Insolvens/konkurs

Slovakien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Mot vem kan insolvensförfaranden inledas?

I Slovakien kan tre typer av insolvensförfaranden inledas mot en gäldenär.

2 Under vilka förutsättningar kan man inleda ett insolvensförfarande?

Villkor för att inleda de olika insolvensförfarandena:

Villkor för konkursförklaring eller konkursförvaltning:

  • Förfarandet för att försätta ett företag i konkurs eller ställa det under förvaltning (nedan kallat konkursförfarandet) består av två etapper. Den första etappen inleds med en konkursansökan och pågår fram till meddelandet av ett konkursbeslut. Denna andra etappen inleds när konkursbeslutet meddelas och pågår fram till dess att konkursförfarandet avslutas.
  • Villkoren för att den första etappen är att det finns en person som har rätt att ansöka om inledande av ett konkursförfarande (om förfarandet inleds efter ansökan), att gäldenären på goda grunder kan antas vara insolvent och att ett förskott har betalats till domstolen.
  • Villkoren för den andra etappen (meddelandet av ett konkursbeslut) är att det finns flera borgenärer, att gäldenären är överskuldsatt eller saknar tillräcklig likviditet och att det finns tillräckliga tillgångar för att täcka kostnaderna för konkursförfarandet.
  • Person som har rätt att ansöka om konkurs: konkursförfarandet kan inledas med eller utan ansökan. En konkursansökan kan inges av gäldenären, en borgenär, en likvidator eller någon annan person som anges i lagstiftningen. Ett konkursförfarande utan ansökan inleds framför allt efter en misslyckad rekonstruktion. I så fall meddelar domstolen i ett gemensamt beslut att ett konkursförfarande har inletts och att företaget har försatts i konkurs.
  • Ansökan måste uppfylla de allmänna och särskilda formkraven. De sistnämnda beror på vem som inger ansökan. Om ansökan inges av en borgenär måste ansökan innehålla bevis på gäldenärens bristande likviditet. Om ansökan inges av gäldenären (vid bristande likviditet eller överskuldsatthet) måste ansökan innehålla en förteckning över gäldenärens tillgångar, skulder, närstående parter och i förekommande fall den senaste redovisningen.
  • Innan ansökan inges måste sökanden sätta in förskottet på domstolens bankkonto.
  • Insolvens innebär att gäldenären har kommit på obestånd, dvs. att gäldenären är överskuldsatt eller saknar tillräcklig likviditet. En gäldenär är överskuldsatt om gäldenären är skyldig att föra räkenskaper i enlighet med tillämplig lagstiftning (lag nr 431/2002 om redovisning), har fler än en borgenär och skulderna överstiger tillgångarna. En juridisk person har bristande likviditet om denna ligger mer än 30 dagar efter med två eller fler betalningar till fler än en borgenär. En fysisk person har bristande likviditet om han eller hon 180 dagar efter förfallodagen inte kan betala minst en ekonomisk skuld.
  • Tillräckliga tillgångar – om det råder tvivel kring huruvida tillgångarna räcker för att täcka kostnaderna för konkursförfarandet utser domstolen en tillfällig förvaltare för att utreda frågan.

Villkor för att inleda rekonstruktion:

I likhet med konkursförfarandet består rekonstruktionsförfarandet av två etapper. I den första etappen (när rekonstruktionen inleds) bedömer domstolen om villkoren för rekonstruktion är uppfyllda. Detta inleds med att en berättigad person (gäldenären eller borgenären) inger en ansökan om rekonstruktion tillsammans med en rekommendation från förvaltaren om att gäldenären bör bli föremål för rekonstruktion. Den andra etappen inleds när rekonstruktion har beviljats och gäldenären, under överinseende av förvaltaren och domstolen och i samarbete med borgenärer, har upprättat, diskuterat och godkänt en rekonstruktionsplan samt fått denna bekräftad av domstolen.

  • Gäldenären kan ansöka om rekonstruktion om gäldenären har bett om förvaltarens utlåtande och förvaltaren i ett utlåtande som inte får vara mer än 30 dagar gammalt rekommenderade rekonstruktion.
  • En borgenär kan ansöka om rekonstruktion om borgenären har bett om förvaltarens utlåtande och förvaltaren i ett utlåtande som inte får vara mer än 30 dagar gammalt rekommenderade rekonstruktion och gäldenären har gått med på att inge ansökan.

Villkor för att inleda skuldsanering:

För att inleda skuldsanering måste följande villkor vara uppfyllda: Gäldenären är en fysisk person (en egenföretagare eller en konsument), ett konkursförfarande har avslutats, gäldenären har ansökt om skuldsanering och har fullgjort sina skyldigheter i konkursförfarandet. Gäldenären har dock inte rätt att befrias från skyldigheten att betala skulderna om konkursförfarandet avslutades på grund av att gäldenärens tillgångar inte räckte för att täcka fordringarna mot konkursboet. Andra villkor är att gäldenären har bristande likviditet och har anmält detta, att det har gått minst tio år sedan den senaste skuldsaneringen, att det pågår utmätning (dvs. beslagtagande av varor) eller liknande förfaranden mot gäldenären samt att gäldenären inte avtjänar ett fängelsestraff.

  • Ansökan kan inges tillsammans med en ansökan om konkurs, eller under ett konkursförfarande, så länge detta inte har avslutats. Ansökan ska inges av gäldenären. Gäldenären måste dock företrädas av centrumet för rättshjälp (Centrum právnej pomoci), och måste inge ansökan på elektronisk väg.
  • Gäldenären befrias från skyldigheten att betala sina skulder när domstolen meddelar ett konkursbeslut (skuldsanering via konkurs) eller fastställer en betalningsplan (skuldsanering via en betalningsplan). Inga andra domstolsavgöranden krävs för skuldsanering.
  • Fullgörandet av skyldigheter: Domstolen beviljar en ansökan om skuldsanering om den finner att gäldenären har fullgjort sina skyldigheter enligt tillämplig lag under konkursförfarandet. I annat fall avslår domstolen ansökan. Gäldenären antas ha ärligt uppsåt. Borgenärer kan bestrida detta genom att väcka en vanlig civilrättslig talan, men inte under själva skuldsaneringsförfarandet.

3 Vilka tillgångar ingår i konkursboet? Hur behandlas de tillgångar som förvärvas av gäldenären efter att insolvensförfarandet har inletts?

Ett konkursförfarande omfattar

  1. tillgångar som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades,
  2. tillgångar som gäldenären förvärvat under konkursförfarandet,
  3. tillgångar som ställts som säkerhet för gäldenärens skulder,
  4. andra tillgångar som eventuellt anges i lagstiftningen.

De tillgångar som omfattas av ett konkursförfarande bildar konkursboet. Detta är uppdelat i en allmän del (det allmänna konkursboet) och separata delar för borgenärer med säkerhetsrätt.

Följande undantas från konkursförfaranden: Tillgångar som inte kan utmätas i indrivnings- eller utmätningsförfaranden, tullobligationer upp till tullskulden, en skattegaranti och tillgångar som enligt separat lagstiftning inte omfattas av konkursförfaranden. Gäldenärens inkomst omfattas av ett konkursförfarande i den utsträckning inkomsten kan utmätas i ett indrivnings- eller utmätningsförfarande. Den del av nettolönen som kan dras av för att reglera prioriterade fordringar omfattas endast av konkursförfarandet i den utsträckning som krävs för att betala en fordran mot konkursboet.

4 Vilka befogenheter har gäldenären respektive konkursförvaltaren?

Parternas roller i de olika förfarandena:

• Gäldenärens allmänna skyldigheter:

o     Gäldenären är skyldig att förhindra insolvens. Om insolvens är nära förestående måste gäldenären utan dröjsmål vidta lämpliga och proportionerliga åtgärder för att förhindra insolvensen. En ansökan om rekonstruktion befriar inte gäldenären från skyldigheten att även ansöka om konkurs (konkursförfarandet avbryts om rekonstruktion beviljas).

Parternas roller vid konkurs:

• Förvaltaren:

o     Under ett konkursförfarande förvaltar förvaltaren de tillgångar som omfattas av konkursförfarandet, realiserar tillgångarna och använder intäkterna för att betala gäldenärens borgenärer.

o     När ett konkursbeslut meddelas övergår gäldenärens rätt att förfoga över de tillgångar som omfattas av konkursförfarandet, och rätten att agera för gäldenärens räkning när det gäller dessa tillgångar, på förvaltaren. Förvaltaren agerar därefter i gäldenärens namn och för dennes räkning.

Parternas roll vid rekonstruktion:

• Förvaltaren:

o     Förvaltarens huvuduppgift är att i samarbete med gäldenären och borgenärerna upprätta en rekonstruktionsplan.

o     Förvaltaren granskar de anmälda fordringarna och fastställer eller avvisar dem.

o          Förvaltaren utövar tillsyn över gäldenären. Detta sker bland annat genom att förvaltaren godkänner de av gäldenärens rättshandlingar som angavs i domstolsbeslutet om beviljande av rekonstruktion.

• Gäldenären:

• Gäldenären utför de uppgifter som anges i rekonstruktionsplanen.

• Gäldenären har också rätt att föreslå att förvaltaren ska avvisa en anmäld fordran.

• Gäldenären agerar i eget namn och för egen räkning.

Parternas roll vid (båda typerna av) skuldsanering:

• Gäldenären:

o     Beviljandet av skuldsanering innebär att en treårig skuldsaneringsperiod inleds. Under denna måste gäldenären i slutet av varje år betala det belopp till förvaltaren som domstolen fastställt, dock som högst 70 % av gäldenärens totala nettoinkomst för det gångna året. Efter att ha dragit av sin egen ersättning fördelar förvaltaren pengarna mellan gäldenärens borgenärer i enlighet med det fastställda utdelningsförslaget.

o     Under skuldsaneringsperioden måste gäldenären göra rimliga ansträngningar för att hitta ett jobb och på så sätt skaffa sig en inkomst, eller skaffa sig en inkomst från egen verksamhet, samt att tillhandahålla förvaltaren all information som denne behöver, däribland information om inkomst, utgifter och eventuell ändring av bostadsadress, sysselsättning eller arbetsplats.

o     Under skuldsaneringsperioden får gäldenären dessutom endast företa rättshandlingar efter att ha inhämtat förvaltarens skriftliga medgivande och inom de ramar som fastställts av den domstol som beviljade skuldsaneringen.

o     Gäldenären, företrädd av centrumet för rättshjälp, ska inge en ansökan om skuldsanering. Ansökan ska innehålla gäldenärens meritförteckning, en förteckning över närstående parter, nuvarande och tidigare tillgångar samt en förteckning över borgenärer. Gäldenären ska anmäla bristande likviditet och pågående utmätningar.

o     Under förfarandet måste gäldenären acceptera att rätten att förfoga över tillgångarna övergår på förvaltaren.

• Förvaltaren:

o     Förvaltaren upprättar en förteckning över konkursboets tillgångar och avyttrar dessa (dvs. de tillgångar som omfattas av konkursförfarandet).

o     Förvaltaren säger upp vissa avtal.

o     Förvaltaren realiserar tillgångarna från konkursboet, betalar kostnaderna för konkursförfarandet, upprättar ett utdelningsförslag och genomför detta (fördelar intäkterna bland borgenärerna).

o     Om konkursförfarandet innefattar en betalningsplan upprättar förvaltaren denna och översänder den till domstolen för godkännande.

5 Vilka villkor gäller för kvittning?

Konkurs: En fordran mot gäldenären som förföll till betalning före konkursförklaringen kan inte kvittas mot en fordran mot gäldenären som förfaller efter konkursförklaringen. Detta gäller även villkorade fordringar som anmälts i konkursförfaranden. Fordringar som inte har anmälts på det sätt som anges i lagstiftningen, anmälda fordringar som förvärvats genom överlåtelse eller överföring efter konkursförklaringen, och fordringar som förvärvats på grundval av bestridda rättshandlingar kan inte kvittas mot gäldenärens fordringar. Inga fordringar kan kvittas mot en fordran som uppstått till följd av underlåtenhet att ansöka om konkurs på gäldenärens vägnar. Detta utgör inte hinder för kvittning av andra fordringar.

Rekonstruktion: De vanliga civilrättsliga bestämmelserna gäller.

Skuldsanering via konkurs: En fordran som uppstår efter konkursförklaringen kan inte kvittas mot en motfordran från gäldenären som uppstod före konkursförklaringen. En fordran som uppstod före konkursförklaringen kan inte kvittas mot en motfordran från gäldenären som uppstår efter konkursförklaringen. Detta utgör inte hinder för kvittning av andra fordringar.

Skuldsanering via en betalningsplan: De vanliga civilrättsliga bestämmelserna gäller.

6 Hur påverkar insolvensförfarandet gäldenärens gällande avtal?

Konkurs: Om gäldenären hade ingått ett avtal om ömsesidiga åtaganden före konkursförklaringen, och hade fullgjort detta, men motparten vid konkursförklaringen inte hade fullgjort avtalet, eller endast delvis hade fullgjort det, kan förvaltaren begära att avtalet ska fullgöras, eller alternativt frånträda avtalet. Om motparten delvis har fullgjort avtalet får förvaltaren endast frånträda de åtaganden i avtalet som motparten ännu inte har fullgjort.

Om gäldenären hade ingått ett avtal om ömsesidiga åtaganden före konkursförklaringen och motparten har fullgjort avtalet, men gäldenären vid konkursförklaringen inte hade fullgjort avtalet, eller endast delvis fullgjort det, kan motparten frånträda de åtaganden i avtalet som gäldenären ännu inte har fullgjort. De av motpartens fordringar som har uppstått till följd av att denne har frånträtt avtalet får dock endast ingå i konkursförfarandet om de anmäls som en villkorad fordran.

Om gäldenären hade ingått ett avtal om ömsesidiga åtaganden före konkursförklaringen och varken gäldenären eller motparten vid konkursförklaringen hade fullgjort avtalet, eller endast delvis fullgjort det, kan förvaltaren och motparten frånträda de åtaganden i avtalet som ännu inte har fullgjorts. De av motpartens fordringar som har uppstått till följd av att denne har frånträtt avtalet får dock endast ingå i konkursförfarandet om de anmäls som en villkorad fordran.

Om gäldenären före konkursförklaringen hade ingått ett avtal som innebär ett kontinuerligt eller regelbundet åtagande, eller ett åtagande om att avstå från viss verksamhet eller tolerera viss verksamhet, får förvaltaren säga upp avtalet. En uppsägningstid på två månader är tillåten om inte en kortare uppsägningstid föreskrivs i lag eller i avtalet. Förvaltaren får även säga upp avtalet om det ingicks för en bestämd tid. Förvaltaren får endast säga upp ett hyresavtal på de villkor som anges i civillagen (Občiansky zákonník). Denna bestämmelse gäller inte avtal som ingåtts enligt arbetslagen (Zákonník práce).

Om motparten är skyldig att i förväg fullgöra ett avtal som ingicks med gäldenären före konkursförklaringen, får motparten vägra att fullgöra avtalet till dess att de ömsesidiga åtagandena har fullgjorts eller säkrats.

Enligt ett avtal som ingåtts med gäldenären före konkursförklaringen ska motpartens fordringar beträffande åtaganden som motparten fullgjort för förvaltarens räkning efter konkursförklaringen betraktas som fordringar mot konkursboet. Enligt ett avtal som ingåtts med gäldenären före konkursförklaringen får, om inte annat föreskrivs i lag, motpartens övriga fordringar som uppstår efter konkursförklaringen endast ingå i konkursförfarandet om de anmäls som en villkorad fordran.

Om gäldenären före konkursförklaringen sålde ett objekt med återtagandeförbehåll och överlämnade det till köparen, får köparen lämna tillbaka objektet eller kräva att avtalet ska fullföljas.

Om gäldenären före konkursförklaringen köpte och mottog ett objekt med återtagandeförbehåll utan att bli ägare till objektet, kan säljaren inte begära att objektet lämnas tillbaka om förvaltaren på säljarens begäran utan dröjsmål fullgör avtalsförpliktelserna. Förvaltaren kan fullgöra avtalsförpliktelserna vid köp av ett objekt med äganderättsförbehåll om objektet är i gäldenärens besittning och förvaltaren, i enlighet med god yrkessed, kommer fram till att det är fördelaktigare för konkursboet om förpliktelserna fullgörs. Om objektet inte är i gäldenärens besittning måste en fordran anmälas för att den ska ingå i konkursförfarandet.

Dessa bestämmelser gäller i tillämpliga delar för avtal om hyra av ett objekt till en bestämd hyra och under en bestämd tid i syfte att överta äganderätten till det hyrda objektet.

Rekonstruktion: Motparten kan inte säga upp eller frånträda ett avtal som ingåtts med gäldenären på grund av att gäldenären inte i tid har fullgjort sina åtaganden gentemot motparten innan rekonstruktionsförfarandet inleddes. Varje försök att säga upp eller frånträda ett avtal av detta skäl är utan verkan. Avtalsbestämmelser som ger motparten rätt att säga upp eller frånträda ett avtal som ingåtts med gäldenären på grund av rekonstruktion eller ett konkursförfarande är utan verkan.

Skuldsanering via konkurs: Efter konkursförklaringen går det att säga upp ett avtal om ett åtagande om kontinuerlig eller regelbunden verksamhet, eller ett åtagande om att avstå eller tolerera en viss verksamhet, förutsatt att avtalet ingicks före konkursförklaringen. Om avtalet rör tillgångar som omfattas av ett konkursförfarande får förvaltaren säga upp avtalet. I övriga fall får gäldenären säga upp avtalet. Uppsägningen träder i kraft när den delges motparten. Ett avtal kan sägas upp även om det ingicks för en viss tid. Ett avtal om uthyrning av en lägenhet till en tredje man kan endast sägas upp på de villkor som anges i civillagen och separat lagstiftning.

Gäldenären, förvaltaren eller motparten kan frånträda ett annat avtal om det ingicks före konkursförklaringen och ännu inte till fullo har fullgjorts. Endast sådana ömsesidiga åtaganden som parterna ännu inte har fullgjort får frånträdas.

Bestämmelser om försäljning av ett objekt med äganderättsförbehåll, och om ett avtal i syfte att hyra ett objekt till en bestämd hyra och under en bestämd tid, i syfte att förvärva äganderätten till objektet, gäller på samma sätt som i konkursförfaranden.

Ovanstående bestämmelser gäller inte avtal och överenskommelser som ingåtts enligt arbetslagen.

Skuldsanering via en betalningsplan: Det finns inga särskilda bestämmelser om gäldenärens avtalsförhållanden, och de ”vanliga” privaträttsliga bestämmelserna gäller.

7 Hur påverkar insolvensförfarandet förfaranden som inleds av enskilda borgenärer (med undantag för pågående rättegångar)?

Konkursförklaringens påverkan:

  • Indrivnings- eller utmätningsförfaranden kan inte inledas avseende tillgångar som omfattas av ett konkursförfarande så länge konkursförfarandet pågår. Indrivnings‑ eller utmätningsförfaranden som redan inletts avbryts vid konkursförklaringen.
  • Indrivning av en säkerhet i gäldenärens tillgångar som ställts som säkerhet för gäldenärens skulder kan inte inledas eller fortsätta. Detta gäller inte
    • indrivning av en säkerhet i pengar eller fordringar från ett konto i en slovakisk bank eller en utländsk banks filial,
    • statsobligationer,
    • överlåtbara värdepapper.
  • Om ett objekt såldes på auktion i enlighet med separat lagstiftning före konkursförklaringen, och objektet omfattas av konkursförfarandet, och budgivaren har betalat auktionsförrättaren det pris som objektet såldes för vid auktionen, övergår äganderätten eller annan rätt till auktionsobjektet på budgivaren. Intäkterna från auktionen införs i det aktuella konkursboet och kostnaderna för auktionen blir en fordran mot konkursboet. Om auktionen begärdes av en borgenär med säkerhetsrätt går intäkterna till betalning av borgenären upp till den säkerställda fordran, på samma sätt som om ingen konkursförklaring avgetts.

Rekonstruktionens påverkan:

•      Indrivnings- eller utmätningsförfaranden får inte inledas avseende gäldenärens tillgångar för en fordran som anmälts i rekonstruktionsförfarandet. Indrivnings- eller utmätningsförfaranden som redan har inletts avbryts vid konkursförklaringen och avslutas senare under förfarandet. Om tillgångar redan har realiserats i dessa förfaranden, men intäkterna ännu inte har delats ut till den part som har rätt till dem, går intäkterna tillbaka till gäldenären, minus kostnaderna för förfarandet.

  • Det går inte att inleda eller fortsätta indrivningen av en säkerhet i gäldenärens tillgångar för en säkerställd fordran som anmälts under rekonstruktionsförfarandet.

8 Hur påverkar insolvensförfarandet pågående förfaranden som redan har inletts av enskilda borgenärer?

Konkurs:

  • Vid en konkursförklaring avbryts alla rättsliga och andra förfaranden och tidsfrister pausas.
    • På begäran av förvaltaren kan vissa förfaranden fortsätta. Genom att ansöka om att ett förfarande ska fortsätta träder förvaltaren i gäldenärens ställe som part i förfarandet.
    • Följande förfaranden avbryts inte:
      • Förfaranden för att lösa kriser på finansmarknaden i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014.
      • Skatteförfaranden.
      • Tullförfaranden.
      • Exproprieringsförfaranden.
      • Underhållsförfaranden.
      • Straffrättsliga förfaranden (dock utan avgörande om skadestånd).
      • Även i ovannämnda förfaranden löper förvaltarens tidsfrist för att väcka talan ut tidigast 30 dagar från det första borgenärssammanträdet.

Rekonstruktion:

  • Om rekonstruktion beviljas avbryts alla rättsliga förfaranden och skiljeförfaranden som rör fordringar som anmäls under rekonstruktionsprocessen.
  • Fordringar kan endast framställas genom att de anmäls (avvisande och fastställande av fordringar).

Skuldsanering via konkurs:

  • Ett domstolsförfarande avseende en fordran som endast kan fullgöras i ett konkursförfarande avbryts. Preskriptionstiden löper dock ut tidigast 60 dagar efter konkursförklaringen.
  • Om konkursen senare avbryts på grund av att det saknades förutsättningar för ett konkursförfarande bortser man från att förfarandet avbrutits.
  • Om en annan borgenär har avvisat en fordran som inte omfattas av skuldsaneringen ger detta borgenären rätt att intervenera i förfarandet.

Skuldsanering via en betalningsplan:

  • Denna typ av skuldsanering har ingen påverkan på rättsliga förfaranden och andra förfaranden.

9 Hur brukar borgenärerna delta i insolvensförfarandet?

Konkurs:

  • Borgenärer:
    • Borgenärer väljer själva hur konkursförfarandet ska genomföras. De kan antingen genomföra förfarandet på egen hand eller via borgenärsorgan. På så sätt kan de påverka konkursförfarandet och bevaka förvaltningen och realiseringen av tillgångar. De kan ge förvaltaren instruktioner om hur han eller hon ska agera. De kan även avvisa fordringar m.m.
    • Under ett konkursförfarande överinser domstolen förvaltarens arbete.

Rekonstruktion:

  • Borgenärer:
    • Borgenärens roll är att, via borgenärsorgan, bidra till att upprätta och godkänna rekonstruktionsplanen.
    • En borgenär som anmäler en fordran till förvaltaren har rätt att föreslå att förvaltaren ska avvisa en (annan) anmäld fordran.

Skuldsanering via konkurs:

  • Borgenärer:
    • Borgenärer måste anmäla sina fordringar.
    • Borgenärer med säkerhetsrätt kan överväga att anmäla sina fordringar. De kan emellertid även driva in sina säkerheter.
    • En borgenär kan avvisa andra borgenärers fordringar.
    • En borgenär kan agera som borgenärernas företrädare.
  • En borgenär kan senare (efter att förfarandet avslutats) väcka talan mot gäldenären om avbrytande av skuldsaneringen på grund av oärligt uppsåt.

Skuldsanering via en betalningsplan:

  • Borgenärer:
    • Betalningsplanen rör endast borgenärer utan säkerhetsrätt. Borgenärer med säkerhetsrätt påverkas inte av skuldsanering via en betalningsplan.
    • Borgenärer måste acceptera det skydd mot borgenärer som domstolen tillhandahåller.
    • En borgenär som påverkas av betalningsplanen kan invända mot betalningsplanen så snart förvaltaren har kungjort förslaget till betalningsplan och invända mot den föreslagna procentsatsen för att betala borgenärer utan säkerhetsrätt.
    • En borgenär kan senare (efter att förfarandet avslutats) väcka talan mot gäldenären om avbrytande av skuldsaneringen på grund av oärligt uppsåt.

10 I vilken mån kan konkursförvaltaren använda eller avyttra de tillgångar som ingår i konkursboet?

Konkurs

  • När konkursbeslutet utfärdas övergår gäldenärens rätt att förfoga över de tillgångar som omfattas av konkursförfarandet och rätten att agera för gäldenärens räkning när det gäller dessa tillgångar på förvaltaren. Förvaltaren agerar därefter i gäldenärens namn och för dennes räkning.
  • Om gäldenärens rättshandlingar under konkursförfarandet har en negativ inverkan på de tillgångar som omfattas av konkursförfarandet är rättshandlingarna utan verkan i förhållande till borgenärerna. Detta påverkar dock inte deras giltighet.
  • I ett konkursförfarande ska personer med skulder som omfattas av konkursförfarandet betala dessa till förvaltaren. Denna skyldighet gäller även om de betalar skulderna till en annan part, om inte betalningen når förvaltaren.
  • Under konkursförfarandet får gäldenären endast vägra att ta emot en gåva eller ett arv med förvaltarens samtycke. I annat fall är vägran att ta emot gåvan eller arvet utan verkan i förhållande till borgenärerna.
  • Om ett konkursbeslut meddelas mot en juridisk person som håller på att likvideras avbryts likvideringen till dess att konkursförfarandet upphävs.
  • Behörigt organ (borgenärssammanträdet, borgenär med säkerhetsrätt eller i vissa fall domstolen) ger förvaltaren instruktioner och rekommendationer om förvaltningen av tillgångar, driften av gäldenärens företag eller delar av företaget och realisering av tillgångarna. I detta ingår även att hyra ut tillgångar eller en betydande del av tillgångarna (med restriktioner så länge företaget bedriver verksamhet).
  • Behörigt organ utfärdar även instruktioner för följande:
    • Ingående av avtal om tillfälligt kapitaltillskott i samband med driften av gäldenärens företag.
    • Fortsatt drift av företaget om gäldenären är en viss typ av finansinstitut.
    • Pantsättning av gäldenärens tillgångar.
    • Ingående av avtal i samband med driften av gäldenärens företag, i vilket förvaltaren åtar sig att fullfölja avtalet efter en bestämd tidpunkt eller över en bestämd omsättningsprocent.
    • Förvaltaren måste begära instruktioner innan den inledande rättshandlingen företas i ärendet, och måste invänta instruktionerna. Om behörigt organ inte svarar ska förvaltaren be domstolen att avgöra hur han eller hon ska gå vidare. Domstolens beslut är bindande för förvaltaren. Förvaltarens begäran måste inbegripa all relevant information.
    • I andra ärenden kan behörigt organ rekommendera hur förvaltaren ska gå vidare. Om förvaltaren vägrar att följa denna rekommendation kan organet be domstolen att avgöra hur man ska gå vidare. Domstolen beslut är bindande för förvaltaren.
    • Om behörigt organ instruerar förvaltaren att agera på ett sätt som strider mot andra borgenärers intressen eller reglerna om realisering av tillgångar, ska förvaltaren vägra att följa instruktionen och be organet ändra den. Om instruktionen inte ändras ber förvaltaren domstolen att avgöra hur han eller hon ska gå vidare. Domstolens beslut är bindande för förvaltaren.
    • Förvaltaren förvaltar de tillgångar som omfattas av konkursförfarandet med iakttagande av god yrkessed, för att säkerställa att tillgångarna skyddas mot förlust, skada, förstörelse eller annan värdeminskning, och att utgifterna för förvaltningen av tillgångarna ligger på en rimlig nivå (efter att ha gjort en bedömning av utgifternas ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet).
    • När förvaltaren förvaltar tillgångar som omfattas av ett konkursförfarande får förvaltaren inte gynna någon enskild borgenär, eller prioritera personliga intressen eller andras intressen framför samtliga borgenärers intressen.
    • Förvaltaren kan hyra ut tillgångar som tillhör den gäldenär som omfattas av konkursförfarandet. Förvaltaren är skyldig att komma överens om ett hyresavtal där hyran åtminstone ligger i nivå med vad ett sådant objekt brukar hyras ut för. Förvaltaren måste dessutom se till att hyresavtalet inte ger upphov till några andra förpliktelser för gäldenären än de som föreskrivs i lag, och att hyrestagarens förpliktelser säkras på lämpligt sätt i hyresavtalet. Vidare måste förvaltaren se till att hyresavtalet kan sägas upp med en månads varsel. Om dessa villkor inte uppfylls får förvaltaren bara ingå ett hyresavtal med det behöriga organets samtycke. Hyresintäkterna behandlas som intäkter från realiseringen av de tillgångar som omfattas av konkursförfarandet.
    • Efter konkursförklaringen kan förvaltaren fortsätta driften av vissa av gäldenärens affärsverksamheter om detta ökar värdet på de tillgångar som omfattas av konkursen, eller förhindrar att de minskar i värde. Om kostnaderna för åtgärderna överstiger intäkterna ska förvaltaren avbryta åtgärderna så snabbt som möjligt.
  • Realisering av tillgångar
  • Syftet med att realisera tillgångar som omfattas av en konkurs är att så snabbt som möjligt få största möjliga intäkter till lägsta möjliga kostnad. När tillgångarna realiseras väljer förvaltaren i enlighet med god yrkessed den metod som lämpar sig bäst för realiseringen och följer de regler för realisering av tillgångar som föreskrivs i lagstiftningen.
  • Den förvaltare som utsågs i samband med konkursförklaringen ska utan dröjsmål realisera alla tillgångar som riskerar att inom kort fördärvas, förstöras eller på annat sätt kraftigt minska i värde. För att göra detta krävs inte några instruktioner från det behöriga organet eller ett domstolsavgörande. Förvaltaren kan börja realisera övriga tillgångar efter det första borgenärssammanträdet.
  • Förvaltaren bokför realiseringen av de tillgångar som omfattas av konkursen på ett öppet sätt, med separata poster för det allmänna konkursboet och varje separat konkursbo. Efter att varje tillgång har realiserats överför förvaltaren intäkterna till den del av förteckningen som omfattas av realiseringen. Om förvaltaren realiserar flera tillgångar på en och samma gång och det inte går att avgöra vilka intäkter som hör till vilken tillgång fördelar förvaltaren intäkterna mellan de berörda delarna i proportion till deras relativa värde enligt förteckningen.
  • Förvaltaren sätter in intäkterna från realiseringen av de tillgångar som omfattas av konkursen på ett bankkonto i en slovakisk bank eller en utländsk banks filial. Räntan på saldot på kontot i den slovakiska banken eller den utländsk bankens filial behandlas som en intäkt från realiseringen av de tillgångar som omfattas av konkursen.
  • För att kunna realisera tillgångarna får förvaltaren
    • a) utlysa ett offentligt anbudsförfarande,
    • b) anförtro en auktionsförrättare uppdraget att realisera tillgångarna,
    • c) anförtro en aktiemäklare uppdraget att realisera tillgångarna,
    • d) själv genomföra en auktion, ett anbudsförfarande eller något annat förfarande för att sälja tillgångarna,
    • e) sälja tillgångarna på något annat lämpligt sätt.
    • När förvaltaren realiserar ett företag använder han eller hon ett avtal för att överföra alla objekt, rättigheter och andra tillgångar som tillhör företaget till köparen. När det gäller företagets skulder övertar köparen endast de skulder som uppstår i samband med driften av gäldenärens företag efter konkursförklaringen, tillsammans med icke-ekonomiska ansvarsskyldigheter till följd av de anställningsförhållanden som anges i avtalet (principen om nemo plus iuris gäller inte).
    • Om förvaltaren realiserar de tillgångar som omfattas av konkursen på något annat sätt än genom att sälja företaget, en del av företaget, eller en betydande del av företagets tillgångar, får förvaltaren endast realisera fast egendom som omfattas av konkursen genom att hålla en auktion. Förvaltaren ska kungöra auktionen i handelstidningen (Obchodný vestník).
    • När tillgångarna realiseras är förvaltaren inte bunden av rätten att ansluta sig till överlåtelsen av aktier, rätten av att begära överlåtelse av aktier, rätten att begära förvärv av aktier eller några andra avtalsbaserade företrädesrätter. Vid realisering av tillgångar med företrädesrätt, eller med en företrädesrätt som fastställts i form av en sakrätt, ger förvaltaren alla som har företrädesrätt ett skriftligt erbjudande om förvärv av den tillgång som omfattas av företrädesrätten. Förvaltaren är inte bunden av denna företrädesrätt om den part som har företrädesrätt inte utnyttjar denna inom 60 dagar från det skriftliga erbjudandet.
    • När tillgångarna realiseras upphör alla ställda säkerheter att gälla, med undantag av panträtter som förvaltaren på instruktion av det behöriga organet fastställt efter konkursförklaringen, eller en säkerhet i tredje mans tillgångar med högre prioritet än den säkerhet som har ställts för gäldenärens skuld.
    • Vid överlåtelse av ett objekt mot vederlag förvärvar köparen äganderätt till objektet även om gäldenären inte ägde objektet, om inte köparen visste eller borde ha vetat att gäldenären, eller en tredje man vars tillgångar använts som säkerhet för gäldenärens skuld, inte ägde objektet. Förvaltaren är skyldig att ersätta den ursprungliga ägaren för den skada som denne eventuellt har lidit, om inte förvaltaren kan visa att han eller hon agerade i enlighet med god yrkessed.

Skuldsanering via konkurs

  • När konkursbeslutet utfärdas övergår gäldenärens rätt att förfoga över de tillgångar som omfattas av insolvensen och rätten att agera för gäldenärens räkning när det gäller dessa tillgångar på förvaltaren. Förvaltaren agerar därefter i gäldenärens namn och för dennes räkning.
  • Om gäldenärens rättshandlingar under konkursförfarandet har en negativ inverkan på de tillgångar som omfattas av konkursförfarandet är rättshandlingarna utan verkan i förhållande till borgenärerna. Detta påverkar dock inte deras giltighet.
  • Gäldenären, och med gäldenärens samtycke en person som står gäldenären nära, får fortsätta att använda ett objekt som omfattas av konkursen på samma sätt som de brukar göra. De är dock skyldiga att se till att objektet inte kommer bort, skadas eller förstörs och får inte göra något som skulle minska dess värde, utöver normalt slitage. Var och en som använder ett objekt som ingår i konkursboet är skyldig att när som helst låta förvaltaren inspektera objektet. Om någon annan än gäldenären eller en person som står gäldenären nära använder objektet får denna part endast använda objektet med förvaltarens tillåtelse. Alla intäkter från tredje mans användning ingår i konkursboet.
  • Förvaltaren realiserar högt värderad fast egendom som omfattas av konkursen genom att hålla en auktion, och realiserar lågt värderad fast egendom som omfattas av konkursen som lös egendom.
  • Utropspriset vid realisering av fast egendom genom att hålla en auktion är det belopp som angetts av en borgenär med säkerhetsrätt som har anmält fordringar och vars säkerhet i den egendom som auktioneras ut har högst prioritet, eller av borgenärsföreträdaren om ingen säkerhet ställts för den egendom som auktioneras ut.
  • Realisering av gäldenärens bostad
  • Förvaltaren får endast sälja gäldenärens bostad på auktion.
  • Gäldenärens bostad kan inte realiseras om intäkterna efter avdrag för det belopp som ska dras av från värdet på bostaden (10 000 euro) inte täcker kostnaderna för realiseringen av bostaden plus åtminstone en del av de registrerade borgenärsfordringarna. Förvaltaren uppskattar värdet på gäldenärens bostad. Om någon av borgenärerna inger ett sakkunnigutlåtande och i förskott betalar notarieavgiften för att kontrollera att auktionen har gått rätt till grundas beslutet på sakkunnigutlåtandet. Om objektet sedan inte realiseras är borgenären skyldig att betala realiseringskostnaderna.
  • Om gäldenärens bostad realiseras sätter förvaltaren in ett belopp motsvarande det belopp som ska dras av från värdet på gäldenärens bostad (utanför utdelningsförslaget) till ett särskilt bankkonto som förvaltaren på gäldenärens vägnar och för gäldenärens räkning har öppnat i detta syfte, och underrättar utan dröjsmål gäldenären om detta. Det är bara förvaltaren som är bemyndigad att sätta in medel på gäldenärens särskilda konto eller överföra medel dit.
  • Medlen på gäldenärens särskilda konto omfattas inte av konkursförfaranden, utmätningsförfaranden eller liknande indrivningsförfaranden under 36 månader efter öppnandet av kontot.
  • Under dessa 36 månader får gäldenären inte förfoga över detta särskilda konto. Gäldenären kan dock vända sig till den slovakiska banken eller den utländska bankens filial och begära att få göra kontantuttag från kontot. Det högsta belopp som får tas ut varje månad fastställs i en slovakisk ministerförordning (250 euro).
  • Om gäldenärens bostad realiseras och bostaden är makarnas gemensamma egendom öppnar förvaltaren även ett särskilt gäldenärskonto för den tidigare delägaren.
  • Realisering av lös egendom
  • Förvaltaren realiserar lös egendom som omfattas av konkursförfarandet som en eller flera uppsättningar tillgångar i ett anbudsförfarande. Förvaltaren publicerar den uppsättning tillgångar som anbudsinfordran avser i handelstidningen tillsammans med sista dag för att lämna anbud. Denna dag får inte vara tidigare än tio kalenderdagar från offentliggörandet av anbudsinfordran i handelstidningen. Endast bud där den intresserade parten har deponerat ett förskott på förvaltarens konto beaktas. Den som lämnar det högsta budet får köpa tillgångarna. Om flera parter lämnar samma bud drar förvaltaren lott om vem som ska få köpa tillgångarna. Köparen är skyldig att själv, och på egen bekostad, forsla bort de köpta objekten.
  • Om lös egendom som omfattas av konkursen inte ens efter en tredje anbudsomgång kan realiseras anses egendomen inte längre omfattas av konkursen. Om en borgenär som anmält en fordran är intresserad av den lösa egendomen överför förvaltaren egendomen till den borgenär som anmält fordringar och som inom tio dagar från utgången av den tredje anbudsomgången lämnar det högsta budet. Om flera borgenärer som anmält fordringar lämnar samma bud drar förvaltaren lott om vem som ska få köpa tillgångarna. Borgenären är skyldig att själv, och på egen bekostad, forsla bort de köpta objekten.
  • På skriftlig instruktion från borgenärsföreträdaren eller den berörda borgenären med säkerhetsrätt kan förvaltaren realisera lös egendom på annat sätt. Om flera borgenärer med säkerhetsrätt berörs får den skriftliga instruktionen endast utfärdas av den borgenär vars säkerhet har högst prioritet.
  • Realisering av kundfordringar och andra tillgångar
  • Om gäldenärens kundfordringar ingår i konkursboet försöker förvaltaren driva in dem, men väcker inte talan vid en domstol eller någon annan behörig myndighet för att få betalt för dem. Om förvaltaren sex månader efter konkursförklaringen inte har lyckats driva in kundfordringarna realiseras de som lös egendom. Förvaltaren är inte bunden av arrangemang som förbjuder eller begränsar överlåtelse av en kundfordran. Dessa begränsningar slutar att gälla när kundfordran överlåts.
  • Om kundfordran ingår i konkursboet avbryts preskriptionstiden och fortsätter först så snart kundfordran inte längre omfattas av konkursen. En domstol eller annan myndighet vilandeförklarar varje förfarande som inbegriper en kundfordran som omfattas av konkursförfarandet till dess fordran inte länge omfattas av konkursförfarandet.
  • Förvaltaren realiserar andra tillgångar på samma sätt som lös egendom och kundfordringar.
  • Rätt att köpa tillbaka tillgångar från konkursboet
  • Med gäldenärens samtycke har en berättigad person (enligt definitionen nedan) rätt att när som helst köpa tillbaka valfri del av konkursboet till det pris som fastställts i ett sakkunnigutlåtande. I så fall gäller inte reglerna om realisering.
  • Med gäldenärens samtycke har en berättigad person rätt att köpa tillbaka tillgångar från konkursboet till det pris som betalades på en auktion eller efter ett anbudsförfarande, eller till det pris som en borgenär har lämnat anbud på, förutsatt att den berättigade personen betalar denna summa till förvaltaren inom tio dagar från det att auktionen eller anbudsförfarandet avslutades, eller från det att borgenären lämnade sitt anbud.
  • Om en släkting, syskon eller make till gäldenären med gäldenärens samtycke utövar sin rätt att köpa tillbaka gäldenärens bostad från konkursboet kvittas det belopp som ska undantas från beräkningen av bostadens värde mot köpeskillingen.
  • I samband med möjligheten att åberopa rätten att köpa tillbaka tillgångar från konkursboet avses med en berättigad person gäldenärens släktingar i upp- eller nedstigande led, syskon eller make, eller den kommun där bostaden är belägen.
  • Om en berättigad persons rätt att köpa tillbaka tillgångar från konkursboet åsidosätts har den berättigade personen rätt att kräva att förvärvaren erbjuder sig att sälja objektet direkt till denna person. Om denna rätt inte utnyttjas inom tre månader från realiseringen av objektet upphör den att gälla.

11 Vilka fordringar ska anmälas gentemot konkursboet och hur behandlas fordringar som uppkommer efter det att insolvensförfarandet har inletts?

Konkurs

  • En borgenär får anmäla fordringar mot gäldenären, inklusive fordringar som ännu inte förfallit till betalning.
  • En fordran med säkerhet (förenad med säkerhet i gäldenärens tillgångar) kan också anmälas.
  • En fordran med säkerhet som en borgenär har gentemot en annan person än gäldenären kan anmälas om säkerheten avser gäldenärens tillgångar (i så fall finns vissa betalningsbegränsningar). Om en sådan fordran inte anmäls betraktas den som en lägre prioriterad fordran mot konkursboet.
  • Framtida fordringar och villkorade fordringar kan också anmälas.
  • Fordringar som inte anmäls genom ansökan kallas fordringar mot konkursboet.
  • De delas upp i fordringar mot det allmänna konkursboet och fordringar mot en separat del av konkursboet (för vilken säkerhet ställts).
  • Det rör sig t.ex. om
    • kostnader för att realisera konkursboet, utdelningsförslaget, förvaltarens arvode och den tillfälliga förvaltarens arvode och utlägg,
    • rätten till återbetalning av förskottsbetalningen av kostnaderna för konkursförfarandet,
    • ersättning av förvaltarens nödvändiga utlägg för hanteringen av konkursförfarandet,
    • underhållsbidrag till barn som förföll till betalning efter konkursförklaringen och avser samma kalendermånad som konkursförklaringen,
    • kostnader i samband med förvaltningen av konkursboet och fordringar som uppstått i samband med driften av företaget under konkursförfarandet, inklusive fordringar från avtal som förvaltaren ingått,
    • likvidatorns och den ansvariga företrädarens arvode och ersättning för deras nödvändiga utlägg efter konkursförklaringen,
    • en anställds lön och annan rätt till ersättning enligt ett anställningsavtal eller ett avtal för arbete som utförs utanför anställningen (arbetsersättning) som uppstått efter konkursförklaringen och avser samma månad som konkursförklaringen, till ett belopp som förvaltaren fastställer eller som förvaltaren kommer överens om med den anställde som förvaltaren tilldelat arbete i samband med förvaltningen av konkursboet,
    • en anställds rätt till arbetsersättning som uppstått efter konkursförklaringen och avser samma månad som konkursförklaringen, till ett belopp som förvaltaren fastställer eller som förvaltaren kommer överens om med den anställde som förvaltaren tilldelat arbete i samband med driften av företaget under konkursförfarandet,
    • fordringar som rör skatter, avgifter, tullar, sjukförsäkringsavgifter, socialförsäkringsavgifter, pensionsavgifter och kompletterande pensionsavgifter som uppstått efter konkursförklaringen om de har samband med driften av företaget under konkursförfarandet,
    • rätt till arbetsersättning som uppstått efter konkursförklaringen och avser samma månad som konkursförklaringen, dock högst fyra gånger existensminimum per månad för varje kalendermånad som anställningsförhållandet fortgick efter konkursförklaringen, inklusive månaden för konkursförklaringen och den månad anställningen avslutades,
    • fordringar som rör skatter, avgifter, tullar, sjukförsäkringsavgifter, socialförsäkringsavgifter, pensionsavgifter och kompletterande pensionsavgifter som uppstått efter konkursförklaringen om de har samband med förvaltningen och realiseringen av tillgångar,
    • fordringar avseende återbetalning av medel från garantifonden om de rör en förmån som betalats till den anställde för dennes rätt till arbetsersättning, vilken betraktas som en fordran mot konkursboet.
  • Förvaltaren betalar löpande fordringar mot konkursboet. Om fordringar i samma förmånskategori mot konkursboet inte kan betalas fullt ut betalas de proportionerligt.
  • Fordringar mot en separat del av konkursboet avser den delen.
  • Förvaltaren betalar löpande fordringar mot den separata delen av konkursboet. Om fordringar i samma förmånskategori mot den separata delen av konkursboet inte kan betalas fullt ut betalas de proportionerligt.
  • Fordringar mot konkursboet anmäls till förvaltaren. På begäran underrättar förvaltaren borgenären om förvaltaren godtar den rättsliga grunden för borgenärens fordran mot konkursboet och fordrans belopp, inklusive dess prioriteringsordning.
  • Om förvaltaren inte godtar en fordran mot konkursboet uppmanas borgenären att väcka talan mot förvaltaren och yrka att domstolen fastställer den rättsliga grunden för fordran mot konkursboet och fordrans belopp. Om borgenären inte väcker en sådan talan i tid bortser man i konkursförfarandet från denna fordran mot konkursboet, i den utsträckning som förvaltaren inte erkände den.
  • Förvaltaren är ansvarsskyldig gentemot borgenärer och andra personer för all eventuell skada som dessa lidit till följd av förvaltarens oskäliga eller vidlyftiga utlägg för förvaltningen eller realiseringen av tillgångarna, om inte förvaltaren kan visa att han eller hon agerade i enlighet med god yrkessed.
    • Förvaltaren ska öppet redovisa alla fordringar mot konkursboet och är skyldig att överlämna en utskrift av förteckningen över fordringar till domstolen.

Skuldsanering via konkurs

  • Tre grupper av fordringar erkänns vid skuldsanering:
    • Fordringar som endast kan fullgöras i ett konkursförfarande eller via en betalningsplan. Det rör sig i princip om sådana fordringar som uppstod före konkursförklaringen eller borgenärsskyddet, samt accessoriska fordringar och fordringar i samband med uppsägning eller frånträdande av ett avtal som ingåtts före konkursen.
    • Fordringar som är undantagna fullgörande, dvs. som inte kan inte drivas in från gäldenären under skuldsaneringen. I detta fall rör det sig om tilläggskostnader till fordringar (en viss del av dem), fordringar till följd av en växel eller revers, avtalsviten, andra viten, närstående parters fordringar och kostnaderna för att delta i skuldsaneringen.
    • Fordringar som inte påverkas av skuldsaneringen (borgenären kan välja att anmäla eller att inte anmäla dessa), nämligen
      • fordringar som inte anmälts för skuldsanering i ett konkursförfarande på grund av att förvaltaren inte skriftligen underrättade borgenären om konkursförklaringen och skuldsaneringen,
      • fordringar mot centrumet för rättshjälp,
      • fordringar med säkerhet, i den utsträckning fordringarna täcks av den ställda säkerheten,
      • en fordran beträffande ansvarsskyldighet för en avsiktligt orsakad personskada, inklusive tilläggskostnader,
      • en fordran för underhållsbidrag till barn, inklusive tilläggskostnader,
      • arbetsersättning som gäldenären ska betala,
      • straffrättsliga böter,
      • en fordran som inte är en penningfordran.
      • Om en fordran med säkerhet inte anmäls i ett konkursförfarande för skuldsanering har borgenären med säkerhetsrätt endast rätt att fullgöra fordran med hjälp av det objekt som omfattas av säkerheten.
      • Fordringar mot konkursboet existerar inte i ett konkursförfarande för skuldsanering. Efter att ha realiserat tillgångarna i konkursboet och löst alla tvister som kan påverka utdelningsförslaget upprättar förvaltaren utdelningsförslaget. Utdelningsförslaget ska upprättas utan dröjsmål och senast 60 dagar efter konkursförklaringen. Förvaltaren meddelar i handelstidningen att han eller hon har för avsikt att sammanställa ett utdelningsförslag.
      • Från intäkterna drar förvaltaren först av kostnaderna för konkursförfarandet, i förekommande fall följt av det belopp som ska undantas från beräkningen av värdet på gäldenärens bostad (om sådan finns), och fullgör sedan de anmälda fordringarna om underhållsbidrag till gäldenärens barn. Därefter fördelas den återstående behållningen proportionerligt mellan alla registrerade borgenärer i förhållande till storleken på deras fastställda fordringar. Varje borgenär bär kostnaden för att fullgöra fordran.
      • Konkursförfarandet inbegriper följande kostnader:
  • Förvaltarens arvode och kostnaderna för att realisera tillgångarna och upprätta utdelningsförslaget.
  • Förvaltarens nödvändiga utlägg för hanteringen av konkursförfarandet.
  • Kostnader i samband med förvaltningen av tillgångar som omfattas av konkursförfarandet.
  • En förskottsbetalning av en del av kostnaderna för ett sakkunnigutlåtande.
  • Kostnaderna för de utredningar som förvaltaren genomför på begäran av en borgenär och till det belopp som godkänts av borgenärsföreträdaren eller ett borgenärssammanträde.

12 Enligt vilka regler ska fordringar anmälas, styrkas och godtas?

Anmälan av fordringar i ett konkursförfarande

  • En fordran som inte är en fordran mot konkursboet anmäls i ett konkursförfarande med hjälp av en ansökan.
  • En kopia på ansökan inges till förvaltaren och måste skickas till förvaltaren inom standardfristen för anmälan av fordringar, dvs. inom 45 dagar från konkursförklaringen. Borgenären skickar även en kopia av ansökan till domstolen.
  • Om en borgenär skickar ansökan till förvaltaren efter utgången av tidsfristen beaktas ansökan men borgenären har ingen rösträtt eller andra rättigheter som följer av en anmälan av en fordran. Detta påverkar inte borgenärens rätt till proportionerligt fullgörande. Borgenären kan emellertid endast få betalt med sådana intäkter i utdelningsförslaget som kommer från det allmänna konkursboet, om avsikten att upprätta utdelningsförslaget meddelades i handelstidningen efter det att förvaltaren mottog ansökan. Förvaltaren offentliggör registreringen av fordran i förteckningen över fordringar i handelstidningen, tillsammans med borgenärens namn och fordrans belopp.
  • För en fordran med säkerhet måste säkerheten på vederbörligt sätt och i rätt tid göras gällande i en ansökan som skickas till förvaltaren inom standardfristen för att anmäla fordringar, dvs. inom 45 dagar från konkursförklaringen. I annat fall förfaller den. En ansökan kan även användas för en framtida fordran eller en fordran som är beroende av att ett visst villkor uppfylls (villkorad fordran). Borgenären får emellertid utöva rättigheterna i samband med villkorade fordringar först efter det att borgenären har visat förvaltaren att den villkorade fordran har uppstått.
  • En ansökan som skickas till förvaltaren har samma rättsverkan när det gäller preskriptionstiden och tidpunkten för när rättigheten förfaller som utövandet av rättigheten i domstol.
  • I ett konkursförfarande gäller att en borgenär som har en fordran mot en annan person än gäldenären även ska anmäla denna fordran om den säkras med en säkerhet i gäldenärens tillgångar.
  • Om en sådan borgenär inte anmäler denna fordran med säkerhet inom standardfristen bortser man i konkursförfarandet från borgenärens säkerhet. Borgenären har dock rätt att kräva att det relevanta konkursboet lämnar i från sig sådant som berikat konkursboet. Borgenären kan göra gällande denna rätt mot relevant konkursbo som en fordran mot konkursboet. Fordran fullgörs dock först efter att alla andra fordringar har fullgjorts.

Närmare detaljer beträffande en ansökan i ett konkursförfarande

  • Ansökan måste inges med hjälp av det föreskrivna formuläret och måste innehålla de obligatoriska uppgifterna. I annat fall avvisas ansökan. Följande uppgifter är obligatoriska:

a) Borgenärens förnamn, efternamn och bostadsadress, eller borgenärens namn och säte.

b) Gäldenärens förnamn, efternamn och bostadsadress, eller gäldenärens namn och säte.

c) Den rättsliga grunden för fordran.

d) Den prioriteringsordning i vilken fordran ska betalas med medel ur det allmänna konkursboet.

e) Fordrans totalbelopp.

f) Gäldenärens underskrift.

  • En separat ansökan måste inges för varje fordran med säkerhet. I ansökan ska det säkrade beloppet anges, samt säkerhetens typ, rangordning, syfte och rättslig grund.
  • I en ansökan om en villkorad fordran måste det även anges i vilken situation fordran skulle uppstå eller det villkor som fordran är beroende av.
  • I ansökan delas fordrans totalbelopp upp i ett huvudbelopp och tilläggskostnader. Tilläggskostnaderna delas upp i enlighet med den rättsliga grund som gav upphov till dem.
  • Fordringar ska anmälas i euro. Om en fordran inte har anmälts i euro konverterar förvaltaren beloppet till euro med hjälp av den referensväxelkurs som Europeiska centralbanken eller den slovakiska riksbanken (Národná banka Slovenska) fastställt och meddelat på dagen för konkursförklaringen. Om fordran anmäls i en valuta för vilken Europeiska centralbanken eller den slovakiska riksbanken inte har fastställt eller meddelat någon referensväxelkurs fastställer förvaltaren fordrans belopp i enlighet med god yrkessed.
  • Handlingar ska bifogas ansökan till stöd för de omständigheter som görs gällande i ansökan. En borgenär som är en redovisningsskyldig enhet måste till sin ansökan bifoga en förklaring om huruvida, och i vilken utsträckning, borgenären har bokfört fordran i sin redovisning, eller motivera varför så inte har skett.
  • En ansökan avseende en fordran som inte är en penningfordran måste inbegripa ett sakkunnigutlåtande som fastställer värdet på fordran. I annat fall avvisas ansökan.
  • En borgenär som inte har en bostadsadress, sitt säte eller en företagsenhet i Slovakien är skyldig att utse ett delgivningsombud som har bostadsadress eller säte i Slovakien, och ska skriftligen underrätta förvaltaren om utnämningen av ett sådan ombud. I annat fall delges handlingarna endast borgenären genom att de offentliggörs i handelstidningen.

Bristfälliga ansökningar i konkursförfaranden

  • Efter standardfristen för att anmäla fordringar har löpt ut ska förvaltaren utan dröjsmål överlämna en förteckning till domstolen över de inlagor som förvaltaren inte anser utgör ansökningar. Domstolen ska utan dröjsmål besluta huruvida dessa inlagor ska anses utgöra ansökningar. Domstolen översänder sitt beslut till förvaltaren som underrättar de berörda parterna.
  • En ansökan om att få anmäla en fordran i ett konkursförfarande kan inte rättas eller ändras.
  • Förteckning över fordringar i konkursförfaranden
  • Förvaltaren registrerar fordringar i förteckningen över fordringar. På borgenärens begäran bekräftar förvaltaren så snabbt som möjligt huruvida borgenärens fordran har registrerats i förteckningen över fordringar.
  • I ett konkursförfarande ligger förteckningen över fordringar till grund för utövandet av de rättigheter som följer av anmälan av en fordran.

Avvisning och fastställande av fordringar i konkursförfaranden

  • I den slovakiska lagstiftningen talar man inte om att ”godta” eller ”inte godta” fordringar utan om att ”avvisa” eller ”fastställa” fordringar.
  • Förvaltaren jämför varje anmäld fordran mot gäldenärens räkenskaper och annan dokumentation, och med förteckningen över skulder. Förvaltaren tar även hänsyn till förklaringar från gäldenären och andra parter. Förvaltaren gör även egna utredningar, och om en fordran bedöms vara diskutabel är förvaltaren skyldig att avvisa de diskutabla delarna av fordran.
  • Förvaltaren eller en borgenär som har anmält en fordran får avvisa en fordran (den sistnämnde genom att skicka det föreskrivna formuläret till förvaltaren) på grundval av den rättsliga grunden, möjligheterna att driva in fordran, beloppet, rangordningen, den säkerhet som har ställts eller säkerhetens rangordning. Om fordran anmäls av ett EU-organ, en EU-institution eller en EU-byrå kan den rättsliga grunden och det belopp som EU-organet, EU-institutionen eller EU-byrån har angett inte avvisas.
  • En fordran kan avvisas enligt följande:
    • Inom 30 dagar från utgången av standardfristen för att anmäla fordringar.
    • Inom 30 dagar från registreringen av fordran i förteckningen över fordringar i handelstidningen, om fordran anmäldes vid en senare tidpunkt.
    • Vid en stor mängd ansökningar, eller av något annat viktigt skäl, får domstolen vid upprepade tillfällen – antingen på begäran av förvaltaren eller på eget initiativ – förlänga förvaltarens frist för att avvisa fordringar med 30 dagar i taget.
    • Alla som avvisar en fordran måste motivera detta. Om ett visst belopp avvisas måste personen ange vilket belopp som avvisas. Om rangordningen avvisas måste personen ange vilken rangordning som godtas. Om säkerheten avvisas måste det anges i vilken omfattning. Om ingen motivering ges är avvisningen utan verkan. Om en avvisad fordran åtminstone delvis bekräftas av domstolen är den person som avvisade fordran skyldig ett ersätta den berörda borgenären för den eventuella skada denne lidit till följd av avvisningen, såvida inte personen som avvisade fordran kan visa att avvisningen gjordes i enlighet med god yrkessed.
    • Förvaltaren registrerar utan dröjsmål avvisningen av en fordran i förteckningen över fordringar, och underrättar skriftligen den borgenär vars fordran har avvisats.
    • En borgenärs avvisning av en fordran har verkan om
      • den anmäldes på det föreskrivna formuläret, och
      • en depositionsavgift på 350 euro sattes in på förvaltarens bankkonto, med fordrans nummer i förteckningen över fordringar som den ”variabla symbolen”. I handelstidningen anger förvaltaren vilket bankkonto depositionsavgiften kan sättas in på. Depositionsavgiften måste betalas inom tidsfristen för avvisning av en fordran, och en separat depositionsavgift måste betalas för varje avvisning av en fordran som anmäls i en separat ansökan. Depositionsavgiften ingår i det allmänna konkursboet. Om det finns skäl att helt eller delvis avvisa fordran har den borgenär som avvisar fordran rätt till återbetalning av depositionsavgiften, som kan tas upp som en fordran mot konkursboet.
      • Gäldenären har rätt att invända mot en anmäld fordran. Invändningar måste göras inom borgenärens tidsfrist för att avvisa fordringar. Invändningen registreras i förteckningen över fordringar, men påverkar inte fastställandet av fordran.
      • Borgenären har rätt att väcka talan för att få en avvisad fordran fastställd i domstol. En sådan talan måste väckas mot alla som avvisat fordran. Denna rätt måste utövas i domstol mot alla ovannämnda personer inom 30 dagar från förvaltarens skriftliga underrättelse till borgenären om att fordran avvisats. Annars förfaller rätten. Talan kan väckas vid den domstol som handlägger konkursförfarandet. Rätten att få en avvisad fordran fastställd utövas även i rätt tid om en talan väcks inom denna tidsfrist vid en domstol som inte är behörig. Själva rättsprocessen regleras av de allmänna processuella bestämmelserna.
      • Om en borgenär med en fordran vars rangordning har avvisats inte väcker talan för att få den avvisade rangordningen fastställd gäller den lägst godtagna rangordningen.
      • Om en borgenärs fordran avvisas, men ett annat organ än domstolen var behörigt att fatta beslut om fordran, är den domstol som var behörig att granska detta besluts lagenlighet även behörig att handlägga prövningen av denna fordran. Detta gäller även om ett annat organ än domstolen inte fattade ett sådant beslut.
      • I talan kan borgenären begära ett fastställande av den rättsliga grunden, verkställbarheten, fordrans rangordning och belopp, eller dess säkerhet eller säkerhetens rangordning. I talan kan borgenären inte yrka mer än han eller hon angav i ansökan.
      • Ett avgörande om en avvisad fordran gäller för alla parter i konkursförfarandet.
      • När tidsfristen för att avvisa en fordran löper ut anses fordran fastställd i den del som inte har avvisats.
      • En fordran som endast avvisats av förvaltaren och en fordran som avvisats av en borgenär kan godtas av förvaltaren med borgenärens samtycke, om domstolen ännu inte har fattat beslut om fordran. Att en avvisad fordran godtas innebär att den anses fastställd i den omfattning som är tillåten.
      • En fordran som avgörs genom ett slutligt beslut av en domstol eller någon annan offentlig myndighet anses fastfälld i den omfattning som är tillåten.
      • På begäran av den borgenär vars fordran har avvisats ska förvaltaren utan dröjsmål till domstolen översända ansökan om den fordran som en annan borgenär avvisade, tillsammans med de handlingar som ingavs av den borgenär som anmälde (den avvisade) fordran och den borgenär som avvisade fordran, och en förklaring från förvaltaren om och i vilken utsträckning fordran har förts in i räkenskaperna, om och i vilken utsträckning gäldenären bestrider fordran och om och i vilken utsträckning förvaltaren godtar respektive inte godtar fordran, samt av vilka skäl. På grundval av dessa handlingar meddelar domstolen utan dröjsmål ett avgörande om och i vilken utsträckning borgenären ska tilldelas rösträtt och andra rättigheter som följer av den avvisade fordran. Domstolen delger avgörandet till förvaltaren och den borgenär vars rättigheter till följd av den avvisade fordran var föremål för domstolens avgörande. Avgörandet offentliggörs inte i handelstidningen. Avgörandet får överklagas av den borgenär vars rättigheter till följd av den avvisade fordran var föremål för domstolens avgörande.

Anmälan av fordringar i rekonstruktionsförfaranden

  • En ansökan ska inges till förvaltaren inom 30 dagar från beviljandet av rekonstruktion. Ansökningar som inges efter den tidsfristen avvisas.

Närmare detaljer beträffande en ansökan i ett rekonstruktionsförfarande

  • Bestämmelserna om närmare detaljer beträffande en ansökan i ett konkursförfarande tillämpas i tillämpliga delar. För en fordran med säkerhet måste säkerheten åberopas på vederbörligt sätt och i rätt tid i ansökan. I annat fall anses fordran vara en fordran utan säkerhet.
  • En fordran får endast rättas eller ändras genom att den ursprungliga ansökan ersätts med en ny ansökan som inges till förvaltaren. Detta måste göras innan tidsfristen för att anmäla fordringar löper ut.
  • På begäran bekräftar förvaltaren att borgenärens fordran har registrerats i förteckningen över fordringar.
  • Vid eventuella tveksamheter får förvaltaren när som helst under rekonstruktionsförfarandet be domstolen meddela ett beslut om huruvida ansökan ska beaktas.

Förteckning över fordringar i rekonstruktionsförfaranden

  • Förvaltaren för in anmälda fordringar och de uppgifter som anges i ansökningarna i förteckningen över fordringar. Förteckningen ska ha sammanställts senast tio dagar efter utgången av tidsfristen för att anmäla fordringar.
  • Samtidigt som förteckningen sammanställs uppmanar förvaltaren gäldenären att inom en tidsfrist som fastställs av förvaltaren inkomma med synpunkter på de registrerade fordringarna. Tidsfristen får inte vara kortare än fem arbetsdagar och inte längre än tio arbetsdagar.
  • Inom tre dagar från utgången av fristen för att avvisa fordringar översänder förvaltaren en kopia av förteckningen över fordringar, med angivande av vilka fordringar som har avvisats, till domstolen. Uppgifterna i den förteckning som översänds till domstolen är avgörande för bedömningen av i vilken utsträckning de anmälda fordringarna har avvisats.
  • Om den information som ingår i förteckningen över fordringar ändras under rekonstruktionsförfarandet ska förvaltaren, när denne får kännedom om ändringen, snabbt registrera ändringen i förteckningen. Förvaltaren ska omgående skriftligen underrätta domstolen om ändringen av förteckningen över fordringar.
  • Förteckningen över fordringar utgör en del av förvaltarens ärendeakt.

Avvisning och fastställande av fordringar i rekonstruktionsförfaranden

  • Förvaltaren jämför i enlighet med god yrkessed varje anmäld fordran mot gäldenärens räkenskaper och annan dokumentation, och med förteckningen över gäldenärens skulder. Förvaltaren tar även hänsyn till förklaringar från gäldenären och andra parter. Förvaltaren genomför även egna utredningar. Om förvaltaren anser att en fordran är diskutabel på grund av fordrans rättsliga grund, verkställbarhet, belopp, rangordning, säkerhet eller säkerhetens rangordning är förvaltaren skyldig att avvisa den diskutabla delen av fordran.
  • Förvaltaren får endast avvisa en fordran inom 30 dagar från utgången av fristen för att anmäla fordringar. Förvaltaren avvisar en fordran genom att registrera avvisningen och avvisningens skäl och omfattning i förteckningen över fordringar. Om förvaltaren avvisar fordrans belopp registreras det fastställda beloppet även i förteckningen över fordringar. När tidsfristen för att avvisa en fordran löper ut anses fordran fastställd i de delar som inte avvisats. I fråga om utövandet av de rättigheter som följer av en anmäld fordran anses en anmäld fordran också fastställd om endast beloppet avvisas.
  • Gäldenären eller en borgenär som inger en fordran till förvaltaren har rätt att föreslå att förvaltaren ska avslå en anmäld fordran. Förvaltaren är skyldig att göra en bedömning av varje förslag i enlighet med god yrkessed, och att skriftligen underrätta den som ingav förslaget om hur det har handlagts. Förvaltaren registrerar förslaget om avvisning av fordran och handläggningen av förslaget i förteckningen över fordringar.
  • Inom 30 dagar från utgången av fristen för att avvisa fordringar kan en borgenär vars fordran avvisats väcka talan mot gäldenären och yrka att domstolen ska fastställa den avvisade fordrans rättsliga grund, verkställbarhet, belopp, säkerhet eller säkerhetens rangordning. Borgenären kan inte yrka mer än han eller hon gjorde i ansökan. Talan kan väckas vid den domstol som handlägger rekonstruktionsförfarandet.
  • Om en borgenär vars fordran avvisats inte väcker talan om fastställande av den avvisade fordran inom den lagstadgade tidsfristen, eller drar tillbaka ansökan om fastställande av den avvisade fordran, bortser man i rekonstruktionsförfarandet från den del av fordran som avvisats. Om domstolen bekräftar rekonstruktionsplanen kan fordran inte drivas in från gäldenären i den del som avvisats.
  • Domstolens avgörande om en avvisad fordran gäller för alla parter. När domstolens avgörande om en avvisad fordran vinner laga kraft anses fordran fastställd i den utsträckning som fastställts av domstolen. Övriga delar av fordran kan inte drivas in från gäldenären.
  • Fram till att tidsfristen för att väcka en talan om prövning av en fordran har löpt ut, eller fram till att domstolen har meddelat ett lagakraftvunnet avgörande om fordran, kan gäldenären skriftligen godta en avvisad borgenärsfordran. Den avvisade fordran anses då fastställd i den utsträckning som godtagits. Om förvaltaren avvisade en fordran på begäran av en borgenär kan gäldenären endast godta den avvisade fordran med denna borgenärs samtycke.
  • Under en rekonstruktion registreras fastställandet av en fordran i förteckningen över fordringar. Förvaltaren är skyldig att utan dröjsmål registrera fastställandet av en fordran i förteckningen över fordringar så snart fordran anses fastställd, eller så snart gäldenären har godtagit fordran.
  • Om domstolen under sin prövning av en avvisad fordran försätter gäldenären i konkurs avbryter domstolen i sitt beslut prövningen av den avvisade fordran.

Anmälan av fordringar i skuldsaneringsförfaranden

Skuldsanering via konkurs

  • Gäldenären är skyldig att till ansökan om skuldsanering via konkurs bifoga en förteckning över borgenärer. På grundval av denna skriver förvaltaren till varje borgenär i förteckningen och meddelar att gäldenären har försatts i konkurs.
  • En borgenär kan anmäla en fordran inom 45 dagar från konkursförklaringen, eller senare, fram till att förvaltaren meddelar att han eller hon är på väg att upprätta ett utdelningsförslag.
  • Om en borgenär skickar en ansökan till förvaltaren senare än tidsfristen på 45 dagar beaktas ansökan men borgenären saknar då rösträtt.
  • Bestämmelserna om konkurs gäller i tillämpliga delar för ansökan (formuläret, ansökans innehåll, valutan och bilagor). Bestämmelserna om bristfälliga ansökningar och förteckningen över fordringar gäller också i tillämpliga delar.
  • Endast en annan registrerad borgenär kan avvisa en anmäld fordran. Bestämmelserna om avvisning och anmälan av fordringar gäller i tillämpliga delar. För att fastställa en avvisad fordran räcker det emellertid att den borgenär som avvisade fordran godtar den. Förvaltarens samtycke behöver inte inhämtas.
  • Vid skuldsanering via konkurs förfaller alla fordring mot gäldenären (inte enbart anmälda fordringar).
  • Ett sådant beslut kan dock ändras genom att väcka talan om att skuldsaneringen ska avbrytas på grund av att gäldenären har haft ett oärligt uppsåt. Som exempel på oärligt uppsåt nämns i lagstiftningen underlåtenhet att föra upp en borgenär (fysisk person) i förteckningen över borgenärer, trots anmodan från förvaltaren.

Skuldsanering via en betalningsplan

  • Gäldenären är skyldig att till ansökan om skuldsanering bifoga en förteckning över sina skulder.
  • I denna typ av förfarande anmäler borgenärer inte fordringar. I stället gör förvaltaren en utredning av gäldenärens omständigheter.
  • När en betalningsplan har fastställts befrias gäldenären från skyldigheten att betala sina skulder. Ett sådant beslut kan dock ändras genom att väcka talan om att skuldsaneringen ska avbrytas på grund av att gäldenären har haft ett oärligt uppsåt. Som exempel på oärligt uppsåt nämns i lagstiftningen underlåtenhet att föra upp en borgenär (fysisk person) i förteckningen över borgenärer, trots anmodan från förvaltaren.

13 Enligt vilka regler ska behållningen fördelas? Hur bestäms prioritetsordningen för borgenärernas fordringar och rättigheter?

Utdelning av intäkterna vid en konkurs

  • Utdelningen av intäkterna vid en konkurs varierar beroende på typen av borgenär (borgenärer med säkerhetsrätt, borgenärer utan säkerhetsrätt, borgenärer med efterställda fordringar, avtalsviten och fordringar från personer som står gäldenären nära):
    • En borgenär med säkerhetsrätt får betalt för en fordran med säkerhet (i den utsträckning fordran har fastställts) med hjälp av intäkterna från realiseringen av de tillgångar som utgör en sådan borgenärs separata konkursbo. Avdrag görs dock för fordringar mot konkursboet som avser tillgångarna i det separata konkursboet. Om en borgenär med säkerhetsrätt inte kan få full betalning för en fordran med säkerhet, fullgörs den resterande delen som en fordran utan säkerhet.
    • Fordringar utan säkerhet betalas (i den utsträckning de har fastställts) med hjälp av intäkterna från realiseringen av tillgångarna i det allmänna konkursboet. Avdrag görs dock för fordringar mot konkursboet som avser tillgångarna i det allmänna konkursboet. Om fordringar utan säkerhet inte kan fullgöras fullt ut fullgörs de i proportion till sin nivå.
    • Efterställda fordringar fullgörs (i den utsträckning de har fastställts) med hjälp av intäkterna från realiseringen av de tillgångar i det allmänna konkursboet som finns kvar efter det att de andra fordringarna utan säkerhet har betalats. Om efterställda fordringar inte kan tillgodoses fullt ut fullgörs de i proportion till sin nivå. Avtalsviten och fordringar från borgenärer som står gäldenären nära fullgörs på samma sätt.
    • Fördelningen av intäkterna i ett konkursförfarande grundas på utdelningsförslaget. Innan utdelningsförslaget upprättas sammanställer förvaltaren en förteckning över fordringar mot konkursboet som ska fullgöras med hjälp av de intäkter som influtit till det berörda konkursboet (ett separat konkursbo för tillgångar som ställts som säkerhet eller det allmänna konkursboet). Förvaltaren offentliggör förteckningen och kungör sin avsikt att upprätta ett utdelningsförslag i handelstidningen. De personer som anges i lag, framför allt borgenärsorgan och borgenärer, får inom en fastställd tidsfrist granska förteckningen och inge invändningar mot den. Invändningarna kan avse en fordrans rangordning, underlåtenhet att ta upp en fordran, uteslutning av en fordran och en fordrans omfattning. Efter att tidsfristen har löpt ut upprättar förvaltaren utdelningsförslaget och överlämnar förslaget till borgenärskommittén för godkännande (om kommittén inte är aktiv överlämnas utdelningsförslaget till domstolen). Så snart utdelningsförslaget har godkänts betalar förvaltaren ut den obestridda delen av intäkterna till relevant borgenär, och behåller den bestridda delen i avvaktan på domstolen beslut.
    • I regel upprättas utdelningsförslaget (oavsett om intäkterna kommer från det allmänna konkursboet eller det separata konkursboet) omedelbart efter det att den relevanta delen av tillgångarna har realiserats. Om ärendet medger det sammanställer förvaltaren även ett utdelningsförslag för delar av konkursboet, men i de allra flesta konkurser förekommer bara ett enda (slutgiltigt) utdelningsförslag.
    • Utdelningsförslaget innefattar även villkorade och avvisade fordringar. Avvisade fordringar fullgörs endast om domstolen beslutar att fastställa dem. Villkorade fordringar fullgörs endast om och när de uppstår.
    • Efter att ha realiserat alla de förtecknade tillgångarna och avslutat alla tillhörande tvister upprättar förvaltaren ett slutligt förslag till hur intäkterna ska fördelas bland borgenärer utan säkerhetsrätt. Det slutliga utdelningsförslaget innefattar dessutom alla tidigare utdelningsförslag.

Intäkter delas inte ut vid rekonstruktion och skuldsanering via en betalningsplan.

Skuldsanering via konkurs:

  • Efter att ha realiserat tillgångarna i konkursboet och löst alla tvister som kan påverka utdelningsförslaget upprättar förvaltaren utdelningsförslaget. Det ska upprättas utan dröjsmål och senast 60 dagar efter konkursförklaringen. Förvaltaren meddelar i handelstidningen att han eller hon har för avsikt att sammanställa ett utdelningsförslag.
  • Från intäkterna drar förvaltaren först av kostnaderna för konkursförfarandet, följt av det belopp som ska dras av vid beräkningen av värdet på gäldenärens bostad (om sådan finns). Förvaltaren betalar sedan proportionerligt de anmälda fordringarna om underhållsbidrag till gäldenärens barn, och fördelar därefter återstoden proportionerligt mellan alla registrerade borgenärer i förhållande till storleken på deras fastställda fordringar. Varje borgenär bär kostnaden för att fullgöra fordran.
  • Om förvaltaren tre månader efter sammanställningen av utdelningsförslaget inte har lyckats ta reda på borgenärens bankkonto eller adress tillfaller det belopp som ska betalas staten. Förvaltaren överför dessa betalningar till bankkontot för den domstol som utfärdade konkursförklaringen.
  • Förvaltaren är skyldig att ersätta borgenärer för eventuell skada som de har lidit på grund av att utdelningsförslaget inte genomfördes i överensstämmelse med bestämmelserna i lagstiftningen, om inte förvaltaren kan visa att han eller hon agerade i enlighet med god yrkessed.
    • Kostnaderna för konkursförfarandet betalas med hjälp av de intäkter som borgenärer utan säkerhet har tilldelats, och i följande prioriteringsordning:
    • Förvaltarens arvode och kostnaderna för att realisera tillgångarna och upprätta utdelningsförslaget.
    • Förvaltarens nödvändiga utlägg för hanteringen av konkursförfarandet.
    • Kostnader i samband med förvaltningen av tillgångar som omfattas av konkursförfarandet.
    • En förskottsbetalning av en del av kostnaderna för ett sakkunnigutlåtande.
    • Kostnaderna för de utredningar som förvaltaren genomför på begäran av en borgenär och till det belopp som godkänts av borgenärsföreträdaren eller ett borgenärssammanträde.

14 Vilka är villkoren för och verkningarna av att insolvensförfarandet slutförs (inklusive ackord)?

Konkurs

  • Om domstolen, efter ansökan eller på eget initiativ, finner att gäldenärens tillgångar inte räcker för att betala fordringarna mot konkursboet meddelar den ett beslut om att konkursförfarandet ska avslutas. I beslutet fattar domstolen också beslut om förvaltarens arvode och utlägg (som ska betalas med hjälp av gäldenärens tillgångar), förskottsbetalningen av den tillfälliga förvaltarens arvode och utlägg, och förskottsbetalningen av kostnaderna för konkursförfarandet.
  • Domstolen kan också, efter ansökan eller på eget initiativ, besluta att avsluta ett konkursförfarande om den finner att villkoren för konkurs inte är uppfyllda. Den fattar beslut om förvaltarens arvode och utlägg på samma sätt som när den avslutar ett konkursförfarande på grund av otillräckliga tillgångar.
  • På begäran av förvaltaren beslutar domstolen att avsluta konkursförfarandet när intäkterna har delats ut i enlighet med det slutliga utdelningsförslaget.
  • Domstolen offentliggör omgående sitt beslut om att avsluta konkursförfarandet i handelstidningen. Beslutet delges också gäldenären och förvaltaren. Förvaltaren och borgenärer med fastställda fordringar som inte betalats till fullo eller delvis har rätt att överklaga beslutet.
  • Domstolen meddelar i handelstidningen att beslutet om att avsluta konkursförfarandet har vunnit laga kraft. När meddelandet offentliggörs upphör flera rättsverkningar och borgenärskommitténs arbete, om en sådan har inrättats. Giltigheten och verkan av de åtgärder som vidtagits under konkursförfarandet påverkas inte.
  • Den dag konkursförfarandet avslutas avslutar förvaltaren räkenskaperna och sammanställer en separat uppsättning finansiella rapporter i enlighet med särskild lagstiftning. Förvaltaren överlämnar också alla nödvändiga handlingar och de resterande tillgångarna till gäldenären eller likvidatorn, och vidtar de åtgärder som krävs för att avsluta konkursförfarandet. Så snart förvaltaren har utfört dessa uppgifter entledigar domstolen förvaltaren från hans eller hennes uppdrag.
  • Konkursförfaranden kan också avslutas genom ett beslut där appellationsdomstolen upphäver förstainstansdomstolens dom, eller ändrar den del som rör konkursförklaringen. Domstolen delger gäldenären och förvaltaren detta beslut. Den offentliggör dessutom omgående beslutet i handelstidningen. Detta medför att konkursförfarandets verkan upphör att gälla och de säkerheter som upphörde att gälla återställs. Dessutom avslutas förvaltarens uppdrag och om en borgenärskommitté har inrättats upplöses denna.
  • I ovannämnda beslut fattar domstolen beslut om förvaltarens arvode, som i enlighet med domstolens beslut ska betalas av den som ansökte om konkurs.
  • Om gäldenären är en fysisk person och han eller hon avlider under konkursförfarandet träder gäldenärens arvingar i hans eller hennes ställe vad gäller de tillgångar som omfattas av konkursförfarandet, eller staten om det inte finns några arvingar eller om dessa har avsagt sig sitt arv.
  • Efter att konkursförfarandet avslutats kan, på grundval av ett utdrag ur förteckningen över fordringar, en ansökan inges om indrivning eller utmätning av en fastställd fordran som gäldenären inte uttryckligen invänt mot inom den tidsfrist som förvaltaren fastställt. Efter att konkursförfarandet har avslutats deponerar förvaltaren förteckningen över fordringar hos domstolen.

Rekonstruktion

  • Domstolen prövar en ansökan från rekonstruktionsplanens upphovsman om att domstolen ska bekräfta den plan som godkänts vid rekonstruktionsmötet. Rekonstruktionsplanens upphovsman är skyldig att inge en sådan ansökan inom tio dagar från det möte där planen godkändes. Protokollet från mötet och den godkända planen ska bifogas ansökan.
  • En ansökan om bekräftelse av planen kan inges även om planen inte antogs av mötet eller inte godkändes av gäldenären.
  • Om planens upphovsman inte inger en ansökan om bekräftelse av planen inom den lagstadgade tidsfristen ska förvaltaren utan dröjsmål be domstolen att försätta gäldenären i konkurs.
  • Om en av grupperna saknade den majoritet som behövdes för att anta planen kan planens upphovsman i ansökan om bekräftelse av planen begära att domstolen i gruppens ställe beslutar att planen ska antas, förutsatt att
  • planen inte innebär att parterna i den grupp som röstade mot planen försätts i en klart värre position än om planen inte antas; domstolen grundar sitt beslut på sannolikheten för att fordringarna fullgörs i ett konkursförfarande den dag rekonstruktionsförfarandet inleds, och utgår från de uppgifter som anges i planen, såvida inte motsatsen bevisas,
  • det i majoriteten av de grupper som inrättats enligt planen fanns en erforderlig majoritet för att anta planen, och
  • de närvarande borgenärerna röstade för att anta planen med en absolut majoritet av rösterna, som beräknas i enlighet med beloppen på deras fastställda fordringar.
  • Domstolen fattar beslut om huruvida den ska anta planen i gruppens ställe i sitt beslut om att bekräfta eller avslå planen.
    • Om det saknas anledning att avslå planen bekräftas den i ett beslut av domstolen inom 15 dagar från mottagandet av ansökan om bekräftelse. Den bekräftade planen bifogas beslutet. I sitt beslut om bekräftelse av planen beslutar domstolen också när rekonstruktionsförfarandet ska avslutas.
    • Domstolen offentliggör utan dröjsmål sitt beslut i handelstidningen. Den bekräftade planen offentliggörs inte. Detta gäller inte bestämmelserna om ett nytt lån.
    • Den bekräftade planen ingår i ärendeakten. Parterna i planen och deras företrädare har rätt att granska ärendeakten och den bekräftade planen, att göra utdrag ur den och avskrifter och kopior av den, eller be domstolen göra kopior och stå för kostnaderna för detta.
    • Domstolen avslår planen om
      • lagstiftningen om uppgifterna i planen, förfarandet för att upprätta den, omröstningen om den eller andra bestämmelser rörande planen allvarligt har åsidosatts, om detta påverkar någon av parterna i planen negativt,
      • planen antogs till följd av bedrägligt beteende, eller genom att erbjuda någon av parterna i planen särskilda privilegier,
      • planen inte antogs vid ett rekonstruktionsmöte, såvida inte domstolens beslut har ersatt mötets samtycke,
      • aktier eller andra kapitalandelar i gäldenären eller den förvärvande enheten motsvarande minst den vinst som utdelats under de senaste två åren inte kommer att emitteras i utbyte mot nya kontantinvesteringar eller fordringarna från gruppen borgenärer med fordringar utan säkerhet, med undantag av borgenärer med anställdas fordringar utan säkerhet,
      • planen är orättvis för vissa grupper av borgenärer eftersom rättigheter eller skyldigheter enligt planen kan uppstå, ändras eller förfalla så att borgenärer med fordringar utan säkerhet får betalt för sina fordringar efter borgenärer med säkerhet, utan någon rättvis grund för detta,
      • planen i allt väsentligt strider mot borgenärernas gemensamma intressen,
      • fordringar utan säkerhet fullgörs till mindre än 50 % av fordringarnas belopp, såvida inte den aktuella borgenären skriftligen samtyckt till det lägre beloppet,
      • betalningen för att reglera fordringar utan säkerhet enligt den centrala delen av planen ska ske under en period av mer än fem år, såvida inte den aktuella borgenären skriftligen samtycker till denna längre betalningsperiod.
    • Domstolen offentliggör utan dröjsmål sitt beslut att avslå planen i handelstidningen. Planens upphovsman kan överklaga beslutet inom 15 dagar från offentliggörandet i handelstidningen. Appellationsdomstolen avgör överklagandet inom 30 dagar från det att det ingavs.
    • Så snart beslutet att avslå planen vunnit laga kraft meddelar domstolen ett beslut där den avslutar rekonstruktionsförfarandet, inleder konkursförfarandet och förklarar att gäldenärens tillgångar ingår i konkursboet. I beslutet utses också en förvaltare. Valet av förvaltare sker slumpmässigt. Domstolen offentliggör utan dröjsmål beslutet i handelstidningen. Beslutet innebär att rekonstruktionsförfarandets verkningar upphör, borgenärskommittén upplöses och förvaltaren entledigas från sitt uppdrag. Beslutet delges gäldenären och den förvaltare som utsetts i beslutet.

Skuldsanering via konkurs

Förfarandet avslutas i följande tre fall:

  • Om förvaltaren upptäcker att konkursboet inte kommer att kunna täcka kostnaderna för konkursförfarandet (gäldenären är fortfarande befriad från skyldigheten att betala sina skulder).
  • Om ingen borgenär registrerar sig i konkursförfarandet (gäldenären är fortfarande befriad från skyldigheten att betala sina skulder).
  • Om förvaltaren delar ut intäkterna i enlighet med utdelningsförslaget (dvs. att förvaltaren efter realiseringen av tillgångarna fördelar pengarna bland borgenärerna) är gäldenären fortfarande befriad från skyldigheten att betala sina skulder.
  • Om villkoren för ett konkursförfarande inte var uppfyllda avslutar domstolen även skuldsaneringen.

I båda fallen kungör förvaltaren offentligt att konkursförfarandet har avslutats. När konkursförfarandet avslutas

  • entledigas förvaltaren från sitt uppdrag,
  • entledigas borgenärsföreträdaren från sitt uppdrag,
  • upphör förvaltarens rätt att förvalta gäldenärens tillgångar och agera i frågor som rör dessa tillgångar,
  • upphör gäldenärens skyldighet att betala fordringarna i konkursförfarandet till förvaltaren,
  • upphör förbudet mot att kvitta fordringar,
  • upphör restriktionerna för att säga upp och frånträda avtal,
  • avslutas förfarandet för att pröva en avvisad fordran.

Skuldsanering via en betalningsplan – avslutning

  • Förfarandet avslutas om domstolen, efter ansökan om fastställande av en betalningsplan, finner att villkoren för att tillhandahålla borgenärer skydd inte har uppfyllts.
  • Förfarandet avslutas om domstolen i beslutet om att tillhandahålla borgenärer skydd gav gäldenären instruktioner om att betala ett förskott för att täcka förvaltarens kostnader och gäldenären inte gjort detta inom sju dagar från förvaltarens begäran.
  • Förfarandet avslutas om förvaltaren offentligt kungör att gäldenärens omständigheter omöjliggör en betalningsplan.
  • Förfarandet avslutas om domstolen beslutar att gäldenärens omständigheter omöjliggör en betalningsplan.
  • Förfarandet avslutas när domstolen fastställer en betalningsplan (endast då befrias gäldenären från skyldigheten att betala sina skulder).

15 Vad har borgenärerna för ställning efter slutfört insolvensförfarande?

Konkurs

  • Efter att konkursförfarandet avslutats kan, på grundval av ett utdrag ur förteckningen över fordringar, en ansökan inges om indrivning eller utmätning av en fastställd fordran som gäldenären inte uttryckligen invänt mot inom den tidsfrist som förvaltaren fastställt. Efter att konkursförfarandet har avslutats deponerar förvaltaren förteckningen över fordringar hos domstolen.

Rekonstruktion

  • En ansökan om att förklara planen utan verkan för en borgenär kan inges på följande grunder:
    • Ansökan måste inges av en borgenär som röstade mot att anta planen och begärde att en motiverad invändning skulle föras till protokollet från mötet där planen godkändes.
    • Ansökan kan även inges av en part som tillhandahåller statligt stöd.
    • Enligt planen ska fordringar i samma kategori som borgenärens fastställda fordran fullgöras på en annan nivå eller på annat sätt, vilket innebär att borgenärer med dessa fordringar prioriteras framför den aktuella borgenären, eller så ska
    • aktieägares äganderätter som hör till samma kategori som borgenärens äganderätt som aktieägare fullgöras på en annan nivå eller på annat sätt, vilket innebär att aktieägare med denna typ av äganderätter prioriteras framför den aktuella borgenären, eller så
    • hänförde inte planens upphovsman borgenärens fastställda fordran till den kategori som borgenären begärde, vilket försatte borgenären i en sämre position än om planen inte hade antagits (domstolen grundar sitt beslut på hur troligt det är att borgenärens fordran fullgörs i ett konkursförfarande), eller så
    • hänförde inte planens upphovsman borgenärens fastställda fordran till kategorin fordringar med säkerhet i den utsträckning som borgenären begärde, vilket försatte borgenären i en sämre position än om planen inte hade antagits (domstolen grundar sitt beslut på hur troligt det är att borgenärens fordran fullgörs i ett konkursförfarande), eller så
    • kommer genomförandet av den bekräftade planen att resultera i tillhandahållande av otillåtet statligt stöd.
    • Dessutom kan följande skäl för att anse att planen saknar verkan anföras (av borgenären):
      • Om gäldenären eller den förvärvande enheten inte fullgör en fordran eller annan förpliktelse enligt planen till en part i planen på vederbörligt sätt och i rätt tid inom 30 dagar från mottagandet av meddelandet, blir planen utan verkan för partens fordran.
      • Efter att rekonstruktionen avslutats kan gäldenären eller den förvärvande enheten inte fördela vinsten eller annat kapital bland sina medlemmar innan fordringarna från gruppen borgenärer med fordringar utan säkerhet har fullgjorts upp till den nivå som fastställs i planen (i ett konkursförfarande kan fördelningen av vinst eller annat kapital bestridas). Ansökan om att planen ska förklaras sakna verkan ska inges av en borgenär utan säkerhetsrätt.
      • Om gäldenären eller den förvärvande enheten genererar en redovisad vinst och enligt planen inte behöver denna vinst för att fortsätta driften av hela eller en betydande del av företaget, har en borgenär utan säkerhetsrätt rätt att i den domstol som bekräftade planen yrka på att denna vinst ska användas för att fullgöra borgenärens ursprungliga fordran genom betalning av mellanskillnaden mellan beloppet i den ursprungliga fordran och den betalning som gjorts till borgenären enligt planen. Domstolen kan dock inte bevilja borgenären en större andel av denna vinst än vad som är proportionerligt i förhållande till övriga borgenärer i samma grupp.
  • Om planen inte kan åberopas mot en borgenär har gäldenären och den förvärvande enheten ett solidariskt betalningsansvar för borgenärens ursprungliga fordran i den mån denna har anmälts och fastställts, jämte ränta på den fastställda delen av fordran sedan rekonstruktionen inleddes. Gäldenären och den förvärvande enheten är skyldiga att betala borgenärens fordran inom den ursprungliga betalningsfristen.
  • Om planen inte kan åberopas mot en av gäldenärens aktieägare, är gäldenären och den förvärvande enheten solidariskt betalningsansvariga och ska betala aktieägaren ett belopp motsvarande aktieägarens andel av gäldenärens likvidationsintäkter då domstolen bekräftade planen. Om inte aktieägaren kan bevisa annat anses likvidationsintäkternas värde vara noll.
  • Om planen är utan verkan för gäldenären och den förvärvande enheten kan indrivnings- och utmätningsförfaranden för att driva in borgenärens ursprungliga fordran genomföras.

Skuldsanering via konkurs

En gäldenär antas ha ärligt uppsåt när han eller hon inger en ansökan om skuldsanering. Borgenärer kan bestrida detta i en ”vanlig” tvistemålsprocess. De får inte bestrida detta under själva skuldsaneringsförfarandet, utan endast efter att detta har avslutats.

Skuldsanering via en betalningsplan

En gäldenär antas ha ärligt uppsåt när han eller hon inger en ansökan om skuldsanering. Borgenärer kan bestrida detta i en ”vanlig” tvistemålsprocess. De får inte bestrida detta under själva skuldsaneringsförfarandet, utan endast efter att detta har avslutats.

I följande fall anses gäldenären inte ha ärligt uppsåt:

  • Om gäldenären, trots anmodan från förvaltaren, underlät att uppe en del av sina tillgångar i förteckningen över tillgångar, trots att gäldenären kände till eller på grund av de faktiska omständigheterna borde ha känt till att sådana tillgångar fanns. Man bortser dock från tillgångar av ringa värde.
  • Om gäldenären, trots anmodan från förvaltaren, inte namngav en borgenär (fysisk person) i borgenärsförteckningen, och borgenären följaktligen inte anmälde sin fordran, trots att gäldenären kände till eller på grund av de faktiska omständigheterna borde ha känt till att sådana personer fanns. Man bortser dock från borgenärer med små fordringar.
  • Om viktig information som gäldenären tillhandahöll var felaktig, eller gäldenären underlät att tillhandahålla viktig information, i ansökan eller i en bilaga till ansökan eller på anmodan av förvaltaren, trots att gäldenären kände till eller på grund av de faktiska omständigheterna borde ha känt till att denna information var viktig.
  • Om gäldenären utan giltigt skäl inte samarbetade med förvaltaren i den omfattning som krävdes, och det var rimligt att kräva ett sådant samarbete av gäldenären.
  • Om det av gäldenärens beteende före ingivandet av ansökan går att sluta sig till att gäldenären medvetet har gjort sig insolvent genom bristande likviditet för att göra det möjligt för honom eller henne att inge ansökan.
  • Om gäldenären inte var insolvent på grund av bristande likviditet när ansökan ingavs och kände till eller på grund av de faktiska omständigheterna borde ha känt till detta.
  • Om det av gäldenärens beteende före ingivandet av ansökan går att sluta sig till att gäldenären när denne påtog sig skulder räknade med att lösa dessa via konkurs eller via en betalningsplan.
  • Om det av gäldenärens beteende före ingivandet av ansökan går att sluta sig till att gäldenären försökt missgynna eller gynna en av sina borgenärer framför andra.
  • Om gäldenären, utan giltigt skäl, inte följer den betalningsplan som domstolen har fastställt på vederbörligt sätt och i rätt tid.
  • Om gäldenären, utan giltigt skäl, inte betalar underhållsbidrag till barn som förföll till betalning efter det relevanta datumet på vederbörligt sätt och i rätt tid. Detta skäl kan endast åberopas av barnet eller barnets vårdnadshavare.
  • Om gäldenären, utan giltigt skäl, inte har fullgjort skyldigheten att ersätta centrumet för rättshjälp för det förskott som centrumet har betalat för att täcka konkursförvaltarens arvode på vederbörligt sätt och i rätt tid. Detta skäl får endast åberopas av centrumet för rättshjälp.
  • Om gäldenären försökte befrias från sina skulder trots att platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen vid tidpunkten för ingivandet av ansökan inte var belägen i Slovakien.
  • Domstolen gör en hårdare bedömning av de faktorer som påverkar gäldenärens ärliga uppsåt om gäldenären har eller har haft betydande tillgångar och affärserfarenhet, och arbetar eller har arbetat som ledande befattningshavare, eller sitter i eller har suttit i en juridisk persons ledningsorgan, eller har annan relevant erfarenhet.
  • Domstolen gör en mindre hård bedömning av de faktorer som påverkar gäldenärens ärliga uppsåt om gäldenären endast har grundskoleutbildning, är pensionär eller nära pensionsåldern, har stora hälsobesvär, är tillfälligt eller permanent hemlös eller har drabbats av någon annan motgång som har gjort det svårt för gäldenären att fungera i samhället.
  • Domstolen prövar endast gäldenärens ärliga uppsåt i samband med en ansökan om att avbryta skuldsaneringen på grund av oärligt uppsåt. Domstolen prövar inte gäldenärens ärliga uppsåt i ett konkursförfarande eller ett förfarande för att fastställa en betalningsplan.

16 Vem står för kostnaderna för insolvensförfarandet?

Konkurs

  • I princip utgör kostnaderna för att sammankalla och hålla ett borgenärssammanträde en fordran mot konkursboet. Följande undantag görs från denna princip:
    • Om ett borgenärssammanträde hölls på borgenärens initiativ är den borgenär som begärde sammanträdet skyldig att betala kostnaderna för att sammankalla och hålla sammanträdet, om inte borgenärssammanträdet beslutar annorlunda.
    • Ett villkor för att ansöka om prövning av en avvisad fordran, om fordran endast avvisats av en borgenär, är att en förskottsbetalning på vederbörligt sätt och i rätt tid görs för täcka utgifterna. Om sökanden inte inkommer med dokument som visar att en förskottsbetalning har gjorts avbryter domstolen förfarandet.
    • För att fullgöra sitt uppdrag har en medlem av borgenärskommittén rätt till ersättning för utlägg som denne har gjort under fullgörandet av sitt uppdrag. Dessa utlägg betraktas som en fordran mot det allmänna konkursboet. Ersättningsbeloppet ska godkännas av borgenärskommittén.
    • Om tillgångar som omfattas av konkursförfarandet har realiserats i ett indrivnings- eller utmätningsförfarande, men intäkterna ännu inte har betalats ut till den part som har rätt till dem, blir intäkterna en del av det relevanta konkursboet och kostnaderna för förfarandet betraktas som en fordran mot detta konkursbo.
    • Kostnaden för ett sakkunnigutlåtande som begärts av borgenärssammanträdet utgör en fordran mot det allmänna konkursboet. Kostnaden för ett sakkunnigutlåtande som begärts av en borgenär med säkerhetsrätt betraktas om en fordran mot denna borgenärs separata konkursbo (föremålet för säkerheten).
    • Beroende på domstolens avgörande betraktas kostnaderna för ett förfarande för att undanta tillgångar från förteckningen som en fordran mot det berörda konkursboet.
    • Kostnader som uppstått för parter i ett konkursförfarande och tillhörande förfaranden ersätts inte i konkursförfarandet (i särskilda bestämmelser kan dock något annat föreskrivas, t.ex. beloppet för att pröva en avvisad fordran och för sakkunnigutlåtanden).

Rekonstruktion

  • I princip står gäldenären för kostnaderna. Gäldenären täcker
    • yttrandet om rekonstruktion,
    • förvaltarens arvode (ett fast arvode för utövandet av förvaltarens uppdrag) och utlägg,
    • kostnaderna för att sammankalla och hålla ett borgenärssammanträde,
    • de utgifter som en medlem av borgenärskommittén har haft vid utövandet av sitt uppdrag. Gäldenären betalar dessa utgifter med de belopp som borgenärssammanträdet godkänt.

Skuldsanering via konkurs

  • Vid skuldsanering via konkurs antas gäldenären ha mycket begränsade tillgångar. Kostnaderna begränsas därför till ett minimum och bärs av borgenärerna. Om borgenärerna känner till vissa tillgångar måste de på egen bekostnad göra allt de kan för att överföra dessa till konkursboet.
    • Kostnader som parter i förfarandet har ådragit sig i samband med sitt deltagande i konkursförfarandet eller förfarandet för att fastställa en betalningsplan får i samband med skuldsanering inte täckas med gäldenärens medel.
      • Förvaltarens utredning av gäldenärens situation grundas på en förteckning över tillgångar, en förteckning över borgenärer och den information som tillhandahålls av gäldenären, borgenärer och andra personer. Förvaltaren genomför sin utredning av tillgångar och skulder i enlighet med god yrkessed. Detsamma gäller andra utredningar som kan genomföras snabbt och billigt.
      • Förvaltaren genomför andra utredningar på en borgenärs begäran, om borgenären betalar en del av kostnaderna för dessa i förskott. Förvaltaren genomför en sådan utredning på borgenärens bekostnad. I ett konkursförfarande har borgenären rätt till ersättning för dessa utgifter. Ersättningen räknas som en kostnad för konkursförfarandet och ersättningsbeloppet ska godkännas av borgenärsföreträdaren, eller av borgenärssammanträdet om ingen borgenärsföreträdare har utsetts.
      • Särskilda bestämmelser gäller för kostnaderna för en borgenär med säkerhetsrätt. Orsaken till detta är att en borgenär med säkerhetsrätt kan välja om han eller hon ska eller inte ska delta som part i förfarandet.
        • Intecknade tillgångar blir endast en del av konkursboet om den prioriterade borgenären med säkerhetsrätt registrerar sig.
        • Om endast en lägre prioriterad borgenär med säkerhetsrätt registrerar sig omfattas de intecknade tillgångarna endast av konkursförfarandet om borgenären med säkerhetsrätt kan förväntas få betalt genom en lägre prioriterad säkerhet. För att bedöma huruvida de intecknade tillgångarna omfattas av konkursförfarandet beräknas deras värde i enlighet med ett sakkunnigutlåtande som avgetts i enlighet med förvaltarens instruktioner och på begäran och bekostnad av borgenären med säkerhetsrätt i en lägre prioriterad säkerhet. Om borgenären med säkerhetsrätt i en lägre prioriterad säkerhet inte i förskott betalar en del av kostnaderna för sakkunnigutlåtandet inom den tidsfrist som förvaltaren fastställt antas de intecknade tillgångarna inte omfattas av konkursförfarandet.
      • Förvaltaren kan vid behov sammankalla ett borgenärssammanträde (men behöver inte göra detta). Förvaltaren sammankallar ett sådant sammanträde på begäran av en registrerad borgenär som deponerar en förskottsbetalning av kostnaderna för sammanträdet och betalar förvaltarens engångsarvode för sammanträdet.

Skuldsanering via en betalningsplan

  • Kostnaden för detta förfarande bärs i huvudsak av gäldenären.
  • Systemet är utformat så att förfarandet (förutom den del som rör en formell ansökan) endast inleds efter betalning av ett förskott för att täcka förvaltarens arvode och nödvändiga kostnader för förfarandet.
  • Kostnader som parter i förfarandet har ådragit sig i samband med sitt deltagande i konkursförfarandet eller förfarandet för att fastställa en betalningsplan får i samband med skuldsanering inte täckas med gäldenärens medel.
  • Om en borgenär inte håller med om den föreslagna betalningsplanen kan denne inge en invändning till förvaltaren. Förvaltaren yttrar sig om invändningen och domstolen fattar beslut i ärendet.

17 Enligt vilka regler avgör man vilka återvinningsbestämmelser eller liknande bestämmelser som ska tillämpas?

  • Konkurslagen (Zákon č. 7/2005 Z.z. o konkurze a reštrukturalizácii) innehåller bestämmelser som på vissa villkor gör att handlingar till nackdel för borgenären blir utan verkan. En handling blir endast utan verkan om gäldenärens handlingar bestrids. Förvaltaren och borgenärerna har rätt att bestrida handlingarna. En borgenär kan dock endast utöva denna rätt om förvaltaren inte inom en rimlig tidsperiod följer borgenärens begäran om att bestrida en rättshandling. Rätten att bestrida en rättshandling förfaller om den inom ett år från konkursförklaringen inte har utövats mot gäldenären eller i domstol. Rätten att bestrida en rättshandling anses endast ha utövats mot gäldenären om gäldenären skriftligen erkänner denna rätt. Enligt lagstiftningen kan rättshandlingar på grundval av vilka ersättningar kan drivas in, eller redan fullgjorts, också bestridas.
  • Om ett rekonstruktionsförfarande föregick konkursen, och det berörda företaget försattes i konkurs under detta förfarande, är startpunkten för rekonstruktionen avgörande för när en rättshandling som kan bestridas enligt konkurslagen ska anses ha utfärdats.
  • Rättshandlingar måste företas av gäldenären och måste företas utan vederlag. De får inte heller prioritera eller hindra betalningen av en fordran som någon av gäldenärens borgenärer har anmält. Rättshandlingarna måste avse gäldenärens tillgångar.
  • I konkurslagen definieras närmare bestämmelser om bevis för att en borgenär medvetet missgynnas. I vissa fall behöver uppsåt inte bevisas. I andra fall rör det sig om en motbevisbar presumtion. I lagen anges också ogiltiga rättshandlingars rättsverkningarna, nämligen återvinning av de tillgångar som förvärvats av den part mot vilken rätten utövades.
  • Under en rekonstruktion är handlingar till nackdel för en borgenär viktiga för att pröva vad som är bäst för borgenären. Vid jämförelsen mellan resultatet av rekonstruktionsplanen och en tänkbar konkurs måste förvaltaren även ta hänsyn till rättshandlingar som kan återvinnas.
  • Bortsett från detta bestrids rättshandlingar inte under rekonstruktionen.
  • I vissa fall innehåller emellertid lagen presumtioner vid övergången från ett rekonstruktions- till ett konkursförfarande. I så fall kan vissa rättshandlingar återvinnas.
    • Förvaltaren kan endast godkänna rättshandlingar som gäldenären företagit om de ökar värdet på gäldenärens tillgångar eller om de är nödvändiga för att uppnå syftet med rekonstruktionen. Om en gäldenär företar en rättshandling som kräver förvaltarens samtycke utan att ha inhämtat ett sådant samtycke påverkas rättshandlingens giltighet inte av detta. Däremot kan rättshandlingen bestridas i ett konkursförfarande om en konkursförklaring avseende gäldenärens tillgångar meddelades inom två år från inledandet av rekonstruktionsförfarandet.
    • Efter att rekonstruktionen avslutats kan gäldenären eller den förvärvande enheten inte fördela vinsten eller annat kapital bland sina medlemmar innan fordringarna från gruppen borgenärer med fordringar utan säkerhet har fullgjorts upp till den nivå som fastställs i planen. I ett konkursförfarande kan fördelningen av vinst eller annat kapital bestridas, vilket också är ett skäl till att planen blir utan verkan.
    • Alla rättshandlingar som en gäldenär eller förvaltaren företar under ett rekonstruktionsförfarande och som ger en part en fördel som inte förutses i planen är dessutom ogiltiga.
  • Vid skuldsanering påverkas inte borgenärernas rätt att väcka en civilrättslig talan för att få betalt för sådant som undantagits från gäldenärens tillgångar genom en rättshandling som kan återvinnas. Vid en senare prövning av ärligt uppsåt beaktas dessutom gäldenärens beteende, och huruvida det av detta kan fastställas att gäldenären medvetet har gjort sig insolvent genom bristande likviditet eller att gäldenären hade för avsikt att missgynna eller gynna någon av borgenärerna.
Senaste uppdatering: 14/05/2020

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
De EU-länder som ansvarar för det nationella innehållet på den här webbplatsen håller på att uppdatera delar av sitt innehåll mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur EU. Det kan dock ta ett tag innan vi har uppdaterat alla sidor.