vara en bror eller syster som i många år har levt tillsammans med och delat hushåll med den avlidne.

Dessutom kan ersättning beviljas efterlevande som den avlidne stod särskilt nära. Ersättningen beviljas i första hand till en make, en sambo, minderåriga barn och sådana barns föräldrar.

Kan jag få ersättning om jag är anhörig eller i beroendeställning till ett brottsoffer som inte har förlorat livet? Vilka anhöriga eller personer i beroendeställning kan få ersättning i detta fall?

Föräldrar kan få ersättning för utgifter för sjukhusbesök när de besöker sina egna skadade barn på sjukhus.

Att barns och ungdomars mamma eller pappa är med på sjukhuset eller deltar i rehabiliteringen kan vara avgörande för att de ska tillfriskna. I sådana specialfall kan mammans eller pappans inkomstförlust täckas helt eller delvis.

Kan jag få ersättning om jag inte är medborgare i ett EU-land?

Ja. Offererstatningsloven innehåller inget krav på medborgarskap eller bosättning för att få ersättning, endast att brottet måste ha skett i Danmark. Om övriga villkor i lagen är uppfyllda saknar det betydelse huruvida brottsoffret är en utlänning som bor i Danmark, en turist eller en person som endast kortvarigt befinner sig i Danmark.

Kan jag ansöka om ersättning här i landet om jag bor här eller kommer härifrån (dvs. bosättnings- eller medborgarskapslandet) även om brottet har begåtts i ett annat EU-land? Kan jag agera på det sättet i stället för att begära ersättning i det land där brottet ägde rum? Om ja, under vilka förhållanden?

I princip nej. Det finns dock en begränsad möjlighet att få ersättning från Erstatningsnævnet även om personskadan har uppkommit till följd av ett brott som begåtts i utlandet. Ersättning beviljas endast om det anses skäligt. Möjligheten att bevilja ersättning är tänkt att vara begränsad och ersättning betalas endast ut om de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet motiverar att ersättning betalas.

I undantagsfall betalas ersättning ut för skador som orsakats av brott som begåtts utanför Danmark. Så sker om brottsoffret är dansk medborgare eller vid tidpunkten för brottet tjänstgjorde vid en dansk beskickning i utlandet. Ersättning och skadestånd betalas för skador som uppkommit till följd av att en person som är medborgare i eller har hemvist i Danmark i utlandet angriper en annan person som är medborgare i eller har hemvist i Danmark. Detta gäller dock endast om skadan uppstår i en avgränsad dansk miljö, t.ex. i samband med en skolresa. Om det är en ren slump att både offer och gärningsman har anknytning till Danmark betalas ingen ersättning ut.

Dessutom kan ersättning beviljas när sådana handlingar har begåtts mot en skadelidande som är bosatt i Danmark och är på affärsresa i utlandet. Detta inbegriper endast kortvarigt yrkesarbete utomlands i situationer där det inte kan förväntas att den skadelidande eller arbetsgivaren har tecknat en privat försäkring för att täcka skadan. Skadan måste ha inträffat under arbetstid.

Studier och praktik i utlandet betraktas inte som yrkesverksamhet.

En minderårig sökande som bor utomlands på grund av sina föräldrars yrkesverksamhet kan få ersättning och skadestånd. Det viktiga att ta hänsyn till i så fall är föräldrarnas omständigheter.

Måste jag ha anmält brottet till polisen först för att kunna begära ersättning?

Ja, för att få statlig brottsskadeersättning är det är i princip nödvändigt att brottet anmäls till polisen inom 72 timmar.

En anmälan innebär en begäran om att polisen ska utreda brottet. Vid grova brott är det sällan nödvändigt att uttryckligen begära en polisutredning. Vid ringa brott är detta däremot i regel nödvändigt. Den omständigheten att polisen har varit på plats och kanske talat med brottsoffret räcker därför inte alltid för att brottet ska anses anmält.

I viss fall kan man bortse från kravet på polisanmälan. Erstatningsnævnet bortser t.ex. nästan alltid från kravet på polisanmälan inom 72 timmar om gärningsmannen, trots att anmälan inkom för sent, grips och åtalas.

