Insolvens/konkurs

Cypern
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Mot vem kan insolvensförfaranden inledas?

Personlig konkurs (ptóchevsi): Konkursbeslut (diátagma ptóchevsis) meddelas enbart när det gäller en fysisk person som är insolvent.

Företagskonkurs (ekkathárisi): Ett beslut om företagskonkurs (diátagma ekkathárisis) kan meddelas för alla typer av juridiska personer. För juridiska personer kan dessutom frivillig avveckling (ekoúsia ekkathárisi), som sker utanför domstol eller som inte övervakas av domstol, också vara ett alternativ.

2 Under vilka förutsättningar kan man inleda ett insolvensförfarande?

Personlig konkurs: De rättsliga bestämmelserna om personlig konkurs finns i konkurslagen (perí Ptóchevsis Nómos, 5 kap.), som har genomgått stora förändringar de senaste två åren för att avspegla det förändrade ekonomiska och sociala läget.

En konkursansökan kan lämnas in av såväl borgenärer som gäldenären själv för skulder på mer än 15 000 euro, förutsatt att uppenbart obestånd har konstaterats vid en tidpunkt då gäldenären befann sig personligen på Cypern eller var varaktigt bosatt i Cypern eller bedrev verksamhet i Cypern eller var delägare i ett företag eller ett handelsbolag som bedrev verksamhet i Cypern.

En gäldenär är på obestånd (práxi ptóchevsis) bland annat när

a) en borgenär får ett slutligt rättsligt avgörande med ett betalningsföreläggande för gäldenären och denne underlåter att betala,

b) gäldenären lämnar in en förklaring om att han eller hon inte kan betala sina skulder,

c) hon eller han lämnar in en konkursansökan,

d) en personlig återbetalningsplan som hon eller han har deltagit i anses ha misslyckats eller har avslutats i enlighet med bestämmelserna i lagen om fysiska personers insolvens (perí Aferengyótitas Fysikón Prosópon Nómos).

Företagskonkurs: Ett företag kan försättas i konkurs på grund av att det inte kan betala sina skulder eller genom ett särskilt beslut av företaget. Därigenom kan företaget upplösas genom avveckling av företagets tillgångar i syfte att återbetala alla eller delar av företagets skulder. För att ett konkursbeslut ska meddelas måste skulden överstiga 5 000 euro. En konkursansökan kan lämnas in till domstolen av en borgenär eller av ägarna.

Frivillig avveckling:

Det finns tre typer av frivillig avveckling:

  • Frivillig avveckling med borgenärer (ekoúsia ekkathárisi apó pistotés): Denna typ av avveckling sker utanför domstol och genomförs om företaget är insolvent och dess styrelse beslutar att likvidera det. Förfarandet inleds med ett borgenärssammanträde för att diskutera ett beslut om frivillig avveckling som har antagits vid företagets bolagsstämma.
  • Frivillig avveckling med delägare (ekoúsia ekkathárisi apó méli): Även denna ty av avveckling sker utanför domstol och inleds genom ett särskilt beslut av bolagsstämman när företaget är solvent.
  • Frivillig avveckling under övervakning av domstol (ekoúsia ekkathárisi ypó tin epopteía tou Dikastiríou): När ett företag har beslutat om frivillig avveckling kan domstolen besluta att avvecklingen ska ske under övervakning av domstolen.

3 Vilka tillgångar ingår i konkursboet? Hur behandlas de tillgångar som förvärvas av gäldenären efter att insolvensförfarandet har inletts?

Personlig konkurs: Konkursboet omfattar alla tillgångar och allt kapital som tillhör konkursgäldenären när konkursförfarandet inleds eller som förvärvas av eller överlåts på konkursgäldenären innan denne är skuldfri, bortsett från de tillgångar som är nödvändiga för konkursgäldenärens och dennes familjs uppehälle.

Tillgångar som förvärvas efter det att konkursförfarandet har inletts och innan konkursgäldenären är skuldfri eller konkursförfarandet upphävs, ska ingå i konkursboet.

Företagskonkurs: Konkursen omfattar de tillgångar som tillhörde företaget innan konkursbeslutet meddelades eller före dagen då det särskilda beslutet om frivillig avveckling meddelades.

