Insolvens/konkurs

Finland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

Med insolvens avses att en gäldenär inte kan betala sina skulder när de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Med insolvensförfarande avses här ett verkställighetsförfarande som omfattar gäldenärens samtliga skulder.

I Finland tillämpas tre separata insolvensförfaranden: konkurs, företagssanering och skuldsanering för privatpersoner. Konkurser regleras av bestämmelserna i konkurslagen (120/2004), som trädde i kraft den 1 september 2004. Lagen om företagssanering (47/1993) och lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) trädde i kraft den 8 december 1993.

Konkurs är ett likvidationsförfarande som syftar till att realisera gäldenärens egendom och fördela medlen mellan borgenärerna. Företagssanering och skuldsanering för privatpersoner är rekonstruktionsförfaranden som syftar till att ge gäldenären en möjlighet att klara av sina ekonomiska problem.

Gäldenären kan också komma överens med borgenärerna om betalning av skulderna och andra arrangemang utanför de officiella insolvensförfarandena. Arrangemang på frivillig basis regleras inte i lag.

1 Mot vem kan insolvensförfaranden inledas?

Konkurs

Konkursens tillämpningsområde är allmänt, och både fysiska och juridiska personer kan därför försättas i konkurs. En juridisk person kan försättas i konkurs även om denne har avlägsnats ur det relevanta registret eller upplösts. Ett dödsbo kan också försättas i konkurs.

Företagssanering

Företagssanering kan tillämpas på vilket företag som helst som bedriver företagsverksamhet och på enskilda näringsidkare. Saneringsförfarandet tillämpas dock inte på vissa företag såsom kredit- och försäkringsinstitut, som är underkastade särskild reglering och övervakning.

Skuldsanering för privatpersoner

Endast fysiska personer kan beviljas skuldsanering. En fysisk person som bedriver näringsverksamhet i form av enskild firma, verkar som bolagsman i ett öppet bolag eller verkar som ansvarig bolagsman (komplementär) i ett kommanditbolag kan under vissa omständigheter också beviljas skuldsanering.

2 Under vilka förutsättningar kan man inleda ett insolvensförfarande?

Den allmänna förutsättningen för att inleda något av de tre förfarandena är att gäldenären är insolvent (på obestånd). Med insolvens avses att en gäldenär inte kan betala sina skulder när de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Företagssaneringsförfarandet kan också inledas om gäldenären riskerar att bli insolvent.

Konkurs

En ansökan om konkurs kan göras antingen av gäldenären eller borgenären. Den allmänna förutsättningen för att en gäldenär ska försättas i konkurs är gäldenärens insolvens. För att underlätta bevisningen anses en gäldenär enligt konkurslagen vara insolvent om han eller hon uppfyller de presumtioner som anges i konkurslagen, om inte något annat visas.

En gäldenär ska anses insolvent om

1. gäldenären uppger sig vara insolvent och det inte finns några särskilda skäl för att inte godta denna upplysning,

2. gäldenären har ställt in sina betalningar,

3. en utsökning under de senaste sex månaderna före konkursansökan har visat att gäldenären saknar medel till full betalning av en fordran, eller

4. gäldenären är eller har under det senaste året före konkursansökan varit bokföringsskyldig för sin rörelse och har underlåtit att betala en klar och förfallen fordran inom en vecka efter att ha fått borgenärens uppmaning att betala denna fordran.

En borgenär kan yrka att en gäldenär ska försättas i konkurs, om borgenärens fordran på gäldenären grundar sig på en lagakraftvunnen dom eller någon annan verkställighetsgrund, grundar sig på en förbindelse som gäldenären har undertecknat och inte bestrider, eller annars är så klar att det inte finns grund att betvivla dess riktighet. Fordran behöver inte ha förfallit till betalning. Möjligheten att ansöka om konkurs på basis av en obetydlig fordran och om borgenären har en säkerhet för fordran är begränsad.

Domstolen utser en boförvaltare och ser till att en kungörelse om att konkursen har börjat utan dröjsmål publiceras i Finlands officiella tidning. Kungörelsen kan även publiceras i någon dagstidning. Boförvaltaren ska underrätta borgenärerna om att konkursen har börjat. Anteckning om att konkursen har börjat görs bl.a. i konkurs- och företagssaneringsregistret, handelsregistret, lagfarts- och inteckningsregistret, fartygsregistret, fartygsbyggnadsregistret, luftfartygsregistret, företagsinteckningsregistret, fordonstrafikregistret samt värdeandelsregistret.

Företagssanering

Företagssanering kan sökas av en gäldenär eller en borgenär. Merparten av ansökningarna görs av gäldenärer.

Saneringsförfarande kan inledas om gäldenären är insolvent och inga lagstadgade hinder för inledandet finns. Ett sådant hinder kan t.ex. vara att insolvensen inte kan undanröjas med hjälp av saneringsprogrammet eller att gäldenärens tillgångar inte räcker till för att täcka kostnaderna för saneringsförfarandet. Saneringsförfarandet kan även inledas om gäldenären hotas av insolvens. En borgenär får bara begära att ett saneringsförfarande ska inledas på grund av hot om insolvens om fordran avser ett avsevärt ekonomiskt intresse. Vidare kan saneringsförfarandet inledas om gäldenären och två borgenärer gemensamt ansöker om det eller om borgenärerna förklarar att de stöder gäldenärens ansökan. Borgenärernas sammanlagda fordringar ska då motsvara minst en femtedel av gäldenärens kända skulder.

Domstolen publicerar en kungörelse om beslutet att inleda saneringsförfarandet i Finlands officiella tidning. Utredaren ska underrätta borgenärerna om att förfarandet inletts. Anteckning om att saneringsförfarandet har inletts görs bl.a. i konkurs- och företagssaneringsregistret, handelsregistret och lagfarts- och inteckningsregistret.

Rättsverkningarna av att saneringsförfarandet inletts träder automatiskt i kraft från och med dagen för beslutet om att inleda förfarandet. Efter att ansökan har gjorts får domstolen, på begäran av sökanden eller gäldenären, fatta beslut om införandet av ett förbud mot att betala en saneringsskuld eller ställa säkerhet för den, ett indrivningsförbud eller ett förbud mot utmätning eller andra verkställighetsåtgärder innan förfarandet inletts.

Skuldsanering för privatpersoner

Skuldsanering inleds på begäran av gäldenären. För att inleda ett skuldsaneringsförfarande krävs att gäldenären är insolvent och inte rimligen förmår förbättra sin betalningsförmåga så att han eller hon kan klara av sina skulder. Den huvudsakliga orsaken till insolvensen måste vara att gäldenärens betalningsförmåga har försvagats väsentligt på grund av en förändring i förhållandena som i huvudsak inte beror på gäldenären själv, t.ex. sjukdom. Skuldsanering kan även beviljas om det i övrigt föreligger vägande skäl för en skuldsanering med beaktande av beloppet av skulderna och de förpliktelser som ansluter sig till dem i förhållande till gäldenärens betalningsförmåga. Vid bedömningen av gäldenärens betalningsförmåga beaktas t.ex. gäldenärens tillgångar, inkomst och förvärvsmöjligheter.

Det får inte finnas några lagliga hinder för skuldsaneringsförfarandet (t.ex. att skulden uppkommit genom brott eller genom ett vårdslöst och oansvarigt beteende). Skuldsanering får dock beviljas trots ett allmänt hinder om det finns tungt vägande skäl att göra detta. I så fall ska hänsyn särskilt tas till gäldenärens åtgärder för betalning av sina skulder, den tid som har förflutit sedan gäldenären skuldsatte sig och gäldenärens övriga förhållanden samt skuldsaneringens betydelse för gäldenären och borgenärerna.

Rättsverkningarna av att skuldsaneringsförfarandet inletts träder automatiskt i kraft från och med dagen för beslutet om att inleda förfarandet. Efter att ansökan gjorts får domstolen, på begäran av sökanden eller gäldenären, fatta beslut om införandet av ett förbud mot att betala en saneringsskuld eller ställa säkerhet för den, ett indrivningsförbud eller ett förbud mot utmätning eller andra verkställighetsåtgärder innan förfarandet inletts.

3 Vilka tillgångar ingår i konkursboet? Hur behandlas de tillgångar som förvärvas av gäldenären efter att insolvensförfarandet har inletts?

Konkurs

De tillgångar som gäldenären har när konkursen inleds och de tillgångar som gäldenären förvärvar innan konkursen avslutas utgör tillgångar i konkursboet. Intäkterna från tillgångarna i konkursboet, samt tillgångar som kan återvinnas till konkursboet och som förvärvas som ersättningstillgångar, utgör också tillgångar i konkursboet.

Tillgångar som inte får utmätas räknas i regel inte som tillgångar i konkursboet. Om en fysisk person har förvärvat tillgångar eller haft inkomster efter att konkursförfarandet inletts räknas inte heller dessa som tillgångar i konkursboet.

Företagssanering

I ett företagssaneringsförfarande utarbetas ett saneringsprogram för gäldenären. Saneringsprogrammet ska t.ex. innehålla en utredning om gäldenärens ekonomiska ställning, dvs. gäldenärens tillgångar, skulder och andra förbindelser. Saneringsprogrammet ska utarbetas grundat på gäldenärens samtliga tillgångar vid tidpunkten för förfarandet. Återvinning är också möjlig: en rättshandling som kunde ha gått åter om en ansökan om konkurs hade getts in i stället för en ansökan om företagssanering kan gå åter i saneringsförfarandet på samma grunder som vid en konkurs.

Även om det i undantagsfall är möjligt att ändra saneringsprogrammet efter att det har fastställts går det inte längre att öka de belopp som ska betalas till varje borgenär genom att ändra programmet. Tillgångar som överförs till gäldenären efter det att saneringsprogrammet har fastställts kan emellertid utgöra en grund för borgenärer att begära en tilläggsprestation från gäldenären. Gäldenären kan åläggas att fullgöra en tilläggsprestation om gäldenärens ekonomiska ställning bedöms vara bättre än när programmet utarbetades. Ett yrkande om fullgörande av en tilläggsprestation kan framställas om det finns skäl att yrka på en sådan prestation. Ansökan om fullgörande av en tilläggsprestationsskyldighet ska göras hos domstolen inom ett år efter det att slutredogörelsen har getts in till domstolen

Skuldsanering för privatpersoner

Vid bedömningen av gäldenärens betalningsförmåga ska hänsyn tas till t.ex. de medel som inflyter vid realiseringen av gäldenärens förmögenhet, gäldenärens inkomster och förvärvsmöjligheter, gäldenärens oundgängliga levnadskostnader och underhållsskyldighet. Vid skuldsanering fastställs ett betalningsprogram som motsvarar gäldenärens betalningsförmåga. I skuldsaneringen ska gäldenären för betalning av sina skulder använda alla de inkomster som han eller hon inte behöver för sina oundgängliga levnadskostnader och för de utgifter som uppkommer till följd av underhållsskyldighet. Den förmögenhet som ingår i bastryggheten omfattar gäldenärens ägarbostad, gäldenärens och hans familjs skäliga bostadslösöre och personliga ägodelar enligt skäligt behov samt arbetsredskap som gäldenären behöver för att trygga sin utkomst. Den förmögenhet som ingår i gäldenärens bastrygghet får endast likvideras i de fall som anges i lagstiftningen.

I betalningsprogrammet kan gäldenären dessutom åläggas att betala ett belopp i tilläggsprestation på grund av inkomster och tillgångar som gäldenären får under betalningsprogrammets tillämpningstid. Gäldenären är skyldig att betala en viss del av en gåva eller någon annan prestation av engångsnatur som gäldenären fått under betalningsprogrammets tillämpningstid. Om gäldenärens inkomst överstiger den inkomst som fastställts i betalningsprogrammet kan gäldenären åläggas att betala en viss del av det överskjutande beloppet till borgenärerna.

4 Vilka befogenheter har gäldenären respektive konkursförvaltaren?

Konkurs

Beslut om att försätta en gäldenär i konkurs fattas av domstol. Domstolen förordnar även en boförvaltare. Till boförvaltare kan förordnas en person som samtycker till uppdraget och som har den skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver och som också annars är lämplig för uppdraget. En boförvaltare får inte stå i ett sådant förhållande till gäldenären eller någon borgenär att detta kan äventyra boförvaltarens oberoende i förhållande till gäldenären eller opartiskhet gentemot borgenärerna eller äventyra personens förmåga att sköta uppdraget på behörigt sätt. En juridisk person får inte förordnas till boförvaltare.

Boförvaltaren har en central roll i förvaltningen av ett konkursbo. Bland boförvaltarens uppgifter ingår att företräda konkursboet, övervaka den löpande förvaltningen av konkursboet, upprätta en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder (boförteckning), ta emot fordringar och upprätta en förteckning över i vilken ordning fordringarna ska betalas. Boförvaltaren övervakar även förvaltningen och försäljningen av tillgångar som tillhör konkursboet och utbetalningen av de medel som flyter in.

När konkursen inleds upphör gäldenärens rätt att råda över konkursboets tillgångar. Gäldenären ska visa samarbetsvilja så att konkursförfarandet kan avslutas. Gäldenären måste lämna de uppgifter till boförvaltaren som krävs för att upprätta och fastställa boförteckningen. Gäldenären har rätt att ta del av information om konkursboet, delta i borgenärssammanträdena och ge sina synpunkter på de frågor som ska avgöras.

Företagssanering

När förfarandet för företagssanering inleds förordnar domstolen en offentlig utredare. Utredaren ska vara myndig och känd som en hederlig person som inte har försatts i konkurs eller vars handlingsbehörighet inte har begränsats. Utredaren ska ha den skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver. Utredaren får inte stå i ett sådant förhållande till gäldenären eller någon borgenär att utredarens oberoende i förhållande till gäldenären eller utredarens opartiskhet gentemot borgenärerna kan äventyras. En juridisk person får inte förordnas till utredare.

Utredaren ansvarar för att syftet med förfarandet uppfylls och för att borgenärernas intressen skyddas. Utredaren upprättar en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder och ett förslag till saneringsprogram. Utredaren övervakar dessutom gäldenärens verksamhet.

Domstolen får tillsätta en borgenärsdelegation att företräda borgenärerna och fungera som ett rådgivande organ för att bistå utredaren i fullgörandet av hans eller hennes ålägganden. En borgenärsdelegation tillsätts inte om det anses onödigt på grund av att borgenärerna är få eller av något annat skäl.

Gäldenären har även efter att förfarandet inletts rätt att bestämma om sin egendom och verksamhet, om inte annat föreskrivs i lag. Sedan förfarandet inletts får gäldenären dock inte utan utredarens samtycke ta upp ny skuld, om det inte är fråga om sådan skuld som hänför sig till gäldenärens sedvanliga verksamhet och som inte är ovanlig till belopp eller villkor. På begäran av utredaren eller en borgenär kan gäldenärens bestämmanderätt även begränsas på annat sätt, om det finns risk för att gäldenären förfar på ett sätt som skadar eller äventyrar borgenärens intressen. Gäldenären är skyldig att samarbeta och lämna uppgifter till domstolen, utredaren och borgenärsdelegationen. Gäldenären får fortfarande föra talan i en anhängig eller kommande rättegång, om inte utredaren beslutar att börja föra gäldenärens talan.

Skuldsanering för privatpersoner

Vid skuldsanering kan vid behov en utredare förordnas, om det behövs för att utreda gäldenärens ekonomiska ställning, för att realisera egendom eller annars för att skuldsaneringen ska kunna genomföras. Till utredare kan förordnas en person som är myndig och känd för att vara redbar och som inte har försatts i konkurs eller vars handlingsbehörighet inte har begränsats och som samtycker till uppdraget. Utredaren ska ha den skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver. Utredaren får inte stå i ett sådant förhållande till gäldenären eller någon borgenär att utredarens oberoende i förhållande till gäldenären eller utredarens opartiskhet gentemot borgenärerna kan äventyras. En juridisk person får inte förordnas till utredare.

Om en utredare har förordnats är utredarens uppgift att göra upp ett förslag till betalningsprogram och utföra övriga uppgifter som domstolen ålägger utredaren. Då förslaget till betalningsprogram görs upp ska utredaren förhandla med gäldenären och borgenärerna och ge dem nödvändiga upplysningar om omständigheter som är av betydelse för skuldsaneringen samt bereda dem tillfälle att uttala sig om ansökan och om förslaget. Utredaren kan även ges i uppdrag att handha realiseringen av gäldenärens förmögenhet samt fördelningen av de medel som inflyter vid realiseringen bland borgenärerna. Om ingen utredare har förordnats är det gäldenärens uppgift att göra upp ett förslag till betalningsprogram. Det ankommer på domstolen att avgöra om det ska inledas ett förfarande för att justera en enskild persons skulder. Domstolen har även till uppgift att fastställa betalningsprogrammet.

Gäldenären behåller sin rätt att bestämma över sina tillgångar. Alla gäldenärens tillgångar som inte anses ingå i gäldenärens bastrygghet ska dock användas för att täcka skulderna. Gäldenären är skyldig att till domstolen, borgenärerna och utredaren (om en sådan har förordnats) lämna alla uppgifter som kan behövas för skuldsaneringen. Gäldenären ska också medverka till att skuldsaneringen kan genomföras på behörigt sätt.

5 Vilka villkor gäller för kvittning?

Konkurs

En borgenär har rätt att med vissa undantag använda sin konkursfordran till kvittning mot en skuld som borgenären har till gäldenären när konkursen börjar. Borgenären har rätt till kvittning även om borgenärens skuld eller fordran inte har förfallit till betalning. En borgenär får inte kvitta en fordran som inte medför rätt till betalning ur konkursboet eller en fordran som är efterställd. Borgenären är skyldig att lämna uppgifter om den fordran som kvittas.

Företagssanering

Trots ett indrivningsförbud har en borgenär under saneringsförfarandet rätt att på motsvarande villkor som i en konkurs kvitta sin fordran mot en skuld som borgenären har till gäldenären när förfarandet inleds. Meddelandet om kvittning ska även delges utredaren. Rätten till kvittning gäller inte om ett kreditinstitut gör en kvittning av sin fordran med medel som gäldenären vid tidpunkten för indrivningsförbudets början eller efter det har insatta på sitt konto i kreditinstitutet eller som då finns i kreditinstitutet för att överföras till gäldenärens konto, om kontot kan användas för betalningar.

Skuldsanering för privatpersoner

Efter att skuldsanering inletts får det inte riktas några åtgärder mot gäldenären för att driva in en skuld som omfattas av betalningsförbudet eller för att säkra betalningen av en sådan skuld. Indrivningsförbudet gäller även kvittning av gäldenärens fordringar på och skulder till borgenären. Förbudet gäller dock inte kvittning av skatter.

