What is the EJN (in civil and commercial matters)?

The European Union's wide variety of national legal systems and this diversity, together with new Union legislation, has led to a need to provide support and information through a specific network to authorities dealing with cross-border cases. These cases may cover business, consumer or employment disputes, divorce, child custody or succession issues. The Network brings together national authorities responsible for assisting local courts and was set up to facilitate judicial and legal cooperation between Member States. The EJN (in civil and commercial matters) was established by Council Decision 2001/470/EC of 28 May 2001 and started operating on 1 December 2002. This legal basis was modified once in 2009 (the consolidated version is available here). All Member States except Denmark participate in the EJN (in civil and commercial matters).

Have a look at the EJN's infographic!

The objectives of EJN (in civil and commercial matters)

Since its inception, the EJN (in civil and commercial matters) has been an important tool for providing support for the implementation of EU civil justice instruments in daily legal practice. The EJN (in civil and commercial matters) facilitates and supports relations between national judicial authorities through contact points in each Member State and thereby helps to facilitate cross-border cases. This cooperation between authorities aims to provide help for people involved in cross-border civil and commercial judicial cases.

Who are the EJN (in civil and commercial matters) members?

There are more than 500 members of the Network who fall under the five categories mentioned below. Each Member State has at least one contact point.

The Network is composed of

• contact points designated by Member States;
• bodies and central authorities specified in Union law or in international instruments whereby Member States are party, or in domestic law relating to judicial cooperation in civil and commercial matters;
• liaison magistrates with responsibilities for cooperation in civil and commercial matters;
• other judicial or administrative authorities responsible for judicial cooperation in civil and commercial matters whose membership is deemed to be useful by the Member State;
• professional associations representing legal practitioners directly involved in the application of Union law and international instruments in civil and commercial matters at national level in the Member States

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

Kontaktpunkter och belgiska medlemmar i nätverket

Två kontaktpunkter har utsetts av Belgien. En av dessa är domare i kassationsdomstolen och samordnar relationerna mellan nätverket och andra sambandspersoner som är medlemmar. Den andra är tjänstemän vid det federala justitieministeriet som arbetar i enheten för internationellt rättsligt samarbete på det civilrättsliga området.

Det belgiska nätverket har för tillfället 15 sambandspersoner som är medlemmar i enlighet med artikel 2.1 d i rådets beslut nr 2001/470/EG. Tre eller fyra sambanspersoner utses för varje appellationsdomstolsdistrikt. De är alla specialiserade inom antingen familjerätt, handelsrätt eller processrätt. De kommer från olika instanser (appellationsdomstolar, distriktsdomstolar, handelsdomstolar och fredsdomstolar).

I det belgiska nätverket ingår också en företrädare för det nationella rådet för kanslichefer (Conseil national des greffiers en chef) i enlighet med artikel 2.1 d i beslutet ovan.

Belgien har även utsett fyra företrädare för juridiska yrken till medlemmar i nätverket i enlighet med artikel 2.1 e: en företrädare för notarierna, en för exekutionstjänstemännen och två företrädare för advokaterna (en företrädare från det fransk- och tyskspråkiga advokatsamfundet och en för det flamländska advokatsamfundet).

Samordning säkerställs även genom att olika centrala myndigheter har utsetts med anledning av flera förordningar (förordning (EG) nr 2201/2003, förordning (EG) nr 4/2009, förordning (EG) nr 1393/2001 m.fl.).

Kontakter har även etablerats med den belgiska sektionen för det europeiska konsumentcentrumet.

Hur nätverket fungerar

För det mesta sker kommunikationen via e-post.

Den informationen som kommer från Europeiska kommissionen, närmare bestämt från dess sekretariat, sprids bland medlemmarna i huvudsak via en av kontaktpunkterna. Medlemmar bjuds in till nätverkets möten beroende på vad mötets tema kommer att vara. Ett möte med belgiska medlemmar som är sambandpersoner organiseras en gång per år.

Medlemmarna bjuds in regelbundet för att informera om ny lagstiftning eller att dela ut frågeformulär till sina kolleger. Den dokumentation som Europeiska kommissionen offentliggör, distribueras oftast till domstolarna såväl som länkar till användbara webbsidor. Vissa medlemmar i nätverket deltar även i publiceringen av ett informationsbrev om EU-lagstiftning (Eur-alert!).

Samarbete har även etablerats med det rättsutbildningsinstitutet, (Institut de Formation judiciaire/Instituut voor Gerechtelijke Opleiding) vilket ger kontaktpunkter och medlemmar i nätverket möjlighet att föreläsa vid kurser som institutet anordnar om ny EU-lagstiftning och framför allt om mekanismerna för det rättsliga samarbetet inom privaträtten i EU och internationellt.

Vid behandlingen av frågor till exempel om innehållet i en utländsk lag eller genomförandet av ett förfarande som har gränsöverskridande följder sker kontakterna i princip via e-post mellan den belgiska kontaktpunkten eller den belgiska sambandspersonen som har ställt frågan inom ramen för ett pågående förfarande och kontaktpunkterna i de berörda medlemsländerna.