4 Vilka befogenheter har gäldenären respektive konkursförvaltaren?

Personlig konkurs: När konkursbeslut meddelats tar konkursförvaltaren (epísimos paralíptis) över förvaltningen av konkursboets egendomar. I ett senare skede kan en licensierad insolvensförvaltare (adeiodotiménos sýmvoulos aferengyótitas) utses som förvaltare (diacheiristís). Förvaltarens uppgift är att sälja konkursboets tillgångar och fördela intäkterna på borgenärerna. När konkursförvaltaren eller en insolvensförvaltare tar över förvaltningsansvaret behåller konkursgäldenären äganderätten till alla sina tillgångar, men det är enbart förvaltaren som kan förfoga över dem från och med den dag då konkursförfarandet inleds.

Företagskonkurs: När ett konkursbeslut meddelas och borgenärerna inte har utsett en likvidator blir konkursförvaltaren automatiskt likvidator (ekkatharistís), förutsatt att inte konkursförvaltaren lämnar in en ansökan till domstolen om att en licensierad insolvensförvaltare ska utses som likvidator, eller om företagets borgenärer och finansiärer beslutar om en likvidator. Likvidatorn har i uppdrag att realisera tillgångarna i det företag som avvecklas och fördela intäkterna på företagets borgenärer och bidragsgivare. När konkursförvaltaren eller insolvensförvaltaren tar på sig uppdraget som likvidator av tillgångarna i den juridiska enhet som försatts i konkurs behåller företaget visserligen äganderätten till sina tillgångar, men det är likvidatorn som ska förvalta tillgångarna i syfte att realisera dem, från och med den dag då konkursförfarandet inleds.

Frivillig avveckling: När det gäller frivillig avveckling ska företaget upphöra med sin verksamhet från och med den dag då avvecklingsförfarandet inleds, med undantag för den verksamhet som är nödvändig för en fördelaktig avveckling. Likvidatorn har i uppdrag att realisera tillgångarna i det företag som är under avveckling och fördela intäkterna på företagets borgenärer och bidragsgivare.

  • Frivillig avveckling med borgenärer: Borgenärerna och företaget nominerar var och en för sig den insolvensförvaltare som de vill utse som företagets likvidator. Om de har nominerat olika förvaltare kommer den insolvensförvaltare som har nominerats av borgenärerna att utses som likvidator.
  • Frivillig avveckling med delägare: Företaget utser vid sin bolagsstämma en licensierad insolvensförvaltare som tar ansvar för att avveckla företagets verksamhet och fördela dess tillgångar. När likvidatorn utses upphör företagsledningens befogenheter att gälla, utom i det fall företagets bolagsstämma eller likvidatorn godkänner att befogenheterna fortsätter att gälla.
  • Frivillig avveckling under övervakning av domstol: När domstolen meddelar ett beslut om avveckling under övervakning får den samtidigt eller genom ett efterföljande beslut utse ytterligare en likvidator. En likvidator som utnämns av domstolen har samma befogenheter, omfattas av samma skyldigheter och har samma ställning som en likvidator som har utsetts genom ett särskilt beslut eller genom ett beslut av borgenärerna enligt beskrivningen ovan.

5 Vilka villkor gäller för kvittning?

Personlig konkurs: Enligt lagstiftningen får kvittning göras om ömsesidiga krediter eller ömsesidiga skulder eller andra ömsesidiga transaktioner fanns mellan konkursgäldenären och en annan person innan konkursbeslutet meddelades, förutsatt att denne andre person inte var medveten om konkursen när krediten beviljades.

6 Hur påverkar insolvensförfarandet gäldenärens gällande avtal?

Personlig konkurs: Befintliga lagenliga avtal som konkursgäldenären är part i ska fortsätta att gälla, och konkursgäldenären fortsätter att vara personligt ansvarig för att villkoren i avtalet uppfylls.

Företagskonkurs: Befintliga lagenliga avtal som ett företag i konkurs är part i ska fortsätta att gälla. Detta gäller även för lagenliga avtal som har ingåtts av företag som genomgår frivillig avveckling.

7 Hur påverkar insolvensförfarandet förfaranden som inleds av enskilda borgenärer (med undantag för pågående rättegångar)?

Personlig konkurs: När rättsliga åtgärder vidtas mot en person som har försatts i konkurs efter det att ett konkursbeslut har meddelats måste domstolen ge tillstånd innan åtgärderna kan gå vidare.

Företagskonkurs: När rättsliga åtgärder vidtas mot ett företag i konkurs efter det att ett konkursbeslut har meddelas måste domstolen ge tillstånd innan åtgärderna kan gå vidare.

8 Hur påverkar insolvensförfarandet pågående förfaranden som redan har inletts av enskilda borgenärer?

Personlig konkurs: Redan pågående rättsliga åtgärder mot en person som har försatts i konkurs fortsätter normalt utan att domstolen behöver ge tillstånd för att de ska få fortsätta.

Företagskonkurs: Redan pågående rättsliga åtgärder mot ett företag i konkurs får endast fortsätta om domstolen ger tillstånd till detta. Det är i så fall konkursförvaltaren eller företagets likvidator som ensam ska hantera dessa åtgärder.

9 Hur brukar borgenärerna delta i insolvensförfarandet?

Personlig konkurs: För att få delta i ett konkursförfarande måste en borgenär ha fyllt i fordringsbevisformulären (epalíthevsi chréous) och lämnat in all styrkande bevisning. Konkursförvaltaren eller den insolvensförvaltare som övertar förvaltningen ska sedan besluta om att godta eller avvisa bevisningen. Därefter betalas borgenärerna enligt den prioritetsordning som fastställs i lagen om konkurser. När borgenärernas bevisning har godtagits får de delta i de möten som sammankallas av konkursförvaltaren eller av den insolvensförvaltare som likviderar företaget.

Företagskonkurs: För att få delta i ett konkursförfarande måste en borgenär ha fyllt i fordringsbevisformulären och lämnat in all styrkande bevisning. Samma förfaranden gäller som för personlig konkurs, men i detta fall ska utdelningen fördelas i enlighet med bolagslagen (perí Etaireión Nómos, 113 kap.).

Detsamma gäller för frivillig avveckling, särskilt frivillig avveckling med borgenärer, där borgenärerna redan från början deltar i förfarandet genom att vid ett möte föreslå en likvidator.

10 I vilken mån kan konkursförvaltaren använda eller avyttra de tillgångar som ingår i konkursboet?

Personlig konkurs: Förvaltaren har befogenhet och behörighet att avyttra fasta tillgångar på det sätt som denne anser är lämpligt och som ligger i konkursförfarandets intresse. Därefter betalas borgenärerna enligt den prioritetsordning som fastställs i lagen om konkurser. När det är fråga om belånad egendom måste ett domstolsbeslut erhållas.

Företagskonkurs: Likvidatorn för ett företag i konkurs får sälja företagets fasta tillgångar på det sätt som denne anser är lämpligt och ligger i konkursförfarandets intresse. Därefter betalas borgenärerna enligt den prioritetsordning som fastställs i bolagslagen. När det är fråga om belånad egendom måste ett domstolsbeslut erhållas. Samma regler gäller för frivillig avveckling.

11 Vilka fordringar ska anmälas gentemot konkursboet och hur behandlas fordringar som uppkommer efter det att insolvensförfarandet har inletts?

Personlig konkurs: När ett konkursbeslut meddelas får borgenärerna lämna in bevis på fordringar som har uppstått fram till dagen för konkursbeslutet och som avser fordringar på ett fast belopp. Fordringar som uppstår efter det att konkursbeslutet har meddelats omfattas inte av konkursförfarandet, och borgenärerna måste i sådana fall själva vidta åtgärder mot konkursgäldenären.

Företagskonkurs: När ett konkursbeslut meddelas eller ett särskilt beslut om frivillig avveckling meddelas får borgenärerna lämna in bevis på fordringar som har uppstått fram till dagen för konkursbeslutet eller det särskilda beslutet om avveckling och som avser ett fast belopp. Fordringar som uppstår efter det att konkursbeslutet eller det särskilda beslutet har meddelats omfattas inte av konkursförfarandet, och borgenärerna måste i sådana fall själva vidta åtgärder mot företaget i konkurs.

12 Enligt vilka regler ska fordringar anmälas, styrkas och godtas?

Personlig konkurs: När ett konkursbeslut meddelas måste varje borgenär inom 35 dagar efter beslutets offentliggörande lämna in skriftliga bevis på sina fordringar till konkursförvaltaren eller den utsedde förvaltaren. Bevisen ska innehålla uppgifter om skulden, alla garantigivares namn samt om borgenären har mottagit någon säkerhet. Konkursförvaltaren eller förvaltaren ska inom 10 dagar skriftligen godta eller avvisa bevisningen med avseende på fördelningen. En borgenär eller garantigivare som inte håller med om konkursförvaltarens eller förvaltarens beslut kan överklaga det till domstol inom 21 dagar.

Företagskonkurs: När ett konkursbeslut meddelas måste varje borgenär inom 35 dagar efter beslutets offentliggörande lämna in skriftliga bevis på sina fordringar till konkursförvaltaren eller likvidatorn. Bevisen ska innehålla uppgifter om skulden, alla garantigivares namn samt om borgenären har mottagit någon säkerhet. Konkursförvaltaren eller likvidatorn ska inom 10 dagar skriftligen godta eller avvisa bevisningen med avseende på utdelningen. En borgenär eller garantigivare som inte håller med om konkursförvaltarens eller likvidatorns beslut kan överklaga det till domstol inom 21 dagar. Samma regler gäller för frivillig avveckling.

13 Enligt vilka regler ska behållningen fördelas? Hur bestäms prioritetsordningen för borgenärernas fordringar och rättigheter?

Personlig konkurs: När konkursboet fördelas ska skulderna rangordnas rättvist och proportionerligt inom varje kategori (pari passu-regeln), om inte tillgångarna räcker för att betala alla skulder i sin helhet. Fordringar rangordnas på följande sätt:

  • Faktiska utlägg och ersättning till den utsedde förvaltaren.
  • Avgifter till konkursförvaltaren.
  • Kostnader för en borgenär som har inkommit med konkursansökan.
  • Prioriterade skulder.
  • Skulder utan säkerhet.

Företagskonkurs: När konkursboet fördelas ska skulderna rangordnas rättvist och proportionerligt inom varje kategori (pari passu-regeln), om inte tillgångarna räcker för att betala alla skulder i sin helhet. Fordringar rangordnas på följande sätt:

  • Faktiska utlägg och ersättning till likvidatorn.
  • Avgifter till konkursförvaltaren eller likvidatorn.
  • Kostnader för en borgenär som har inkommit med konkursansökan.
  • Prioriterade skulder.
  • Företagsinteckningar.
  • Borgenärer utan säkerhet.

14 Vilka är villkoren för och verkningarna av att insolvensförfarandet slutförs (inklusive ackord)?

Personlig konkurs: Konkursgäldenären får lämna in ett skriftligt förslag till ackorduppgörelse (symvivasmós) med sina borgenärer till konkursförvaltaren eller den utsedde förvaltaren. Ett borgenärssammanträde hålls, där planen måste godkännas av en majoritet av borgenärer som dessutom har bevisade fordringar motsvarande tre fjärdedelar av det samlade fordringsvärdet. Om borgenärerna godtar förslaget ska konkursgäldenären eller konkursförvaltaren eller den utsedde förvaltaren ansöka om att få planen godkänd av domstolen. När domstolen har godkänt planen blir den bindande för alla borgenärer som har bevisat sina fordringar. När ackordsvillkoren har uppfyllts anses de bevisade skulderna till fullo ha betalts.

Konkursförfarandet avslutas slutgiltigt i och med att konkursbeslutet upphör att gälla.

Företagskonkurs: Konkursförfarandet avslutas slutgiltigt i och med att företagets slutliga upplösning eller konkursbeslutet upphör att gälla.

Frivilliga avvecklingsförfaranden avslutas och företaget upplöses slutgiltigt tre månader efter det att företagets slutredovisning har lämnats in till konkursförvaltaren. Slutredovisningen ska upprättas efter det att företagets eventuella tillgångar har likviderats och fördelats.

Om någon har intresse av att återuppliva ett företag som har upplösts gnom frivillig avveckling eller domstolsbeslut, finns det möjlighet att göra detta inom två år efter upplösningen genom att lämna in en ansökan om detta till domstolen.

15 Vad har borgenärerna för ställning efter slutfört insolvensförfarande?

Personlig konkurs: Om ett konkursbeslut upphävs och borgenärerna har samtyckt till detta utan att de har fått full betalning, ska sådana borgenärer ha rätt att kräva in den återstående skulden efter det att beslutet har upphävts.

Företagskonkurs: Om ett konkursbeslut upphävs och borgenärerna har samtyckt till detta utan att de har fått full betalning, ska sådana borgenärer ha rätt att kräva in den återstående skulden efter det att beslutet har upphävts.

Om någon har intresse av att återuppliva ett företag som har upplösts genom frivillig avveckling eller domstolsbeslut, finns möjlighet att göra detta inom två år efter upplösningen genom att lämna in en ansökan om detta till domstolen.

16 Vem står för kostnaderna för insolvensförfarandet?

Personlig konkurs: Kostnaden för konkursbeslutet ska bäras av den borgenär som ansöker om det. Avgifterna till konkursförvaltaren uppgår till 500 euro. De kostnader som uppstår under konkursförfarandet ska betalas av konkursboet.

Företagskonkurs: Kostnaden för konkursbeslutet ska bäras av den borgenär som ansöker om det. Avgifterna till konkursförvaltaren uppgår till 500 euro. De kostnader som uppstår under konkursförfarandet, konkursen och fördelningen av företagets tillgångar ska betalas av konkursboet.

Kostnaden för att lämna in och registrera handlingar som rör frivilliga avvecklingsförfaranden till konkursförvaltaren uppgår till cirka 440 euro. De kostnader som uppstår under avvecklingsförfarandet och fördelningen av företagets tillgångar ska betalas med de tillgångar som omfattas av förfarandet.

17 Enligt vilka regler avgör man vilka återvinningsbestämmelser eller liknande bestämmelser som ska tillämpas?

Personlig konkurs: Vissa bestämmelser som är tillämpliga på konkursförfaranden innebär att den utsedde förvaltaren kan ansöka hos domstolen om att få återvinna tillgångar till förmån för borgenärerna. De viktigaste bestämmelserna är följande:

Α. Gäldenärsbrott (dólia metavívasi):

Om förvaltaren eller likvidatorn har bevis på att ett företags eller en fysisk persons tillgångar har överlåtits utan ersättning eller mot en ersättning som avsevärt understiger tillgångarnas verkliga värde, får förvaltaren eller likvidatorn ansöka att domstolen ska ogiltigförklara sådana transaktioner eller handlingar.

För att denna bestämmelse ska gälla måste överlåtelsen ha skett a) inom tre år före dagen för en konkurs, förutsatt att den inte skedde i god tro och mot skälig ersättning, eller b) inom tio år före dagen för en konkurs, där den berörda fysiska personen vid tidpunkten för överlåtelsen inte kunde betala samtliga sina skulder utan den överlåtna tillgången. För att ett gäldenärsbrott ska anses föreligga när det gäller ett företag som försatts i konkurs måste överlåtelsen ha skett inom sex månader innan konkursen inleddes.

Β. Otillbörligt gynnande (dólia protímisi):

Om förvaltaren eller likvidatorn har bevis på att en borgenär har gynnats otillbörligt kan förvaltaren eller likvidatorn ansöka hos domstolen om ett beslut om att ogiltigförklara särbehandlingen.

Företagskonkurs: Enligt vissa konkursbestämmelser kan likvidatorn ansöka hos domstolen om att få återvinna tillgångar till förmån för borgenärerna. De viktigaste bestämmelserna är följande:

Α. Gäldenärsbrott:

Om förvaltaren eller likvidatorn har bevis på att ett företags eller en fysisk persons tillgångar har överlåtits utan ersättning eller mot en ersättning som avsevärt understiger tillgångarnas verkliga värde, får förvaltaren eller likvidatorn ansöka om att domstolen ska ogiltigförklara sådana transaktioner eller handlingar.

För att denna bestämmelse ska gälla måste överlåtelsen ha skett a) inom tre år före dagen för en konkurs, förutsatt att den inte skedde i god tro och mot skälig ersättning, eller b) inom tio år före dagen för en konkurs, där den fysiska personen vid tidpunkten för överlåtelsen inte kunde betala samtliga sina skulder utan den överlåtna tillgången. För att ett gäldenärsbrott ska anses föreligga när det gäller ett företag i konkurs måste överlåtelsen ha skett inom sex månader innan konkursen inleddes.

Β. Otillbörligt gynnande:

Om förvaltaren eller likvidatorn har bevis på att en borgenär har gynnats otillbörligt kan förvaltaren eller likvidatorn ansöka hos domstolen om ett beslut om att ogiltigförklara särbehandlingen.

Senaste uppdatering: 13/05/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats