Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Underhåll till familjemedlemmar

Kroatien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?

Underhåll är en skyldighet och en rättighet för föräldrar och barn, makar, ogifta partner, släktingar och styvbarn och styvföräldrar. Underhåll regleras i familjelagen (Obiteljski zakon). Ovannämnda personer ska enlighet denna lag sinsemellan bidra till varandras försörjning efter egen förmåga och den underhållsberättigades behov.

Först och främst ankommer det på föräldrar att försörja ett underårigt barn. Arbetsförmögna är alltid skyldiga att försörja sina barn. Om en förälder inte kan försörja ett underårigt barn ska mor- eller farföräldrarna försörja barnet. En styvförälder ska försörja ett underårigt styvbarn om barnets förälder inte kan försörja det.

Föräldrar måste försörja ett vuxet barn som går i gymnasiet, bedriver universitetsstudier eller följer en yrkesutbildning i enlighet med särskilda bestämmelser, eller som deltar i vuxenutbildning på grundskolenivå eller gymnasienivå, och som regelbundet uppfyller sina skyldigheter. Denna skyldighet gäller fram till dess barnet fyller 26 år.

Föräldrar ska försörja ett vuxet barn under ett år efter slutförd utbildning om barnet inte hittar något arbete, förutsatt att barnet inte har fyllt 26 år. Skyldigheten att försörja ett vuxet barn upphör när barnet fyller 26 år, även om det inte har gått ett år sedan utbildningen slutfördes.

Föräldrar ska försörja ett vuxet barn som är oförmöget att arbeta på grund av en allvarlig och kronisk sjukdom eller en funktionsnedsättning, så länge som arbetsoförmågan består.

Ett vuxet barn ska försörja en förälder som är oförmögen att arbeta och som saknar tillräckliga medel för sin försörjning eller egna tillgångar som kan användas för att skaffa fram sådana medel. Ett vuxet styvbarn ska försörja en styvförälder om styvföräldern är oförmögen att arbeta och saknar tillräckliga medel för sin försörjning eller egna tillgångar som kan användas för att skaffa fram sådana medel, och om styvföräldern under lång tid har försörjt eller tagit hand om barnet. Ett vuxet barnbarn ska försörja en mor- eller farförälder om mor- eller farföräldern är oförmögen att arbeta och saknar tillräckliga medel för sin försörjning eller egna tillgångar som kan användas för att skaffa fram sådana medel, och om mor- eller farföräldern under lång tid har försörjt eller tagit hand om barnet.

En make som saknar tillräckliga medel för sin försörjning eller egna tillgångar som kan användas för att skaffa fram sådana medel har under den tid han eller hon är arbetsoförmögen eller inte kan hitta ett arbete rätt till underhållsbidrag från den andra maken om den maken har tillräckliga medel och möjlighet att försörja sin make. Reglerna för makar gäller i motsvarande grad för underhåll till ogifta partner så länge förbundet mellan de ogifta partnerna varar.

2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?

Först och främst ankommer det på föräldrar att försörja ett underårigt barn. Om en förälder inte kan försörja ett underårigt barn ska mor- eller farföräldrarna försörja barnet. En styvförälder ska försörja ett underårigt styvbarn om barnets förälder inte kan försörja det.

Föräldrar måste försörja ett vuxet barn som går i gymnasiet, bedriver universitetsstudier eller följer en yrkesutbildning i enlighet med särskilda bestämmelser, eller som deltar i vuxenutbildning på grundskolenivå eller gymnasienivå, och som regelbundet uppfyller sina skyldigheter. Denna skyldighet gäller fram till dess barnet fyller 26 år.

Föräldrar ska försörja ett vuxet barn under ett år efter slutförd utbildning om barnet inte hittar något arbete, förutsatt att barnet inte har fyllt 26 år. Skyldigheten att försörja ett vuxet barn upphör när barnet fyller 26 år, även om det inte har gått ett år sedan utbildningen slutfördes.

Föräldrar ska försörja ett vuxet barn som är oförmöget att arbeta på grund av en allvarlig och kronisk sjukdom eller en funktionsnedsättning, så länge som arbetsoförmågan består.

Med vuxen avses en person som fyllt 18 år.

3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?

Du ska vända dig till ett socialkontor och en domstol.

Underhåll kan regleras genom förfarandet med obligatorisk rådgivning. Obligatorisk rådgivning genomförs innan ett mål om äktenskapsskillnad inleds om paret har gemensamt ett underårigt barn, och innan inledandet av andra rättsprocesser om föräldraansvar och umgänge med barnet. Bestämmelserna i familjelagen om obligatorisk rådgivning innan mål om äktenskapsskillnad inleds för par som har ett gemensamt underårigt barn gäller även vid andra rättsprocesser om föräldraansvar och umgänge med barnet om föräldrarna separerar. Den obligatoriska rådgivningen inleds efter en begäran till ett socialkontor från en av parterna. Om föräldrarna inte har kommit överens om en plan för delad vårdnad ger socialkontoret dem rådet att försöka komma överens om en sådan plan inom ramen för familjemedling, i enlighet med bestämmelserna i familjelagen.

Underhåll kan fastställas via familjemedling. Under en sådan medling försöker parterna gemensamt lösa familjeproblem med hjälp av familjemedlare. Familjemedlemmar deltar frivilligt i familjemedlingen. De behöver bara ha deltagit i det första familjemedlingsmötet för att kunna inleda skilsmässoförfarandet. Huvudsyftet med familjemedlingen är att fatta beslut om delad vårdnad och andra arrangemang som rör barnet. Planen för delad vårdnad eller andra arrangemang som man kommer överens om under familjemedlingen blir verkställbara om de, på begäran av parterna, godkänns av domstolen i ett utomrättsligt förfarande. Familjemedling kan genomföras oberoende av en rättsprocess, innan en rättsprocess inleds under rättsprocessen eller efter att rättsprocessen har avslutats.

Det underhållsbelopp som den förälder som barnet inte bor hos måste betala kan också regleras i ett avtal om delad vårdnad, som föräldrarna själva kan upprätta under den obligatoriska rådgivningen, och under familjemedlingen. Om ett avtal om delad vårdnad inges till domstolen för godkännande i ett utomrättsligt förfarande blir det verkställbart i enlighet med familjelagen.

Ett barn kan framställa ett underhållskrav i ett förenklat utomrättsligt förfarande för fastställande av underhåll. Parter i förfarandet är barnet och den förälder som inte bor tillsammans med barnet. I underhållsförfarandet företräds barnet av den förälder som barnet bor hos. Behörig domstol i förenklade underhållsförförfaranden kan, utöver domstolen med allmän territoriell behörighet, även vara domstolen på den plats där barnet har sin hemvist eller är bosatt.

Domstolsavgöranden om underhållskrav meddelas i äktenskapstvister, faderskaps- eller moderskapsmål och mål som rör föräldraansvar, i enlighet med familjelagen.

Vid äktenskapsskillnad kan makarna ingå ett avtal om underhåll och fastställa underhållsbeloppet, hur denna skyldighet ska fullgöras och hur länge underhållet ska betalas ut. Makarna kan ingå ett skriftligt avtal och inge detta till domstolen för godkännande i ett utomrättsligt förfarande, vilket gör det till ett verkställbart avtal.

4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

Parter i ett förfarande som rör underhållsbidrag till barn är barnet och den person som enligt familjelagen är skyldig att försörja barnet. Barnet företräds av den förälder som barnet bor hos. Med samtycke från den förälder som barnet bor hos kan socialkontoret företräda barnet i underhållsförfarandet. Utöver socialkontoret har den förälder som barnet bor hos fortfarande rätt att agera i förfarandet. Vid en konflikt mellan socialkontorets åtgärder och åtgärder som den förälder som barnet bor hos vidtar beaktar domstolen samtliga omständigheter, särskilt barnets bästa, och gör en bedömning av huruvida den ska ta hänsyn till socialkontorets åtgärd eller den åtgärd som barnets förälder har vidtagit.

Ett socialkontor måste agera för barnets räkning och inleda och genomföra underhållsförfarandet eller öka underhållsbeloppet om den förälder som barnet bor oss utan godtagbara skäl har underlåtit att göra detta i mer än tre månader sedan barnet förvärvade rätten till underhållsbidrag. Socialkontoret företräder barnet i ett underhållsförfarande om en annan fysisk eller juridisk person har vårdnaden om barnet. I så fall har barnets föräldrar inte rätt att tillsammans med socialkontoret agera i förfarandet för barnets räkning. Föräldrarnas rätt att företräda barnet upphör när socialkontoret väcker talan för barnets räkning.

Enligt civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) får endast en advokat företräda en part som ombud, om inte annat föreskrivs i lag. En part kan dock företrädas av en släkting, ett syskon eller en make – om dessa har full rättskapacitet och inte olagligen praktiserar juridik.

5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?

Vid tvister om lagstadgat underhåll, där käranden är den som begär underhåll, är den domstol (utöver domstolen med allmän territoriell behörighet) behörig inom vars domkrets käranden har sin hemvist eller är bosatt. Om en kroatisk domstol har behörighet i en tvist om lagstadgat underhåll med ett internationellt inslag på grund av att käranden har hemvist i Kroatien har domstolen i vars domkrets käranden har hemvist territoriell behörighet. Om en kroatisk domstol har behörighet på grund av att svaranden äger egendom i Kroatien, som ska användas för att driva in underhåll, har domstolen inom vars domkrets egendomen är belägen territoriell behörighet.

Domstolen med allmän territoriell behörighet i det mål som rör barnet är behörig att godkänna ett avtal om delad vårdnad.

Domstolen med allmän territoriell behörighet i det mål som rör barnet är behörig att godkänna ett avtal om underhållsbidrag.

Domstolen inom vars domkrets makarna har sin gemensamma hemvist är behörig att godkänna ett underhållsavtal mellan makar. Om makarna saknar gemensam hemvist är den domstol behörig inom vars domkrets makarna senast hade sin gemensamma hemvist. Om en kroatisk domstol är behörig att godkänna ett underhållsavtal mellan makar på grund av att makarna hade sin senaste gemensamma hemvist i Kroatien är den domstol behörig inom vars domkrets makarna senast hade sin gemensamma hemvist.

Utöver domstolen med allmän territoriell behörighet är domstolen på den ort där barnet har sin hemvist eller är bosatt behörig att fatta beslut i det förenklade underhållsförfarandet.

6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Enligt artikel 89a i civilprocesslagen kan parter personligen eller via sin advokat vidta åtgärder under förfarandet. Domstolen får dock uppmana en part som företräds av en advokat att personligen inställa sig inför domstolen för att redogöra för de faktiska omständigheterna i tvisten. Endast en advokat får företräda en part som ombud, om inte annat föreskrivs i lag. Enligt artikel 89a.3 får en part dock företrädas av en släkting, ett syskon eller en make – om dessa har full rättskapacitet och inte olagligen praktiserar juridik.

7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Enligt artikel 1 i lagen om domstolsavgifter (Zakon o sudskim pristojbama) måste domstolsavgifter betalas för alla processer i domstol. Avgiftsbeloppet fastställs i tariffen för domstolsavgifter.

I artikel 16 i lagen om domstolsavgifter anges att barn, som parter i ett underhållsförfarande eller ett förfarande om underhållskrav, undantas från skyldigheten att betala domstolsavgifter.

Enligt artikel 172 i civilprocesslagen regleras hur och på vilka villkor rätten till undantag från skyldigheten att betala domstolskostnader och rätten till rättshjälp ska utövas i en separat rättsakt om reglering av kostnadsfri rättshjälp. Om en part har åberopat sin rätt att befrias från skyldigheten att betala domstolskostnader på grundval av de särskilda reglerna om rättshjälp och, om domstolen under förfarandet finner att parten kan betala domstolskostnader eller avgifter, ska domstolen enligt artikel 176 i civilprocesslagen omgående underrätta behörig myndighet.

I lagen om kostnadsfri rättshjälp (Zakon o besplatnoj pravnoj pomoći) definieras syftet med rättshjälp, vem som har rätt till rättshjälp och vilka typer av rättshjälp som ges, vem som tillhandahåller rättshjälp, villkoren och förfarandet för rättshjälp, gränsöverskridande rättshjälp, finansiering av rättshjälp och övervakning av tillämpningen av lagen. Lagen om kostnadsfri rättshjälp gäller inte om rättshjälp har tillhandahållits i enlighet med särskild lagstiftning.

8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?

Underhållsbidrag till barn fastställs alltid i form av ett penningbelopp.

Den förälder som barnet bor hos fullgör sin del av underhållsskyldigheten genom att ge barnet daglig omvårdnad, medan den förälder som barnet inte bor hos fullgör sin underhållsskyldighet genom att tillgodose barnets materiella behov i form av ekonomiskt stöd.

Barnets samlade materiella behov fastställs av domstolen under rättsprocessen. I detta ingår kostnader för logi, mat, kläder, hygienartiklar, underhåll, utbildning, hälsovård och andra liknande kostnader som rör barnet. Barnets samlade materiella behov fastställs utifrån den underhållsskyldige förälderns levnadsstandard.

Barnet kan ha ett ökat materiellt behov om barnet på grund av sitt hälsotillstånd har behov av konstant intensivvård. Hänsyn till sådana behov måste tas när underhållsbeloppet fastställs i ett tvistemål.

Den underhållsskyldige förälderns samlade förmåga att betala det underhållsbidrag som domstolen fastställer i tvistemålet grundas på den underhållsskyldige förälderns inkomst och finansiella ställning när underhållsbeloppet fastställs.

En gång om året, och åtminstone till den 1 april innevarande år, fastställer socialministern vilka lägsta belopp den förälder som inte bor tillsammans med barnet ska betala för att tillgodose det underåriga barnets samlade materiella behov i Kroatien.

Minimibeloppen fastställs i form av en procentandel av den genomsnittliga nettolönen för anställda hos juridiska personer i Kroatien föregående år. Beloppet beräknas på följande sätt:

  1. För ett barn upp till 6 år, 17 % av genomsnittslönen.
  2. För ett barn mellan 7 och 12 år, 20 % av genomsnittslönen.
  3. För ett barn mellan 13 och 18 år, 22 % av genomsnittslönen.

I undantagsfall kan även ett lägre belopp fastställas för att tillgodose barnets underhållsbehov. Detta får dock inte vara lägre än halva det lagstadgade minimibeloppet

  1. om den underhållsskyldige måste betala underhåll till två eller fler barn, eller
  2. om barnet bidrar till sin egen försörjning genom att ha egen inkomst.

En gång om året, och senast den 1 april innevarande år, fastställer socialministern tabeller för ett underårigt barns genomsnittliga behov utifrån barnets ålder, den underhållsskyldige förälderns inkomst i form av lönegrader och den genomsnittliga levnadskostnaden i Kroatien.

Den underhållsberättigade och den underhållsskyldige kan ansöka hos domstolen om ökning eller minskning av underhållsbidraget, att underhållet ska upphöra eller att det sätt som underhållet fastställts på i en tidigare exekutionstitel ska ändras, om omständigheterna har ändrats.

I Kroatien sker ingen indexering av underhållskrav.

9 Hur och till vem betalas underhållet ut?

Underhåll betalas ut på det sätt och till den som anges i domstolens beslut.

10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Om den underhållsskyldige inte frivilligt betalar underhållsbidraget inleds och genomförs ett verkställighetsförfarande.

Utmätning av lön och liknande inkomster och banktillgodohavanden för att driva in barnets underhållskrav verkställs innan andra krav drivs in, oavsett när dessa uppkom.

I protokollet från domstolsförhandlingen eller i en särskild handling som upprättats inför en notarie kan den underhållsskyldige meddela att han eller hon samtycker till fullständig eller delvis utmätning av deras lön, pension eller liknande inkomster för att betala den underhållsberättigade, och att betalningarna ska göras direkt till den underhållsberättigade, i enlighet med vad som stadgas i den handlingen. En sådan handling utfärdas i ett exemplar och har samma rättsverkan som en lagakraftvunnen exekutionstitel.

11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?

Den förälder som bor tillsammans med det underåriga barnet, och som har underlåtit betalat underhållsbidrag till det underåriga barnet, måste kompensera barnet för obetalt underhåll. Ersättningen beräknas från och med den dag rätten till underhåll fastställdes till och med den dag talan väcktes. Barnets krav mot en förälder som har underlåtit att försörja det omfattas av en preskriptionsfrist på fem år räknat från den dag skyldigheten uppkom.

Enligt artikel 266 i lagen om obligationsrättsliga förhållanden (Zakon o obveznim odnosima) omfattas krav på periodiska betalningar som ska betalas årligen, eller med kortare intervaller, oavsett om det rör sig om kompletterande krav (t.ex. ränta) eller krav där rätten i sig har upphört (t.ex. underhållskrav) av en preskriptionsfrist på tre år från respektive betalnings förfallodag.

Enligt artikel 233 i lagen om obligationsrättsliga förhållanden omfattas krav som fastställts i ett lagakraftvunnet domstolsavgörande, ett beslut från en annan behörig myndighet, en uppgörelse som ingåtts inför domstol eller en annan behörig myndighet eller en notariehandling av en preskriptionsfrist på tio år, även om en kortare preskriptionsfrist föreskrivs i lag.

Enligt artikel 235 i lagen om obligationsrättsliga förhållanden börjar preskriptionsfristen inte löpa mellan föräldrar och barn förrän föräldrarättigheterna har upphört.

Enligt artikel 172 i verkställighetslagen (Ovršni zakon) får följande tillgångar inte utmätas: inkomster i form av lagstadgat underhåll, ersättning för försämrad hälsa eller nedsatt eller förlorad arbetsförmåga och ersättning för förlorat underhåll på grund av den underhållsskyldiges död, inkomster i form av invaliditetsförmåner som beviljats i enlighet med bestämmelserna i invaliditetsförsäkringen, inkomster från sociala förmåner, inkomster från tillfällig arbetslöshetsersättning, inkomster från barnbidrag, om inte annat föreskrivs i särskild lag, inkomster i form av stipendier och studiebidrag, ersättning till interner för deras arbete, med undantag av krav på lagstadgat underhåll och skadeståndskrav till följd av ett brott som internen har begått, inkomster från omnämnanden och belöningar, föräldrapenning, om inte annat föreskrivs i särskild lagstiftning, samt andra inkomster som är undantagna verkställighet enligt särskild lagstiftning.

Artikel 173 i verkställighetslagen innehåller följande begränsningar av verkställigheten:

1) Om den underhållsskyldiges lön ska drivas in undantas två tredjedelar av den genomsnittliga lönen i Kroatien från verkställighet. Om verkställigheten utförs för att kunna betala ett lagstadgat underhållskrav, eller ett krav på ersättning för skada till följd av försämrad hälsa eller nedsatt eller förlorad arbetsförmåga och ersättning för förlust av underhåll till följd av att den person som har betalat underhållet har avlidit fastställs beloppet till halva genomsnittslönen i Kroatien, förutom om verkställigheten utförs för tvångsvis indrivning av underhållsbidrag till barn. I så fall är det belopp som ska undantas från verkställighet en fjärdedel av den genomsnittliga nettolönen (för anställda hos juridiska personer i Kroatien året dessförinnan).

Om den underhållsskyldige har lägre lön än den genomsnittliga nettolönen i Kroatien ska två tredjedelar av lönen undantas från verkställighet. Om verkställigheten utförs för att kunna betala ett lagstadgat underhållskrav, eller ett krav på ersättning för skada till följd av försämrad hälsa eller nedsatt eller förlorad av arbetsförmåga och ersättning för förlust av underhåll till följd av att den person som har betalat underhållet har avlidit fastställs beloppet till halva den underhållsskyldiges nettolön.

3) Begreppet ”genomsnittlig nettolön” i punkt 1 i denna artikel är det genomsnittliga belopp som betalats i nettomånadslön till en person anställd av en juridisk person i Kroatien under perioden mellan januari och augusti det aktuella året. Beloppet fastställs av den kroatiska statistikbyrån (Državni zavod za statistiku) och offentliggörs Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne novine (NN)) senast den 31 december det aktuella året. Det belopp som fastställs på detta sätt gäller under det påföljande året.

4) Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel gäller även när det är möjligt att utmäta ersättning som betalas i stället för lön, ersättning för nedsatt arbetstid, ersättning för nedsatt lön, pension, lön till militär personal och reservpersonal när de fullgör militärtjänstgöring och varje annan regelbunden inkomst till civil och militär personal, med undantag av de inkomster som avses i punkterna i 5 och 6 i denna artikel.

5) Utmätning av inkomster som personer med funktionsnedsättning har erhållit i form av invaliditetsersättning och vårdbidrag får endast genomföras för att betala ett lagstadgat underhållskrav, eller ett krav för att ersätta skada som orsakats av försämrad hälsa eller nedsatt eller förlorad arbetsförmåga, eller för att ersätta förlust av underhåll till följd av att den person som har betalat underhållet har avlidit. I så fall fastställs beloppet till halva denna inkomst.

6) Utmätning av inkomst som erhålls till följd av ett avtal om livslångt stöd eller utbetalning av livränta, och inkomst som erhålls från en livförsäkring får endast avse den del av inkomsten som överstiger det grundbelopp som används för att beräkna underhållsbidraget.

12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Socialkontor måste föra ett register över alla beslut och domstolsuppgörelser som rör underhållsbidrag till barn.

När ett socialkontor mottar ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller en domstolsuppgörelse som rör underhållsbidrag till barn ska den skriftligen meddela den förälder som barnet bor hos och den förälder som ska betala underhållsbidrag om deras rättigheter och skyldigheter. Detsamma gäller för varje annan person som avses i artikel 288 i familjelagen och som måste betala underhållsbidrag enligt domstolsbeslutet eller domstolsuppgörelsen.

I meddelandet upplyser socialkontoret den förälder som barnet bor hos om att

  1. föräldern måste underrätta socialkontoret om den underhållsskyldige inte regelbundet och fullt ut fullgör sin skyldighet, och
  2. fastställer under vilka villkor barnet har rätt till interimistiskt underhåll i enlighet med särskild lagstiftning som reglerar interimistiskt underhåll.

I meddelandet upplyser socialkontoret även den förälder som ska betala underhåll, eller varje annan person som avses i artikel 288 i familjelagen och som måste betala underhållsbidrag enligt domstolsbeslutet eller domstolsuppgörelsen, om att

  1. socialkontoret kommer att polisanmäla en underhållsskyldig som underlåter att fullgöra sin underhållsskyldighet inom 15 dagar från det att socialkontoret får kännedom om att underhållsskyldigheten inte regelbundet och fullt ut har fullgjorts, och om att
  2. Kroatien har rätt att driva in de belopp som betalats i interimistiskt underhåll i enlighet med särskild lagstiftning som reglerar interimistiskt underhåll.

13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?

När ett socialkontor erhåller ett lagakraftvunnet domstolsavgörande eller en domstolsuppgörelse om underhållsbidrag till barn måste den underrätta den förälder som barnet bor hos om under vilka villkor barnet har rätt till interimistiskt underhåll i enlighet med särskild lagstiftning som reglerar interimistiskt underhåll. Enligt de villkor som uppställts i lagen om interimistiskt underhåll (Zakon o privremenom uzdržavanju, NN nr 92/14) har ett barn som är kroatisk medborgare och som har hemvist i Kroatien rätt till interimistiskt underhåll. Enligt denna lag avses med barn en person som ännu inte har fyllt 18 år och som har försörjts av en förälder i enlighet med en exekutionstitel.

Barnet har rätt till interimistiskt underhåll om den förälder som barnet inte bor hos, helt eller delvis, underlåter att fullgöra sin underhållsskyldighet, och om det förefaller troligt att den förälderns föräldrar inte bidrar till barnets försörjning, åtminstone inte med ett belopp som motsvarar det belopp som i lagen har fastställts utgöra det interimistiska underhållsbeloppet.

Rätten till interimistiskt underhåll kvarstår till dess att den underhållsskyldige återupptar betalningen av underhållsbidraget, åtminstone med ett belopp som motsvarar det belopp som i lagen har fastställts utgöra det interimistiska underhållsbeloppet.

Barnet har rätt till interimistiskt underhåll i sammanlagt högst tre år.

Det interimistiska underhållet är 50 % av det lagstadgade minimiunderhållet. Det interimistiska underhållet får inte överstiga det underhållsbelopp som fastställts i exekutionstiteln.

Genom att betala interimistiskt underhåll träder den kroatiska staten i barnets ställe. Dessutom övergår rätten att kräva underhåll i form av det utbetalade interimistiska underhållet, och andra tillfälliga rättigheter, på den kroatiska staten. Vid förfaranden för indrivning av en sådan fordran som avses i artikel 25 i den lagen företräds den kroatiska staten av relevant åklagarkontor.

14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?

14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Ja. Enligt lagen om genomförande av rådets förordning (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet är socialministeriet centralmyndighet för genomförande av rådets förordning (EG) nr 4/2009.

Ansvariga myndigheter enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 är domstolar och socialkontor, i enlighet med deras ansvarsområden och behörighet.

Om en part som ansöker om underhåll har hemvist i Kroatien och den underhållsskyldige har hemvist i en annan medlemsstat kan parten få hjälp av ministeriet för befolkningsfrågor, familjefrågor, ungdomsfrågor och socialpolitik (Ministarstvo za demografiju, obitelj, mlade i socijalnu politiku), som har fastställts som centralmyndighet i Kroatien.

14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?

Du kan kontakta centralmyndigheten och de organ som är behöriga att agera inom ramen för rådets förordning (EG) nr 4/2009.

Kontaktuppgifter till centralmyndigheten:

Ministeriet för befolkningsfrågor, familjefrågor, ungdomsfrågor och socialpolitik (Ministarstvo za demografiju, obitelj, mlade i socijalnu politiku)

Trg Nevenke Topalušić 1

10000 Zagreb

Webbplats: http://www.mspm.hr/

E-post: ministarstvo@mdomsp.hr

Tfn: +385 1 555 7111

Fax: +385 1 555 7222

15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?

15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Nej. Om den underhållsskyldige befinner sig i Kroatien ska ansökan enligt artikel 55 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 skickas till centralmyndigheten i Kroatien via centralmyndigheten i den medlemsstat där sökanden är bosatt.

15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?

Centralmyndigheten i den medlemsstat där sökanden är bosatt skickar ansökan till ministeriet för befolkningsfrågor, familjefrågor, ungdomsfrågor och socialpolitik, som är Kroatiens centralmyndighet för genomförande av rådets förordning (EG) nr 4/2009.

Kontaktuppgifter till centralmyndigheten:

Ministeriet för befolkningsfrågor, familjefrågor, ungdomsfrågor och socialpolitik (Ministarstvo za demografiju, obitelj, mlade i socijalnu politiku)

Trg Nevenke Topalušić 1

1000 Zagreb

Webbplats: http://mdomsp.gov.hr/

E-post: ministarstvo@mdomsp.hr

Tfn: +385 1 555 7111

Fax: +385 1 555 7222

16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?

Ja.

17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?

Ej tillämpligt.

18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?

Sökanden kontaktar medlemsstatens centralmyndighet och rättshjälp beviljas på det område som omfattas av rådets förordning (EG) nr 4/2009 i enlighet med artiklarna 44–47 i förordningen. Vid behov gäller bestämmelserna om kostnadsfri rättshjälp.

19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?

Lagen om genomförande av rådets förordning (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet har antagits (NN nr 127/2013) och ministeriet för befolkningsfrågor, familjefrågor, ungdomsfrågor och socialpolitik har fastställts som centralmyndighet för genomförande av rådets förordning (EG) nr 4/2009.

För mer information, se:

1. Familjelagen (Obiteljski zakon), NN nr 103/15.

2. Verkställighetslagen (Ovršni zakon), NN nr 112/12, 25/13, 93/14.

3. Lagen om lösning av lagkonflikter med andra länders förordningar i samband med vissa förbindelser (Zakon o rješavanju sukoba zakona s propisima drugih zemalja u određenim odnosima) (NN nr 53/91, 88/01).

4. Lagen om kostnadsfri rättshjälp(Zakon o besplatnoj pravnoj pomoći), NN nr 143/2013.

5. Lagen om genomförande av rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (Zakon o provedbi Uredbe Vijeća (EZ) br. 4/2009 u području nadležnosti, mjerodavnog prava, priznanja i izvršenja odluka te suradnji u stvarima koje se odnose na obveze uzdržavanja), NN nr 127/2013.

6. Civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku), NN nr 53/91, 91/92, 58/93, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 84/08, 123/08, 57/11, 148/11, 25/13, 89/14.

7. Lagen om interimistiskt underhåll (Zakon o privremenom uzdržavanju), NN nr 92/14.

 

Den här webbsidan hör till portalen Ditt Europa.

Du får gärna lämna synpunkter på innehållet

Your-Europe

Senaste uppdatering: 16/12/2020

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.