6 Hur påverkar insolvensförfarandet gäldenärens gällande avtal?

Huvudregeln är att avtal som inte rör fordringar som är föremål för insolvensförfarandet ska fortsätta att gälla utan ändringar i alla typer av insolvensförfaranden.

Konkurs

Om gäldenären när konkursen börjar inte har fullgjort ett avtal i vilket gäldenären är part, ska motparten uppmana konkursboet att meddela om konkursboet vill tillträda avtalet. Om konkursboet meddelar att boet vill tillträda avtalet och ställer godtagbar säkerhet för fullgörelsen av avtalet, får avtalet inte hävas. Konkursboets motpart har dock rätt att häva avtalet, om det på grund av avtalets personliga karaktär eller av något annat särskilt skäl inte kan förutsättas att avtalsparten fortsätter avtalet med konkursboet.

Dessutom kan en enskild rättshandling hävas på en av de återvinningsgrunder som anges i lagen om återvinning till konkursbo (758/1991).

Företagssanering

Inledandet av ett saneringsförfarande påverkar inte gäldenärens befintliga åtaganden, om inte annat föreskrivs i lag. Ett hyres- eller leasingavtal där gäldenären är hyrestagare kan, sedan förfarandet inletts, sägas upp av gäldenären så att avtalet upphör två månader efter uppsägningen. Den som enligt ett avtal som ingåtts innan förfarandet inleddes har åtagit sig att fullgöra en prestation gentemot gäldenären, men inte har uppfyllt åtagandet när förfarandet inleds, är berättigad att få betalning för sin prestation, om prestationen kan anses vara sedvanlig med tanke på gäldenärens verksamhet. Vid andra typer av avtal som ingåtts innan förfarandet inleddes och där gäldenären inte har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt avtalet när förfarandet inleds, ska utredaren på begäran av motparten meddela om gäldenären håller fast vid avtalet. Om svaret är nekande eller det inte ges inom skälig tid, får motparten häva avtalet. Avtal enligt vilka gäldenären ska fullgöra en prestation som grundar sig på saneringsskulden eller anknyter till den är ogiltiga, om inte prestationsskyldigheten grundar sig på det fastställda saneringsprogrammet.

Om en arbetsgivare är föremål för saneringsförfarandet ska arbetsgivaren på vissa villkor ha rätt att säga upp anställningsavtalet oavsett dess löptid, med en uppsägningstid på två månader.

En rättshandling som kunde ha gått åter om en konkursansökan hade ingetts i stället för en ansökan om företagssanering kan gå åter på begäran av borgenären i saneringsförfarandet på samma grunder som i lagen om återvinning till konkursbo.

Skuldsanering för privatpersoner

Gäldenären ska avstå från egendom som inte ingår i hans bastrygghet och vilken har överlåtits i hans eller hennes besittning med stöd av ett avbetalnings- eller leasingavtal. Gäldenären har rätt att säga upp ett hyres- eller arrendeavtal enligt vilket gäldenären är hyresgäst eller arrendator eller något annat konsumentavtal eller leasingavtal, så att det upphör inom två månader från uppsägningen. Den som enligt ett avtal som ingåtts innan förfarandet inleddes har åtagit sig att fullgöra en prestation gentemot gäldenären, men inte har uppfyllt åtagandet när förfarandet inleds, är berättigad att få betalning för sin prestation, om prestationen kan anses vara sedvanlig med tanke på gäldenärens verksamhet. Ett avtal enligt vilket gäldenären ska fullgöra en prestation som grundar sig på saneringsskulden eller anknyter till den är ogiltigt, om inte prestationsskyldigheten föreskrivs i saneringsprogrammet eller är lagstadgad.

En rättshandling som kunde ha gått åter om en konkursansökan hade ingetts i stället för en ansökan om företagssanering kan gå åter på begäran av borgenären i saneringsförfarandet på samma grunder som i lagen om återvinning till konkursbo.

7 Hur påverkar insolvensförfarandet förfaranden som inleds av enskilda borgenärer (med undantag för pågående rättegångar)?

Konkurs

En talan som syftar till att ge en borgenär en verkställighetsgrund mot konkursboet för sin konkursfordran får inte väckas efter att konkursen har börjat, och inga verkställighetsåtgärder ska vidtas gentemot konkursboets tillgångar för att driva in en konkursfordran. En pantborgenär får dock väcka talan för att driva in en fordran ur pantsatt egendom.

Företagssanering

Sedan saneringsförfarandet inletts omfattas gäldenären som regel av ett betalningsförbud och borgenärerna av ett indrivningsförbud, dvs. det får inte riktas några åtgärder mot gäldenären för att driva in en skuld som omfattas av saneringen eller för att säkra betalningen av en sådan skuld. I vissa fall får en säkerhetsborgenär begära domstolens tillstånd att använda säkerheten för att få betalt. Detta är t.ex. möjligt om det av saneringsarrangemangen tydligt framgår att det inte är nödvändigt att behålla den egendom som ställts som säkerhet i gäldenärens besittning. Sedan saneringsförfarandet inletts får säkerhetsåtgärder baserade på officiella beslut som regel inte riktas mot gäldenären.

Skuldsanering för privatpersoner

Precis som i företagssaneringsförfarandet omfattas borgenären i skuldsaneringsförfarandet av ett indrivningsförbud. Om en skuld omfattas av betalningsförbudet får det inte riktas några åtgärder mot gäldenären för att driva in en skuld som ska betalas eller för att säkra betalningen av en sådan skuld. Inga åtgärder får riktas mot gäldenären för att driva in en skuld som ska betalas eller för att säkra betalningen av en sådan skuld. Mot gäldenären får inte heller i fråga om sådan skuld riktas påföljder för betalningsdröjsmål. I vissa fall får en säkerhetsborgenär begära domstolens tillstånd för att använda säkerheten för att få betalt. Detta är t.ex. möjligt om de tillgångar som utgör säkerhet inte ingår i gäldenärens bastrygghet och gäldenären inte behöver dem för sin näringsverksamhet.

Borgenären får väcka talan eller inleda något annat förfarande för att behålla sin rätt till verkställighet eller erhålla en grund för verkställighet. Trots förbuden i samband med inledandet av skuldsaneringen får borgenären i regel också ansöka om ett beslut om säkerhetsåtgärder och verkställighet av ett sådant beslut.

8 Hur påverkar insolvensförfarandet pågående förfaranden som redan har inletts av enskilda borgenärer?

Konkurs

När konkursen inleds upphör gäldenärens rätt att råda över konkursboets tillgångar, och denna rätt övergår i stället på boförvaltaren. Konkursboet har därför rätt att delta som part i förfaranden som rör egendom som ingår i konkursboet. Om en rättegång som gäller egendom som ingår i konkursboet är anhängig mellan gäldenären och tredje man ska konkursboet ges tillfälle att fortsätta rättegången. Om konkursboet inte använder sig av denna möjlighet kan gäldenären fortsätta rättegången. Om en rättegång som gäller en konkursfordran är anhängig mot gäldenären ska konkursboet på samma sätt ges tillfälle att fortsätta rättegången. Om boet inte svarar på käromålet, kan käranden yrka på avgörande i saken, om inte gäldenären fortsätter rättegången

Företagssanering

Gäldenären får fortfarande föra talan i en anhängig rättegång eller i ett därmed jämförbart förfarande där han är part, om inte utredaren beslutar att börja föra gäldenärens talan. Detsamma gäller rättegångar och andra förfaranden som blir anhängiga efter att förfarandet inletts.

Utredaren har rätt att för gäldenärens räkning framställa yrkanden eller anhängiggöra rättegångar eller andra därmed jämförbara förfaranden och i ärendet föra talan för gäldenärens räkning. Dessutom kan utredaren ta emot en delgivning för gäldenärens räkning.

Skuldsanering för privatpersoner

Inledandet av skuldsanering påverkar inte anhängiga rättegångar eller gäldenärens rätt att föra talan i dessa.

9 Hur brukar borgenärerna delta i insolvensförfarandet?

Konkurs

Borgenären kan ansöka om konkurs.

Den högsta beslutanderätten i ett konkursbo utövas av borgenärerna. Borgenärerna utövar beslutanderätten i ett konkursbo så länge ärendet inte har avgjorts i domstol eller handläggs av boförvaltaren. Dessutom kan borgenärer behålla beslutanderätten i frågor som rör förvaltningen av boet eller överlåta en del av sin beslutanderätt på boförvaltaren. Borgenärernas beslutanderätt får utövas av de borgenärer som har en konkursfordran på gäldenären och som har anmält sin fordran. Borgenärernas beslutanderätt inleds när konkursen börjar och upphör när konkursen slutförts.

Det viktigaste beslutsfattande organet är borgenärssammanträdet, men andra beslutsprocesser kan också tillämpas. Dessutom kan borgenärerna tillsätta en borgenärsdelegation som kan fungera som ett sambandsorgan i förhandlingarna mellan boförvaltaren och borgenärerna. En borgenärs röstetal baseras på beloppet av borgenärens konkursfordran vid respektive tidpunkt. Som borgenärssammanträdets beslut gäller den mening som har omfattats av de borgenärer vilkas röstetal utgör mer än hälften av röstetalet för de borgenärer som har deltagit i omröstningen. Om beslutet har fattats genom annat beslutsförfarande, räknas borgenärernas röstetal på basis av röstetalet för de borgenärer som har meddelat sin ståndpunkt.

Företagssanering

Borgenären får ansöka om ett saneringsförfarande.

En borgenärsdelegation kan tillsättas som borgenärernas gemensamma företrädare. Borgenärsdelegationen ska vara sammansatt så att alla borgenärsgrupper är företrädda. Delegationens uppgift är att biträda utredaren i hans eller hennes uppdrag samt att för borgenärernas räkning övervaka utredarens verksamhet. Delegationen fattar sina beslut med enkel majoritet.

När utredaren utarbetar förslaget ska han eller hon förhandla med borgenärsdelegationen samt vid behov med enskilda borgenärer. Borgenärer eller borgenärsgrupper vars fordringar överskrider den lagstadgade gränsen har dessutom rätt att lägga fram ett förslag till saneringsprogram. När förslaget till saneringsprogram väl har gjorts upp överlämnas det till borgenärerna för godkännande. Om det inte finns några hinder för att godkänna programmet kan det godkännas av samtliga borgenärer, en majoritet av varje borgenärsgrupp och, i vissa fall, även utan en majoritet i varje borgenärsgrupp.

Skuldsanering för privatpersoner

Borgenären får inte ansöka om skuldsanering för en privatperson. Innan gäldenären ansöker om skuldsanering ska han eller hon emellertid i regel utreda möjligheterna att uppnå förlikning med borgenärerna om reglering av sina skulder. Borgenärerna ska i enlighet med god kreditgivnings- och indrivningssed medverka till en förlikning.

Borgenärerna ska ges tillfälle att yttra sig om ansökan om skuldsanering och förslaget till betalningsprogram. Vid behov ska borgenärerna skriftligen redogöra för sin fordran. Ett fastställt betalningsprogram får ändras på begäran av borgenären. Under vissa förutsättningar kan det dessutom beslutas att programmet ska upphöra att gälla.

10 I vilken mån kan konkursförvaltaren använda eller avyttra de tillgångar som ingår i konkursboet?

Konkurs

Den egendom som ingår i konkursboet ska vårdas omsorgsfullt och på ett ändamålsenligt sätt. En av boförvaltarens uppgifter är att övervaka realiseringen av den egendom som ingår i konkursboet. Konkursboet ska realisera den egendom som ingår i boet på det sätt som är fördelaktigast för boet så att ett så gott försäljningsresultat som möjligt nås. Säkerhet som tillhör konkursboet får bara säljas om den borgenär som skyddas av säkerheten ger sitt samtycke eller om domstolen ger sitt tillstånd till detta. Egendom som ingår i konkursboet får inte överlåtas till boförvaltaren eller till ett biträde som boförvaltaren anlitar eller till boförvaltarens eller biträdets närstående.

Företagssanering och skuldsanering för privatpersoner

Utredarens rättigheter begränsas till rätten till tillgång till den information som behövs för att uppfylla utredarens skyldigheter. Gäldenären behåller äganderätten till sin egendom, och utredaren har ingen rätt att använda eller överlåta gäldenärens egendom. I ett skuldsaneringsförfarande får utredaren emellertid åläggas att realisera tillgångarna och vidta relaterade åtgärder och arrangemang, samt bland mottagarna fördela de medel som flyter in.

11 Vilka fordringar ska anmälas gentemot konkursboet och hur behandlas fordringar som uppkommer efter det att insolvensförfarandet har inletts?

Konkurs

Med en konkursfordran avses en sådan fordran på gäldenären i fråga om vilken förbindelsen har ingåtts eller rättsgrunden för fordran har uppstått före konkursen. Konkursfordringar är också pantfordringar samt fordringar vilkas grund eller belopp är förenade med villkor eller tvistiga eller oklara av någon annan orsak. I ett fortlöpande skuldförhållande anses som konkursfordran den del av fordran som hänför sig till tiden före konkursens början.

Fordringar som uppkommit efter konkursens början betraktas som administrativa kostnader, dvs. konkursboets skuld som i sin helhet betalas med hjälp av konkursboets tillgångar.

Företagssanering

Skulder som uppkommer efter det att ansökan blivit anhängig ska betalas allteftersom de förfaller. Detsamma gäller vederlag och andra löpande betalningar som grundar sig på ett fortlöpande avtalsförhållande eller på fortlöpande nyttjande- eller besittningsförhållanden och som hänför sig till tiden efter det att ansökan blivit anhängig.

Skuldsanering för privatpersoner

Skuldsaneringen omfattar alla gäldenärens skulder som har uppkommit innan skuldsaneringen inleddes, medräknat säkerhetsskulder och skulder för vilka grunden eller beloppet är villkorliga eller tvistiga eller av annan orsak oklara, samt den ränta som växer på de ovan nämnda skulderna från den tidpunkt då skuldsaneringen inleds till den tidpunkt då betalningsprogrammet fastställs samt de indrivnings- och verkställighetskostnader som gäldenären ålagts att betala.

Skulder utanför skuldsaneringen ska betalas när de förfaller.

12 Enligt vilka regler ska fordringar anmälas, styrkas och godtas?

Konkurs

För att få utdelning ska en borgenär skriftligen bevaka sin konkursfordran (bevakningsskrift) genom att anmäla den till boförvaltaren senast på bevakningsdagen. I bevakningsskriften ska uppges t.ex. fordrans kapitalbelopp, upplupen ränta och grunderna för fordran och räntan. Bevakningen kan även ändras eller kompletteras efter bevakningsdagen. Borgenären kan bevaka sin fordran också efter bevakningsdagen men måste då betala konkursboet en efterbevakningsavgift, såvida det inte fanns ett giltigt skäl till varför fordran inte anmäldes före bevakningsdagen. Boförvaltaren kan i förslaget till utdelningsförteckning beakta en obevakad konkursfordran, om det inte råder någon oklarhet om grunden för fordran och dess belopp.

Boförvaltaren granskar de bevakade fordringarna och gör upp ett förslag till hur konkursboets tillgångar ska delas ut bland borgenärerna. De fordringar som ger rätt till utdelning ska anges i förslaget till utdelningsförteckning. Boförvaltaren, en borgenär eller gäldenären kan bestrida en fordran i förslaget till utdelningsförteckning. Bestridandet ska specificeras och motiveras. Om en borgenärs fordran har bestridits ska boförvaltaren ge borgenären tillfälle att yttra sig om bestridandet och lägga fram bevisning till stöd för sin fordran. Bestridanden som framställts efter denna tid beaktas inte.

Därefter ska boförvaltaren göra upp en utdelningsförteckning, med beaktande av de bestridanden och yttranden som inkommit, och överlämna förteckningen till domstolen för godkännande. Domstolen ska pröva de bestridanden som framförts och andra meningsskiljaktigheter. Om ett bestridande inte kan avgöras vid prövningen ska det avgöras i ett separat tvistemål. Avslutningsvis ska domstolen fastställa utdelningsförteckningen.

Företagssanering

Gäldenären ska till sin ansökan om att inleda saneringsförfarandet bifoga en utredning om sina borgenärer, skulder och säkerheterna för skulderna. När domstolen fattar beslut om att inleda ett saneringsförfarande ska den fastställa en dag då borgenärerna senast skriftligen ska anmäla sina fordringar till utredaren, om fordringarna avviker från vad gäldenären anmält.

Sedan förslaget till saneringsprogram har tillställts domstolen ska domstolen ge parterna i saken tillfälle att inom en utsatt tid skriftligen invända till utredaren mot fordringarna i förslaget samt inom en utsatt tid skriftligen uttala sig om förslaget, eller kalla den som har del i saken till ett sammanträde för att bli hörd. Invändningarna kan för gäldenärens räkning framföras både av utredaren och av gäldenären. Invändningarna handläggs och saken avgörs i samband med behandlingen av programförslaget, om detta är möjligt. I annat fall avgörs saken i en separat rättegång. Sedan domstolen har fattat ett beslut om att beakta oklara saneringsskulder kan den som har gjort upp förslaget ges tillfälle att rätta, justera eller komplettera förslaget. Därefter röstar borgenärerna om förslaget till saneringsprogram.

Huvudregeln är att en saneringsskuld som under förfarandet inte har anmälts av gäldenären eller av borgenären, och som inte på annat sätt har kommit till utredarens kännedom innan saneringsprogrammet fastställs, upphör när saneringsprogrammet fastställs.

Skuldsanering för privatpersoner

När domstolen meddelar sitt beslut om att inleda skuldsaneringen ska den till borgenärerna sända kopior av sitt beslut, ansökan och gäldenärens förslag till betalningsprogram. Domstolen ska fastställa en dag då borgenärerna senast skriftligen ska uppge beloppet av en skuld som omfattas av skuldsaneringen, om detta avviker från vad gäldenären uppgett, samt en dag då borgenärerna senast ska tillställa domstolen ett skriftligt utlåtande om gäldenärens ansökan och om förslaget till betalningsprogram samt eventuella invändningar mot de skulder som ingår i förslaget.

Invändningarna behandlas i samband med behandlingen av skuldsaneringen och avgörs i betalningsprogrammet, om detta är möjligt utan att skuldsaneringen orsakas väsentligt dröjsmål. I annat fall ska domstolen anvisa ärendet till prövning i en särskild rättegång eller något annat förfarande. Därefter kan betalningsprogrammet fastställas, förutsatt att gäldenären beviljas skuldsanering.

Betalningsprogrammet får ändras på begäran av gäldenären eller en borgenär om det efter fastställandet av betalningsprogrammet blir känt att det finns en skuld som kan bli föremål för sanering. Om en skuld som kan bli föremål för sanering upptäcks efter att betalningsprogrammet har slutförts ska gäldenären betala den del av skulden som skulle ha betalats till borgenären om skulden hade ingått i betalningsprogrammet.

13 Enligt vilka regler ska behållningen fördelas? Hur bestäms prioritetsordningen för borgenärernas fordringar och rättigheter?

Huvudregeln i alla typer av insolvensförfaranden är att alla fordringar betraktas som likvärdiga, dvs. varje borgenär har samma rätt att ta del av de utbetalade medlen i förhållande till sin fordran. Undantag till denna regel regleras i bestämmelserna om förmånsrätt och lägst prioriterade fordringar.

Konkurs

Borgenärer i en konkurs betalas i enlighet med den utdelningsförteckning som fastställts. Bestämmelser om rangordningen av fordringar om en gäldenärs tillgångar är otillräckliga för att täcka alla fordringar anges i lagen om den ordning i vilken borgenärer ska få betalning (1578/1992).

En fordran som säkras av en pant- eller förmånsrättsgrundande retentionsrätt är en fordran med förmånsrätt. Fordringar i samband med företagssanering, underhållsbidrag till barn och företagsinteckningar är också fordringar med förmånsrätt. Efterställda fordringar och deras inbördes rangordning anges i särskilda bestämmelser. Till sådana fordringar räknas t.ex. ränta och dröjsmålsavgift för en fordran utan förmånsrätt fram till konkursens början, och andra offentligrättsliga avgifter som böter och viten.

Företagssanering

Borgenärer vilka utanför saneringsförfarandet skulle ha lika rätt att få betalning för sin fordran ska i samband med de skuldregleringar som ingår i saneringsprogrammet betraktas som sinsemellan likställda. I saneringsprogrammet kan dock bestämmas att borgenärer med små fordringar ska få full betalning.

Skuldregleringsåtgärder får dock endast i begränsad utsträckning tillämpas på säkerhetsskulder, eftersom en säkerhetsskulds belopp inte får reduceras. Skuldregleringen påverkar inte förekomsten av eller innehållet i en borgenärs realsäkerhetsrätt. Vid skuldregleringen ska ränta eller andra kreditkostnader som under förfarandet löper på annan saneringsskuld än en säkerhetsskuld betalas sist.

Skuldsanering för privatpersoner

För varje vanlig skuld ska det anvisas en lika stor relativ andel av gäldenärens betalningsmån och av de medel som influtit vid realiseringen av förmögenheten. Alla skuldsaneringsåtgärder får tillämpas på den vanliga skulden, men betalningsskyldigheten avseende säkerhetsskulder får inte hävas. Skuldregleringen påverkar inte förekomsten av eller innehållet i en borgenärs realsäkerhetsrätt. Den mekanism ska användas som är minst till förfång för borgenären men som fortfarande är tillräcklig för att avhjälpa gäldenärens ekonomiska situation. De sista skulderna som ska betalas ur betalningsmånen och de medel som flutit in vid realiseringen av gäldenärens tillgångar är de skulder som hade varit efterställda om gäldenären hade försatts i konkurs samt räntorna på skulderna för tiden mellan inledandet av skuldsaneringen och den tidpunkt då betalningsprogrammet fastställdes.

14 Vilka är villkoren för och verkningarna av att insolvensförfarandet slutförs (inklusive ackord)?

Konkurs

Konkursförfarandet i domstol avslutas med fastställandet av utdelningsförteckningen. Konkursen avslutas när borgenärerna har godkänt slutredovisningen. Boförvaltaren ska göra upp en slutredovisning när konkursboet har blivit utrett och den egendom som ingår i boet har realiserats. Slutredovisning kan göras upp även om boet delvis är outrett av den anledningen att egendom som utgör pant för en fordran eller annan egendom vars värde är obetydligt inte har sålts eller att en konkursfordran eller en liten del av fordringarna är oklar.

Konkursförfarandet kan dessutom avslutas genom en förlikning, om gäldenären och en majoritet av borgenärerna kommer överens om betalningen av skulderna. Vid en fastställd förlikning upphör boförvaltarens förordnande och borgenärernas beslutanderätt i konkursen.

Domstolen ska besluta att en konkurs ska förfalla, om konkursboets medel inte räcker till för att betala kostnaderna för konkursförfarandet eller det inte kan anses ändamålsenligt att fortsätta konkursen. Domstolen kan dock inte bestämma att konkursen ska förfalla om konkursen fortsätter som offentlig utredning. Ett skäl till att fortsätta konkursen som offentlig utredning kan t.ex. vara att gäldenären behöver granskas. En offentlig utredning avslutas i och med slutredovisningen.

Om vägande skäl finns kan det även bestämmas att konkursen ska läggas ned inom åtta dagar efter konkursbeslutet.

Skyldigheten att betala skulderna fortsätter även efter konkursen. Gäldenären befrias inte från sin skyldighet att betala de skulder i konkursen som inte till fullo betalats.

Företagssanering

Domstolsförfarandet för företagssanering avslutas med fastställandet av saneringsprogrammet. Genom fastställandet av programmet återges gäldenären sin bestämmanderätt och upphör de rättsverkningar som trädde i kraft när förfarandet inleddes, t.ex. betalningsförbudet och indrivningsförbudet. Efter att saneringsprogrammet har fastställts ska villkoren för skuldsaneringen regleras i saneringsprogrammet. Som regel ska okända saneringsskulder förfalla.

Domstolen kan på yrkande av övervakaren eller en borgenär bestämma att saneringsprogrammet ska förfalla, om gäldenären på ett väsentligt sätt har åsidosatt sin skyldighet enligt saneringsprogrammet. Saneringsprogrammet förfaller om gäldenären försätts i konkurs innan programmet har slutförts. Domstolen kan även bestämma att en skuldregleringsåtgärd i saneringsprogrammet som rör en viss borgenär ska förfalla, t.ex. om gäldenären kraftigt har försummat sina skyldigheter enligt programmet gentemot den borgenären. Efter att saneringsprogrammet har förfallit har borgenären samma rätt till betalning som innan programmet fastställdes.

När saneringsprogrammet har slutförts ska övervakaren eller, om en sådan inte har utsetts, gäldenären lämna en slutredogörelse om hur programmet har fullföljts.

Skuldsanering för privatpersoner

Domstolsförfarandet för skuldsanering för privatpersoner avslutas när domstolen fastställer betalningsprogrammet. Efter att betalningsprogrammet har fastställts regleras villkoren för skuldsaneringen i betalningsprogrammet. De betalningsskyldigheter som anges i betalningsprogrammet är bindande för gäldenären till dess alla angivna skyldigheter har fullgjorts. Även om programmets tillämpningstid har löpt ut kvarstår gäldenärens betalningsskyldighet enligt betalningsprogrammet i den del skyldigheten inte har fullgjorts. Gäldenären befrias inte från skyldigheten att betala de kvarstående skulderna innan alla betalningsskyldigheter i betalningsprogrammet har fullgjorts.

Betalningsprogrammet förfaller om gäldenären försätts i konkurs innan programmet har slutförts. På begäran av gäldenären eller en borgenär kan domstolen bestämma att betalningsprogrammet ska förfalla, om gäldenären har försummat sina lagstadgade skyldigheter. Efter att betalningsprogrammet har förfallit har borgenären samma rätt till betalning som innan programmet fastställdes.

15 Vad har borgenärerna för ställning efter slutfört insolvensförfarande?

Konkurs

Skuldansvaret fortsätter även efter konkursen. Gäldenären blir inte fri från ansvar för de konkursfordringar för vilka det inte inflyter full betalning vid konkursen.

Företagssanering

Borgenärerna har rätt till betalning för sina individualiserade kapitalfordringar i saneringsprogrammet, och saneringen ska inte upphöra förrän skyldigheterna enligt programmet har fullgjorts. Efter att programmet har slutförts har borgenärerna således inte längre någon rätt till betalning för sina fordringar.

Skuldsanering för privatpersoner

Villkoren för skuldsaneringen regleras i betalningsprogrammet. Betalningsprogrammets löptid ska fastställas. Oavsett när programmet löper ut kvarstår gäldenärens betalningsskyldighet enligt betalningsprogrammet till dess att denna skyldighet har fullgjorts. Efter att betalningsprogrammet har slutförts har borgenärerna inte längre någon rätt till betalning för sina fordringar.

16 Vem står för kostnaderna för insolvensförfarandet?

Konkurs

Som kostnader för konkursförfarandet betraktas avgifterna för domstolsförfarandet, boförvaltarens arvode samt övriga kostnader för utredning och vård av konkursboet.

Kostnaderna för konkursförfarandet ska täckas med medel ur konkursboet. Om konkursboets medel inte räcker för att betala kostnaderna kan en borgenär åta sig att svara för kostnaderna för att undvika att konkursen förfaller.

Domstolen kan även besluta att konkursen ska fortsätta som offentlig utredning, om detta kan anses befogat, t.ex. därför att boets tillgångar är obetydliga. I så fall upphör boförvaltarens förordnande och borgenärernas beslutanderätt i konkursen. De kostnader för konkursförfarandet som föranleds av den offentliga utredningen betalas med statliga medel till den del konkursboets medel inte räcker till för att betala dem.

Företagssanering

Kostnaderna för förfarandet, t.ex. utredarens arvode, ska betalas ur gäldenärens tillgångar. En annan part kan också påta sig ansvaret för kostnaderna, eftersom ett av hindren för företagssanering är att det är troligt att gäldenärens tillgångar inte räcker för att täcka kostnaderna för förfarandet.

Ersättningen för borgenärsdelegationens utgifter ska betalas av borgenärerna. Den som vill utnyttja sin rätt att lägga fram ett förslag till saneringsprogram är skyldig att utarbeta förslaget på egen bekostnad.

Skuldsanering för privatpersoner

Kostnaderna för förfarandet består av ett skäligt arvode till utredaren för hans eller hennes uppdrag samt ersättning för utredarens kostnader för att fullgöra uppdraget. Av utredarens fordran ska gäldenären som huvudregel betala ett belopp som motsvarar gäldenärens betalningsmån under högst fyra månader efter det att betalningsprogrammet har fastställts eller ändrats. Den del av utredarens fordran som är större än den andel gäldenären ska betala förordnas att betalas med statliga medel. Om ansökan om skuldsanering avslås, ska fordran förordnas att i sin helhet betalas med statliga medel.

17 Enligt vilka regler avgör man vilka återvinningsbestämmelser eller liknande bestämmelser som ska tillämpas?

Återvinningsbestämmelser tillämpas på alla typer av insolvensförfaranden.

Tillgångar som överlåtits innan ett insolvensförfarande inletts och som uppfyller de lagstadgade kraven kan återvinnas genom att väcka en talan om återvinning, en talan om äganderätt eller en skadeståndstalan. I alla typer av insolvensförfaranden ska lagen om återvinning till konkursbo (758/1991) tillämpas på återvinningen. Det måste finnas en återvinningsgrund.

För att det ska finnas en återvinningsgrund, och för att en rättshandling ska gå åter, måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

– Rättshandlingen har, ensamt eller i förening med andra åtgärder, på ett otillbörligt sätt gynnat en viss borgenär framför andra, gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna eller gäldenärens skulder har ökats till skada för borgenärerna.

– Gäldenären var insolvent när rättshandlingen utfördes, eller rättshandlingen bidrog till att gäldenären blev insolvent. Vid gåva förutsätter återgång också att gäldenären när rättshandlingen utfördes var överskuldsatt eller att rättshandlingen bidrog till att gäldenären blev överskuldsatt.

– Den andra parten kände till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens eller överskuldsättning eller rättshandlingens betydelse för gäldenärens ekonomiska ställning samt de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig.

Om den andra parten i rättshandlingen var en närstående till gäldenären anses han eller hon ha känt till de omständigheter som räknas upp ovan, om det inte görs sannolikt att de handlade i god tro. Om rättshandlingen företogs mer än fem år före inledandet av insolvensförfarandet, går den åter endast då någon närstående till gäldenären var part i den.

Betalning av en skuld som har skett senare än tre månader före ansökan om inledandet av insolvensförfarandet går åter, om den har gjorts med ovanliga betalningsmedel eller i förtid eller med ett belopp som med hänsyn till konkursboets tillgångar ska anses vara avsevärt. Betalningen går dock inte åter, om den med beaktande av förhållandena kan anses vara sedvanlig. Betalning som en borgenär har erhållit genom utmätning går åter, om denna har verkställts senare än tre månader före fristdagen. En längre tidsfrist tillämpas för närstående till gäldenären. Betalningen går åter även om borgenären har handlat i god tro.

Det finns även särskilda bestämmelser om återvinning av t.ex. gåvor, åtskiljande av egendom, kvittning och säkerheter.

Senaste uppdatering: 20/02/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats