Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på rumänska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Underhåll till familjemedlemmar

Rumänien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?

Den lagstadgade underhållsskyldigheten innebär att en viss person är skyldig att förse en annan person med nödvändiga medel för uppehälle, bland annat för att tillfredsställa underhållsmottagarens andliga behov. När det gäller föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina underåriga barn omfattar underhållsskyldigheten också de medel som krävs för deras fostran, utbildning och yrkesutbildning.

Underhållsskyldighet gäller mellan makar, släktingar i rätt upp- och nedstigande led, syskon och vissa andra personer enligt vad som anges i lagen (artikel 516 i den rumänska civilrättslagen).

Underhållsskyldigheten gäller mellan före detta makar (artikel 398 i civilrättslagen). Underhållsskyldigheten får inte blandas ihop med ersättnings- eller skadeståndsskyldighet.

En make som har bidragit till underhåll av den andra makens barn har en underhållsskyldighet gentemot barnet så länge det barnet är underårigt, men endast om barnets naturliga förälder är död, saknas eller inte kan försörja sig själv (artikel 517.1 i civilrättslagen). Barnet kan i sin tur ha en underhållsskyldighet gentemot den person som under tio år bidragit till hans eller hennes underhåll (artikel 517.2 i civilrättslagen).

Arvingarna till en person som hade en underhållsskyldighet gentemot en underårig eller som betalade underhållsbidrag utan att ha en rättslig skyldighet att göra det ska, beroende på värdet av de ärvda tillgångarna, fortsätta att betala underhåll om den underåriges föräldrar är döda, saknas eller inte kan försörja sig själva, men endast så länge som underhållsmottagaren är underårig.

2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?

Underhållsskyldigheten mellan föräldrar och barn regleras genom artiklarna 499 och 525 i civilrättslagen. Underåriga som begär underhåll från sina föräldrar anses vara underhållsberättigade om de inte kan försörja sig själva genom sitt arbete, även om de har tillgångar. Om föräldrarna emellertid inte har möjlighet att betala underhållsbidrag utan att äventyra sin egen existens kan familjedomstolen besluta att underhållsbidraget betalas genom försäljning av barnets tillgångar, med undantag för livsnödvändig egendom.

Föräldrarna är skyldiga att underhålla ett barn som har nått myndig ålder (i regel 18 år) om det barnet fortsätter sina studier till dess studierna är avklarade, men inte efter det att barnet fyllt 26 år.

3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?

Sökanden måste inge en stämningsansökan till den domstol som har behörighet där sökanden eller den underhållsskyldige har hemvist. Domstolens kallelse för att fastställa underhållsbidraget kan utfärdas antingen separat eller under pågående domstolsförhandling om det gäller skilsmässa, faderskapsmål, vårdnaden om ett underårigt barn eller fastställande av en underårigs hemvist. Rättens ordförande kan besluta om tillfälliga åtgärder som gäller endast till dess ett beslut har fattats i huvudförhandlingen om äktenskapets upplösning. Förfarandet i första instans omfattar flera faser. I den skriftliga fasen inges krav och motkrav. Säkerhetsåtgärder såsom retention eller utmätning kan beslutas, parterna kallas och handlingarna i målet skickas till dem. Den muntliga fasen omfattar rättegången, där invändningar om rättens behörighet kan framställas och bevis kan läggas fram. Detta följs av rättens överläggning och utfärdandet av domstolens beslut.

Om det gäller äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan, som kan beslutas av en notarie, kan makarna komma överens om alla äktenskapsskillnadens effekter, inklusive fastställandet av vardera förälderns bidrag till kostnaderna för barnens fostran, utbildning, studier och yrkesutbildning.

4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

I princip kan parterna i mål som gäller underhållsbidrag företrädas av ombud. Om en stämningsansökan har ingetts om underhållsbidrag i samband med ett skilsmässoförfarande får makarna enbart företrädas av ombud i vissa fall som anges särskilt i artikel 920 i civilprocesslagen.

Om en särskild ansökan ingetts om fastställande/ökning/minskning av underhållsbidraget kan parterna företrädas på normalt sätt av advokat eller annat ombud. Om en part företräds av någon som inte är advokat får den senare inte göra slutpläderingen i rättegången. En underårig företräds av sitt juridiska ombud (en förälder eller i undantagsfall en annan person som har vårdnaden). En stämningsansökan som avser ett myndigt barn inges av det barnet personligen.

5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?

Vilken domstol som har territoriell behörighet (för den plats där antingen svaranden eller sökanden har hemvist) kan fastställas genom hänvisning till Rumäniens rättsatlas som offentliggörs på domstolsportalen på justitieministeriets webbplats http://portal.just.ro/SitePages/acasa.aspx.

6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Nej, eftersom den sökande inte behöver vara företrädd av eller få hjälp av en advokat.

7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Ansökningar om fastställande eller ändring av underhållsbidrag är undantagna från stämpelavgift. Att få hjälp av eller företrädas av en advokat innebär kostnader, men betalning av sådana kostnader är inte obligatorisk. Om den berörda parten har otillräckliga inkomster kan han eller hon begära rättshjälp för att täcka advokatkostnaderna eller andra rättegångskostnader.

8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?

Underhållsbidragets storlek är beroende av underhållsmottagarens behov och den underhållsskyldiges ekonomiska resurser. I princip beviljas underhållet in natura och täcker allt som krävs för uppehället. I de flesta fall fastställer domstolen emellertid underhållsbidragets storlek i kontanter, antingen som ett fast belopp eller som en procentuell andel av den underhållsskyldiges månadsinkomst (artikel 530 i civilrättslagen). Underhållsbidraget i form av ett fast belopp justeras varje kvartal för inflationen enligt gällande lag.

Om underhållsbidraget ska betalas av en förälder fastställs det till upp till en fjärdedel av den förälderns månadsinkomst netto för ett barn, en tredjedel för två barn och hälften för tre barn eller fler. Enligt lag får underhållsbidraget som ska betalas ut till barn, tillsammans med andra underhållsbidrag till andra personer, inte överstiga hälften av den underhållsskyldiges månadsinkomst netto (artikel 529 i civilrättslagen).

Om den underhållsskyldiges ekonomiska resurser eller underhållsmottagarens behov skulle ändras kan familjedomstolen i ett nytt beslut öka eller minska underhållsbidraget eller besluta att utbetalningen av underhållsbidraget ska upphöra (artikel 531 i civilrättslagen).

9 Hur och till vem betalas underhållet ut?

Underhållet beviljas in natura och ska täcka allt som krävs för uppehället och i förekommande fall även kostnaderna för utbildning, studier och yrkesutbildning (artikel 530 i civilrättslagen). Om underhållsskyldigheten inte uppfylls frivilligt, in natura, beslutar familjedomstolen att underhållet ska betalas i form av ett kontant underhållsbidrag. Underhållsbidraget kan fastställas antingen som ett fast belopp eller som en procentuell andel av den underhållsskyldiges månadsinkomst netto.

Underhållsbidraget betalas ut regelbundet den dag som överenskommits mellan parterna eller de dagar som fastställts av domstolen om en sådan överenskommelse saknas. Parterna kan komma överens om eller familjedomstolen kan besluta, om det finns goda skäl för att göra det, att underhållsbidraget ska betalas i förskott som ett engångsbelopp som täcker den underhållsberättigades behov under en längre tidsperiod eller för hela perioden som underhållsskyldigheten gäller, under förutsättning att den underhållsskyldige har resurser att uppfylla en sådana skyldighet (artikel 533 i civilrättslagen).

Underhållsbidraget till en underårig betalas ut till den underåriges juridiska ombud.

10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Eftersom underhållsbidraget i de flesta fall anges i kontanter är den vanligaste metoden för verkställande utmätning av lön (månadsinkomst). Tvångsförsäljning av den underhållsskyldiges lösa och fasta tillgångar är en mindre vanlig metod för verkställighet.

11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?

När det gäller verkställighet av underhållskrav anges i artikel 728 i civilprocesslagen att endast upp till hälften av den underhållsskyldiges månadsinkomst netto kan bli föremål för indrivning av utestående underhållsbelopp. Om det föreligger flera verkställighetsförfaranden som gäller samma belopp kan det indrivningsbara beloppet aldrig överstiga hälften av månadsinkomsten netto, oavsett typen av krav.

Om den underhållsberättigade samtidigt inger en ansökan om beslagtagtagande av flera rörliga eller fasta tillgångar vilkas värde klart överskrider det utestående beloppet kan domstolen begränsa verkställigheten till att endast avse vissa tillgångar (artikel 701 i civilprocesslagen).

Tvångsindrivningen ska upphöra till exempel när den skyldighet som anges i indrivningsbeslutet har uppfyllts fullt ut och indrivningsavgiften har betalats, om verkställigheten inte kan genomföras eller fortsättas på grund av bristen på indrivningsbara tillgångar eller omöjligheten att avyttra sådana tillgångar och om verkställigheten har ställts in (artikel 702 i civilprocesslagen).

Rätten till verkställighet omfattas av en preskriptionsfrist på tre år. Överklagande av tvångsindrivning kan inges till verkställande domstol. Den behöriga domstolen kan tillfälligt stoppa verkställigheten till dess ett beslut har fattats om överklagandet (artikel 711 och följande i civilprocesslagen).

När verkställighetsbeslutet eller själva tvångsindrivningen har ställts in har den berörda parten rätt till återställning av den situation som rådde före tvångsindrivningen (artikel 722 och följande i civilprocesslagen).

12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Ej tillämpligt.

13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?

Ej tillämpligt.

14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?

14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Enligt förordning (EG) nr 4/2009, Haagkonventionen från 2007 eller New York-konventionen från 1956 kan sökanden inge sin ansökan om underhåll via det rumänska justitieministeriet om den underhållsskyldige har hemvist i någon av EU:s medlemsstater som undertecknat 2007 års Haagkonvention eller New York-konventionen från 1956.

14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?

Rumänska justitieministeriet

17 Str. Apolodor, Sector 5

Bukarest 050741

Direktoratet för internationell rätt och rättsligt samarbete

(Direcția Drept Internațional și Cooperare Judiciară)

Fax: +40 03 72 04 10 77

e-post: ddit@just.ro

15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?

15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Nej. Sökanden måste kontakta utskickande centralmyndighet i sitt land i enlighet med rådets förordning (EG) nr 4/2009, 2007 års Haagkonvention eller 1956 års New York‑konvention.

Utskickande centralmyndighet i den underhållsskyldiges land kan därefter kontakta Rumäniens mottagande centralmyndighet som är

  • justitieministeriet för ansökningar som registreras enligt förordning (EG) nr 4/2009 och Haagkonventionen från 2007, eller
  • Bukarests advokatsamfund (Baroul Bucureşti) för ansökningar som registreras enligt 1956 års New York-konvention.

Ansökan inges därefter till behörig domstol.

En underhållsberättigad person som har hemvist utomlands kan rikta sin ansökan direkt, personligen eller genom en advokat, till den rumänska domstol som har behörighet för den plats där svaranden eller käranden har hemvist.

15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?

En underhållsberättigad person som har hemvist utomlands kan rikta sin ansökan direkt, personligen eller genom en advokat, till den rumänska domstol som har behörighet för den plats där svaranden eller käranden har hemvist. Uppgifter om behöriga rumänska domstolar finns på domstolsportalen http://portal.just.ro/SitePages/acasa.aspx på grundval av svarandens eller kärandens hemvist.

16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?

Ja. Enligt artikel 2612 i den rumänska civilrättslagen fastställs vilken lag som ska tillämpas på underhållsskyldigheten enligt EU:s lagstiftning, dvs. Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet.

17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?

Ej tillämpligt.

18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?

Enligt lag nr 36/2012 om vissa åtgärder för tillämpning av vissa förordningar och beslut från Europeiska unionens råd och instrument för internationell privaträtt på området för underhållsskyldigheter ska justitieministeriet, efter att ha mottagit en ansökan om underhåll eller särskilda åtgärder, vidarebefordra ansökan till behörig myndighet eller organ som förvaltar personuppgifterna, till rumänska exekutionskammaren eller i förekommande fall till behörig domstol.

Om det gäller ansökningar som ingetts via centralmyndigheten, enligt de villkor som anges i artikel 46 i förordningen, kan gratis och fullständig rättshjälp beviljas den som ansöker om underhållsbidrag och som ännu inte har uppnått 18 år eller som fortsätter sina studier, men inte efter 21 års ålder och till utsatta personer som ansöker om underhållsbidrag.

Justitieministeriet skickar de ansökningar som mottagits från utlandet direkt till det behöriga lokala advokatsamfundet. Advokatsamfundets ordförande utfärdar genast ett bindande officiellt beslut om tilldelning av advokat. Den utsedda advokaten ansöker om rättshjälp, bland annat i form av betalning av exekutionstjänstemannens avgift.

Efter att ha erhållit ett verkställighetsbeslut ber den utsedda advokaten domstolen att bevilja rättshjälp i form av betalning av exekutionstjänstemannens avgift. Advokaten inger begäran om tvångsindrivning, beslutet om indrivning och beslutet från advokatsamfundets ordförande till den behöriga exekutionstjänstemannen.

19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?

Rumänien har antagit lag nr 36/2012 om vissa åtgärder för tillämpning av vissa förordningar och beslut från Europeiska unionens råd och instrument för internationell privaträtt på området för underhållsskyldigheter.

Justitieministeriet har utsetts till Rumäniens utskickande centralmyndighet, som vidarebefordrar de ansökningar som anges i artiklarna 53 och 56 i förordningen. Efter att ha mottagit de stödjande handlingar som krävs från den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade fyller justitieministeriet i del A i ansökan och kan hjälpa den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade att fylla i del B på ansökan.

Justitieministeriet är centralmyndighet för mottagande av ansökningar om särskilda åtgärder och om underhåll. När ministeriet har mottagit ansökningarna skickar det dem vidare för avgörande till behörig myndighet eller behörigt organ som förvarar personuppgifterna, det behöriga advokatsamfundet, exekutionskammaren eller, i förekommande fall, behörig domstol.

Senaste uppdatering: 08/01/2016

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.