Enligt förarbetena till offererstatningsloven är fruktan för repressalier inte giltig grund för underlåtelse att göra en polisanmälan inom 72 timmar.

Fristen på 72 timmar gäller inte vid våldtäkt, incest, grova sexualbrott mot barn samt vissa sexualbrott som begåtts mot en person under 18 år. Ändringen av offererstatningsloven rör endast 72-timmarsfristen. Villkoret att brottet ska anmälas till polisen kvarstår således. Fristen har upphävts för skador till följd av brott som begåtts efter den 1 april 2016.

Måste jag avvakta utgången av en eventuell polisutredning eller brottmålsprocess innan jag kan kräva ersättning?

Administrativ handläggning

Ansökan om ersättning ska inges till polisen i det polisdistrikt där polisanmälan gjordes. Polisen översänder ansökan till Erstatningsnævnet.

Behandlas ärendet fortfarande av polisen, åklagarmyndigheten eller domstolarna översänder polisen ansökan till Erstatningsnævnet först efter det att ärendet avslutats. Ärendet kan dock under vissa omständigheter prövas av Erstatningsnævnet innan polisen, åklagarmyndigheten eller domstolarna har slutfört sin behandling.

Det sistnämnda sker endast i sällsynta fall och vanligtvis endast i samband med grova brott, t.ex. mord, där det av hänsyn till de efterlevande kan finnas ett särskilt behov av att ta ställning till ersättningskravet, eller en del av kravet, även om polisen eller domstolarna inte har slutfört sin behandling av ärendet.

Oavsett hur allvarligt ett ärende är får Erstatningsnævnet inte pröva ärendet innan polisen eller domstolarna har slutfört sin behandling om det råder tvivel kring huruvida ett brott har begåtts, om det föreligger objektiva grunder för straffrihet eller om det kan finnas skäl att minska ersättningen på grund av den skadelidandes egen skuld.

Domstolsprövning

Sökandens krav på ersättning måste framställas under brottmålsprocessen vid domstolen. Domaren kan välja att pröva kravet i sak eller skjuta upp prövningen och låta kravet behandlas av Erstatningsnævnet eller i en civilrättslig talan. Detta kan bero på om förövaren bestrider kravet eller inte.

Har kravet behandlats av domstolen under brottmålsprocessen kan sökanden även skicka ansökan till Erstatningsnævnet.

Måste jag först kräva ersättning av gärningsmannen – om denne har identifierats?

Erstatningsnævnet beviljar inte ersättning om sökandens skador ersätts av gärningsmannen eller täcks av sjukförsäkringen eller andra förmåner av skadeersättningskaraktär. Erstatningsnævnet fattar inget beslut innan det har fastställts huruvida skadan täcks på annat sätt.

Det finns inget krav på att man först ska försöka få ersättning av gärningsmannen eller att gärningsmannen ska ha identifierats.

Om gärningsmannen inte är identifierad eller dömd, har jag ändå möjlighet att få ersättning?

Ja. Även om en brottmålsprocess inte kan inledas på grund av att gärningsmannen är okänd eller inte kan hittas kan staten betala ut ersättning. En förutsättning är dock fortfarande att övriga lagstadgade villkor är uppfyllda.

I så fall gör Erstatningsnævnet en oberoende bedömning av om en personskada har orsakats av en brottslig gärning.

Finns det någon tidsfrist för ansökningar om ersättning?

Erstatningsnævnet kan inte behandla en ansökan som ingetts mer än två år efter att brottet begicks, om inte särskilda skäl föreligger. Om dom har meddelats i målet löper fristen från det att domen vann laga kraft. Om en polisutredning har gjorts och denna inte har lett till åtal löper fristen från tidpunkten för polisens beslut att lägga ned utredningen.

Erstatningsnævnet kan inte heller behandla en ansökan om Erstatningsnævnet tidigare har behandlat ersättningskrav från samma sökande angående samma brott, och det nya kravet har framställts mer än två år efter det att sökanden insåg eller borde ha insett att detta krav existerade, om inte särskilda skäl föreligger.

