Underhåll till familjemedlemmar

Slovenien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?

Underhållsskyldighet är en familjerättslig institution som vilar på en av familjerättens grundprinciper: solidaritet och ömsesidig hjälp mellan familjemedlemmar. Underhållsbidrag betalas i regel på frivillig väg, främst genom personliga band mellan familjemedlemmar, men kan också drivas in med tvång genom domstol.

I Slovenien används uttrycket underhållsbidrag när det gäller försörjning av (f.d.) makar, barn och föräldrar. Det innebär försörjning och stöd och omfattar även försörjnings- och underhållsbidrag som domstolen fastställer för barn. Det täcker därmed allt som en person enligt lag är skyldig att avsätta till sina barns eller makes försörjningsbehov. Termen underhållsbidrag kan också användas för barns skyldighet att försörja sina föräldrar om de inte har tillräckliga medel att försörja sig själva. Det kan också avse själva beloppet på underhållsbidraget

Föräldrar ska försörja sina barn (artikel 103 i äktenskaps- och familjelagen).

Myndiga barn ska, i mån av möjlighet, försörja sina föräldrar om föräldrarna inte har tillräckliga medel för att klara sig och inte heller har möjlighet att förvärva sådana medel. Myndiga barn är inte skyldiga att försörja en förälder som underlåtit att uppfylla sin underhållsskyldighet gentemot barnet utan motivering (artikel 124 i äktenskaps- och familjelagen).

En make eller utomäktenskaplig partner är skyldig att försörja ett minderårigt barn till den andra maken eller utomäktenskapliga partnern om barnet bor hos dem och inte kan försörjas av den andra föräldern. Makens eller den utomäktenskapliga partnerns underhållsskyldighet upphör om äktenskapet eller den utomäktenskapliga relationen med barnets mor eller far upphör, utom om orsaken till att förhållandet upphör är att barnets mor eller far avlider. I så fall är den överlevande maken eller utomäktenskapliga partnern skyldig att underhålla barnet till sin avlidne make eller utomäktenskapliga partner endast om denne bodde tillsammans med barnet vid den tidpunkt då äktenskapet eller den utomäktenskapliga relationen upphörde (artikel 127 i äktenskaps- och familjelagen).

En make som inte kan försörja sig själv och som är ofrivilligt arbetslös av skäl som ligger utanför hans eller hennes kontroll har rätt att bli försörjd av sin make i den mån som maken har möjlighet till detta (artikel 50 i äktenskaps- och familjelagen).

En make som saknar medel till sin försörjning kan ansöka om underhållsbidrag i samband med en äktenskapsskillnad eller genom en särskild ansökan som lämnas in senast ett år från det att äktenskapet upplöstes med rättslig verkan. (artikel 81a i äktenskaps- och familjelagen).

2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?

Föräldrar är skyldiga att försörja sina barn tills de blir myndiga. De ska i mån av möjlighet tillhandahålla de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.

Om barnet regelbundet går i skolan, och även om det är inskrivet för deltidsstudier, är föräldrarna skyldiga att försörja sitt barn även efter myndighetsåldern, dock längst till och med att barnet fyller 26 år.

Föräldrar är skyldiga att försörja ett barn som har ingått äktenskap eller bor tillsammans med en utomäktenskaplig partner endast om barnets make eller utomäktenskapliga partner inte har möjlighet att försörja barnet.

3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?

Då ett myndigt barn är skyldigt att betala underhåll till en förälder eller båda sina föräldrar, kan mottagaren och den underhållsskyldige sluta ett avtal i form av ett notarieprotokoll (artikel 130a i äktenskaps- och familjelagen).

Om föräldrarna kommer överens om underhåll till barn, kan de föreslå att domstolen utfärdar ett beslut om detta genom ett förfarande för otvistiga ärenden (rättsvårdsärenden). Om domstolen anser att avtalet inte tar hänsyn till barnets bästa avvisar den förslaget. (artikel 130 i äktenskaps- och familjelagen).

En make som saknar medel till sin försörjning kan ansöka om underhållsbidrag från sin make i samband med en äktenskapsskillnad och även genom en separat ansökan som måste lämnas in senast ett år från det att äktenskapet upplöstes med rättslig verkan (artikel 81a i äktenskaps- och familjelagen).

Om man inte kan komma fram till en överenskommelse om underhåll måste en ansökan lämnas in vid den behöriga domstolen. Distriktsdomstolen är behörig i underhållsärenden (artikel 32 i civilprocesslagen).

Ansökan måste innehålla en specifik begäran och en beskrivning av huvudärendet och relaterade krav, fakta till stöd för kärandens begäran, bevis för de fakta som anförs och andra obligatoriska upplysningar (artikel 180 i civilprocesslagen).

I enlighet med civilprocesslagen omfattar en ansökan den ursprungliga ansökan, svaret på denna, den rättsliga prövningen och andra yttranden samt förslag eller meddelanden som lämnats in utanför ramen för förhandlingarna. Ansökan måste vara förståelig och innehålla alla de delar som krävs för den rättsliga förhandlingen. Den måste särskilt omfatta följande: uppgifter om den domstol som hanterar ärendet, parternas namn och permanenta eller tillfälliga adress, namnen på juridiska ombud eller företrädare, information om vad tvisten gäller samt ansökans innehåll. Sökanden måste skriva under ansökan, såvida detta inte är omöjligt på grund av ansökans form. Sökandens undertecknande i original ska bestå av dennes handskrivna underskrift samt en säker elektronisk underskrift som verifierats genom ett kvalificerat certifikat. Om ansökan omfattar en begäran måste parten i sin ansökan ange vilka fakta de hänvisar till och vid behov bifoga bevis (artikel 105 i civilprocesslagen).

Domstolsavgifter måste betalas då ansökan lämnas in. Avgifterna ska betalas inom den tidsfrist som domstolen fastställer i sitt beslut om betalning av domstolsavgifter (artikel 105a i civilprocesslagen).

Ansökningar måste lämnas in skriftligen. En skriftlig ansökan ska vara skriven för hand eller ha skrivits ut från dator och vara signerad för hand av sökanden (gäller för en ansökan i fysisk form) eller vara gjord i elektronisk form och signerad med en säker elektronisk underskrift som verifierats genom ett kvalificerat certifikat. Den skriftliga ansökan ska skickas via post eller på elektronisk väg med hjälp av kommunikationsteknik, levereras direkt till organet eller levereras av en person som har som yrke att överlämna ansökningar (kommersiell tjänsteleverantör). En elektronisk ansökan skickas till informationssystemet på elektronisk väg. Sökanden får automatiskt en bekräftelse från informationssystemet om att ansökan har tagits emot. Ansökan kan också lämnas in med hjälp av en föreskriven eller tillfällig blankett (artikel 105b i civilprocesslagen).

Ansökningar som ska delges motparten ska lämnas in till domstolen i så många kopior som krävs av domstolen och motparten, och i en form som domstolen kan delge. Detta gäller också bilagor. Ansökningar och bilagor som lämnas in på elektronisk väg och som ska delges motparten skickas som en enda fil. Domstolen gör så många elektroniska kopior eller fotokopior som motparten behöver (artikel 106 i civilprocesslagen). Dokument som bifogas ansökan kan vara original eller kopior (artikel 107 i civilprocesslagen). Även om den rättsliga grunden har fastställts har de tekniska villkoren för inlämnande, delgivning och handläggning av dokument i rättsliga förfaranden inte uppfyllts än.

4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

Ansökan om underhåll ska lämnas in av barnets juridiska företrädare. Underåriga barn företräds av sina föräldrar. Om ett barn har omhändertagits av en fosterfamilj lämnas ansökan in av barnets förmyndare.

Domstolen ska tillåta barn som har fyllt 15 år och som är förmögna att förstå innebörden och de rättsliga konsekvenserna av sina handlingar att på egen hand agera som en part i förfarandet. Barnets juridiska företrädare får endast föra barnets talan vid förfarandet om barnet inte väljer att göra det på egen hand. Barn under 15 år eller barn som domstolen anser är oförmögna att förstå innebörden och de rättsliga konsekvenserna av sina handlingar företräds av en juridisk företrädare.
Om barnets intresse och hans eller hennes juridiska företrädares intresse inte sammanfaller utser domstolen en särskild företrädare. Domstolen kan också fatta ett sådant beslut vid andra tillfällen, om den mot bakgrund av omständigheterna i ärendet anser att det är nödvändigt för att skydda barnets bästa (artikel 409 i civilprocesslagen).

5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?

Distriktsdomstolen är behörig i underhållsärenden (artikel 32 i civilprocesslagen).

Domstolen inom vars domkrets svaranden är stadigvarande bosatt har territoriell behörighet. Om en domstol i Slovenien är behörig på grund av att svaranden är tillfälligt bosatt i Slovenien, har i regel domstolen inom vars domkrets svaranden tillfälligt är bosatt allmän territoriell behörighet. Om svaranden utöver sin stadigvarande bosättning också tillfälligt är bosatt i en annan stad, och det på grund av omständigheterna kan antas att svaranden kommer att vara bosatt där under en längre period, kan den domstol som är behörig på svarandens tillfälliga bosättningsort också ha allmän territoriell behörighet (artikel 47 i civilprocesslagen).

I tvister om lagstadgat underhåll där käranden är den som ansöker om underhåll har den domstol inom vars domkrets käranden är stadigvarande eller tillfälligt bosatt allmän territoriell behörighet. Vid en gränsöverskridande tvist om lagstadgat underhåll har en slovensk domstol behörighet om käranden är ett barn med stadigvarande bosättning i Slovenien. I så fall är det den domstol som är behörig där käranden har sin stadigvarande bosättning som har territoriell behörighet. Om en slovensk domstol är behörig i en tvist om lagstadgat underhåll på grund av att svaranden har egendom i Slovenien som skulle kunna användas för att betala underhåll, har domstolen på den plats där egendomen finns territoriell behörighet (artikel 50 i civilprocesslagen).

6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Parterna kan väcka talan på egen hand eller via ett ombud. Vid ett förfarande inför en distriktsdomstol måste ombudet vara en advokat eller annan person som har genomgått det statliga advokatsamfundets prov (artiklarna 86 och 87 i civilprocesslagen).

7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Ja, domstolsavgifter måste betalas då ansökan lämnas in. Avgifterna ska betalas inom den tidsfrist som domstolen fastställer i sitt beslut om betalning av domstolsavgifter (artikel 105a i civilprocesslagen).

Om kravet endast gäller rätten till lagstadgat underhåll eller en begäran om separata underhållsbelopp fastställs domstolsavgiften utifrån tvisteföremålets värde och beräknas genom att tre månaders bidrag läggs ihop, förutom om underhåll begärs för en kortare tidsperiod (artikel 23 i lagen om domstolsavgifter).

Om underhåll söks som en del av vårdnadsförfaranden ska en fast domstolsavgift på 45 euro dock betalas (rubrik 1212 i avgiftstabellen i lagen om domstolsavgifter).

Ja, fri rättshjälp kan erhållas för att täcka kostnaderna för rättegången. Distriktsdomstolens ordförande beslutar om fri rättshjälp ska beviljas (artikel 2 i rättshjälpslagen).

En separat ansökan ska göras om dispens, uppskov eller avbetalning av domstolsuppgifter. Ansökan lämnas till den domstol som har ansvar för huvudförfarandet (artikel 12 i lagen om domstolsavgifter).

8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?

Underhåll fastställs till en månatlig summa som ska betalas i förskott och kan begäras från den tidpunkt då begäran om underhåll lämnas in (artikel 132c i äktenskaps- och familjelagen).

Underhåll fastställs med hänsyn till mottagarens behov och den underhållsskyldiges materiella och finansiella kapacitet (artikel 129 i äktenskaps- och familjelagen).

Vid sitt beslut om underhåll till barn måste domstolen ta hänsyn till barnets bästa, så att han eller hon får tillräckligt stöd för en god fysisk och psykisk utveckling. Underhållet måste täcka kostnaderna för barnets levnadskostnader, särskilt boende, mat, kläder, skor, omsorg och säkerhet, utbildning, skolgång, fritidsaktiviteter, underhållning och andra speciella behov (artikel 129a i äktenskaps- och familjelagen).

Domstolarna kan på begäran av mottagaren eller den underhållsskyldige höja, minska eller upphäva ett underhållskrav genom ett verkställighetsinstrument, om de behov hos mottagaren eller den kapacitet hos den underhållsskyldige som låg till grund för beslutet ändras (artikel 132 i äktenskaps- och familjelagen).

Det underhåll som fastställs enligt verkställighetsinstrumentet justeras en gång om året i enlighet med Sloveniens konsumentprisindex. Justeringen görs i mars, med användning av den kumulativa ökningen av konsumentpriserna från den månad då underhållet senast fastställdes eller justerades. Justeringsfaktorn för underhåll offentliggörs i Sloveniens officiella kungörelseorgan av ministeriet med ansvar för familjefrågor. Socialkontoret informerar skriftligen den underhållsskyldige och den underhållsberättigade om varje justering och det nya underhållsbeloppet. Tillsammans med domstolsuppgörelsen, det lagakraftvunna domstolsbeslutet eller den verkställbara notariehandlingen utgör meddelandet från socialkontoret en exekutionstitel (artikel 82d i äktenskaps- och familjelagen).

9 Hur och till vem betalas underhållet ut?

Domstolen fattar beslut om detta. Underhåll till barn sätts vanligtvis in på ett bankkonto som tillhör barnets juridiska företrädare. Underhåll till vuxna sätts in på deras bankkonto.

10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt i enlighet med exekutionstiteln (dom, domstolsbeslut, bindande notarieprotokoll tillsammans med ett meddelande om fastställande av underhåll), kan mottagaren begära verkställighet i domstol i enlighet med lagen om verkställighet och skydd av civilrättsliga fordringar för att se till att skyldigheterna efterlevs.

11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?

Denna information är tillgänglig via e-juridikportalen: Förfarande för verkställande av en dom

12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Socialkontoren tillhandahåller grundläggande information om underhåll.

Distriktsdomstolen är behörig i underhållsärenden. Parter i förfarandet kan ansöka om kostnadsfri rättshjälp i form av ett juridiskt ombud och undantag från skyldigheten att betala rättegångskostnaderna.

Om den underhållsskyldiga parten underlåter att betala underhåll kan ett barns juridiska företrädare eller en vuxen underhållsmottagare ansöka om indrivning av underhållet hos behörig lokal domstol. Socialkontoren, lokala domstolar, juridiska rådgivare och Sloveniens fond för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll kan hjälpa till med begäran om att driva in underhållet.

13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?

Om den underhållsskyldige underlåter att betala underhåll kan det underåriga barnets juridiska företrädare begära att underhållet ska betalas ut av Sloveniens fond för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll, men endast med stöd av ett lagakraftvunnet och verkställbart domstolsavgörande eller en uppgörelse som fastställer underhållsbeloppet. Förutsättningen för detta är att den juridiska företrädaren antingen själv utan framgång har försökt att driva in underhållsbidraget eller har framställt ett underhållskrav i utlandet.

Barn under 18 år har rätt till underhållskompensation om de

  • är slovenska medborgare och har sin stadigvarande hemvist i Slovenien,
  • är utländska medborgare och har sin stadigvarande hemvist i Slovenien, om detta fastställts genom ett internationellt avtal eller ömsesidighetsvillkor.

14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?

14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Ja. Hjälp med att driva in underhållsbidrag tillhandahålls av Sloveniens fond för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll, som utsetts till centralmyndighet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet. Fonden har också utsetts till centralmyndighet enligt Haagkonventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar och till sändande och mottagande organ enligt FN:s konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (New York-konventionen).

14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?

Kontaktuppgifter:

Sloveniens fond för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll (Javni štipendijski, razvojni, invalidski in preživninski sklad Republike Slovenije)

Dunajska cesta 20

1000 Ljubljana

Tfn: +386 1 4720 990

Fax: +386 1 4345 899

E-post: jpsklad@jps-rs.si

Webbplats: http://www.jpi-sklad.si/

15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?

15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Nej. Enligt artikel 55 i förordning (EG) nr 4/2009 ska en ansökan om verkställighet av en dom om underhåll göras genom centralmyndigheten i den medlemsstat där sökanden är bosatt, som sedan vidarebefordrar ansökan till centralmyndigheten i Slovenien, dvs. fonden för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll.

15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?

Förordningen ger inte möjlighet till direkta kontakter mellan en sökande i utlandet och Sloveniens fond för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll i dess egenskap av centralmyndighet.

Centralmyndigheten i den medlemsstat där sökanden är bosatt sköter denna kommunikation. Centralmyndigheten i den medlemsstat där sökanden är bosatt ger sökanden all hjälp som han eller hon behöver för att kunna lämna in en korrekt ifylld ansökan om indrivning av underhåll i Slovenien, och översänder ansökan, tillsammans med bilagor, till fonden för offentliga stipendier, utveckling, funktionsnedsättning och underhåll. Denna granskar ansökan, begär eventuellt kompletterande upplysningar eller rättelser, och företräder sökanden vid verkställighetsärenden i domstol och andra organ i Slovenien.

16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?

Ja.

17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?

/

18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?

Kostnadsfri rättshjälp kan erhållas för att täcka kostnaderna för rättegången. Distriktsdomstolens ordförande beslutar om kostnadsfri rättshjälp ska beviljas (artikel 2 i rättshjälpslagen).

Kostnadsfri rättshjälp kan beviljas för juridisk rådgivning, juridiskt ombud och andra juridiska tjänster enligt lag, för alla former av juridiskt skydd inför alla allmänna domstolar och specialdomstolar i Slovenien, Sloveniens konstitutionsdomstol och alla andra organ, institutioner eller personer i Slovenien som är behöriga när det gäller tvistlösning utanför domstol. Rättshjälpen kan också innebära att man inte behöver betala rättegångskostnaderna (artikel 7 i rättshjälpslagen).

Enligt rättshjälpslagen kan rättshjälp beviljas 1) slovenska medborgare, 2) utländska medborgare med stadigvarande eller tillfälligt uppehållstillstånd och statslösa personer som lagligen bor i Slovenien, 3) andra utländska medborgare som omfattas av ömsesidighetsvillkor eller internationella avtal som är bindande för Slovenien, 4) icke-statliga organisationer och samfund som inte är vinstdrivande, arbetar för allmänhetens bästa och är registrerade i det tillämpliga registret i enlighet med gällande lagstiftning, vid tvister som gäller genomförande av aktiviteter för allmänhetens bästa eller för det ändamål för vilket organisationen grundades och 5) andra personer som enligt lag eller internationella avtal som är bindande för Slovenien har rätt till kostnadsfri rättshjälp (artikel 10 i rättshjälpslagen).

Personer som har rätt till rättshjälp kan begära detta när som helst under förhandlingarna. Ett beslut om kostnadsfri rättshjälp fattas efter en utvärdering av sökandens ekonomiska förhållanden och andra villkor enligt rättshjälpslagen (artikel 11 i rättshjälpslagen).

Enligt artikel 46 i förordningen gäller dispens i alla fall där mottagarens krav härrör från artikel 56 i förordningen och rör underhåll till följd av relationer mellan föräldrar och barn och betalas till barn under 21 års ålder.

19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?

Inga åtgärder har vidtagits för att genomföra artikel 51 i rådets förordning (EG) nr 4/2009.

Senaste uppdatering: 11/03/2020

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
De EU-länder som ansvarar för det nationella innehållet på den här webbplatsen håller på att uppdatera delar av sitt innehåll mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur EU. Det kan dock ta ett tag innan vi har uppdaterat alla sidor.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats