Underhåll till familjemedlemmar

Österrike
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad omfattar begreppen ”underhåll” och ”underhållsskyldighet” i praktiken? Vem måste betala underhåll till vem?

Underhållet ska täcka alla rimliga materiella behov, det vill säga sådana som är nödvändiga och normala, varvid de aktuella levnadsförhållandena ska beaktas. Underhållet omfattar särskilt livsmedel, kläder, bostad (inbegripet värme och ström), hälsovård och hygienartiklar och betalning av tilläggsbelopp för socialförsäkring, fritid och rekreation, kulturella aktiviteter, idrottsutövning, kommunikation och massmedia (telefon, radio, TV, internet) samt utbildning och vidareutbildning. Underhållet omfattar inte bidrag till sparande eller privat pensionsförsäkring.

Underhållsskyldighet innebär en skyldighet att betala rimligt underhåll. Rätten till underhåll beror dels på den underhållsberättigades konkreta behov och dels på den underhållsskyldiges betalningsförmåga.

Följande personer är underhållsskyldiga:

  • Föräldrar gentemot sina barn och barnbarn.
  • Barn gentemot sina föräldrar och far- och morföräldrar.
  • Makar och registrerade partner sinsemellan.

2 Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Skiljer sig underhållsreglerna åt i fråga om barn och vuxna?

Det finns inte någon fastställd åldersgräns. Barn har rätt till underhåll till dess att de kan försörja sig själva.

Rätten till underhåll för minderåriga och vuxna skiljer sig framför allt åt vad gäller rättslig prövning och verkställighet.

3 Ska jag vända mig till en behörig myndighet eller domstol för att få underhåll? Hur går det till i stora drag?

Talan om underhåll ska väckas vid domstol.

Vid tvist mellan makar eller registrerade partner ska talan väckas vid allmän domstol. Domstolen, och i praktiken en domare, avgör målet genom att meddela dom efter bevisupptagning. Dessutom kan parterna i samband med ett mål om underhåll eller äktenskapsskillnad, respektive upplösning av ett partnerskap, även ansöka om interimistiskt underhåll. I sådana fall prövar domstolen ansökan i ett intygsförfarande.

Underhållskyldighet gentemot barn, även myndiga barn, kan göras gällande i ett rättsvårdsärende (Außerstreitverfahren). Familjedomstolen, i praktiken en domstolstjänsteman, fattar beslut efter bevisupptagning. Ett barn kan dessutom begära underhåll interimistiskt genom ansökan om ett föreläggande i samband med ett mål om underhållsskyldighet. Domstolen ska besluta om en sådan ansökan efter ett intygsförfarande. Minderåriga barn kan även begära interimistiskt underhåll oberoende av ett mål om underhållsskyldighet.

4 Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning?

En ansökan om fastställande eller verkställighet av underhåll för minderåriga barn kan göras av den juridiska vårdnadshavaren, det vill säga den person som tar hand om barnet. Med vårdnadshavarens godkännande kan även barn- och ungdomsmyndigheten (Kinder- und Jugendhilfeträger) företräda barnet.

För ett sådant biträde i mål om underhållsskyldighet krävs i övriga fall en fullmakt eller ett särskilt ombud enligt lag (förmyndare).

5 Om jag tänker ta ärendet till domstol, hur vet jag vilken domstol som är behörig?

Domstolars behörighet i mål om underhållsskyldighet är fastställd i lag.

Enligt § 114 i lagen om behörighet för allmänna domstolar i tvistemål (Jurisdiktionsnorm, nedan kallad JN) är familjedomstolen även behörig att fatta beslut om lagstadgade underhållsbidrag för minderåriga barn. För lagstadgade underhållsbidrag till övriga personer som är besläktade i rakt uppstigande eller nedstigande led är den allmänna domstol vars domkrets den underhållsberättigade tillhör behörig. Den berörda personens bosättningsort eller stadigvarande vistelseort är avgörande då det fastställs vilken domstol som är behörig.

Vad gäller underhåll för makar eller registrerade partner är enligt § 76a JN den domstol behörig vid vilken ett mål om äktenskapsskillnad, respektive upplösning av partnerskapet har inletts. Om inget sådant mål pågår, är den allmänna domstolen vid svarandens hemvist behörig (§§ 65–71 JN).

6 Måste jag gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat, ett särskilt organ eller en central eller lokal myndighet)? Om inte, hur går man tillväga?

Underhåll för barn: I första instans krävs inte att parterna har något ombud. Om parterna väljer att ha ett ombud i förfaranden där värdet av yrkandet överstiger 5 000 euro, krävs att ombudet är advokat (relativ skyldighet att anlita advokat § 101 stycke 1 i lagen om rättsvård, Außerstreitgesetz, nedan kallad AußStrG). Vid ett mål om överklagande krävs biträde av advokat.

Underhåll för makar eller registrerade partner: I första instans krävs inte att parterna har något ombud. Om parterna väljer att ha ett ombud i förfaranden där värdet av yrkandet överstiger 5 000 euro, krävs att ombudet är advokat (relativ skyldighet att anlita advokat § 29 stycke 1 i civilprocesslagen, Zivilprozessordnung, nedan kallad ZPO). Vid ett mål om överklagande krävs biträde av advokat.

7 Måste jag betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket? Om mina ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan jag då få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna?

Vid mål om underhållsskyldighet fastställs rättegångsavgiften på grundval av värdet av det tillerkända underhållsbidraget. Avgiften beräknas således på grundval av det underhållsbidrag som tillerkänts för tidigare perioder. Vad gäller framtida underhåll är utgångspunkten det sammanlagda årliga underhållet. Om underhållet tillerkänns för en kortare period än ett år ska beräkningsunderlaget vara det sammanlagda beloppet (anmärkning 1 till taxa 7 i lagen om domstolsavgifter [Gerichtsgebührengesetz, nedan kallad GGG] i mål om underhåll till barn, § 15.5 GGG i mål om underhåll till makar eller registrerade partner).

Vad gäller avgiftens storlek görs skillnad mellan mål om underhåll till barn i rättsvårdsärenden och mål om underhåll till makar eller registrerade partner.

I förfaranden som rör underhåll till barn är en minderårig sökande (under 18 år) befriad från avgifter.

För myndiga sökande utgör den fasta avgiften vid beslut om underhåll samt förlikningar 0,5 % av det tillerkända underhållsbidraget (taxa 7 i lagen om domstolsavgifter). I sådana fall där ett underhållsbidrag som redan tillerkänts genom en lagakraftvunnen slutgiltig dom eller en förlikning höjs på grund av en ny ansökan, utgör beräkningsunderlaget skillnaden mellan det tillerkända beloppet och det belopp som betalats innan.

Exempel: Ett framtida underhåll på 250 euro per månad beviljas.

Fast avgift 15 euro (250 euro * 12 * 0,05)

Om en myndig underhållsskyldig person ansöker om nedsättning av underhållsbidraget utgör den fasta avgiften 14,40 euro. Den bortfaller helt om sökandens ansökan om bidragsnedsättning blir godkänd (anm. 3 till taxa 7 i lagen om domstolsavgifter).

I mål om underhåll till makar eller registrerade partner ska taxa 1 i lagen om domstolsavgifter tillämpas. Den fasta avgiften ska endast erläggas när talan väcks. Avgiften beräknas enligt den skala som anges i beräkningsunderlaget. Som illustration återges avgiften enligt taxa 1 i lagen om domstolsavgifter (i dess lydelse 1.12.2018) i utdrag:

Tvisteföremålets värde – avgiftens storlek

upp till 150 euro – 23 euro

över 150 euro upp till 300 euro – 45 euro

över 300 euro upp till 700 euro – 64 euro

över 700 euro upp till 2 000 euro – 107 euro

över 2 000 euro upp till 3 500 euro – 171 euro

över 3 500 euro upp till 7 000 euro – 314 euro

över 7 000 euro upp till 35 000 euro – 743 euro

över 35 000 euro upp till 70 000 euro – 1 459 euro

Efter ansökan ska rättshjälp beviljas i tvistemål enligt §§ 63–73 ZPO om en part inte kan betala kostnaderna för förfarandet utan att det påverkar den nödvändiga försörjningen. Enligt § 7 stycke 1 AußStrG ska dessa bestämmelser tillämpas analogt vid rättsvårdsärenden (exempelvis i mål om underhåll till barn).

Den nödvändiga försörjningen är ett abstrakt värde som ligger mellan den statistiskt genomsnittliga inkomsten från en anställd arbetstagare och existensminimumet. Den berörda parten anses inte ha möjligheter till nödvändig försörjning om parten och dennes underhållsberättigade familj inte ens klarar av att leva anspråkslöst, varvid det ska beaktas om personen ifråga har realiserbara tillgångar eller möjligheter att spara ihop penningbelopp om förfarandet pågår under en längre tid. Rättshjälp kan även beviljas till viss del.

Rättshjälpen ska endast beviljas om processen inte förefaller uppenbart obefogad eller helt saknar utsikter att lyckas för kärandens eller svarandens del. Rättshjälp kan beviljas både till fysiska och juridiska personer. Partens nationalitet saknar betydelse.

Rättshjälpen omfattar i synnerhet tillfällig befrielse från betalning av domstolsavgifter, ersättning till vittnen, sakkunniga och tolkar, men även partens resekostnader om det krävs att denne närvarar personligen. Om det i lag föreskrivs ett biträde av advokat (exempelvis när värdet av yrkandet överstiger 5 000 euro eller i förfaranden vid appellationsdomstol) eller om det mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet förefaller föreligga ett behov ska en österrikisk advokat tillfälligt ställas till förfogande utan kostnad. Advokatens verksamhet omfattar även juridisk rådgivning före processen i syfte att åstadkomma en förlikning.

I § 71 ZPO föreskrivs att den part som erhållit rättshjälp helt eller delvis ska betala tillbaka de avgifter från vilka denne tillfälligt befriats och vilka ännu inte betalats, samt att den berörda parten ska betala vedertagen taxa för den advokat som ställts till förfogande om och när vederbörande kan göra det utan att det påverkar den nödvändiga försörjningen. Skyldigheten att betala tillbaka rättshjälpen upphör när det har gått tre år sedan förfarandet avslutades. För att kontrollera huruvida villkoren för återbetalning är uppfyllda kan domstolen fastställa en rimlig frist inom vilken parten ska inkomma med en ny inkomstdeklaration samt styrka denna genom rimliga intyg.

8 Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Hur görs det i så fall (t.ex. genom automatisk indexering)?

Domstolen ska fastställa underhållet som en kontant ersättning. Boendeföräldern sköter hushållet och bidrar därigenom till försörjningen. Den andra föräldern är skyldig att betala ett kontant underhållsbidrag.

Underhållsbeloppet till barnet beror på föräldrarnas betalningsförmåga och barnets behov och ska fastställas i varje enskilt fall. I rättspraxis har det utvecklats procentsatser som vägledning, enligt vilka den underhållsskyldige av sin månadsinkomst (netto) ska betala 16 % för barn under 6 år, 18 % för barn mellan 6 och 10 år, 20 % för barn mellan 10 och 15 år och 22 % för barn över 15 år. Om den som ska betala underhåll är underhållsskyldig för flera personer beaktas detta genom en minskning av den aktuella procentsatsen. För varje ytterligare underhållsberättigat barn under 10 år dras 1 procentenhet av, för barn över 10 år 2 procentenheter och för en underhållsberättigad make beroende på den egna inkomsten 0–3 procentenheter. Enligt rättspraxis upphör rätten till underhållsbidrag (den så kallade lyxgränsen) vid ungefär det dubbla eller tredubbla av det fastställda genomsnittliga behov som även har utvecklats i rättspraxis. Den justeras årligen och uppgår fr.o.m. 1.7.2019 månatligen för barn

  • upp till 3 år: 212,00 euro
  • 3–6 år: 272,00 euro
  • 6-10 år: 350,00 euro
  • 10-15 år: 399,00 euro
  • 15-19 år: 471,00 euro
  • 19-25 år: 590,00 euro

Under pågående äktenskap eller registrerat partnerskap ska underhåll till makar eller registrerade partner även fastställas i varje enskilt fall mot bakgrund av den underhållsskyldiges betalningsförmåga och den underhållsberättigades behov. Enligt de procentsatser som har utvecklats som vägledning i rättspraxis uppgår rätten till underhåll för den part som tjänar minst till 40 % av familjens sammanlagda inkomster (båda makarnas nettoinkomster) med avdrag för de egna inkomsterna. Om en av parterna endast sköter hushållet utan egen inkomst, har denne rätt till en tredjedel (33 %) av den andra partens nettoinkomster. Ytterligare försörjningsskyldigheter ska beaktas (genom avdrag från procentsatserna).

9 Hur och till vem betalas underhållet ut?

Underhållsbidrag ska betalas i förskott varje månad, jfr. § 1418 i den allmänna civillagen (Allgemeines Bürgerliches Gesetzbuch, nedan kallad ABGB), § 70 i äktenskapslagen (Ehegesetz), § 22 stycke 1 i lagen om registrerat partnerskap (Eingetragene Partnerschaft-Gesetz, EPG). Betalningen ska göras till den underhållsberättigade personen eller dennes företrädare (förälder, förmyndare).

10 Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala?

Efter att underhållet fastställts genom tredskodom kan det verkställas enligt de allmänna utmätningsreglerna (exekutionsförfarande).

11 Vilka eventuella begränsningar i fråga om verkställighet finns, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister?

Gäldenären har alltid rätt att behålla existensminimum (förbehållsbelopp). Existensminimumet fastställs på grundval av flera faktorer och anpassas årligen. Enligt § 291b i lagen om verkställighet (Exekutionsordnung, EO) har gäldenären vid en utmätning på grund av en i lag föreskriven underhållsskyldighet endast rätt att behålla 75 % av existensminimum. De löpande lagstadgade underhållskraven ska betalas direkt och proportionerligt från det belopp som utgör skillnaden mellan detta nedsatta existensminimum och det normala existensminimumet, oberoende av deras prioritet och i enlighet med de löpande månatliga underhållsbidragen. I detta avseende prioriteras underhåll framför andra fordringar.

Ersättningskrav som grundar sig på ett slutgiltigt domstolsbeslut (och som förfallit till betalning) preskriberas efter 30 år och kan således verkställas inom denna frist.

Det föreligger inte några särskilda preklusionsfrister vid verkställighet av underhållsbidrag.

12 Finns det något organ eller någon myndighet som kan hjälpa mig att driva in underhållet?

Vid fastställande eller verkställighet av underhållsbidrag för minderåriga barn företräder barn- och ungdomsmyndigheten barnet om den lagstadgade vårdnadshavaren har gett sitt skriftliga samtycke.

13 Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe för att betala hela eller en del av underhållet?

Syftet med bidragsförskott är att säkerställa underhållet för minderåriga barn om en förälder inte alls (eller inte regelbundet) uppfyller sin betalningsskyldighet. Bidragsförskott beviljas av staten efter ansökan. Den förälder som har behörighet att företräda barnet ska inlämna ansökan till en domstol i barnets namn.

Rätt att ansöka om bidragsförskott har minderåriga barn som

har sin sedvanliga hemvist i Österrike,

är österrikiska medborgare eller medborgare i en EU-/EES-medlemsstat eller är statslösa och

inte bor tillsammans med den underhållsskyldige.

Bidragsförskottet beviljas i högst fem år från och med den månad då ansökan gjordes och betalas ut i förskott till den berättigade personen av regionöverdomstolen (Oberlandesgericht) den första dagen varje månad.

14 Vad händer om jag bor i en medlemsstat och den underhållsskyldige bor i ett annat EU-land?

Om den underhållsskyldige bor utomlands och det inte heller finns några tillgångar som kan utmätas i Österrike, krävs det en exekution i utlandet. Även i detta avseende ska ansökan göras till centralmyndigheten (§ 8 i 2014 års lag om utlandsunderhållsbidrag, Auslandsunterhaltsgesetz 2014).

14.1 Kan man få hjälp av en myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Inte bara barn- och ungdomsmyndigheterna (inom regionalförvaltningen, Bezirkshauptmannschaften, respektive kommunalförvaltningen, Magistrate) utan även underrätterna stödjer underhållsberättigade när de ska göra gällande eller söka verkställighet av sina krav. Centralmyndigheten vidarebefordrar ansökningarna till utlandet.

14.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen?

Under myndigheternas och domstolarnas besökstider. Centralmyndigheten lämnar information via telefon eller e-post.

15 Vad händer om jag bor utomlands och underhållsmottagaren bor i medlemsstaten?

Så snart ansökan har inkommit till den behöriga domstolen behandlas du i princip på samma sätt som en underhållsmottagare som är bosatt i landet.

Ansökningar vidarebefordras till domstolen från centralmyndigheten. Domstolen beviljar i förekommande fall rättshjälp och ger det behöriga advokatsamfundet i uppdrag att utse en advokat som ombud. Ombudet för den utländska underhållsmottagaren är förtrogen med det österrikiska rättssystemet. Det ankommer på detta ombud att inkomma med ytterligare ansökningar, överföra utbetalat underhållsbidrag och informera om förfarandet (§ 9 i 2014 års lag om utlandsunderhållsbidrag).

15.1 Kan man vända sig direkt till en sådan myndighet eller organisation i medlemsstaten?

Eftersom det i princip är frågan om ett samarbete mellan två centralmyndigheter ankommer det i första hand på myndigheterna i bosättningsmedlemsstaten att tillhandahålla stöd.

15.2 Hur kontaktar man den myndigheten eller organisationen och vilken form av hjälp kan bli aktuell?

Frågan saknar betydelse.

16 Är medlemsstaten bunden av Haagprotokollet från 2007?

Ja.

17 Om medlemsstaten inte är bundet av Haagprotokollet från 2007, vilken lag är då tillämplig på underhållskrav enligt internationella regler på privaträttens område? Vilka motsvarande internationella privaträttsliga regler gäller?

Frågan saknar betydelse.

18 Vilka regler gäller i fråga om möjlighet till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister inom EU (enligt kapitel V i underhållsförordningen)?

Fram till den 1 augusti 2014 var endast bestämmelserna i detta kapitel direkt tillämpliga. Efter ovannämnda datum regleras detta i praktiken även i § 10 ff. i den österrikiska lagen om utlandsunderhållsbidrag från år 2014 i Österrikes officiella kungörelseorgan BGBl I nr 34/2014.

19 Vilka åtgärder har medlemsstaten vidtagit, för att se till att de uppgifter som beskrivs i artikel 51 i underhållsförordningen kan utföras?

Genom införandet av 2014 års lag om utlandsunderhållsbidrag har förfarandet förenklats så att avdelning I 10 vid det federala justitieministeriet kan behandla det stigande antalet fall med oförändrad personalstyrka.

Senaste uppdatering: 12/08/2020

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
De EU-länder som ansvarar för det nationella innehållet på den här webbplatsen håller på att uppdatera delar av sitt innehåll mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur EU. Det kan dock ta ett tag innan vi har uppdaterat alla sidor.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats