Anpassning av sakrätter

Portugal
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vilka sakrätter kan uppkomma med anledning av arv, enligt denna medlemsstats lagstiftning?

INLEDANDE ANMÄRKNING

För det första bör det noteras att sakrätter kan vara antingen bruksrätter (direitos reais de gozo) eller säkerhetsrätter (direitos reais de garantia).

Förutom materiella sakrätter finns det enligt delar av doktrinen även immateriella sakrätter.

I Portugal tillämpas principen om numerus clausus, dvs. att det finns ett visst bestämt antal sakrätter (artikel 1306 i civilkoden (Código Civil)).

SAKRÄTTER SOM FÅR BLI FÖREMÅL FÖR ARV

Den samling rätter som inte upphör när rättshavaren avlider utan fortsätter blir föremål för arv.

I artikel 2025 i den portugisiska civillagen (Código Civil) anges följande i fråga om vad som kan bli föremål för arv:

”1 – Rättsförhållanden som, på grund av sin natur eller enligt lag, upphör när rättshavaren avlider blir inte föremål för arv.

2 – Dispositiva rättigheter får också avslutas när rättshavaren avlider, om rättshavaren har föreskrivet detta.”

Nyttjanderätt och rätt att använda och bo i en bostad är exempel på sakrätter som enligt lag kan avslutas när rättshavaren avlider (artiklarna 1476.1 a och 1485 i civillagen (Código Civil)).

Civillagen, i dess nuvarande lydelse, finns (på portugisiska) här.

Med undantag av nyttjanderätt, rätt att använda och bo i en bostad, sakrätter som omfattas av någon av de situationer som anges i artikel 2025 i civillagen, eller andra fall som anges i andra bestämmelser, får sakrätterna i regel bli föremål för arv.

Vissa rätter omfattas av begränsningar, t.ex. sakrätter beträffande deklarerade vapen, som endast kan ärvas på de villkor som avses i artikel 37 i den rättsliga regleringen av vapen och ammunition (Regime Jurídico das armas e munições). I denna artikel föreskrivs följande:

”1 – Förvärv av ett vapen genom arv från en avliden persons kvarlåtenskap är tillåtet efter tillstånd från den nationella direktören för polícia de segurança publica – PSP (den portugisiska polisen).

2 – Vad gäller föregående punkt måste vapnen deklareras till PSP inom 90 dagar från den tidigare ägarens död, eller från det att den som innehar vapnen fick kännedom om deras existens.

3 – Den nationella direktören för PSP får ge tillstånd till att vapnen registreras i boutredningsmannens namn tills den avlidne personens kvarlåtenskap fördelas. I så fall måste vapnen förvaras hos PSP.

4 – Om boutredningsmannen eller andra arvingar uppfyller de rättsliga villkoren för att inneha vapnet kan en ansökan om att registrera vapnet i deras namn lämnas in, om de förvarar vapnet hos sig.

5 – På begäran av boutredningsmannen får vapnet överlåtas till en part som uppfyller kriterierna för att inneha det, där förvärvaren utses av den berörda parten, eller vapnet säljas på auktion av PSP och köpeskillingen, exklusive avgifter, betalas till dödsboet.

6 – Efter avslutad bouppdelning överlämnas vapnet till den mottagande arvingen, förutsatt att denne uppfyller de rättsliga villkoren för att inneha vapnet.

7 – Om ingen har gjort anspråk på egendomen efter 10 år förklaras den ha tillfallit staten.”

Regelverket för vapen och ammunition, som godkändes genom lag nr 5/2006 av den 23 februari 2006, finns tillgängligt på portugisiska.

BRUKSRÄTTER

I lagen föreskrivs följande sakrätter (artiklarna 1302–1575 i civillagen och den rättsliga regleringen av tidsdelat boende (Regime Jurídico da Habitação Periódica) som det hänvisas till nedan):

  • Äganderätt (direito de propriedade).
  • Samägande (compropriedade)
  • Äganderätt till lägenhet (propriedade horizontal).
  • Nyttjanderätt (usufruto).
  • Rätt att använda och bo i en bostad (direito real de uso e habitação).
  • Sakrätter avseende tidsdelat boende (direito real de habitação periódica).
  • Byggrätt (direito de superficie).
  • Servitut (servidões prediais).

Den rättsliga regleringen av tidsdelat boende, som godkändes genom lagdekret nr 275/93 av den 5 augusti 1993, finns på portugisiska.

SÄKERHETSRÄTTER

I civillagen anges följande säkerhetsrätter:

  • Införsel på fastighetsavkastning (Consignação de rendimentos) – artikel 656.
  • Pant (Penhor) – artikel 666.
  • Hypotek (Hipoteca) – artikel 686.
  • Fastighetsprivilegier (Privilégios imobiliários) – artiklarna 743 och 744.
  • Retentionsrätt (Direito de retenção) – artiklarna 754 och 755.

MATERIELLA SAKRÄTTER

I artikel 1302 i civillagen anges att endast lös eller fast egendom (inklusive vatten) kan omfattas av äganderätt enligt denna lag.

IMMATERIELLA SAKRÄTTER

I artikel 1303 i civillagen hänvisas till immateriella rättigheter, som i sin tur regleras av lagen om industriell äganderätt (Código da Propriedade Industrial). I delar av doktrinen fastställs att immateriella rättigheter är ett begrepp som omfattar upphovsrätt och närstående rättigheter, och industriella rättigheter. I portugisisk rätt görs en åtskillnad mellan immateriella rättigheter (som regleras i civillagen) och industriella rättigheter (som regleras i lagen om industriell äganderätt).

Enligt artikel 1 i lagen om industriell äganderätt omfattas fiske, jordbruk, skogsbruk, boskapsuppfödning, utvinningsindustrier, industrin och handelssektorn i strikt mening, samt naturliga eller tillverkade varor och tjänster av tillämpningsområdet för industriella rättigheter.

Det råder ingen enighet i doktrinen när det gäller huruvida nationell rätt accepterar äganderätt och andra sakrätter i fråga om immateriell egendom, t.ex. äganderätt till en kommersiell verksamhet eller immateriella rättigheter. Frågan är öppen för domstolarnas tolkning.

Lagen om industriell äganderätt omfattar rätten till patent, bruksmönster, halvledarprodukter, mönster, varumärken, utmärkelser, logotyper, ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, samt ändring och överlåtelse av dessa.

Rättigheter som härrör från patent och bruksmönster, samt register över kretsmönster för halvledarprodukter, mönster och varumärken och andra särskiljande handelskännetecken kan ges som pant – artikel 6 i lagen om industriell äganderätt.

Den uppdaterade versionen av lagen om industriell äganderätt finns på portugisiska.

När det gäller kommersiella företag regleras rätten att ärva ägarintressen eller aktieinnehav till följd av att en av delägarna har avlidit och kraven för detta av bolagslagen (Código das Sociedades Comerciais), framför allt av

  • artikel 184, vid ett arv till följd av att en delägare i ett handelsbolag har avlidit,
  • artiklarna 198, 225 och 252, vid ett arv till följd av att en delägare i ett aktiebolag har avlidit,
  • artiklarna 469 och 475,vid ett arv till följd av att en delägare i ett kommanditbolag har avlidit.

Den uppdaterade versionen av bolagslagen finns på portugisiska.

2 Antecknas dessa sakrätter i register över rätter i fast och lös egendom och, om ja, är registreringen obligatorisk? I vilka register antecknas de och hur ser registreringskraven och registreringsförfarandet ut?

Ja, i regel antecknas dessa sakrätter i ett register (se nedan).

FASTIGHETSREGISTRET

I fastighetsregistret (Conservatórias do Registo Predial) registreras handlingar avseende fastigheters rättsliga ställning, inklusive följande sakrätter (artiklarna 1 och 2 i lagen om fastighetsregistret (Código de Registo Predial)):

  • Rättshandlingar som fastställer uppkomst, erkännande, förvärv eller ändring av äganderätt, nyttjanderätt, rätt att använda och bo i en bostad, byggrätt och servitut.
  • Rättshandlingar som fastställer uppkomst eller ändring av äganderätt till lägenhet och rättigheter avseende tidsdelat boende.
  • Ändringar i äganderätten till mark till följd av skifte av mark, omvandling av samägande och delat ägande och relaterade förändringar.
  • Erbjudanden om överlåtelse eller inteckning, förmånsavtal eller förmånsrätt vid testamente, om de har fått faktisk verkan, samt överlåtelse av den avtalsställning som dessa omständigheter ger upphov till.
  • Överlåtelse av egendom till borgenärer.
  • Överlåtelse och ändring av hypotek, överlåtelse av respektive registrerings prioriteringsgrad och införsel på fastighetsavkastning.
  • Överföring av fordringar med hypotek eller införsel på fastighetsavkastning som säkerhet, när det är viktigt att denna säkerhetsrätt överförs.
  • Hyresavtal som löper i mer än sex år och överlåtelse av detta eller andrahandsuthyrning, med undantag av jordbruksarrende.
  • Pant med hypotek eller införsel på fastighetsavkastning som säkerhet, och andra handlingar eller arrangemang som påverkar samma fordringar.
  • Andra begränsningar av äganderätten som enligt lag ska registreras.
  • Rättsakter som medför att rättigheter, inteckningar eller registrerade avgifter upphör att gälla.

Det är obligatoriskt att registrera ovanstående omständigheter, med undantag av dem som anges i artikel 8‑A i lagen om fastighetsregistret.

I enlighet med artikel 687 i civillagen måste hypotek registreras. Annars erkänns hypoteket inte i förhållandet mellan parterna.

Villkoren för registrering av mark anges i följande bestämmelser i lagen om fastighetsregistret:

  • Vilka som omfattas av registreringsskyldigheten, tidsfristerna och rätten till rättigheter i fast egendom anges i artiklarna 8-B, 8-C, 8-D och 9.
  • Förhandsregistrering, fortsatt registrering – särskilt principen om övertagandet av rättigheter och undantag från förhandsregistrering i det inköpsregister som grundas på delning/arv – anges i artiklarna 34–35.
  • Rätten att ansöka om registrering och möjligheten att företrädas anges i artiklarna 36–39.
  • Formerna och metoderna för att inge en registreringsansökan – särskilt rätten att inge en elektronisk ansökan – anges i artiklarna 41–42-A.
  • De handlingar som ska inges anges i artiklarna 43–46.

Lagen om fastighetsregistret finns på portugisiska.

Mer information om ansökningar till fastighets-, företags-, respektive fordonsregistret, t.ex. hur ansökan ska skickas in, befintliga krav och tjänster, finns online här.

HANDELSREGISTRET

I handelsregistret registreras handlingar i syfte att offentliggöra den rättsliga ställningen för enskild näringsidkare, kommersiella företag, civilrättsliga bolag i kommersiell form och enskilda verksamheter med begränsat ansvar. Registreringen av vissa handlingar beträffande den rättsliga ställningen för kooperativ, statliga bolag, kompletterande grupper av företag och europeiska intresseföreningar registreras också i handelsregistret.

De handlingar som anges i artikel 15 i lagen om handelsregistret (Código de Registo Comercial) måste registreras i handelsregistret, nämligen:

”Artikel 15 (Handlingar som omfattas av obligatorisk registrering)

1 – Registreringen av de handlingar som avses i leden a–c och e–z i artikel 3.1 och 3.2, artikel 4, artikel 5 a, e och f, artiklarna 6, 7 och 8 och artikel 10 c och d är obligatorisk.

2 – Med undantag av vad som förskrivs i följande punkter måste registreringen av de handlingar som avses i föregående punkt begäras inom två månader från utfärdandedagen.

3 – Registrering av de handlingar som avses i artikel 5 a, e och f måste begäras inom två månader från offentliggörandet av det dekret som fastställde dem.

4 – Ansökan om registrering av räkenskaperna för företag och enskilda verksamheter med begränsat ansvar måste göras senast den femtonde dagen i den sjunde månaden efter avslutat räkenskapsår.

5 – De åtgärder, beslut, förfaranden och säkerhetsåtgärder som anges i artikel 9 omfattas också av obligatorisk registrering.

6 – Registreringen av det interimistiska beslutet är inte obligatorisk om ansökan om att registrera den begärda säkerhetsåtgärden redan har gjorts, och registreringen är inte obligatorisk om ansökan om registrering av huvudåtgärderna redan har gjorts.

7 – Registreringen av åtgärderna och interimistiska beslut om att inhibera företags beslut måste begäras inom två månader från det att de föreslås.

8 – Registreringen av de slutliga beslut som har meddelats avseende de åtgärder och beslut som nämns i föregående punkt måste begäras inom två månader från det att beslutet vunnit laga kraft och inte kan överklagas.”

Villkoren för registrering i handelsregistret anges i artiklarna 28–53 i lagen om handelsregistret.

Enligt artikel 32.1 och 32.2 i lagen om handelsregistret gäller följande:

  • Endast juridiskt styrkta handlingar kan registreras.
  • Handlingar som avfattats på ett främmande språk kan endast godtas om de åtföljs av en översättning, såvida de inte avser omständigheter som omfattas av registrering genom transkribering, har avfattats på engelska, franska eller spanska, och den behöriga tjänstemannen behärskar det språket.

I fråga om skattemässiga skyldigheter får enligt artikel 51.1 i lagen om fastighetsregistret ingen handling som omfattas av skatteliknande avgifter definitivt registreras utan att skatten betalas eller det ställs säkerhet för skatten.

Lagen om handelsregistret finns här (på portugisiska).

REGISTRERING AV VÄRDEPAPPER

Som värdepapper betraktas enligt lag bland annat följande:

  • Aktier och andelar.
  • Obligationer.
  • Aktiekapital.
  • Andelar i kollektiva investeringsbolag.
  • Panträtten till de värdepapper som omnämns i föregående punkt, förutsatt att ansvarsskyldigheten omfattar hela emissionen eller serien, eller tillhandahålls vid tidpunkten för emissionen.
  • Självständiga teckningsoptioner.
  • Andra handlingar som motsvarar homogena rättsliga situationer, förutsatt att de kan handlas på marknaden.

Värdepapper ska registreras (artikel 52 i den portugisiska lagen om värdepapper (Código de Valores Mobiliário)).

Förvärv av värdepapper, samt fastställande, ändring eller upphörande av nyttjanderätt, panträtt eller någon annan rättslig situation som innebär att inteckning av värdepapper registreras (i regel hos emittenten eller en förvaltare) och kan bli föremål för arv.

Registreringen av värdepapper, registreringsenheterna, registreringskraven, effekterna av registreringen på fastställandet, överföringen och utövandet av rättigheter och arv av sådana rättigheter varierar beroende de olika kategorierna av egendom som avses ovan.

Detta område regleras av den portugisiska lagen om värdepapper, godkänd genom lagdekret nr 486/99 av den 13 november 1999. Den uppdaterade versionen av lagdekretet finns (på portugisiska) här.

FORDONSREGISTRET

Omständigheter beträffande den rättsliga ställningen för motorfordon och släpvagnar till dessa registreras i fordonsregistret (Conservatórias do Registo Automóvel).

För registreringssyften anses fordon vara sådana motorfordon och släpvagnar till dessa som omfattas av registrering enligt vägtrafiklagen (Código da Estrada).

I artikel 117 i vägtrafiklagen anges vilka fordon och släpvagnar som omfattas av obligatorisk registrering. Den uppdaterade vägtrafiklagen, godkänd genom lagdekret nr 114/94 av den 3 maj 1994, finns (på portugisiska) här.

I artikel 5 i lagen om registrering av motorfordon (Código de Registo Automóvel) anges följande i fråga om obligatorisk registrering av motorfordon:

”Artikel 5

1 – Följande omfattas av registrering:
a) Äganderätt och nyttjanderätt
b) Återtaganderättsförbehåll som fastställts i avtal om försäljning av motorfordon
c) Inteckning, samt ändring och anvisning av denna, samt anvisning av respektive registrerings prioriteringsgrad.
d) Finansiell leasing och överföring av rättigheter till följd av sådan.
e) Uthyrning för en period som överstiger ett år, när avtalet resulterar i en förväntan om att äganderätten ska överföras.
f) Tillhandahållandet av fordonet för hyra utan förare.
g) Överlåtande av registrerade rättigheter eller tillgodohavanden och pantsättning, kvarstad och utmätning av sådana tillgodohavanden.
h) Utmätning, kvarstad, inventering eller beslagtagande, beslagtagande i straffrättsliga förfaranden eller någon annan rättslig eller administrativ åtgärd eller handling som påverkar den fria förfoganderätten över fordonet.
i) Den gravation i form oförytterlighet eller otillgänglighet som föreskrivs i skattelagstiftningen
j) Upphörande eller ändring av rättigheter och förpliktelser som tidigare har registrerats, en ändring av namnet på och en ändring av hemvisten eller sätet för fordonens ägare, nyttjanderättshavare eller hyrestagare.
l) Alla övriga rättshandlingar som enligt lag ska registreras.
2 – De handlingar som avses i punkterna a, b, d, e, f och i och registreringen av ändringen av namnet på och hemvisten eller sätet för fordonens ägare, nyttjanderättshavare eller hyrestagare.
3 – I händelse av arv avstår man från registrering av äganderätten om arvingen (arvingarna) har för avsikt att överlåta fordonet.”

Motorfordon kan inte pantsättas – artikel 8 i lagen om registrering av motorfordon.

Villkoren för registrering av motorfordon anges i artikel 11 i lagen om registrering av motorfordon.

Artikel 11

1 – Ingen handling som anges på registreringsbeviset eller som rör avlägsnandet eller ändring av omständigheter som registrerats i detta får företas utan att det tidigare utfärdade beviset överlämnas.
2 – Bestämmelserna i föregående punkt gäller inte
a) om registreringsbeviset har försvunnit eller förstörts,
b) om ansökan om registrering av fordonet görs på internet.
3 – Om registreringen begärs av en berörd part som saknar registreringsbevis måste registratorn underrätta innehavaren av det registreringsbeviset, i enlighet med artikel 2 i föregående artikel, utan att detta påverkar registreringen.
4 – Om en sådan underrättelse inte sker, eller om registreringsbevis inte översänds till registratorn inom den föreskrivna fristen, ska registratorn be en administrativ myndighet eller polisen om hjälp med att beslagta denna handling.”

Registrering av motorfordon regleras av lagdekret nr 54/75 av den 12 december 1975, som finns här.

DET NATIONELLA LUFTFARTYGSREGISTRET

Ett luftfartyg eller självständig utrustning (motor, rotor, propeller etc.) måste registreras i det nationella luftfartygsregistret.

Ansökan om registrering görs med hjälp av avsett formulär, åtföljt av följande handlingar:

  1. Köpebrev eller annan handling som styrker försäljning.
  2. Intyg om strykning ur luftfartygsregistret i det tidigare registreringslandet eller intyg på att luftfartyget inte tidigare har varit registrerat.
  3. Tullklareringsintyg för luftfartyg som importerats från en annan EU-medlemsstat.
  4. Två fotografier på luftfartyget, ett framifrån och ett från sidan, med påmålade nationalitets- och registreringsbeteckningar i formatet 9 x 12, utan ramar och tryckta i neutrala färger.

Handlingar som utfärdats i utlandet måste vara undertecknade av vederbörligen notariserade och legaliserade personer, med apostille i enlighet med artiklarna 3 och 4 i Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar, godkänd genom lagdekret nr 48450 av den 24 juni 1968, eller vederbörligen notariserade eller legaliserade av en tjänsteman vid en portugisisk diplomatisk eller konsulär beskickning i det landet.

Handlingar som utfärdats av en rättsinstans i Portugal måste vara undertecknade av dessa lagstadgade rättsliga företrädare och försedda med påskriften ”vederbörligen bestyrkta i enlighet med deras befogenheter”.

Ytterligare information finns på den nationella civila luftfartsmyndighetens (Autoridade Nacional de Aviação Civil) webbplats.

FARTYGSREGISTRET

Registreringen av fartyg regleras av den allmänna förordningen om hamnmyndigheter (Regulamento Geral das Capitanias) – lagdekret nr 265/72 av den 31 juli 1972. Den senaste versionen finns här.

Dessutom gäller lagdekret nr 96/89 av den 28 mars1989 om fastställande av Madeiras internationella fartygsregister och ministerförordning nr 715/89 av den 23 augusti 1989, som reglerar vissa aspekter av detta.

Detta regelverk innebär följande:

  • Med undantag av de fartyg som tillhör flottan måste nationella fartyg ha en registrerad ägare för att kunna bedriva den verksamhet som de har klassificerats för.
  • Handelsfartyg omfattas även av kommersiell registrering i enlighet med relevant lag.
  • Nationella fartyg registreras på sjöfartskontoren, med undantag av fritidsbåtar, som registreras hos de organisationer som anges i gällande lagstiftning.
  • Vid nyförvärv eller nybyggnation är behörigt sjöfartskontor det kontor som anges i respektive tillstånd.
  • Vid förvärv eller ersättningsbyggnation är behörigt sjöfartskontor det kontor där de ersatta enheterna registrerades.
  • Ett fartyg som har förvärvats eller byggts i en hamn någonstans i Portugal får säljas eller registreras i en annan hamn i samma eller en annan del av landet, förutsatt att fartyget innehar motsvarande tillstånd.
  • Lättviktsfarkoster ombord på fartyget, även livbåtar, små hjälpfiskefartyg eller små strandfarkoster utan motor eller segel som t.ex. jollar, ekor, uppblåsbara båtar och trampbåtar, avsedda att användas upp till 300 m från stranden vid lågvatten, är undantagna från registreringsplikten men omfattas av hamnmyndighetens behörighet. Hamnmyndigheten ansvarar nämligen för utfärdandet av licenser för användning av sådana farkoster.

Kraven för fartygsregistrering anges i artikel 77 i den allmänna förordningen om hamnmyndigheter.

När det gäller registrering av fartyg med anledning av arv till följd av dödsfall gäller framför allt följande:

  • Vid arv grundas ändringar av registreringen på en bestyrkt skifteshandling eller skiftestabell och respektive ratificeringsbeslut, åtföljt av en handling som utfärdats av behörigt finanskontor med bekräftelse på att respektive arvsskatt (artikel 82.2 i den allmänna förordningen om hamnmyndigheter) har betalats, säkrats eller inte förfallit till betalning.
  • Utländska fartyg som förvärvats genom arv eller efter en talan som väckts vid portugisiska domstolar ska registreras vid det sjöfartskontor som fastställs av den överordnade myndigheten (artikel 75.3 i den allmänna förordningen om hamnmyndigheter).

Registrering av vapen

Vapen och ammunition måste deklareras och registreras hos PSP (den portugisiska polisen).

Den rättsliga reglering av vapen och ammunition som nämnts ovan gäller. Kraven för deklarations- och registreringskraven anges i denna.

Arv till följd av dödsfall omfattas av kraven i artikel 37 i ovannämnda rättsliga reglering av vapen och ammunition.

Registrering av immaterialrätter sker vid det nationella institutet för industriella rättigheter (Instituto Nacional da Propriedade Industrial).

Beviljandet av patent, bruksmönster, halvledarprodukter och registrering av mönster eller modell, varumärke, utmärkelse eller logotyp, och registrering av ursprungsbeteckning och geografisk beteckning, görs av det nationella institutet för industriella rättigheter. Respektive ansökan ska inges hit.

Kraven på och effekterna av en ansökan om beviljande eller registrering anges i lagen om industriella rättigheter för var och en av ovannämnda kategorier, utan att detta påverkar EU-lagstiftningen och tillämpliga internationella konventioner.

Praktisk information om hur man ansöker och utarbetar en ansökan om beviljande eller registrering finns på webbplatsen för det nationella institutet för industriella rättigheter.

3 Vilka verkningar får registrering av sakrätter?

Huvudregeln är att registrering av sakrätter i fast egendom inte ger lagstadgade rättigheter. För andra egendomskategorier kan undantag från denna regel göras. Dessa anges i särskild lagstiftning.

EFFEKTER AV FASTIGHETSREGISTRERING

Effekterna av registrering av sakrätter i fastigheter anges i artiklarna 4–7 i lagen om fastighetsregistret. Dessa har följande lydelse:

”Artikel 4 (Effekt mellan parter)

1 – Handlingar som ska registreras kan göras gällande som handlingar mellan parterna själva eller deras arvingar, även om de inte har registrerats.

2 – Ovannämnda bestämmelse ska inte tillämpas på handlingar som utgör ett hypotek, vars effekt mellan parterna själva beror på att de registrerats.”

”Artikel 5 (Verkställbarhet gentemot tredje man)

1 – Handlingar som ska registreras ska endast ge upphov till effekter gentemot tredje man efter registreringsdagen.

2 – Bestämmelserna i föregående punkt ska inte tillämpas vid

a) förvärv, grundat på förköpsrätt, av de rättigheter som avses i artikel 2.1 a,

b) uppenbara servitut,

c) handlingar som rör obestämda varor, om dessa inte vederbörligen har deklarerats och specificerats.

3 – Avsaknad av registrering kan inte göras gällande gentemot den berörda parten av dem som är skyldiga att främja sådan registrering, eller av deras arvingar.

4 – För registreringssyften är tredje man den som har förvärvat ömsesidigt oförenliga rättigheter från en och samma rättshavare.

5 – En oregistrerad hyresperiod på mer än sex år får inte göras gällande mot tredje man.”

”Artikel 6 (Prioritering vid registrering)

1 – Den rätt som registrerats först ska ha företräde framför de rättigheter som senare registreras för samma varor, i ordningsföljd utifrån registreringsdagen, och samma dag, i den tidsföljd respektive handling ingavs.

2 – (Upphävd)

3 – Registrering som blir definitiv behåller samma prioritering som den hade när den var tillfällig.

4 – Om registrering vägras behåller registrering som gjorts efter ett överklagande som bifallits den prioritering som motsvarar ingivandet av den handling som inte godtagits.”

”Artikel 7 (Presumtioner till följd av registrering)

Definitiv registrering innebär en presumtion om att rätten existerar och tillkommer rättshavaren, på exakt de villkor som anges i registreringen.”

EFFEKTER AV REGISTRERING I HANDELSREGISTRET

Effekterna av registrering i handelsregistret följer i huvudsak från bestämmelserna i artiklarna 11–14 i lagen om handelsregistret. Dessa har följande lydelse:

”Artikel 11 (Presumtioner till följd av registrering)

Registrering genom definitiv transkribering innebär en presumtion om att den rättsliga situationen existerar, på exakt de villkor som anges i registreringen.”

”Artikel 12 (Prioritering vid registrering)

Den först registrerade handlingen ska ha företräde framför senare handlingar som avser samma andelar eller företagstillgångar, i den ordningsföljd som respektive ansökan ingavs.”

”Artikel 13 (Effekt mellan parter)

1 – Handlingar som måste registreras kan göras gällande som handlingar mellan parterna själva eller deras arvingar, även om de inte har registrerats.

2 – Undantag till föregående punkt är bolagsordningar och ändringar till dessa, som omfattas av bestämmelserna i bolagslagen (Código das Sociedades Comerciais) och lagstiftningen om europeiska aktiebolag.”

”Artikel 14 (Verkställbarhet gentemot tredje man)

1 – Handlingar som ska registreras ska endast ge upphov till effekter gentemot tredje man efter registreringsdagen.

2 – Handlingar som omfattas av registrering och obligatoriskt offentliggörande i enlighet med artikel 70.2 får endast effekt gentemot tredje man efter publiceringsdagen.

3 – Avsaknad av registrering kan inte göras gällande gentemot de berörda parterna av de rättsliga företrädarna för dem som är skyldiga att främja sådan registrering, eller av deras arvingar.

4 – Bestämmelserna i denna artikel påverkar inte bestämmelserna i bolagslagen och den lagstiftning som är tillämplig på europeiska aktiebolag.”

EFFFEKTER AV REGISTRERING AV VÄRDEPAPPER

Effekterna av registrering framgår av ovannämnda lag om värdepapper (Código dos Valores Imobiliários) och varierar beroende på värdepapperskategori. För vissa värdepapperskategorier kan registreringen ha konstitutiv verkan (artikel 73 i lagen om värdepapper).

EFFEKTER AV REGISTRERING AV DE RESTERANDE KATEGPORIERNA VAROR OVAN

Effekterna av registrering av vapen, luftfartyg, fartyg, motorfordon, immaterialrätter och industriella rättigheter framgår av den särskilda lagstiftning som nämnts ovan, för var och en av dessa kategorier av varor.

4 Finns särskilda regler och förfaranden så att en persons sakrätt, enligt den lag som är tillämplig på arvet, anpassas till lagstiftningen i den medlemsstat där den åberopas, i det fall denna typ av sakrätt är okänd där?

De bestämmelser som kan tillämpas på anpassningen av sakrätter med anledning av arv är i princip artikel 15 i civillagen (t.ex. när anpassningen görs av en domstol i en rättsprocess) och artikel 43-A i lagen om fastighetsregistret (t.ex. när anpassningen görs av registratorn i registreringshandlingen).

Artikel 15 i civillagen (Berättigande):

”Den behörighet som getts en lag omfattar endast de regler som, på grund av sitt innehåll och sin funktion i den lagen, utgör en del av den doktrin som avses i konfliktregeln.”

Artikel 43-A i lagen om fastighetsregistret (bevis på utländsk lag)

”Om utländsk lag ligger till grund för bedömningen av huruvida registreringsansökan ska beviljas måste den berörda parten styrka innehållet i lagen genom en lämplig handling.”

Utöver dessa bestämmelser har det utvecklats tolkningsregler i doktrinen. Enligt dessa regler omfattar begreppet anpassning i vid mening åtminstone två olika situationer.

Anpassning i strikt mening, som kan tillämpas vid ett tekniskt problem till följd av tillämpningen av två olika arvslagar. Om t.ex. ett adopterat barns adoptivföräldrar och biologiska föräldrar dör, och om lagen i land X tillämpas på arv till följd av adoptivföräldrarnas död och lagen i land Y tillämpas på arv till följd av de biologiska föräldrarnas död, kan detta leda till ett resultat som ingen av de berörda rättsordningarna avser (t.ex. att det adopterade barnet varken är arvinge till sina adoptivföräldrar eller sina biologiska föräldrar). Domstolen måste lösa detta problem genom anpassning.

En annan situation där det inte är fråga om anpassning i strikt mening utan snarare om ersättning/införlivande är när en doktrin i ett annat lands lag ersättas av en inhemsk doktrin.

Begreppet ersättning/införlivande utgör en lämpligare ram för den anpassning av sakrätter som avses i artikel 31 i förordning nr 650/2012. Det kan t.ex. röra sig om att ersätta doktrinen om ”arrende” (som finns i ett annat lands lagstiftning men inte i den portugisiska lagstiftningen) med sakrätten byggrätt (som finns i den portugisiska lagstiftningen).

Både domstolen, genom att vidta en rättslig åtgärd, och registratorn, vid tidpunkten för registreringen, kan ersätta/införliva en rätt på detta sätt. Registratorns beslut kan överklagas inför domstolen (artiklarna 140–156 i lagen om fastighetsregistret).

Anmärkning:

Informationen i detta faktablad är inte uttömmande eller bindande för kontaktpunkten, domstolarna eller andra instanser och myndigheter. Även om faktabladet regelbundet uppdateras innehåller det eventuellt inte alla lagändringar. De gällande rättsakterna måste därför fortfarande alltid konsulteras.

Senaste uppdatering: 14/10/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats