Begränsningar i fråga om arv – särskilda regler

Slovakien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Finns det särskilda regler enligt denna medlemsstats lagstiftning som, med hänsyn till ekonomiska, familjemässiga eller sociala förhållanden, begränsar eller påverkar arvskiftet med avseende på fast egendom, vissa företag eller andra särskilda kategorier av tillgångar som är belägna i denna medlemsstat?

Ja, det finns särskilda kategorier av tillgångar som omfattas av särskilda regler, i enlighet med artikel 30 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg. Slovakien har underrättat kommissionen om dessa kategorier av tillgångar och om den lagstiftning som gällde vid tidpunkten för underrättandet. I detta dokument beskrivs den nu gällande lagstiftningen.

Indelningen av de särskilda reglerna grundas på vilken kategori av tillgångar som är föremål för arvskifte.

A – Jordbruks- och skogsmark:

§ 23 i lag nr 180/1995 om vissa åtgärder för att reglera äganderätt till mark, i dess ändrade lydelse

1) Om inte annat föreskrivs i denna lag får en rättsakt eller ett domstolsavgörande om reglering av delägande eller ett domstolsavgörande om arv inte medföra att uppdelningen av den befintliga mark som förtecknas i § 21.1 resulterar i en jordbruksfastighet på mindre än 2 000 m2 eller en skogsfastighet på mindre än 5 000 m2.

2) Om förmånstagarna inte skiftar arvet av den mark som förtecknas i § 21.1 i enlighet med de villkor som anges i punkt 1, eller om domstolen till följd av dessa villkor inte kan bekräfta varje förmånstagares andel av dödsboet, ska domstolen slå fast att marken ska gå till den förmånstagare som är bäst lämpad att förvalta den. Domstolen ska också avgöra denna förmånstagares plikt att komma överens med övriga förmånstagare.

4) Förmånstagarna måste avge den förklaring som avses i punkt 3 i form av en skriftlig förklaring som inte kan dras tillbaka.

6) Preskriptionsperioden för förmånstagares anspråk till följd av ett arvskifte enligt punkterna 2 och 3 är tio år. För att säkra sådana anspråk ges borgenären panträtt i denna mark när gäldenärens lagfart registreras. En pant som enligt lag har högre prioritet har i detta fall inte företräde. Borgenären har förhandsrätt till den mark som omfattas av panten.

7) Om domstolen beslutar om arvskifte mellan delägare gäller villkoren i punkterna 2 och 5 även för detta arvskifte.

B – Markföreningar:

§ 8 i lag nr 97/2013 om markföreningar, i dess ändrade lydelse

1) Med gemensam fast egendom avses i denna lag en enda fastighet bestående av flera separata tomter. Gemensam fast egendom är odelbar förutom i de fall som anges i punkt 2 (observera att den punkten inte inbegriper arv, och att inget undantag således görs vid arv). Samäganderätten till en gemensam fast egendom kan inte upplösas och regleras enligt de allmänna reglerna om upplösning och reglering av delägarskap (i civillagen).

C – Hyresrätt och överlåtelse av en medlems andel i en bostadsrättsförening:

§§ 706–707 i lag nr 40/1964 i civillagen (Občiansky zákonník)

Överlåtelse av en hyresrätt omfattas inte av arvskifte. På begäran utfärdar notarien därför endast en bekräftelse på de berörda förmånstagarna i enlighet med § 706 i civillagen. En medlems andel i en bostadsrättsförening är dock en tillgång och omfattas därför av arvskifte i enlighet med förmånstagarnas ägarandelar.

§ 706 i civillagen:

1) Om hyresgästen avlider och lägenheten inte hyrdes gemensamt med maken övertas lägenheten av den avlidnes barn, barnbarn, föräldrar, syskon, svärson och svärdotter som delade hushåll med den avlidne den dag denne avled, och som inte har någon egen lägenhet. Denna eller dessa personer blir nya hyresgäster (ensamma eller gemensamt). Personer som tog hand om den avlidne hyresgästens hushåll eller stod i ett beroendeförhållande till den avlidne hyresgästen blir också hyresgäster (ensamma eller gemensamt), förutsatt att de delade hushåll med den avlidne i minst tre år före dennes frånfälle och saknar egen lägenhet.

2) …

3) Om en person som hyr en bostadsrätt avlider och lägenheten inte hyrs tillsammans med maken övergår den avlidnes medlemskap i bostadsrättsföreningen och hyran av lägenheten vid frånfället till den förmånstagare som ärvde medlemmens andel i föreningen.

§ 707 i civillagen:

1) Om en av makarna som gemensamt hyrde en lägenhet avlider blir den efterlevande maken ensam hyresgäst.

2) Om lägenheten är en bostadsrätt upphör makarnas samäganderätt när en av dem avlider. Om bostadsrätten förvärvades under tiden de var gifta fortsätter den efterlevande maken att vara medlem i bostadsrättsföreningen och övertar medlemsandelen. Domstolen tar hänsyn till detta i ett arvsförfarande. Om en av makarna förvärvade bostadsrätten före giftermålet övergår hans eller hennes medlemskap i bostadsrättsföreningen och rätten att hyra bostadsrätten till den förmånstagare som ärvde medlemsandelen. Om flera lägenheter hyrs kan den avlidnes medlemskap övergå till flera förmånstagare.

3) Om en av de gemensamma hyresgästerna avlider övergår hans eller hennes äganderätt till de övriga hyresgästerna.

D – Ägarintresse i ett privat aktiebolag:

§§ 116–117 i lag nr 513/1991, i dess ändrade lydelse – om arvlåtaren avled efter 1 januari 1992

§ 116 i handelslagen (Obchodný zákonník):

1) …

2) Ett ägarintresse kan ärvas. Om företaget inte är ett enmansföretag kan det i stiftelseurkunden anges att ett ägarintresse inte får ärvas. En förmånstagare som inte blir ensam ägare kan begära att hans eller hennes ägarandel återkallas om det inte är rimligt att kräva att förmånstagaren blir delägare.

§ 117 i handelslagen:

1) Ett ägarintresse kan endast delas upp vid överlåtelse eller överföring till delägarens förmånstagare eller rättsliga efterträdare. Bolagsstämmans godkännande krävs för att ett ägarintresse ska kunna delas upp.

2) I stiftelseurkunden kan det anges att ett ägarintresse inte får delas upp.

3) Vid uppdelningen av ett ägarintresse måste det investeringsbelopp som anges i § 109.1 behållas (värdet på en delägares investering måste vara minst 750 euro).

E – Den avlidnes lön:

§ 35 i lag nr 311/2001, arbetslagen (Zákonník práce), i dess ändrade lydelse

Om inte annat föreskrivs i separat lagstiftning förfaller inte en anställds ekonomiska rättigheter när han eller hon avlider. Den anställdes lönerättigheter, upp till fyra gånger den anställdes genomsnittliga månadsinkomst, övergår direkt till den anställdes make, barn och föräldrar om de vid tidpunkten för dödsfallet delade hushåll med den avlidne. Om det inte finns några sådana personer blir lönerättigheterna föremål för arvskifte.

F – Pensioner:

1) § 21 i lag nr 650/2004 om kompletterande pension, i dess ändrade lydelse

Aktuellt saldo på ett personligt konto som tillhör en avliden person som erhållit tillfällig kompletterande ålderspension eller tillfällig kompletterande tjänstepension omfattas av arvskifte om den avlidna personen i pensionsavtalet inte har uppgett en annan fysisk eller juridisk person som förmånstagare och att det aktuella saldot på det personliga kontot ska betalas ut till denne.

2) §§ 40–40a i lag nr 43/2004 om ålderspension, i dess ändrade lydelse

§ 40

1) När en person som har betalat in avgifter till en ålderspensionsförsäkring avlider har den person som den avlidne i pensionsavtalet har uppgett som förmånstagare rätt till utbetalning av ett belopp motsvarande det aktuella saldot på den avlidnes pensionskonto den dag pensionsförsäkringsbolaget fick kännedom om dennes död, minus de obligatoriska avgifter som socialförsäkringsmyndigheten (Sociálna poisťovňa) krävt och som felaktigt har överförts för den avlidnes räkning, och minus pensionsförsäkringsbolagets skäliga kostnader för utbetalning av detta belopp i kontanter eller för överföring till ett annat land utanför euroområdet, samt plus de obligatoriska avgifter som socialförsäkringsmyndigheten ännu inte har överfört. Om den avlidne inte har uppgett någon förmånstagare i pensionsavtalet, eller om förmånstagare saknas, blir dessa tillgångar föremål för arvskifte.

2) Förmånstagaren har inte rätt till utbetalning av det belopp som avses i punkt 1 om en domstol i ett lagakraftvunnet avgörande har funnit att förmånstagaren uppsåtligen orsakade den avlidnes död.

§ 40a

1) När en person som erhåller livslång pension avlider har den förmånstagare som den avlidne uppgett i pensionsförsäkringsavtalet rätt till utbetalning av ett belopp enligt § 32.2 eller en klumpsumma enligt § 46g.5 den dag försäkringsbolaget fick kännedom om mottagarens dödsfall. Om mottagaren inte uppgett någon förmånstagare i pensionsförsäkringsavtalet, eller om förmånstagare saknas, blir beloppet i den första meningen föremål för arvskifte.

2) Den förmånstagare som avses i punkt 1 har inte rätt till utbetalning av det belopp som avses i § 32.2 eller en klumpsumma enligt § 46g.5 om en domstol i ett lagakraftvunnet avgörande har funnit att förmånstagaren uppsåtligen orsakade mottagarens död.

§ 118 i lag nr 461/2003 om socialförsäkring, i dess ändrade lydelse

1) Om en fysisk person som uppfyllde villkoren för en förmån avled efter att ha gjort gällande sin rätt till förmånen och sin rätt att få denna utbetald, övergår denna persons rätt till de belopp som han eller hon hade rätt till på dagen för frånfället i tur och ordning till maken, barnen och föräldrarna.

2) Om en fysisk person uppfyllde villkoren för sjukersättning, olycksfallsersättning, rehabiliteringsersättning, omskolningsersättning, garantiförsäkringsförmåner eller arbetslöshetsersättning, men avled innan han eller hon gjort gällande sin rätt till förmånerna och sin rätt att få dessa utbetalda, övergår rätten till de belopp som personen var berättigad till på dagen för frånfället i tur och ordning till maken, barnen och föräldrarna.

3) Om en förmån beviljades innan en fysisk person avled, och denne uppfyllde villkoren för förmånen och för att få den utbetald, betalas de innestående beloppen på dagen för personens frånfälle ut till de fysiska personer som förtecknas i punkt 1 (första meningen).

4) De rättigheter som övergår till sådana fysiska personer som förtecknas i punkterna 1–3 blir inte föremål för arvskifte. Om det inte finns några sådana personer blir rättigheterna dock föremål för arvskifte.

5) Om det inte finns några fysiska personer med rätt till förmåner enligt punkterna 1–4 blir dessa förmåner en övrig intäkt för den fond de skulle ha fått betalt från.

2 Tillämpas dessa särskilda regler enligt denna medlemsstats lagstiftning på arvsskiften som rör ovan nämnda tillgångar oavsett vilken lag som är tillämplig på arvet?

Ja. Antingen har den avlidne rätt att ange vilka personer som efter hans eller hennes död ska förvärva tillgångarna i stället för de lagliga arvtagarna (t.ex. avtal om kompletterande pension), eller så rör det sig om en särskild kategori av tillgångar för vilka det i lagstiftningen anges vad som ska ske efter den avlidnes död (t.ex. åtgärder för reglering av äganderätt till mark, socialförsäkringsförmåner).

3 Finns det särskilda förfaranden enligt denna medlemsstats lagstiftning som säkrar efterlevnaden av ovan nämnda särskilda regler?

Om de bestämmelser som anges i den första frågan inte har iakttagits i samband med arvskifte av fast egendom, registrerar den myndighet som ansvarar för fastighetsregistret inte det nya ägandet i fastighetsregistret.

I arvsförfaranden som genomförs i Slovakien tillämpar den notarie som ansvarar för genomförandet av förfarandet de bestämmelser som anges i den första frågan. Notarien utför sitt arbete på instruktioner från domstolen. Förfarandet resulterar i ett arvsbeslut. Varje part som anser att beslutet inte är förenligt med de särskilda reglerna kan överklaga beslutet.

Senaste uppdatering: 20/02/2020

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
De EU-länder som ansvarar för det nationella innehållet på den här webbplatsen håller på att uppdatera delar av sitt innehåll mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur EU. Det kan dock ta ett tag innan vi har uppdaterat alla sidor.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats