Underhåll till familjemedlemmar

1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?

Frågorna i samband med underhållsbidrag och underhållsskyldighet regleras i lag nr 36/2005 om familjen och om ändring av vissa andra lagar (”familjelagen”). Enligt familjelagen uppkommer underhållsskyldighet i följande fall:

1. Föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn.
2. Barns underhållsskyldighet gentemot sina föräldrar.
3. Underhållsskyldighet mellan andra släktingar.
4. Underhållsskyldighet mellan makar.
5. Underhållsskyldighet efter skilsmässa.
6. Stöd till ogift mor för att täcka underhåll och vissa utgifter.

Ekonomiska familjerättsliga relationer som omfattas av det allmänna begreppet ”underhåll” hör enligt familjerätten till de områden som är typiska för äganderättsliga relationer. Här blir beroendet av en personlig familjerättslig relation särskilt tydligt.

2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?

Föräldrarnas underhållsskyldighet gentemot sina barn är en lagstadgad skyldighet som gäller så länge barnen inte kan försörja sig själva. Att ett barn har genomgått den obligatoriska skolan innebär inte nödvändigtvis att det därigenom har utvecklat en förmåga att försörja sig självt. Huruvida föräldrar har en fortsatt underhållsskyldighet gentemot sina barn beror på barnets förmåga, möjligheter och finansiella situation medan barnet utbildas för ett framtida arbete, till exempel som heltidsstuderande vid universitet. Uppnådd myndighetsålder har ingen rättslig betydelse för hur länge underhållsskyldigheten varar. Den tidpunkt när ett barn i rättslig mening kan försörja sig självt varierar från fall till fall. Domstolen prövar varje sådant fall individuellt. Förmågan att försörja sig själv tolkas i vid mening som förmågan att klara alla behov eller relevanta kostnader för att leva på egen hand (dvs. genom att använda sina egna pengar). Den förmågan måste vara långsiktigt hållbar. Tillfälliga inkomster kan inte anses vara tillräckliga för att man ska ha förmågan att klara sig på egen hand.

Domstolarna brukar i praktiken utgå från att föräldrarnas underhållsskyldighet är ett tänjbart begrepp eftersom blodsbanden inte är begränsade i tiden. Underhållsskyldigheten kan därför förnyas om till exempel barnet beslutar att studera senare eller om det inte kommer in på universitetet direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Enligt rättspraxis och mot bakgrund av den nuvarande bristen på anställningsmöjligheter för nyutexaminerade och ungdomar som just avslutat sin skolgång kan ytterligare kurser som gör det möjligt för dem att få arbete inom ett annat område än det de dittills utbildat sig för även betraktas som fortsatt yrkesutbildning.

När ett barn börjar få regelbundna inkomster från en anställning, ett affärsföretag etc. blir det enklare att avgöra när underhållsskyldigheten upphör. Mot bakgrund av situationen på arbetsmarknaden, förekomsten av många olika typer av skolor och utbildningsinstitut, behovet av att lära sig språk för att kunna utnyttja en utbildning i praktiken, omskolningskurser, livslångt lärande, studier utomlands och behovet av att förbättra sina kvalifikationer, blir det svårare för domstolarna att fastställa exakt när ett barn kan försörja sig. Några av dessa former (av vidareutbildning) kan vara motiverade, framför allt om den betalande föräldern har betydande ekonomiska resurser. Parallellt med detta måste barnets intresse, mot bakgrund av dess förmåga och förutsättningar, beaktas så att barnet tillägnar sig rätt kunskaper för en framtida anställning. Det är emellertid legitimt att kräva att barn tillägnar sig dessa färdigheter tidigt för att förhindra att de missbrukar föräldrarnas underhållsskyldighet genom att helt enkelt vägra arbeta (till exempel barn som medvetet lämnar sina arbeten).

Åldersgränsen 18 år blir betydelsefull om vi betraktar den ur ett processuellt perspektiv. Till dess ett barn blir myndigt kan en domstol på eget initiativ inleda ett underhållsförfarande. Därefter kan förfarandet enbart inledas efter ansökan. En ansökan som inges av ett vuxet barn kan riktas till den ena av eller båda föräldrarna och måste innehålla uppgifter om underhållsbeloppets storlek och från vilken tidpunkt det ska betalas. En domstol måste strikt hålla sig inom gränserna för ett vuxet barns ansökan om justering av underhåll eftersom ett sådant mål inte är ett vårdnadsärende enligt § 111 ff. i lagen om rättsvårdsärenden.

3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?

Om den underhållsberättigade och den underhållsskyldige inte kan komma överens ska en behörig distriktsdomstol avgöra underhållsskyldigheten. Förutom i mål som gäller föräldrars underhållsskyldighet gentemot deras underåriga barn inleder domstolen ett förfarande efter en ansökan från den underhållsberättigade (käranden) mot den underhållsskyldige (svaranden). Mål som gäller underhåll till ett underårigt barn kan inledas av domstolen på eget initiativ (§ 23 i lagen om rättsvårdsärenden) eftersom domstolen i så fall är skyldig att skydda underåriga.

Vem som helst kan vara självständig part i ett mål (dvs. ha processbehörighet) i den meningen att de kan förvärva rättigheter och anta skyldigheter genom sina egna handlingar. Fysiska personer som inte har processbehörighet (till exempel underåriga barn) måste företrädas av sin vårdnadshavare (§ 68 i civilprocesslagen).

Förutom den lagstadgade rätten att företrädas av en advokat skiljer man i civilprocesslagen och lagen om rättsvårdsärenden dessutom mellan att företräda parterna i ett mål med fullmakt och efter ett domstolsbeslut.

Ett underårigt barn kan inte företrädas av någon av föräldrarna i mål som gäller rättsliga åtgärder som kunde skapa en konflikt mellan föräldrarnas intressen och det underåriga barnets intressen eller mellan flera olika underåriga barn som företräds av samma förälder. I en sådan situation utser domstolen en tillfällig förmyndare som ska företräda barnet under rättegången eller under ett visst rättsligt förfarande.

4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

Se svaret på fråga nr 3.

5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?

Territoriell behörighet beskrivs i § 3 i lagen om rättsvårdsärenden. Behörighet i sakfrågan beskrivs i § 12 i civilprocesslagen. Distriktsdomstolarna har alltid territoriell behörighet i första instans. I allmänhet är den domstol behörig inom vars domkrets den svarande (dvs. den person som ansökan riktas mot) har hemvist, dvs. regeln om territoriell behörighet grundad på svarandens allmänna domstol gäller. Den allmänna domstol som har behörighet för svaranden är den domstol inom vars domkrets den personen har sin hemvist eller, om han eller hon saknar hemvist i Slovakien, den domstol inom vars domkrets personen är bosatt. I lagen om rättsvårdsärenden anges det uttryckligen i vilka särskilda fall denna regel inte följs. Den domstol inom vars domkrets ett underårigt barn har hemvist till följd av föräldrarnas arrangemang eller enligt ett domstolsbeslut, eller där barnet har hemvist av andra relevanta skäl, har rätt att pröva en ansökan om underhåll (exklusiv territoriell behörighet enligt § 112.1 i lagen om rättsvårdsärenden).

6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Se svaren på frågorna 3 och 4.

En kärande (underhållsmottagare) som har processbehörighet kan inge en ansökan direkt, dvs. utan ombud, till den domstol som är behörig.

I § 127 civilprocesslagen anges de allmänna uppgifter som ska ingå i en ansökan: mottagande domstol, sökandens namn, vilket ärende ansökan gäller och vad käranden kräver, och en underskrift.

Förutom de allmänna uppgifterna måste en ansökan innehålla viss detaljerad information enligt §§ 25 och 26 i lagen om rättsvårdsärenden. I en ansökan som gäller underhåll måste också det begärda underhållsbeloppet anges och från och med vilken tidpunkt underhållsbidraget ska betalas.

Ansökan kan inges skriftligt, antingen i pappersform eller elektroniskt. En elektronisk ansökan som inges utan tillstånd enligt relevant lagstiftning måste dessutom översändas i pappersform eller på elektronisk väg med tillstånd enligt relevant speciallagstiftning. I vårdnadstvister kan ansökningar även göras muntligt. De förs sedan till protokollet.

Rätt antal kopior av en ansökan, inklusive nödvändigt antal kuvert, måste lämnas in så att domstolen kan behålla ett original och skicka en kopia till varje part. Om någon part underlåter att tillhandahålla rätt antal kopior och kuvert kommer domstolen att göra kopior på den partens bekostnad.

7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

De avgifter som ska betalas för enskilda handlingar eller förfaranden som handläggs av domstolar regleras i slovakiska nationalrådets lag nr 71/1992 om rättegångskostnader och kopior av uppgifter i straffregister. Avgifterna tas ut enligt en förteckning över rättegångskostnader. Denna lagstiftning innehåller också bestämmelser om befrielse från rättegångskostnader på grund av personliga omständigheter eller sakfrågan.

När det gäller underhållsärenden är följande bestämmelser viktiga:

Mål som avser rättsligt skydd av barn hör till dem som undantas på grund av sakfrågan. Det innebär att även förfaranden som avser underhållskrav för underåriga barn är befriade från rättegångskostnader.

Enligt kriteriet personliga omständigheter gäller befrielsen från rättegångskostnader i följande fall:

• Kärande i mål som gäller underhåll, mål som gäller en ökning av underhållsskyldigheten samt mål som gäller försenad betalning av utestående underhållsbidrag och förfaranden som avser erkännande av eller förklaring av verkställbarhet för ett utländskt underhållsbeslut.
• Ogifta mödrar i mål som gäller underhåll och betalning av vissa kostnader i samband med graviditet och födsel.

I punkt 8 i förteckningen över rättegångskostnader anges uttryckligen avgifterna för mål som avser underhållsskyldighet mellan makar och underhåll efter skilsmässa:

Punkt 8
a) För ansökan om underhåll mellan makar, underhåll efter skilsmässa och underhållskrav mellan andra släktingar och för ansökningar om ökning av underhållsbidrag:	2 % av föremålets pris, dock minst 16,50 euro
b) För ansökan om minskning eller upphörande av underhåll mellan makar, underhåll efter skilsmässa eller underhållskrav mellan andra släktingar:	2 % av tvisteföremålets pris, dock minst 16,50 euro

Om inget särskilt belopp anges i förteckningen över avgifter och det aktuella fallet varken kan hänföras till kategorin personliga omständigheter eller sakfrågan, gäller de avgifter som anges under punkt 1 i förteckningen över domstolsavgifter:

Punkt 1
För en stämningsansökan, om ingen särskild avgift anges,
a) värdet (betalningen) av bidraget eller av tvisteföremålets värde:	6 %, som minst 16,50 euro, som mest 16 596,50 euro, i handelsrättsliga ärenden som mest 33 193,50 euro.

Domstolen kan efter ansökan bevilja undantag från skyldigheten att betala domstolsavgifter om detta är motiverat med hänsyn till omständigheterna (§ 254 i civilprocesslagen). Parternas omständigheter måste dokumenteras för att domstolen ska kunna fatta beslut om ansökan.

Mekanismen för tillhandahållande av rättshjälp och rättshjälpcentrums metoder för att erbjuda sådan rättshjälp åt fysiska personer i ömmande omständigheter som inte kan utnyttja rättsliga tjänster för att i vederbörlig ordning utöva och försvara sina rättigheter och i vilken utsträckning sådan rättshjälp tillhandahålls, regleras i lag nr 327/2005 om tillhandahållande av rättshjälp till personer i ömmande omständigheter och om ändring av lag nr 586/2003 om juridiska yrken och om ändring av lag nr 455/1991 om licensierade yrken (yrkeslagen), ändrad genom lag nr 8/2005. I ovanstående lag anges också kriterier för beviljande av rättshjälp, det förfarande som ska tillämpas av fysiska personer och av de behöriga myndigheterna i rättsprocesser som avser rättshjälpsfrågor samt den institutionella organisationen för tillhandahållande av rättshjälp.

8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?

I slovakisk lag anges inte något särskilt underhållsbelopp.

I familjeärenden måste domstolarna alltid bedöma varje fall individuellt på grundval av de särskilda omständigheterna, och därför anges inget särskilt belopp för underhållet i lagen. Just när det gäller familjeärenden är det omöjligt att i en lag entydigt sammanfatta livets alla skiftande förutsättningar.

Enligt § 75.1 i familjelagen ska domstolen när den fastställer underhållsbidragets storlek beakta underhållsmottagarens legitima behov, samt den underhållsskyldiges förmåga, möjligheter och ekonomiska situation. Domstolen beaktar också den underhållsskyldiges förmåga, möjligheter och ekonomiska situation i fall där han eller hon utan vägande skäl lämnar en anständig anställning eller ett bra arbete eller avstår från en stadig inkomstkälla. Den beaktar också alla eventuella oskäliga ekonomiska risker som den underhållsskyldige tar.

När det gäller föräldrars underhåll av sina barn ska båda föräldrarna bidra till deras uppehälle utifrån respektive förälders förmåga, möjligheter och ekonomiska situation. Ett barn har rätt till samma levnadsstandard som sina föräldrar. När domstolen ska fastställa underhållsbidragets storlek beaktar den vilken av föräldrarna som personligen vårdar barnet och i vilken utsträckning. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett underårigt barn beaktar domstolen också hur länge barnet vistas hos respektive förälder när underhållsbidragets storlek ska fastställas. Domstolen kan också besluta att inget underhållsbidrag ska beviljas så länge som barnet växelvis vistas hos båda föräldrarna.

I § 62.3 i familjelagen anges ett lägsta underhållsbidrag (för närvarande 27,13 euro): Oavsett förmåga, möjligheter och ekonomisk situation ska varje förälder uppfylla kravet att betala ett lägsta underhållsbidrag som utgör 30 % av existensminimum för en underhållsberättigad underårig eller ett underhållsberättigat barn enligt vad som anges i relevant lagstiftning.

Enligt § 78 i familjelagen kan arrangemang och domstolsbeslut avseende underhållsbidrag revideras om omständigheterna förändras. Förutom när det gäller underhållsbidrag till ett underårigt barn (se § 121 i lagen om rättsvårdsärenden) får underhållsbeslut endast ändras eller upphävas efter ansökan. Om ett underhållsbidrag till ett underårigt barn upphävs eller minskas retroaktivt för en viss period ersätts inte de underhållsbidrag som redan betalats ut. När omständigheterna förändras beaktas även levnadskostnaderna.

9 Hur och till vem betalas underhållet ut?

Underhåll betalas i regel av den underhållsskyldige (svaranden) till underhållsmottagaren (käranden).

Enligt § 76 i familjelagen ska underhållsbidrag betalas regelbundet med lika stora belopp en månad i förväg. Ömsesidiga skulder får endast kvittas mot underhållskrav genom avtal. Skulder som avser underhållsbidrag för underåriga barn kan inte kvittas. Om den underhållsskyldige inte betalar ett underhållsbidrag som fastställts i domstolsbeslut i rätt tid har den underhållsberättigade rätt att kräva dröjsmålsränta på det utestående beloppet enligt bestämmelserna i civilrätten. Alla betalningar som avser underhåll ska först fördelas till kapitalbeloppet, och därefter, när väl kapitalbeloppet har betalats fullt ut, ska dröjsmålsräntan betalas.

När det gäller underhållsbidrag till underåriga barn har domstolarna fastställt en rättspraxis som innebär att den förälder som inte har vårdnaden om barnet ska betala underhåll till den förälder som personligen har vårdnaden och att göra det vid en bestämd tidpunkt varje månad.

10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Exekutionstjänstemän utnyttjas för att driva in underhållsbetalningar. Verkställighetsförfaranden inleds efter en ansökan om verkställighet. Förfarandet omfattas av bestämmelserna i lagen från Republiken Slovakiens nationalråd nr 233/1995 om exekutionstjänstemän och utmätningar (lagen om verkställighetsförfaranden) och om ändring av vissa andra lagar, i dess ändrade lydelse. I de flesta fall drivs utestående underhållsbetalningar in genom utmätning av den underhållsskyldiges lön eller annan inkomst. Om ett verkställighetsbeslut avkunnas som medför skyldighet att betala en viss summa pengar finns det andra alternativ förutom utmätning av lön och andra inkomster för att driva in utestående underhållsbetalningar: utmätning av tillgodohavanden hos tredje part, försäljning av lös egendom, försäljning av värdepapper, försäljning av fast egendom, försäljning av företag eller beslut om indragning av körkort. Det sistnämnda alternativet är särskilt viktigt i samband med indrivning av underhåll. Exekutionstjänstemannen kan besluta om indragning av körkort för alla som inte följer en domstols underhållsbeslut. Exekutionstjänstemannen kan också meddela det behöriga polisorganet beslut om indragning av körkort. När väl skälen för verkställighetsåtgärden har åtgärdats utfärdar exekutionstjänstemannen omedelbart ett beslut om att körkortet ska återlämnas.

11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?

Enligt § 77 i familjelagen finns det ingen preskriptionsfrist för indrivning av underhållsskulder. Underhåll kan emellertid endast beviljas från den dag domstolsförfarandet inleds. Underhållsbidrag kan beviljas för ett underårigt barn för högst tre år retroaktivt från den dag förfarandet inleds, men det måste föreligga särskilda ömmande skäl. Det finns en preskriptionsfrist för rätten till individuella regelbundna underhållsbetalningar.

Enligt § 101 i civillagen (lag nr 40/1964) tillämpas följande preskriptionsfrister:

1) En rättighet som tilldelats genom ett slutgiltigt domstolsbeslut eller beslut från annan myndighet ska upphöra att gälla tio år efter den dag den skulle ha fullgjorts. Om den betalningsskyldige skriftligen har erkänt grunderna för en rättighet och de berörda beloppen ska rättigheten upphöra att gälla tio år efter den dag den erkändes. Om en tidsfrist för verkställigheten däremot anges i erkännandet ska preskriptionsfristen börja löpa när den tidsfristen har löpt ut.
2) Samma preskriptionsfrist gäller också för de delbetalningar som anges i beslutet eller erkännandet. Preskriptionsfristen för delbetalningarna ska börja löpa från deras förfallodag. Om hela skulden förfaller till betalning på grund av att en delbetalning inte gjorts ska den tioåriga preskriptionsfristen börja löpa den dag den uteblivna delbetalningen förföll till betalning.
3) Preskriptionsfristen för räntor och regelbundna betalningar är tre år. Om den preskriptionsfristen har fastställts i en slutgiltig dom eller erkänts skriftligen ska den emellertid enbart gälla för räntor och regelbundna betalningar som förfallit efter det att beslutet vann laga kraft eller efter erkännandet.

12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Det finns ingen särskild myndighet med uppgift att tillhandahålla ”stöd” eller hjälp för att driva in underhållsbidrag i nationella ärenden.

I ärenden som rör ett annat land kan centrumet för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdomar (Centrum pre medzinárodnoprávnu ochranu detí a mládeže) hjälpa till. Centrumet hjälper till att driva in underhåll om den som är skyldig att betala underhåll för ett barn lever utomlands medan underhållsmottagaren är bosatt i Slovakien eller tvärtom, dvs. om underhållsmottagaren har hemvist i utlandet och ska driva in underhåll från en underhållsskyldig med hemvist i Slovakien.

13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?

Lag nr 201/2008 om ersättningsunderhåll och om ändring av lag nr 36/2005 om familjen och om ändring av vissa lagar, i enlighet med beslut nr 615/2006 från Republiken Slovakiens författningsdomstol (Ústavný súd), innehåller en mekanism enligt vilken staten (kontoret för arbete, sociala frågor och familjefrågor – úrad práce, sociálnych vecí a rodiny) i förskott kan betala ett ersättningsunderhåll till underhållsmottagare. Ersättningsunderhåll bidrar till underhåll av ett underhållsberättigat barn om den underhållsskyldige underlåter att betala underhåll efter ett slutgiltigt domstolsbeslut eller enligt ett av domstolen godkänt arrangemang.

14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?

14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Ja.

14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?

Centrumet för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdomar inrättades av det slovakiska ministeriet för arbete, sociala frågor och familjefrågor. Ministeriet driver centrumet som en statligt finansierad organisation som ger rättsligt skydd åt barn och ungdomar när ett annat land berörs. Centrumet omfattar hela Slovakien och har varit i bruk sedan den 1 februari 1993.

Enligt lag nr 195/1998 om socialt stöd är centrumet klassat som en statlig myndighet för socialt stöd sedan den 1 juli 1998.

Kontaktuppgifter och adress:

Špitálska 8, P. O. BOX 57, 814 99 Bratislava,

E-post: cipc@cipc.gov.sk, info@cipc.gov.sk,

Tfn: +421 2 2046 3208, +421 2 2046 3248,

Fax: + 421 2 2046 3258, telefon 24 timmar om dygnet (endast nödsamtal) + 421 915 405 954.

I Republiken Slovakien är centrumet centralmyndighet enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (”underhållsförordningen”) och enligt Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar.

15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?

15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Det går inte att rikta en ansökan från utlandet direkt till centrumet. Den som vill begära betalning av underhåll och som är bosatt i ett annat land måste kontakta de behöriga myndigheterna i det landet, som sedan vidarebefordrar begäran till det slovakiska centrumet.

15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?

----

16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?

Republiken Slovakien är bunden av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet.

17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?

----

18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?

I gränsöverskridande underhållsärenden är möjligheten att få rättshjälp beroende av tillämpningen av artikel 44.3 i underhållsförordningen. Slovakiens centralmyndighet är centrumet för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdomar. Det erbjuder sina tjänster gratis. Parter kan därför medverka i ordinarie förfaranden om fastställande eller ändring av underhållsskyldighet i Slovakien utan behov av rättshjälp.

Om förfarandet inte kan genomföras utan rättshjälp erbjuds sådan gratis åt personer som är under 21 år, i enlighet med artikel 46 i förordningen. Denna typ av rättshjälp beviljas av centrumet för rättshjälp enligt lag nr 327/2005 om tillhandahållande av rättshjälp åt personer i ekonomiskt behov (lagen om rättshjälp), i dess ändrade lydelse.

Om artikel 46 i förordningen inte gäller beviljas kostnadsfri rättshjälp enligt lagen om rättshjälp till de personer som uppfyller kriterierna i den lagen.

Sökande som inte uppfyller kriterierna måste betala domstolsavgifter i enlighet med lag nr 71/1992 om domstolsavgifter och avgifter för utdrag ur straffregistret. Ärenden som gäller ömsesidigt underhåll mellan barn och föräldrar är befriade från de avgifter som anges i den lagen. Sökande i förfaranden om fastställande eller ökning av underhåll är också personligen befriade från skyldigheten att betala domstolsavgifterna. Parterna i ett förfarande måste dessutom betala sina egna och sina ombuds rättegångskostnader. Parterna delar på gemensamma kostnader i proportion till deras engagemang i ärendet och i förfarandet. I ärenden som gäller underhåll till vuxna dömer domstolarna den förlorande parten att betala den vinnande partens kostnader för att göra gällande eller försvara en rättighet.

19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?

Centralmyndighet i den mening som avses i artikel 49.1 i underhållsförordningen är centrumet för internationellt rättsligt skydd av barn och ungdomar som inrättades den 1 februari 1993. Eftersom centrumet hade fungerat som översändande myndighet och mottagande myndighet enligt internationella avtal (framför allt konventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet av den 20 juni 1956) redan innan underhållsförordningen började tillämpas, fanns det inget behov av att vidta särskilda åtgärder i fråga om de aktiviteter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen. När underhållsförordningen trädde i kraft behövde centrumet enbart göra smärre organisatoriska förändringar (i fråga om bemanning).

 

Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.

Du får gärna lämna synpunkter på innehållet