Polisen är skyldig att hjälpa en skadelidande att få tillgång till ersättning enligt offererstatningsloven. Har polisen underlåtit att fullgöra denna skyldighet bortser Erstatningsnævnet i regel från tvåårsfristen.

Om sökanden var minderårig då brottet begicks är Erstatningsnævnet mer benägen att bortse från fristen.

Vilka förluster och utgifter täcker ersättningen?

  • a) För brottsoffret:
    • – Materiell (icke-psykisk) skada:
      • Sjukvårdskostnader för skada (sjukvård – öppenvård och sjukhusvård, rehabilitering). JA.
      • Ytterligare behov eller kostnader som uppstår till följd av personskada (t.ex. vård och assistans, tillfällig och permanent behandling, långvarig rehabilitering genom sjukgymnastik, anpassning av bostad, särskilda hjälpmedel m.m.). JA.
      • Permanent skada (t.ex. invaliditet och andra permanenta funktionsnedsättningar). JA.
      • Inkomstbortfall under och efter sjukvårdsperioden (inklusive förlorade inkomster och förlust av förmåga att skaffa sig inkomst eller minskat underhåll osv.). JA.
      • Förlorade möjligheter. NEJ.
      • Utgifter vid rättsliga förfaranden rörande den händelse som orsakade skadan, t.ex. rättsliga avgifter, domstolskostnader. JA, i vissa fall. I undantagsfall kan Erstatningsnævnet besluta att den skadelidande helt eller delvist själv måste betala sina utgifter i samband med Erstatningsnævnets behandling av ärendet. Den skadelidande behöver aldrig själv betala rättegångskostnaderna i själva brottmålsprocessen, eftersom denna har inletts av polisen.
      • Ersättning för personlig egendom som stulits eller skadats. JA. Ersättning betalas ut för kläder och personliga tillhörigheter som brottsoffret bar eller hade på sig när personskadan uppstod.
    • – Psykisk (ideell) skada:
      • Sveda och värk som brottsoffret åsamkats. JA. Se ovan för andra saker som ersättning eller skadestånd kan betalas ut för.
  • b) För personer som är i beroendeställning eller anhöriga till brottsoffret:
    • – Materiell (icke-psykisk) skada:
      • Begravningskostnader. JA.
      • Sjukvårdskostnader (t.ex. terapi för en familjemedlem, öppenvård och sjukhusvård, rehabilitering). NEJ.
      • Förlust av underhåll och förlorade möjligheter. JA/NEJ. Ersättning betalas ut för förlust av huvudsaklig försörjare. Se ovan för närmare detaljer.
    • – Psykisk skada:
      • Sveda och värk som anhöriga eller personer i beroendeställning åsamkats/ersättning till efterlevande om brottsoffret avlidit. NEJ/JA. Ingen ersättning beviljas för sveda och värk som åsamkats anhöriga och andra personer. Ett övergångsbelopp kan dock beviljas. Se ovan för närmare detaljer.

Betalas ersättningen ut i en klumpsumma eller som månatliga delbetalningar?

Ersättning och skadestånd som beviljats av Erstatningsnævnet betalas ut cirka 14 dagar efter Erstatningsnævnets beslut. Utbetalningen hanteras av polisen i det polisdistrikt där brottet anmäldes.

Ersättningen betalas ut i en klumpsumma för de krav som har beviljats i det enskilda beslutet.

På vilket sätt kan mitt eget agerande vid brottstillfället, egna tidigare domar eller underlåtenhet att samarbeta under ersättningsförfarandet påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

De allmänna ersättningsreglerna i dansk rätt gäller vid ansökningar om ersättning och skadestånd till brottsoffer, inbegripet reglerna om minskning och bortfall av ersättning på grund av att den skadelidande själv medverkat till skadan eller accepterat skaderisken. Regeln om accepterande av skaderisk kan t.ex. tillämpas vid skador som orsakats i samband med konflikter mellan motorcykelgäng eller andra gängkonflikter.

Om en skadelidande part inte i tillräckligt hög grad bidrar till utredningen av ärendet kan rätten till ersättning bortfalla. Detta gäller t.ex. om den skadelidande parten vägrar att svara på polisens eller domstolens frågor.

Ersättningen kan också minskas eller bortfalla om sökanden inte uppfyller sina allmänna skyldigheter när det gäller att begränsa förlusten. Detta innebär att den person som lidit skada till följd av någon annans rättsstridiga beteende har en skyldighet att så långt det är möjligt begränsa sin förlust till följd av skadan.

Vid behandlingen av ansökan läggs aldrig någon vikt vid om sökanden finns med i straffregistret. Erstatningsnævnet brukar inte begära ut utdrag ur straffregistret.

Om sökanden inte följer Erstatningsnævnets begäran om att inkomma med upplysningar till stöd för det framställda kravet kan detta påverka den ersättning som tilldelas. Sökanden är skyldig att dokumentera sina krav på ett tillfredsställande sätt.

På vilket sätt kan min ekonomiska situation påverka min möjlighet att få ersättning och/eller storleken på ersättningsbeloppet?

En ansökan kan prioriteras om du t.ex. har kallats att inställa dig vid fogedretten (som handlägger verkställighetsärenden), om det föreligger uppgifter om exekutiv auktion eller om du har fått brev från banken om att det saknas medel för att betala fasta utgifter.

Vid ansökningar om inkomstbortfall är Erstatningsnævnet medveten om att sökandens inkomst har minskat och nämnden prioriterar därför dessa ärenden.

Utöver ovanstående prioriteras ett ärende inte enbart på grund av sökandens ekonomiska situation.

Sökandens ekonomiska situation påverkar inte på något annat sätt möjligheten att erhålla ersättning eller storleken på ersättningen.

Finns det andra kriterier som kan påverka min möjlighet att få ersättning och/eller beloppet?

Ersättning eller skadestånd beviljas inte om sökandens skador betalas av gärningsmannen eller täcks av försäkringsförmåner eller andra förmåner av skadeersättningskaraktär.

Sökanden måste så gott han eller hon har kunnat och i den omfattning som krävs ha bidragit till polisens utredning av ärendet. Att uppsåtligen undanhålla information eller på liknande sätt visa sin motvilja mot att bidra till att ärendet klaras upp medför vanligtvis att ingen ersättning beviljas.

Ett annat villkor för att beviljas ersättning från staten är att sökanden, under en eventuell brottmålsprocess mot gärningsmannen, har ansökt om ersättning eller i domstol yttrat sig i ersättningsfrågan.

I enlighet med de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna måste det finnas ett orsakssamband mellan det brott som begåtts och den skada som åsamkats.

Hur beräknas ersättningen?

Ersättning beräknas utifrån den enskilda kravet och på grundval av det sökta beloppet. Om du som sökande i tillräcklig utsträckning har dokumenterat ditt krav kommer skadeståndet att beräknas i enlighet med den lidna skadan. Erstatningsnævnet beräknar förlusten för varje enskilt ersättningskrav utifrån gällande regler (inkomstbortfall beräknas t.ex. som skillnaden mellan den förväntade inkomsten och den faktiska inkomsten under den period som ansökan avser). Har du endast dokumenterat delar av ditt krav kommer ersättning endast att betalas ut för det belopp som dokumenterats. I vissa fall gör Erstatningsnævnet endast en uppskattning av beloppet. Detta kan ske då du inte själv har kunnat beräkna beloppet.

Ersättningen beräknas på grundval av olika tariffer. Flera av dessa justeras den 1 januari varje år. För sveda och värk betalas t.ex. 200 danska kronor (DKK) per sjukdag (2018). Bestående men beräknas i graden av men för brottsoffret, och ersättning betalas ut per grad av men. För närvarande (2018) är ersättningen 8 790 DDK per grad. Ersättning för kränkning av frihet, frid eller ära och kränkning till följd av grovt övergrepp beräknas på grundval av hur grovt övergrepp offret har utsatts för och dess karaktär, inbegripet vilket brott det rör sig om.

Kan jag tilldelas ett minsta eller högsta belopp?

Det finns ingen gräns för det högsta belopp som kan betalas i ersättning eller skadestånd. För närvarande har Danmark ingen gräns för det lägsta belopp som kan beviljas i ersättning eller skadestånd. För vissa typer av ersättningar finns det dock ett maxbelopp. Se nedanstående förteckning:

  • Sveda och värk 76 500 DKK (2018)
  • Bestående men 879 000 DKK (2018)
  • Förlust av förmåga att skaffa sig inkomst 9 227 500 DKK (2018)
  • Övergångsbelopp 165 500 DKK (2018)
  • Sakskada 132 000 DKK (2018)

Skadestånd för bestående men kan i undantagsfall värderas till 120 procent, och maxbeloppet blir då 1 054 000 DKK (2018).

Förväntas jag ange ersättningsbeloppet i ansökningsformuläret? Om ja, får jag några anvisningar om hur jag ska beräkna det, eller om andra aspekter?

Du förväntas inte beräkna ett totalbelopp för samtliga dina krav. Vid de individuella ersättningsposterna förväntas du ange det belopp som du begär i ersättning. För att beviljas ersättning behöver dock inte samtliga krav beräknas.

Se framsidan av ansökningsformuläret för hur inkomstbortfall beräknas. Sökande eller potentiella sökande är alltid välkomna att kontakta Erstatningsnævnet för information om hur skadeståndskrav ska beräknas och dokumenteras. Som sökande kan du dessutom få vägledning om vilka faktorer som det läggs vikt vid i samband med de enskilda ersättningsposterna.

Du förväntas inte beräkna ersättning för psykisk skada, eftersom sådant skadestånd beräknas utifrån en tariff i förhållande till omfattningen av skadan.

Kommer eventuell ersättning som jag får för förluster från annat håll (t.ex. via min arbetsgivares eller en egen privat försäkring) dras av från den ersättning som myndigheten/organet betalar ut?

Erstatningsnævnet betalar inte ut ersättning om sökandens skador betalas av gärningsmannen eller täcks av en försäkring eller av andra förmåner av skadeersättningskaraktär. I princip är frågan därför inte huruvida försäkringsavgiften dras av när Erstatningsnævnet behandlar kravet, utan snarare vem som ska betala ersättningen. Om det konstateras att försäkringsbolaget har vägrat att betala ersättning kan ärendet hänskjutas till Erstatningsnævnet för prövning.

Om sökanden har tecknat en privat olycksfallsförsäkring och erhållit invaliditetsersättning eller ersättning för bestående men medför detta inte att ersättning för bestående men eller ersättning för förlust av förmåga att skaffa sig inkomst minskas eller bortfaller. Ersättningen minskas inte heller om den skadelidande har erhållit sociala förmåner från staten för skadan (såsom pension, lönesubventioner eller liknande).

Har sökanden tecknat en privat sjukvårdsförsäkring ersätts inte behandlingskostnaderna i den mån försäkringsbolaget ersätter utgifterna. Dessutom betalas ingen ersättning ut om behandlingen kan utföras gratis via den offentliga sjukförsäkringen eller via andra tjänster inom den offentliga sektorn.

Vid arbetsskador kan Erstatningsnævnet endast betala ersättning för sveda och värk, ersättning för inkomstbortfall och differenskrav samt ersättning för kränkning av frihet, frid eller ära och kränkning till följd av grovt övergrepp, eftersom alla övriga ersättningsposter, inbegripet ersättning för sjukvårdskostnader m.m., täcks av arbetsgivarens lagstadgade arbetsskadeförsäkring.

Kan jag få ett förskott på ersättningen? Om ja, under vilka förhållanden?

I princip betalas inte ersättning och skadestånd ut i förskott, utan endast när behandlingen av kravet har avslutats.

Erstatningsnævnet har i vissa fall som praxis att betala ut ersättning a conto vid bestående men. I regel inväntar Erstatningsnævnet den bedömning som arbetsskadeförsäkringsmyndigheten (Arbejdsmarkedets Erhvervssikring) gör om graden av ersättning. Om det anses troligt att sökanden har ådragit sig betydande bestående men enbart på grund av den aktuella skadan får Erstatningsnævnet bevilja skadestånd a conto.

Kan jag få kompletterande eller ytterligare ersättning (t.ex. efter förändringar av omständigheterna eller försämrad hälsa osv.) efter huvudbeslutet?

Ja. Om det efter ett beslut från Erstatningsnævnet konstateras att skadan har förvärrats och detta medför ytterligare förluster kan dessa förluster behandlas av Erstatningsnævnet. Det bör nämnas att det finns en tidsfrist på två år för att inge krav till Erstatningsnævnet. Denna tvåårsfrist beräknas från när den skadelidande visste eller borde ha vetat att skadan gav upphov till ytterligare förluster.

Ersättning för framtida sjukvårdskostnader och andra förluster till följd av skadan fastställts till ett kapitalbelopp. Har sökanden redan fått ersättning för framtida sjukvårdskostnader m.m. kan sökanden därför inte senare få ärendet prövat igen endast för att erhålla ytterligare ersättning för sjukvårdskostnader och andra förluster.

Vilka styrkande handlingar måste jag bifoga min ansökan?

Det finns inget krav på att sökanden måste inge styrkande handlingar tillsammans med ansökan. Ansökan skickas till Erstatningsnævnet via polisen, som skickar med handlingarna i brottmålet.

Finner Erstatningsnævnet att ansökningarna omfattas av offererstatningsloven fortsätter den nämligen behandlingen av kraven. Vid behandlingen av kraven behöver Erstatningsnævnet ofta olika handlingar beroende på vilka krav sökanden har begärt ersättning för. Om sökanden tillsammans med ansökningsformuläret bifogar styrkande handlingar kan Erstatningsnævnet handlägga ärendet snabbare. Det kan även gynna sökandens sak om denne tillsammans med ansökan inger eventuella beslut om att han eller hon nekas ersättning från försäkringsbolaget.

De styrkande handlingarna kan t.ex. bestå av kvitton för utgifter i samband med överträdelsen av straffeloven. Dessutom används ofta läkarjournaler och läkarintyg i samband med fastställandet av skadans omfattning. Vid inkomstbortfall och förlust av förmåga att skaffa sig inkomst bör sökanden inge handlingar som visar hans eller hennes inkomst före och efter skadan i form av lönebesked, årsredovisningar och, i förekommande fall, en löneförklaring från hans eller hennes arbetsgivare. I några ärenden används även kommunala ärendeakter.

Om Erstatningsnævnet bedömer att ytterligare dokumentation krävs för att handlägga ärendet uppmärksammar nämnden sökanden på detta och uppmanar honom eller henne att inkomma med sådan dokumentation.

Finns det några administrativa eller andra avgifter som ska betalas när ansökan tas emot och handläggs?

Nej. Erstatningsnævnets handläggning av ärendet är gratis för sökanden.

Vilken myndighet beslutar om en ersättningsansökan (vid nationella ärenden)?

I Danmark fattas beslut om ersättning och skadestånd till brottsoffer av en nämnd som inrättats av justitieministern. Denna myndighet kallas Erstatningsnævnet (nämnden för brottsskadeersättning).

Beslut kan även fattas av de danska domstolarna, antingen under en brottmålsprocess eller under en senare tvistemålsprocess, t.ex. om Erstatningsnævnets beslut läggs fram vid domstolarna.

Vart skickar jag ansökan (vid nationella ärenden)?

Ansökan ska skickas till polisen på den plats där brottet anmäldes. Polisen hänskjuter sedan ärendet till Erstatningsnævnet tillsammans med handlingarna i brottmålet.

Om du redan har ett ärende som prövas av Erstatningsnævnet ska du skicka en papperskopia av ansökan till Erstatningsnævnet på följande adress: Toldboden 2, 2. sal, DK-8800 Viborg, eller en digital kopia av ansökan till erstatningsnaevnet@erstatningsnaevnet.dk.

Måste jag vara närvarande under förfarandet och/eller när beslut fattas om min ansökan?

Administrativ handläggning

Erstatningsnævnet prövar ansökningarna genom ett skriftligt förfarande. Beslutet meddelas i skriftlig form och en kopia skickas till sökanden, antingen i pappersform eller digitalt. Sökanden behöver därför inte vara närvarande när ärendet behandlas.

Domstolsprövning

Om ansökan behandlas av domstolarna under brottmålsprocessen, eller senare genom en civilrättslig talan mot Erstatningsnævnet, har sökanden möjlighet att närvara vid huvudförhandlingen. Det finns således inget krav på att sökanden ska vara närvarande om sökanden företräds av en advokat och inte har kallats att vittna inför domstolen.

Hur lång tid tar det (ungefär) att få ett beslut från en myndighet om ersättningsansökan?

Handläggningstiden i Erstatningsnævnet varierar kraftigt från fall till fall. Detta beror bland annat på att det – beroende på de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet – kan finnas behov av att inhämta ytterligare upplysningar från t.ex. polis, läkare eller andra myndigheter. I ärenden som rör bestående men eller förlust av förmåga att skaffa sig inkomst kan det dessutom finnas behov av att hänskjuta ärendet till den danska arbetsskadeförsäkringsmyndigheten (Arbejdsmarkedets Erhvervssikring), vilket kan förlänga handläggningstiden.

Mer än 50 % av de nya ärenden som Erstatningsnævnet tar emot handläggs inom 50 dagar i enlighet med ett särskilt snabbförfarande som används vid okomplicerade ärenden. Dessa inbegriper ärenden där både skuldfrågan och ersättningsbeloppet har fastställts i en lagakraftvunnen dom.

Om ärendet inte kan avgöras med hjälp av snabbförfarandet är den normala handläggningstiden i Erstatningsnævnet för närvarande 18 månader från det att nämnden mottar en ny ansökan.

Du kan påskynda handläggningen av ditt ärende genom att överlämna bevisning till stöd för dina ersättningskrav till nämnden. De styrkande handlingarna kan t.ex. utgöras av kvitton på inköp av läkemedel, ett läkarintyg på sjukperioder eller en förklaring från din arbetsgivare om inkomstbortfall till följd av skadan.

Hur överklagar jag myndighetens beslut, om jag inte är nöjd med det?

Erstatningsnævnets beslut kan inte överklagas till andra förvaltningsmyndigheter. Om du vill att beslutet ska ändras måste du först kontakta Erstatningsnævnet och förklara varför du inte är nöjd med beslutet. Nämnden gör därefter en bedömning av om det finns skäl att återuppta prövningen av ärendet. Kriteriet är i regel att sökanden har inkommit med nya och relevanta upplysningar som är viktiga för utfallet av ärendet.

Om Erstatningsnævnet vidhåller sitt beslut kan beslutet överklagas till domstol.

Det är också möjligt att inge ett klagomål till Folketingets Ombudsmand.

Var kan jag få nödvändiga formulär och ytterligare information om hur jag ska ansöka?

Formulär och information om hur man ansöker om ersättning och skadestånd finns på Erstatningsnævnets webbplats: http://www.erstatningsnaevnet.dk/da/GlobalMenu/english.aspx

Finns det någon särskild telefonhjälptjänst eller webbsida som jag kan använda mig av?

Skadelidande som har frågor om ersättning till brottsoffer kan kontakta Erstatningsnævnet på telefonnummer + 45 33 92 33 34 kl. 10.00–15.00 måndag till torsdag, och kl. 10.00–14.00 på fredagar.

Kan jag få rättshjälp (hjälp från en advokat) när jag fyller i ansökan?

Ja. Som målsägande i ett brottmål kan du under vissa omständigheter ha rätt till ett av domstol förordnat målsägandebiträde. Målsägandebiträdet har bland annat till uppgift att hjälpa dig att framställa ersättningskrav, både i brottmålet och till Erstatningsnævnet.

Erstatningsnævnet kan inte utse en advokat för sökanden. Advokaten utses av domstolen i den domkrets där brottet begicks.

Dessutom finns det flera olika rättshjälpsorganisationer i Danmark.

Finns det någon brottsofferorganisation som kan hjälpa mig att ansöka om ersättning?

Senaste uppdatering: 25/10/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats