1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?
”Underhållsskyldighet” kan definieras som den skyldighet som enligt lag åligger en person att tillhandahålla en annan person, som befinner sig i behovsställning och till vilken den förstnämnde har ett ”bestämt släktskapsband”, det stöd som den sistnämnde behöver för sitt uppehälle. ”Underhåll” avser inte bara livsmedel utan även allt det som krävs för en människas uppehälle: underhåll, kläder, bostad, hälsovård etc.
Underhållsskyldigheten grundar sig på ett släktskaps- eller svågerlagsförhållande eller en ersättningsskyldighet i händelse av att detta förhållande bryts. Underhållsskyldighet föreligger mellan vissa släktingar och besvågrade personer, mellan makar och mellan personer som lever i ett registrerat samboförhållande. Den grundar sig på ett ”solidaritetsansvar”, som kan väga tyngre i vissa fall.
- Föräldrars skyldighet gentemot sina barn
Det finns två slags underhållsskyldighet i dessa fall:
- Dels en mer vidsträckt, enligt vilken det åligger fadern och modern att utifrån sin respektive förmåga stå för kostnaderna för sina barns bostad, underhåll, hälsovård, tillsyn, uppfostran, utbildning och allsidiga utveckling. Om utbildningen inte fullföljs kvarstår skyldigheten även efter det att barnet blivit myndigt. Denna föreligger oberoende av förälderns tillgångar och oavsett barnets behovsställning. Den är mer vidsträckt i den meningen att den utöver försörjningen av barnet omfattar barnets uppfostran, utbildning etc. (artikel 203 i civillagen).
- Dels en underhållsskyldighet som grundar sig på släktskap och som har anknytning till barnets behovsställning, oberoende av barnets ålder och förälderns tillgångar (artiklarna 205, 207, 208 och 353-14 i civillagen).
- Barns skyldighet gentemot sina föräldrar
Den underhållsskyldighet som gäller för föräldrar gentemot sina barn gäller även i omvänd riktning (artiklarna 205, 207 och 353-14 i civillagen). Barn är följaktligen underhållsskyldiga gentemot en behövande fader eller moder.
Underhållsskyldigheten mellan makar grundar sig på den skyldighet att stödja och hjälpa och den skyldighet att bidra till äktenskapets utgifter som anges i civillagen (artiklarna 2013 och 221 i civillagen). Dessa skyldigheter, som har anknytning till den skyldighet att bo tillsammans som gäller i lika grad för makarna, är ömsesidiga. Om de inte fullgörs kan detta ge upphov till rättsliga åtgärder för att erhålla motsvarigheten till ett fullgörande i form av en talan angående underhåll eller överlåtelse av penningbelopp (artiklarna 213, 221 och 223 i civillagen) – se fråga 10.
- En frånskild makes skyldighet gentemot sin f.d. make
Skillnad görs utifrån typen av äktenskapsskillnad: om äktenskapet upplösts på grund av djup och varaktig söndring eller genom äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan.
- Äktenskapsskillnad på grund av djup och varaktig söndring: Om makarna inte har ingått ett avtal om beviljande av ett eventuellt underhållsbidrag (artikel 301 § 1 i civillagen) kan domstolen, i skilsmässodomen eller i ett senare beslut, på den ”behövande” makens begäran, bevilja ett underhållsbidrag på den andra makens bekostnad (artikel 301 § 2 första stycket i civillagen).
Domstolen kan avslå en begäran om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad om svaranden kan bevisa att käranden har begått ett ”allvarligt fel som omöjliggjort fortsatt samlevnad” (artikel 301 § 2 andra stycket i civillagen).
Inte i något fall ska bidragsbeloppet överstiga en tredjedel av den underhållsskyldige makens inkomster (artikel 301 § 3 tredje stycket i civillagen).
- Äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan: Makarna är inte skyldiga att komma överens om beviljandet av ett bidrag till förmån för endera parten under processen och/eller efter äktenskapsskillnaden. Om de fattar ett sådant beslut står det dem fritt att fastställa bidragets belopp samt betalnings- och fullgörandevillkor, liksom indexeringen av detta och skälen till dess eventuella variation (artikel 1288 första stycket punkt 4 i processlagen). Såvida de inte uttryckligen kommit överens om motsatsen kan domaren på begäran av den ena parten höja, sänka eller dra in det överenskomna bidraget efter domen om äktenskapsskillnad (artikel 1288 tredje stycket i processlagen), oberoende av parternas önskemål, åtminstone om beloppet inte längre är anpassat till de nya omständigheterna. Såvida det inte föreskrivs att bidraget ska indexeras är indexering inte möjlig.
Vilka fall?
Underhållsskyldighet föreligger mellan släktingar i rätt upp- eller nedstigande led (föräldrar/barn, barn/föräldrar, men även barnbarn/mor- eller farföräldrar och vice versa – artiklarna 205 och 207 i civillagen).
Mellan besvågrade personer förekommer följande två fall:
- Den överlevande maken har inom vissa gränser en skyldighet gentemot sin avlidna makes barn, som han eller hon själv inte är förälder till (artikel 203 § 3 i civillagen).
- Svärsöner och svärdöttrar har en skyldighet gentemot sina svärföräldrar och vice versa. Denna skyldighet upphör om svärföräldern gifter om sig eller om den make (som svågerskapsförhållandet utgår från) och de barn som fötts i äktenskapet avlider (artiklarna 206 och 207 i civillagen).
Under vissa omständigheter gäller en skyldighet att med arvet från den avlidne maken betala underhåll till den överlevande maken eller den avlidnes anförvanter i uppstigande led (artikel 205 a i civillagen).
Ett barn för vilket det rättsliga föräldra–barnförhållandet mellan barnet och dess far inte fastställts kan från den man som haft förbindelser med barnets mor under den legala konceptionstiden begära ett bidrag för sitt underhåll, sin uppfostran och sin utbildning (artikel 336 i civillagen).
Om samförståndet mellan de två personerna i ett registrerat samboförhållande rubbas allvarligt kan den enda parten via domare begära underhåll, inom ramen för de interimistiska åtgärder som denne kan vidta. I händelse av att det registrerade samboförhållandet upphör gäller samma sak, inom ramen för de interimistiska åtgärderna (artikel 1479 i civillagen).
2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?
I normala fall upphör underhållsskyldigheten när barnet blir myndigt eller myndighetsförklarat. Den kan dock kvarstå om barnets utbildning inte fullföljts (artiklarna 203 och 336 i civillagen).
3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?
Den underhållsskyldige kan tillmötesgå den underhållsberättigades behov frivilligt. Om så inte är fallet, dvs. i händelse av tvist, oenighet eller upphörande, blir det nödvändigt med rättsliga åtgärder.
Inom ramen för en äktenskapsskillnad på grund av oåterkallelig splittring kan bidrag efter äktenskapsskillnad begäras kompletterande via skilsmässodomaren, antingen genom stämningsansökan eller genom yrkande (artikel 1254 § 1 femte stycket och § 5 i processlagen).
Vid sidan om ett skilsmässoförfarande åligger det fredsdomaren att pröva varje yrkande om underhållsbidrag (artikel 591 punkt 7e i processlagen), med undantag för fall av talan om krav på betalning av ett underhållsbidrag som inte kan tillskrivas släktskap, se fråga 5.
Från och med den 1 september 2014 omfattas alla yrkanden med anknytning till underhållsskyldighet, med undantag för underhållsskyldigheter med anknytning till inkomster för social integration, av familjedomstolens behörighetsområde (artikel 572 a punkt 7e i processlagen), inbegripet talan angående underhåll som inte kan tillskrivas släktskap.
4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?
Talan är personlig för den underhållsberättigade (se framför allt artikel 337 i civillagen). Yrkandet ska personligen lämnas in till domaren av käranden eller dennes advokat (se framför allt artiklarna 1253 b, 1254 och 1320 i processlagen).
Om käranden inte förmår göra detta får kärandens juridiska ombud handla i dennes namn (far, mor, förmyndare, handläggare).
5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?
Fredsdomaren har en allmän behörighet när det gäller rättstvister angående underhållsbidrag (artikel 591 punkt 7 i processlagen), men det finns undantag. Enligt detta antagande ska talan lämnas in till domaren på kärandens hemort, med undantag för om talan syftar till minska eller dra in dessa underhållsbidrag (artikel 626 i processlagen).
Talan som väckts av ett barn gentemot den som haft förbindelser med barnets mor under den legala konceptionstiden (artikel 336 i civillagen) ligger inom behörighetsområdet för tingsrättens ordförande (artikel 338 i civillagen).
Vårdnadsvister, med undantag för sådana som omfattas av brådskande och interimistiska åtgärder, faller inom behörighetsområdet för ungdomsdomstolen (artikel 387 a i civillagen) på den ort där föräldrarna, förmyndarna eller de personer som har vårdnad om barnet (artikel 44 i lagen av den 8 april 1965 om skydd av unga, omhändertagande av underåriga som begått en brottslig handling och skadestånd med anknytning till detta) har sin hemvist.
I händelse av konflikt mellan makar ska yrkandena lämnas in till fredsdomaren (artikel 594 punkt 19 i processlagen) på den ort där makarna hade sin senaste hemvist som gifta (artikel 628 punkt 2 i processlagen), innan skilsmässoförfarandet.
Från det att en begäran om äktenskapsskillnad på grund av oåterkallelig splittring lämnats in är det tingsrättens ordförande som är behörig (artikel 1280 i processlagen), vilket gäller fram till det att äktenskapet upplösts. Däremot är det den domstol vid vilken talan i sak har väckts som ska godkänna de överenskommelser som uppnåtts mellan parterna i ett underhållsmål (artikel 1256 första stycket i processlagen).
Efter den slutgiltiga skilsmässodomen ligger behörigheten hos fredsdomaren och ungdomsdomstolen. Tingsrättens ordförande behåller sin interimistiska behörighet i brådskande ärenden (artikel 584 i processlagen).
Från och med den 1 september 2014 omfattas alla yrkanden med anknytning till underhållsskyldighet, med undantag för underhållsskyldigheter med anknytning till inkomster för social integration, av familjedomstolens behörighetsområde (artikel 572 a punkt 7 i processlagen).
Från och med den 1 september 2014 ska yrkanden mellan parter som är (eller har varit) gifta eller som lever (eller har levt) i ett registrerat samboförhållande samt yrkanden avseende underhållsskyldigheter angående gemensamma barn eller barn för vilka föräldraskapet endast har fastställts vad gäller den ena föräldern i princip tas upp vid den domstol där talan redan har väckts (se artikel 629 a § 1 i processlagen). Det är domstolen på den underåriges hemort (eller i avsaknad av sådan, på den ort där denne har sin stadigvarande hemvist) som är behörig när det gäller yrkanden om underhållsskyldigheter gentemot en underårig. Om parterna har flera barn ligger behörigheten avseende samtliga yrkanden hos den domstol där talan först väcktes (artikel 629 a § 2 i processlagen). Om underhållsskyldigheterna avser andra underhållsberättigade ska tvisten tas upp vid domstolen på den ort där svaranden har sin hemvist eller på den ort där paret hade sin senaste hemvist som gifta eller senaste gemensamma hemvist (artikel 629 a § 4 i processlagen).
6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?
Se fråga 4. Beroende på den talan som väckts ska yrkandet läggas fram genom kallelse från stämningsman eller en inlaga. En advokats medverkan är inte obligatorisk.
7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?
Du måste betala avgifterna för att inleda en process. Det går inte att fastställa beloppet för samtliga utgifter, som beror på vad för slags talan som väckts, rättegångskostnaderna och rättshjälpskostnaderna, om en advokat har anlitats. Vad gäller rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna gäller reglerna i allmän lag (se rättshjälp – Belgien).
8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?
Stödet är utformat som ett underhållsbidrag. I vissa fall kan detta bidrag kapitaliseras (artikel 301 § 8 i civillagen). I undantagsfall kan det verkställas in natura (artikel 210 i civillagen).
- Avseende bedömningen av stödet och indexeringen
Det finns ingen skala. Underhåll beviljas endast i förhållande till den underhållsberättigades behov och den underhållsskyldiges förmögenhet (artiklarna 208 och 209 i civillagen).
Fäders och mödrars skyldighet (artikel 203 i civillagen) fastställs i förhållande till deras förmåga och denna skyldighet ska omfatta barns bostad, underhåll, hälsovård, tillsyn, uppfostran, utbildning och allsidiga utveckling (till dess att utbildningen fullföljts). Detta bidrag ska vara utformat som ett schablonmässigt månadsbidrag till förmån för den ”vårdnadshavande” föräldern.
Varje far eller mor kan agera i sitt eget namn för att från den andre begära dess bidrag till kostnaderna för bostad, underhåll etc. (artikel 203 a § 2 i civillagen).
Det bidragsbelopp som ska betalas av den som har haft förbindelser med barnets mor under den legala konceptionstiden ska fastställas utifrån barnets behov och den underhållsskyldiges tillgångar, möjligheter och sociala situation (artiklarna 336, 339 och 203 a i civillagen).
Enligt lagen är det uttryckligen tillåtet för makar som befinner sig i ett skilsmässoförfarande att när som helst ingå en överenskommelse om beviljande av ett eventuellt underhållsbidrag, om beloppet för detsamma och om villkoren enligt vilka det överenskomna beloppet kan komma att ändras (artikel 301 § 1 i civillagen och artikel 1256 första stycket och artikel 1288 punkt 4 i processlagen). Den domstol som dömer i målet får emellertid vägra att godkänna dessa om de uppenbarligen strider mot barnens intressen (artiklarna 1256 andra stycket och 1290 andra och femte stycket i processlagen).
Vid domstolsavgörande ska den domare som fastställer underhållsbidragets belopp i konkreta termer emellertid ta hänsyn till kriterier avseende beräkning och begränsningar. Underhållsbidraget ska i princip täcka åtminstone vad som motiveras av mottagarens ”behovsställning” (artikel 301 § 3 första stycket i civillagen).
Inte i något fall ska underhållsbidragets belopp överstiga en tredjedel av den underhållsskyldige makens inkomster (artikel 301 § 3 slutet av andra stycket i civillagen). Underhållsbidragets varaktighet är begränsad till äktenskapets motsvarighet. Vid exceptionella omständigheter kan domaren förlänga bidragets varaktighet (artikel 301 § 4 i civillagen).
Indexering är obligatorisk i samband med äktenskapsskillnad på grund av oåterkallelig splittring och föräldrars underhållsbidrag. Referensindex är i princip konsumentprisindex, men domaren får enligt lagen tillämpa ett annat system för anpassning till levnadsomkostnaderna (artiklarna 301 § 6 första stycket och 203 c första stycket i civillagen) och parterna får enligt överenskommelse avvika från detta (artikel 203 c § 1 i civillagen).
Enligt lagen får bidraget höjas, sänkas eller dras in på begäran av endera parten (utifrån de allmänna skäl som anges i artikel 301 § 7 första stycket i civillagen och artikel 1293 första stycket i processlagen).
9 Hur och till vem betalas underhållet ut?
Underhållsbidraget ska betalas till den som är underhållsberättigad eller till dennes företrädare. Det ska betalas ut som ett månatligt underhåll. Det får även kapitaliseras i vissa fall (se fråga 8).
10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?
En underhållsberättigad som innehar ett verkställighetsbeslut kan begära indrivning av sin fordran. Under vissa omständigheter kan det bli fråga om utmätning av lös respektive fast egendom tillhörande den underhållsskyldige om denne inte verkställer underhållsbeslutet (artikel 1494 i processlagen). Det kan rent av fattas beslut om verkställighet av utsökning hos tredje man, till exempel den underhållsskyldiges arbetsgivare (artikel 1539 i processlagen). Dessutom ska en underhållsberättigad som ännu inte har tillgång till ett verkställighetsbeslut på vissa villkor kunna begära kvarstad, så att dennes rättigheter till indrivning av framtida underhåll garanteras (artikel 1413 i processlagen).
Slutligen har en förenklad verkställighetsmekanism inrättats. Den gäller överlåtelse av penningbelopp, det vill säga att tillstånd ges till den underhållsberättigade att inom vissa gränser direkt uppbära den underhållsskyldiges inkomster eller eventuella andra belopp som en tredje part är skyldig. Överlåtelse av penningbelopp tillämpas vid rättsliga underhållsskyldigheter mellan makar eller före detta makar (artiklarna 220 § 3, 221, 223, 301 § 11 i civillagen och artikel 1280 i processlagen) avseende underhålls-, uppfostrings- och utbildningsskyldigheter gentemot barn – liksom vid rättslig prövning mellan föräldrar enligt vad som anges i artikel 203 a i civillagen – och vid rättsliga underhållsskyldigheter mellan anförvanter i upp- respektive nedstigande led (artikel 203 b i civillagen).
Slutligen innehåller strafflagen en artikel om underlåtenhet att uppfylla underhållsskyldighet gentemot make eller barn (artikel 391 a i strafflagen), i enlighet med vilken det går att lagföra varje person som enligt ett slutgiltigt domstolsbeslut har dömts att tillhandahålla ett underhållsbidrag och som uppsåtligen har dröjt mer än två månader med att iaktta förfallodagen.
11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?
I artikel 2277 i civillagen anges att resterande räntor avseende underhållsbidrag preskriberas efter 5 år.
Underhållsbidrag som beviljats i domstol omfattas av en tioårig preskriptionsfrist (artikel 2262 a i civillagen).
De ställs in mellan makar under äktenskapet (artikel 2253) och avbryts vid delgivning av en kallelse att inställa sig inför rätta, ett betalningsföreläggande eller ett beslagtagande (artiklarna 2244 och 2248) samt vid inlämning av inlagor i ett domstolsärende av den underhållsberättigade och en betalning från den underhållsskyldiges sida.
I princip ska den underhållsskyldige i enlighet med artiklarna 7 och 8 i lagen om inteckningar av den 16 december 1851 fullgöra sina åtaganden utifrån sin samlade förmögenhet.
Enligt artikel 1408 i processlagen undantas emellertid viss materiell egendom som den underhållsskyldige och dennes familj behöver för sitt vardagliga liv, utövandet av sitt yrke eller fullföljandet av sin egen utbildning eller sina egna studier eller motsvarigheten för de barn som den underhållsskyldige har ansvar för och som lever under samma tak från lagföring från underhållsberättigades sida.
Enligt artikel 1409 § 1 i processlagen föreskrivs oöverlåtbarhet och ett partiellt undantag från utmätning för inkomster från arbete och annan verksamhet.
I enlighet med artikel 1412 i processlagen är emellertid å ena sidan reglerna för undantag från utmätning ogiltiga beträffande den underhållsberättigade, medan denne å andra sidan åtnjuter ett ovedersägligt företräde gentemot den underhållsskyldiges övriga fordringsägare. Om det yrkas på en överlåtelse av penningbelopp mot en person vars fordringar redan är föremål för överlåtelser eller utmätning kan domstolen dock undersöka den underhållsskyldiges övergripande situation, dennes fordringsägares behov, i synnerhet beträffande underhåll, och fördela de överlåtna eller utmätta beloppen jämnt mellan dessa (artikel 1390 a femte stycket i processlagen).
I händelse av att den underhållsskyldige är betalningsoförmögen kan denne bli föremål för kollektiv skuldreglering (artiklarna 1675/2 och följande i processlagen). Inom denna ram kan domstolen vid behov besluta om skuldeftergift, inbegripet i fråga om restskulder avseende underhållsbidrag, dock utan att detta berör underhållsskulder.
Utmätning kan äga rum i syfte att erhålla betalning avseende utlöpande betalningsfrister i fråga om bidraget efter hand som de löper ut (artikel 1494 andra stycket i processlagen).
12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?
Om den underhållsberättigade inte lyckas erhålla betalningen, trots de metoder som anges ovan, kan denne vända sig till avdelningen för underhållskrav, Service des créances alimentaires (vid den federala finansmyndigheten Service public fédéral Finances). Denna avdelning har i uppdrag att bevilja förskott med anknytning till en eller flera fastställda betalningsdagar för underhållsbidrag och att uppbära eller driva in beviljade förskott samt överskott och restskulder avseende underhållskrav på den underhållsskyldiges bekostnad.
13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?
Avdelningen för underhållskrav kan träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet. Avdelningen kräver samtidigt att den underhållsskyldige ska betala underhållet och restskulderna. Antingen betalar den underhållsskyldige underhållet till avdelningen eller så drivs underhållet in med hjälp av kronofogden. I det senare fallet går det naturligtvis inte att garantera ett resultat, utan detta beror på den underhållsskyldiges finansiella situation.
14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?
14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?
Följande myndighet är den centralmyndighet som avses inom ramen för New York-konventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet av den 20 juni 1956, rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar:
Service public fédéral Justice
Service de coopération judiciaire internationale en matière civile
Boulevard de Waterloo, 115
1000 Bryssel
14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?
Sökanden eller dennes rådgivare kan ta kontakt via brev, telefon (+32 (0)2 542 65 11), fax (+32 (0)2 542 70 06) eller e-post ( aliments@just.fgov.be eller alimentatie@just.fgov.be) med den behöriga avdelning som anges ovan.
15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?
15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?
En sökande som bor i ett annat land än Belgien ska vända sig till den centralmyndighet i sitt hemland som ansvarar för tillämpningen av de konventioner och den förordning som anges ovan. Sökanden kan inte vända sig direkt till en organisation eller myndighet i Belgien.
15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?
Svaret är nej (se ovan)
16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?
Ja.
17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?
18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?
När centralmyndigheten mottar en ansökan översänder denna vid behov, efter att ha tagit redan på var den underhållsskyldige befinner sig och/eller har sina tillgångar i Belgien, ansökan till den rättshjälpsbyrå som är behörig på den berörda orten. Om ett underhållskrav avseende barn lämnats in via centralmyndigheterna kommer denna rättshjälp att beviljas utan kontroll av mottagarens inkomstnivå. Detta stöd omfattar advokatarvoden och rättegångskostnader.
I övriga fall uppmanas den sökande som önskar erhålla rättshjälp att översända en ansökan om detta till centralmyndigheten, i enlighet med direktiv 2002/8/EG.
19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?
Centralmyndigheten har först och främst som uppgift att informera om hur regelverket fungerar, dels inom det egna systemet, dels i den medlemsstat beträffande vilken frågor ställs. Centralmyndigheten har resurser för att direkt eller indirekt lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade samt för att erhålla relevant information om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomster och/eller förmögenhet.
Ett försök till uppgörelse i godo anordnas vid sidan av det rättsliga förfarandet vid ett meningsutbyte mellan parterna och närmare bestämt avseende den rättssökande partens angelägenheter, i samband med domstolens utfrågningar. Vid behov anordnar centralmyndigheten en uppföljning i syfte att främja kontinuerlig verkställighet av underhållsdomar.
Centralmyndigheten kan underlätta erhållandet av skriftliga eller andra bevis samt delgivning och anmälan av handlingar genom att tillhandahålla information om de inhemska lagbestämmelser som gäller, och även om tillämpningsföreskrifter avseende olika internationella instrument som är i kraft.
Nödvändiga och interimistiska åtgärder som syftar till att garantera resultat i ett pågående underhållsärende kan vidtas inom ramen för det mandat som centralmyndigheten beviljar kärandens ombud vid belgiska domstolar.
Vid behov kan centralmyndigheten tillhandahålla den kärande parten information om tillvägagångssättet för att fastställa föräldraskapsförhållandet mellan ett barn och en förmodad fader.