Nationellt rättsligt nätverk på privaträttens område

Den rättsliga ramen för det nationella rättsliga nätverket på privaträttens område i Bulgarien (nedan kallat det nationella nätverket) anges i dess arbetsordning (Pravila za deynostta), som antogs av Högsta rättsrådet (Vissh sadeben savet, VSS) i ett beslut av den 13 mars 2018. Detta beslut ersatte de bestämmelser som antogs genom ett beslut av den 11 december 2014 och ändrades genom beslut av den 19 mars 2015.

Syftet med det nationella nätverket är att bistå de rättsliga myndigheterna vid utarbetandet, översändningen och verkställandet av begäranden om juridiskt bistånd, insamling och lagring av statistik om det internationella rättsliga samarbete som de bulgariska domstolarna bedriver och att samarbeta med det europeisk rättsliga nätverkets kontaktpunkter och liknande institutioner.

Domarsektionen (Sadiyska kolegiya) i Högsta rättsrådet ansvarar för verksamheten vid det nationella nätverket, för dess deltagande i nationella och internationella projekt och för dess samarbete med alla institutioner, organisationer och enheter, både nationella och internationella, som bedriver verksamhet på området internationellt juridiskt bistånd. Direktoratet för internationella relationer och protokoll (Direktsiya Mezhdunarodna deynost i protokol) vid Högsta rättsrådet bistår med och samordnar utbytet av information med nätverkets medlemmar, nationella kontaktpunkter och domarsektionen. Metodikvägledning och samordning av driften av det nationella nätverket tillhandahålls av domarsektionen genom kommittén för bedömningar och uttagningsprov (Komisiya po atestiraneto i konkursite).

Komplement

Personer som vill bli medlemmar i det nationella nätverket måste vara domare vid en distrikts- och regionaldomstol eller en appellationsdomstol som uppfyller särskilda kriterier i fråga om yrkesställning och moralisk integritet, kunskaper i främmande språk osv. Efter ett uttagningsprov utses domarna i det nationella nätverket för en tid av fem år genom beslut av Högsta rättsrådets domarsektion. Det nationella nätverket består av upp till sju domare från varje appellationsdomkrets och 15 domare från Sofias appellationsdomkrets. I vissa uttryckligen föreskrivna fall avslutas medlemskapet i nätverket genom ett beslut av Högsta rättsrådets domarsektion, på förslag av kommittén för bedömningar och uttagningsprov.

Kontaktpunkter

Högsta rättsrådets domarsektion utser, på förslag av kommittén för bedömningar och uttagningsprov, kontaktpunkter bland nätverkets medlemmar. En kontaktpunkt för civilrättsliga frågor och en kontaktpunkt för handelsrättsliga frågor utses. Förordnandet löper på fem år.

Funktioner

– Medlemmarna i det nationella nätverket bistår de nationella kontaktpunkterna som ingår i det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område eller andra internationella nätverk för rättsligt samarbete och de nationella domarna i deras internationella rättsliga samarbete.

– Som ett led i detta bistånd är medlemmarna i det nationella nätverket bundna att informera, ge råd, vid behov samordna, och vidta andra åtgärder för att underlätta internationellt rättsligt samarbete i enlighet med behörigheten för respektive rättslig myndighet i Bulgarien. Medlemmarna i det nationella nätverket är bundna att tillhandahålla bistånd på begäran av en nationell domare, åklagare, undersökningsdomare eller företrädare för en central statlig myndighet med befogenhet på området, i enlighet med internationell lagstiftning och EU‑lagstiftning.

– Medlemmarna i det nationella nätverket främjar utbildningsåtgärder på området internationellt rättsligt samarbete som bedrivs inom den domkrets där de verkar.

– Medlemmarna i det nationella nätverket underlättar domarnas strävan efter internationellt rättsligt samarbete i den relevant appellationsdomkrets som de ansvarar för.

– Medlemmarna i det nationella nätverket bedriver studier i europeisk och nationell rättspraxis och ingripande förändringar i samarbetet på privaträttens område, och sprider dessa studier i populärvetenskaplig form.

– Medlemmarna i det nationella nätverket utarbetar kvartalsrapporter om verksamheten vid relevant appellationsdomkrets i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftning och internationell lagstiftning och internationellt rättsligt samarbete, och skickar dessa verksamhetsrapporter till en aktuell och uppdaterad databas hos VSS och tillhandahåller de nationella kontaktpunkterna en elektronisk version av de domstolsavgöranden på privaträttens område som har meddelats av domstolarna i den berörda appellationsdomkretsen i enlighet med EU-rätten, så att den erforderliga databasen hålls uppdaterad.

– De utför även andra uppdrag som de tilldelats av Högsta rättsrådets domarsektion om det är nödvändigt att tillhandahålla information, utföra en studie eller vidta någon annan åtgärd beträffande internationellt rättsligt samarbete.

– Medlemmarna i det nationella nätverket upprätthåller en uppdaterad databas över kontaktuppgifter (e-postadresser, andra adresser för korrespondens, telefonnummer) och en databas över rättspraxis från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens domstol, som publiceras på Högsta rättsrådets webbplats, i den del som ägnas åt det rättsliga nätverket på privaträttens område.

– Varje medlem av det nationella nätverket utför sitt arbete inom relevant appellationsdomkrets.

– Medlemmarna i det nationella nätverket deltar i ett årsmöte i februari. Vid årsmötet antas en verksamhetsrapport för nätverkets verksamhet föregående kalenderår. Verksamhetsrapporten utarbetas av den nationella kontaktpunkten grundat på de årliga verksamhetsrapporter som medlemmarna ska ha ingett senast den 15 januari.

– Efter att ha deltagit i de regelbundna möten som hålls av kontaktpunkterna för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område lämnar deltagarna en rapport till domarsektionen vid Högsta rättsrådet. Rapporten offentliggörs på Högsta rättsrådets webbplats, i den del som ägnas åt internationellt samarbete och det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, så att allmänheten informeras om deras verksamhet.

Tjeckien har för närvarande sex kontaktpunkter för det europeiska rättsliga nätverket, fem vid Tjeckiens justitieministerium och en i Bryssel (Tjeckiens ständiga representation vid EU).

Det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpunkter i Tjeckien kommunicerar med kontaktpunkterna i andra EU-medlemsstater och hanterar förfrågningar från domstolar och notarier som vill ha information om andra länders lagar och påminnelser om hanteringen av framställningar, i synnerhet enligt förordning (EG) nr 1206/2001 om bevisupptagning och förordning (EG) nr 1393/2007 om delgivning av handlingar och andra frågor.

Till följd av rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område inrättade Tjeckien 2004 det interna rättsliga nätverket (nedan kallat nätverket) för samarbete på privaträttens område. Detta nätverk ansvarar för att se till att Tjeckien på ett effektivt sätt engagerar sig i det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område.

Bland nätverkets medlemmar återfinns domare, företrädare för Tjeckiens advokatsamfund, Tjeckiens notariekammare, Tjeckiens exekutionskammare, liksom för kontoret för barns internationella rättsskydd, Europeiskt konsumentcentrum samt Karlsuniversitetets juridiska fakultet och tjänstemän som utsetts av justitieministeriet.

Nätverkets medlemmar deltar främst i den verksamhet som bedrivs av det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område och i utförandet av uppgifter som har sitt ursprung där, liksom i verksamhet som bedrivs av Europeiska unionens råd och kommissionens arbetsgrupper och utskott för privaträttsliga frågor. Nätverkets medlemmar uttrycker sina synpunkter i utkast till EU-lagstiftning och andra förslag avseende rättsligt samarbete på privaträttens område.

För närvarande har nätverket omkring 130 medlemmar. Möten anordnas för nätverkets samtliga medlemmar en gång om året av justitieministeriet. På mötets dagordning finns aktuella frågor om i synnerhet det europeiska rättsliga nätverket, driften av EU:s e-juridikportal och EU-domstolens rättspraxis. Vid sådana möten har nätverkets medlemmar en unik möjlighet att träffas personligen och att dela med sig av sina praktiska erfarenheter av EU-instrumentens tillämpning.

Kompendier och andra publikationer som utarbetats inom det europeiska rättsliga nätverket distribueras bland nätverkets medlemmar.

Nätverkets medlemmar kan kommunicera informellt via e-post. Nätverket har sin egen sändlista för e-post (e-postadresser) till och genom vilken nätverkets medlemmar kan rikta frågor och dela erfarenheter. Genom denna kommunikationskanal kan justitieministeriet snabbt informera nätverkets medlemmar om nyheter om det rättsliga samarbetet inom EU.

Till följd av Tysklands federala struktur finns det utöver nätverkets federala kontaktpunkt även kontaktpunkter i varje delstat. Den federala kontaktpunkten finns på förbundsjustitieämbetet (Bundesamt für Justiz). Beroende på den aktuella delstatens organisationsstruktur finns delstaternas kontaktpunkter antingen vid en domstol (Bayern – Münchens delstatsöverdomstol (Oberlandesgericht München), Bremen – Bremens delstatsdomstol (Landgericht Bremen), Hamburg – Hamburgs distriktsdomstol (Amtsgericht Hamburg), Hessen – delstatsöverdomstolen i Frankfurt am Main – (Oberlandesgericht Frankfurt am Main), Niedersachsen – delstatsöverdomstolen i Celle (Oberlandesgericht Celle), Nordrhein-Westfalen – delstatsöverdomstolen i Düsseldorf (Oberlandesgericht Düsseldorf), och Sachsen – delstatsöverdomstolen i Dresden (Oberlandesgericht Dresden) eller vid delstatens justitieministerium (Landesjustizministerium). Sammanlagt har nätverket 17 kontaktpunkter i Tyskland. Förutom att besvara inkommande och utgående förfrågningar samordnar den federala kontaktpunkten för samordningen det nationella nätverket och organiserar bl.a. Europeiska civilrättsdagen och de tyska nätverksmedlemmarnas möten.

Uppgifterna är internt uppdelade mellan delstaternas kontaktpunkter och den federala kontaktpunkten. Den federala kontaktpunkten besvarar alla förfrågningar som rör tysk privaträtt och domstolarnas organisation i allmänhet. Frågor som rör ett särskilt mål besvaras emellertid av kontaktpunkten i den delstat där målet är anhängigt. Alla tyska kontaktpunkter är emellertid jämställda, vilket innebär att alla 17 kontaktpunkter kan kontaktas för alla typer av förfrågningar. Den federala kontaktpunkten kan även – i undantagsfall – tillhandahålla hjälp i konkreta mål. Genom denna interna uppdelning säkerställs att den kontaktpunkt som är bäst lämpad besvarar frågan.

Utöver kontaktpunkterna har domstolarna i Tyskland också möjlighet att kontakta sammanlagt fyra domare inom det område som omfattas av förordning (EU) 2019/1111 (Bryssel IIb-förordningen). Deras uppgifter är också internt uppdelade mellan delstaterna. Externa förfrågningar kan riktas till var och en av de fyra domarna. Vid behov vidarebefordras förfrågan direkt till lämplig ansvarig domare, på grundval av den interna uppdelningen av uppgifter samt med beaktande av språkkunskaper, särskilda kunskaper och expertkunskaper i det konkreta målet.

Utöver detta ansvarar en tysk sambandsperson vid det franska justitieministeriet för tysk-franskt rättsligt bistånd. Om det uppstår problem i enskilda ärenden vad gäller förfrågningar från Frankrike om rättsligt bistånd eller om innehållet i den franska lagstiftningen måste fastställas, kan man utöver att gå den vanliga vägen via kontaktcentren även vända sig till den tyska sambandspersonen för att få hjälp.

Enligt artikel 2.1 e i rådets beslut nr 2001/470/EG av den 28 maj 2001 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 568/2009/EG av den 18 juni 2009 om ändring av rådets beslut 2001/470/EG, har Tyskland utsett det federala advokatsamfundet (Bundesrechtsanwaltskammer), det federala notarieförbundet (Bundesnotarkammer), patentombudssamfundet (Patentanwaltskammer), det tyska advokatsamfundet (Deutscher Anwaltverein), det tyska förbundet för exekutionstjänstemän (Deutscher Gerichtsvollzieher Bund e.V.) samt det federala tyska förbundet för rättsvårdstjänstemän (Bund Deutscher Rechtspfleger), till medlemmar i nätverket.

Andra nätverksmedlemmar i Tyskland omfattar de centrala organ som fastställs i förordning (EU) 2020/1784 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (förordningen om delgivning av handlingar) och förordning (EU) 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (förordningen om bevisupptagning). Dessa centrala organ och delstaternas rättsliga myndigheter förser domstolarna med aktuell information angående rättshjälp. De vidtar också ytterligare åtgärder och stödjer domstolarna vad gäller delgivning av handlingar och bevisupptagning i mål med anknytning till utlandet. Andra nätverksmedlemmar är centralmyndigheten enligt rådets förordning (EU) 2019/1111 (Bryssel IIb-förordningen) och centralmyndigheten enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen).

Närmare information om nätverket i Tyskland och en förteckning över kontaktpersoner återfinns på förbundsjustitieministeriets webbplats (Bundesamt für Justiz)(http://www.bundesjustizamt.de/ejnzh).

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Om nätverket - Estland

Kontaktpersonerna i det nationella nätverket är de två rådgivarna inom avdelningen för internationell rättslig samverkan vid justitieministeriet, vilka båda också fungerar som företrädare för centralmyndigheten. Kontaktpunkternas viktigaste uppgifter är följande:

• Se till att de lokala rättsliga myndigheterna får allmän information om EU:s instrument och internationella instrument som rör rättsligt samarbete på privaträttens område.
• Förse andra kontaktpunkter och myndigheter samt lokala rättsliga myndigheter i den egna medlemsstaten med all den information som krävs för ett gott rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna, för att kunna hjälpa till med utarbetandet av genomförbara framställningar om rättsligt samarbete och upprättandet av de lämpligaste direktkontakterna.
• Tillhandahållande av all information för att underlätta tillämpningen av en annan medlemsstats lagstiftning som är tillämplig enligt ett EU-instrument eller ett internationellt instrument.
• Söka efter lösningar på svårigheter som kan uppkomma i samband med en framställning om rättsligt samarbete.
• Underlätta samordning av behandlingen av framställningar om rättsligt samarbete i den relevanta medlemsstaten, särskilt när flera framställningar från de rättsliga myndigheterna i medlemsstaten i fråga ska verkställas i en annan medlemsstat.
• Bidra till att via nätverkets webbplats generellt informera allmänheten om rättsligt samarbete på privaträttens område i Europeiska unionen, om relevanta EU-instrument och internationella instrument och om medlemsstaternas nationella rätt, särskilt när det gäller tillgång till rättslig prövning.
• Samarbeta i anordnandet av och deltagandet i nätverkets möten.
• Bistå vid utarbetande och uppdatering av information till allmänheten.
• Säkerställa samordning mellan nätverkets medlemmar på nationell nivå.
• Utarbeta en halvårsrapport om sin verksamhet, inbegripet, i förekommande fall, bästa praxis inom nätverket, lägga fram den vid ett möte med nätverkets medlemmar och särskilt uppmärksamma eventuella förbättringar av nätverket.

Nätverket sambandsdomare är en domare vid distriktsdomstolen i Viru som också företräder Estland i det nätverk av domstolar som inrättats av Haagkonferensen för internationell privaträtt. Sambandspersonens uppgift är att ge domstolstjänstemännen vägledning om EU:s regler på det privaträttsliga området, och att dela med sig av sina erfarenheter till nätverket vad gäller tillämpning av lagstiftning på olika områden.

Genom ikraftträdandet av det andra beslutet om det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område (det europeiska privaträttsliga nätverket) 2011, genom vilket nätverkets verksamhet utvidgades till yrkesorganisationer, blev följande organ medlemmar i det europeiska privaträttsliga nätverket i Estland:

• Estlands kammare för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare, som företräder exekutionstjänstemän och konkursförvaltare.
• Estlands advokatsamfund, som företräder advokater och notarier.

Vid mötena har den första av dessa yrkesorganisationer företrätts av olika företrädare för yrkesorganisationer, beroende på vilket ämne som berörs, och en särskild kontaktpunkt utsågs 2022.

Estlands advokatsamfund har företrätts av sin direktör.

Företrädare för yrkesorganisationer ansvarar för följande:

• Utbyte av erfarenheter och information om effektiv och praktisk tillämpning av EU-instrument och internationella instrument.
• Samarbete vid utarbetande och uppdatering av faktablad.
• Deltagande av yrkessammanslutningar vid relevanta möten.

Beroende på det ämne som diskuteras bjuder kontaktpunkten även in andra nationella sakkunniga att tala om sina erfarenheter vid nätverkets möten. Exempelvis har flera andra domare, utöver sambandspersonen, varit närvarande vid mötena, liksom företrädare för andra ministerier och för notariekammaren, rådgivare vid Högsta domstolen samt företrädare för konsumentskyddsnämnden och fakultetsledamöter vid Tartu universitet m.fl.

Kontaktpunkter

Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område har två kontaktpunkter för Irland, en för distrikts- och grevskapsdomstolar och en för de högre domstolarna, dvs. High Court, appellationsdomstolen och Högsta domstolen (Supreme Court). Kontaktpunkterna har ett nära samarbete i frågor som rör nätverket. De irländska kontaktpunkterna är knutna till det irländska domstolsverket i Dublin. Även om kontaktpunkterna har var sitt behörighetsområde överlappar deras arbete, och de ansvarar ensamma för nätverket i sina direktorat. Frågor som ställs via nätverket bör hänskjutas till relevant kontaktpunkt för berörd jurisdiktion. Kontaktpunkterna bedriver sitt arbete vid olika kontor men inom det irländska domstolsverkets direktorat i Dublin. Nätverkets arbete kombineras med andra arbetsuppgifter. Kontaktpunkterna kan emellertid be andra kollegor att hjälpa och bistå dem i frågor som rör nätverkets arbete. Kontaktpunkterna har regelbundet kontakt med varandra via e-post, telefonsamtal och personliga möten med medlemmar av nätverket i Irland, däribland centralmyndigheterna, verksamhetschefen för Högsta domstolen och High Court och chefen för reform och utveckling vid domstolsverket [artikel 2.1 d) medlemmar], samt tjänstemän vid ministeriet för rättsväsendet och lagreform [artikel 2.1 d medlemmar]. Kontaktpunkterna har dessutom regelbundet kontakt med en särskilt utsedd person inom rättsväsendet beträffande utvecklingen inom nätverket.

Hur nätverket fungerar i Irland

Det finns inte något formellt nationellt nätverk i Irland. Det finns ett nätverk av personer som är experter på vissa politikområden och som kontaktpunkterna kan vända sig till för att få svar på eventuella frågor som uppkommit.

Kontaktpunkterna har täta kontakter med andra personer, t.ex. med ett antal domare med specialkompetens på vissa rättsområden eller med ansvar för internationella förbindelser. Tillsammans bildar dessa ett utvidgat irländskt nätverk. Kontaktpunkterna kan kontaktas via e-post. Kontaktpunkten säkerställer att relevanta politiska, administrativa eller rättsliga experter rådfrågas före relevanta möten i nätverket, och att mötesprotokollen och relevanta åtgärdspunkter sprids på lämpligt sätt.

Kontaktpunkten står även regelbundet i kontakt med justitieministeriet i policyfrågor och med centralmyndigheten i frågor som rör underhåll till familjemedlemmar och gränsöverskridande frågor.

Tillhandahållande av information

Nätverket har inte någon webbplats i Irland. Information tillhandahålls via domstolsverkets webbplats och olika irländska ministeriers befintliga webbplatser. Kontaktpunkten samarbetar med andra aktörer och andra ministerier när den tillhandahåller information från olika källor till de medlemsstater som ingår i nätverket och till själva nätverket.

Nätverkets struktur

Antal kontaktpunkter: Tjugotvå kontaktpunkter har utsetts. Nitton av dessa utgörs av domare som ingår i det nationella nätverket samtidigt som de fullgör sina ordinarie åligganden. Tre utgörs av tjänstemän vid justitieministeriets avdelning för internationellt rättsligt samarbete på privaträttens område, som fungerar som central myndighet vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar (Bryssel IIa-förordningen) (som kompletterar 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn), rådets förordning (EG) nr 4/2009 (underhållskyldighet) och direktiv 2002/8/EG (rättshjälp), och även som centralt organ vid tillämpningen av kommissionens förordningar (EG) nr 1206/2001 (bevisupptagning) och (EG) nr 1393/2007 (delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar).

Nationellt nätverk: Det har inrättats ett informellt nationellt nätverk med en centraliserad struktur. De viktigaste beståndsdelarna är den centrala myndigheten, domare från Aten och tre företrädare för juristyrkena (sammanslutningar av advokater, exekutionstjänstemän och notarier). Avdelningen för internationellt rättsligt samarbete i civil- och straffrättsliga ärenden övervakar arbetet i det europeiska rättsliga nätverket och samordnar kontaktpunkterna på nationell nivå när det gäller Greklands skyldigheter inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket och det innehåll som lagts upp på EU:s e-juridikportal. Nätverkets nationella kontaktpunkter färdigställer faktablad, uppdaterar Greklands formella anmälningar om EU-lagstiftning beträffande rättsligt samarbete på privaträttens område, besvarar frågeformulär från det europeiska rättsliga nätverket och andra EU-organ och svarar på frågor från andra kontaktpunkter eller EU-myndigheter om framför allt genomförandet av EU-lagstiftningen i Grekland.

Regelbundna möten hålls. Dessa samordnas av avdelningen för rättsligt samarbete i civil- och straffrättsliga ärenden. I regel hålls två till fyra möten om året. Syftet med mötena är att utbyta åsikter, erfarenheter och information. På dagordningen för mötena står framför allt ämnen som diskuterats på det europeiska rättsliga nätverkets möten på EU-nivå, problem som kan uppstå till följd av genomförandet av EU-lagstiftning (förordningar och direktiv) på nationell nivå och Greklands skyldigheter inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket och e-juridikportalen (se ovan).

Spridning av information till allmänheten

På webbplatsen för ministeriet för rättsliga frågor, öppenhet och mänskliga rättigheter (justitieministeriet) hänvisas särskilt till det europeiska rättsliga nätverket. Arbete pågår för att uppdatera webbplatsen för att ge en fullständig och tydlig beskrivning av det europeiska rättsliga nätverkets roll och användningsområden i samband med EU-lagstiftningen om rättsligt samarbete på privaträttens område.

På nationell nivå sprids information om EU-lagstiftning på privaträttens område genom man distribuerar tryckt material från det europeiska rättsliga nätverket och anordnar seminarier och endagarsevenemang, antingen i Aten eller i andra grekiska städer, om utvecklingen av EU-lagstiftningen om rättsligt samarbete på privaträttens område och dess rättsverkningar på nationell nivå (medlemmar i nätverket deltar ibland som huvudtalare). Dessa evenemang sker under ledning av justitieministeriet i samarbete med advokatsamfund i olika delar av landet, den nationella domarskolan, det statliga lagrådet, sammanslutningar för yrkesutövare på privaträttens område etc.

Endagarsevenemang som Europeiska civilrättsdagen är tänkta att fungera som en väckarklocka för europeiska jurister och ge upphov till en dialog om hur EU:s lagstiftningsinitiativ fortskrider. Denna har hållits nästan en gång om året de senaste åren, under ledning av justitieministeriet.

Hur det europeiska rättsliga nätverket fungerar i Spanien

I Spanien är det justitieministeriet som ansvarar för att utse och avsätta de spanska kontaktpunkterna i nätverken för internationellt rättsligt samarbete, i enlighet med villkoren i bestämmelserna för deras upprättande (artikel 33 i lag 16/2015 av den 7 juli 2015 om reglering av ställningen för Spaniens nationella medlem i Eurojust, behörighetskonflikter, nätverk för internationellt rättsligt samarbete och justitieministeriets personal i utlandet).

De aktuella personerna måste ha styrkt erfarenhet från internationellt rättsligt samarbete och i förekommande fall ha goda kunskaper i engelska eller franska, och det måste åtminstone finnas företrädare för domstolsväsendet, åklagarmyndigheten (Ministerio Fiscal) och justitieministeriet. Det är domstolarnas allmänna råd (Consejo General del Poder Judicial) och riksåklagaren (Fiscal General del Estado) som föreslår för justitieministern vem som ska utses för eller lämna kontaktpunktsuppdraget för de relevanta yrkena. Kontaktpunktsuppdraget upphör så snart berörda personer slutar att arbeta för den institution som föreslog att de skulle utses. Detta ska anmälas till justitieministeriet, som ska underrätta nätverkets sekretariat.

De spanska kontaktpunkterna för nätverken för internationellt rättsligt samarbete är aktiva mellanhänder med uppgift att underlätta samarbetet mellan de rättsliga myndigheterna i olika stater. Kontaktpunkterna kan utnyttjas av de relevanta spanska myndigheterna, och av alla andra kontaktpunkter, och förser dessa med den rättsliga och praktiska information som behövs för att stärka det rättsliga samarbetet. De spanska kontaktpunkterna ska varje år överlämna statistik om sin verksamhet till den institution som de tillhör.

Kontaktpunkter

I Spanien finns nätverkets kontaktpunkter inom justitieministeriet, domstolarnas allmänna råd och riksåklagarämbetet (Fiscalía General del Estado). Det finns för närvarande åtta kontaktpunkter. Dessa är uppdelade enligt följande:

• Sex kontaktpunkter som utsetts av justitieministeriet – två i undergeneraldirektoratet för internationellt rättsligt samarbete (Subdirección General de Cooperación Jurídica Internacional) och fyra rättssekreterare (Letrados de la Administración de la Justicia).
• En kontaktpunkt som utsetts av domstolarnas allmänna råd.
• En kontaktpunkt som utsetts av riksåklagarämbetet.

Central myndighet

I Spanien är generaldirektoratet för internationellt rättsligt samarbete och mänskliga rättigheter (Dirección General de Cooperación Jurídica Internacional y Derechos Humanos) vid justitieministeriet central myndighet för internationellt rättsligt samarbete på privaträttens område.

Sambandspersoner

I Spanien finns redan bestämmelser om att framstående sambandspersoner i en EU-medlemsstat ska bli kontaktpunkter för det europeiska rättsliga nätverket och fungera som kontaktpunkter enligt artikel 34 i lag 16/2015 av den 7 juli 2015. Kontaktpunktsuppdraget upphör när personens ställning som sambandsperson upphör. Spanien har utsett en sambandsperson i följande länder: Förenade kungariket och Irland, Förenta staterna och Kanada, Marocko samt Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Andra rättsliga eller administrativa myndigheter med ansvar för rättsligt samarbete

I Spanien finns följande interna mekanismer med ansvar för internationellt rättsligt samarbete:

• Det spanska rättsliga nätverket för internationellt rättsligt samarbete (Red Española de Cooperación Judicial Internacional, REJUE) lyder under domstolarnas allmänna råd. Syftet med detta nätverk är att bistå de spanska rättsliga myndigheter som ber om hjälp i samband med att de skickar eller tar emot ansökningar om rättsligt samarbete inom ramen för deras verksamhet, och att bistå andra medlemmar i nätverk för rättsligt samarbete. Medlemmarna i det spanska rättsliga nätverket för internationellt rättsligt samarbete får även vara medlemmar i de europeiska nätverken för rättsligt samarbete. De spanska domare som är medlemmar i det spanska rättsliga nätverket för internationellt samarbete (avdelningen för privaträtt) är därmed också medlemmar av det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, vilket underlättar kontakterna med deras motsvarigheter i andra länder som tillhör nätverket när domarna ska utföra sina arbetsuppgifter.
• Nätverket av åklagare för internationellt rättsligt samarbete (Red de Fiscales de Cooperación Jurídica Internacional), som skapades 2002 för att tillhandahålla en särskild tjänst för internationellt rättsligt samarbete på varje åklagarkontor.
• Åklagarna i detta nätverk är experter på internationellt samarbete och hjälper till att snabbt och effektivt kanalisera, vägleda och tillhandahålla internationellt rättsligt bistånd.
• Nätverket av rättssekreterare (Red de Letrados de la Administración de Justicia, RECILAJ) är en samordningsstruktur på nationell nivå som inrättades av justitieministeriet 2010. Det består av rättssekreterare som har specialiserat sig på internationellt rättsligt samarbete och bistår olika rättsliga kontor (Oficinas Judiciales) att lösa problem och svara på frågor om internationellt rättsligt samarbete.

Yrkesorganisationer

I Spanien finns följande yrkesorganisationer som företräder rättstillämpare som direkt bidrar i tillämpningen av unionsakter och internationella rättsinstrument om internationellt rättsligt samarbete på privaträttens område:

• Notarieväsendets allmänna råd (Consejo General del Notariado)
• Det spanska advokatsamfundet (Consejo General de la Abogacía Española)
• Sammanslutningen för fastighets- och företagsregistratorer i Spanien (Colegio de Registradores de la Propiedad y Mercantiles de España)
• Sammanslutningen för domstolsombud i Spanien (Consejo General de Procuradores de España).

Information om nätverket

Det spanska justitieministeriet – som tillhandahåller information om internationellt rättsligt samarbete och internationellt rättsligt bistånd – har en länk till det europeiska rättsliga nätverkets webbplats på sin webbplats, som finns på Cooperación Jurídica Internacional (mjusticia.gob.es)

Domstolarnas allmänna råd i Spanien tillhandahåller information om det europeiska rättsliga nätverket på sin webbplats https://www.poderjudicial.es/cgpj/es/Temas/Redes-Judiciales/Otras-redes-judiciales/Red-Judicial-Europea-Civil-y-Mercantil/, där det även finns länkar till den europeiska civilrättsliga atlasen och e-juridikportalen.

Riksåklagarämbetet tillhandahåller information om det europeiska rättsliga nätverket på sin webbplats.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Om nätverket - Frankrike

I Frankrike består det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område av domare, advokater (avocats), notarier och exekutionstjänstemän (commissaires de justice). Nätverket är emellertid öppet för alla juristyrken som har ett intresse för det, särskilt om de tillämpar EU:s privaträtt, såsom registratorer (greffiers), chefsregistratorn (directeurs des services des greffes) samt domare och registratorer vid handelsdomstolar).

Sedan nätverket upprättades har den franska kontaktpunkten alltid varit en domare vid justitieministeriets civildirektorat (Direction des affaires civiles et du Sceau du Ministère de la justice). Denna domare finns vid avdelningen för ömsesidigt bistånd, internationell privaträtt och EU-rätt (Département de l’entraide, du droit international privé et européen – DEDIPE), som har utsetts till central myndighet för tillämpningen av flera instrument för internationellt samarbete på privaträttens område. Kontaktpunkten kan ge franska rättstillämpare och nätverksmedlemmar från andra EU-länder praktisk sakkunskap i rättsligt samarbete på privaträttens område och hjälp med att undanröja hinder i gränsöverskridande fall.

Det franska nätverket är organiserat på nationell och lokal nivå. En ”ansvarig sambandsperson” (magistrat référent) utses således vid varje fransk appellationsdomstol och vid Högsta domstolen (Cour de cassation). Sambandspersonen ska underlätta samarbetet lokalt och informera rättsväsendet om genomförandet av instrument för civilrättsligt samarbete och särskilt om EU-rätten. De ansvariga sambandspersonerna vid appellationsdomstolarna och vid Högsta domstolen kan även signalera svårigheter med tillämpningen av EU-lagstiftning till den nationella kontaktpunkten. Den nationella kontaktpunkten vidarebefordrar informationen om dessa svårigheter till nätverkets sekretariat vid Europeiska kommissionen.

Övriga yrken är medlemmar och deltar i nätverkets verksamhet genom sina respektive nationella organ:

-  Exekutionstjänstemännen (commissaires de justice, tidigare kallade huissiers de justice) företräds av Nationella kammaren för exekutionstjänstemän (Chambre nationale des commissaires de justice – CNCJ).

- Advokater företräds av Nationella rådet för advokatsamfund (Conseil national des barreaux – CNB) och av Délégation des barreaux de France (DBF), CNB:s delegation i Bryssel. Fliken om det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område på DBF:s webbplats innehåller fullständig information om advokatnätverkets medverkan i Frankrike.

- Notarier företräds av Högsta notarierådet (Conseil supérieur du notariat – CSN).

Även franska sambandsdomare (magistrats de liaison) som arbetar i EU-länder ingår i nätverket liksom de centrala myndigheter som ansvarar för tillämpningen av samarbetsavtal på privaträttens område (exempelvis Europa- och utrikesministeriets byrå för indrivning av underhåll).

Inom ramen för Clue-projektet Connaître la législation de l’Union européenne (Lär dig mer om EU-lagstiftningen), som subventioneras genom Europeiska kommissionens program Rättsliga frågor, har flera åtgärder vidtagits för att öka fransmännens medvetenhet om det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område.

De senaste åren har Clue I-projektet medfört att det blivit möjligt att synliggöra det rättsliga samarbetet och EU:s rättverktyg(med hjälp av ett månatligt nyhetsbrev, en video om nätverket samt en särskild webbsida på ministeriets intranät), och därtill att främja utbytet av god praxis mellan rättstillämpare (genom utbildningsseminarier om internationell privaträtt samt en praktisk vägledning för sambandspersoner vid appellationsdomstolen). Det nya Clue II-projektet som inleddes i februari 2021 drivs fortsatt enligt samma linjer, fast med större ambitioner (fler seminarier, fler ämnen, fler verktyg för spridning av EU-rätten), och utbyter bästa praxis med andra nationella nätverk.

En gång per år träffas medlemmarna i det franska nätverket i Paris för att se över nätverkets verksamhet och diskutera utvecklingen inom EU:s privaträtt.

Ytterligare information om det franska nätverket finns på följande webbplats: justice.gouv.fr.

I Kroatien finns två kontaktpunkter inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område (EJN).

Kontaktpunkterna finns inom direktoratet för europeiska frågor, internationellt och rättsligt samarbete och korruptionsbekämpning samt inom avdelningen för internationell rättslig hjälp och civilrättsligt samarbete vid Kroatiens justitie- och förvaltningsministerium.

Inom ovannämnda avdelning finns flera tjänstemän som har till uppgift att parallellt med sitt löpande arbete vid avdelningen bistå kontaktpunkterna så att verksamheten inom ramen för nätverket kan bedrivas som ett lagarbete.

Även om Kroatien inte har något formellt nationellt nätverk samarbetar kontaktpunkterna med domare och andra sakkunniga vid justitieministeriet och andra behöriga myndigheter, juridikprofessorer, notarier och andra sakkunniga och rättstillämpare från olika rättsområden. Ministeriet för sysselsättning, pensionssystem, familjefrågor och socialpolitik deltar också i nätverkets arbete och medverkar i egenskap av central myndighet för vissa förordningar aktivt i de möten med nätverket som Europeiska kommissionen anordnar. Nätverket är öppet för alla jurister som vill och är intresserade av att delta i tillämpningen av EU-rättsakter i Kroatien.

Kommunikationen i Kroatien sker via e-post och telefon. Vid behov hålls även möten.

Kommunikationen med kontaktpunkter i andra medlemsstater sker via e-post, och kontaktpunkterna och andra medlemmar av nätverket deltar regelbundet i EJN-möten som Europeiska kommissionen anordnar.

Eftersom justitie- och förvaltningsministeriet är central myndighet för enskilda förordningar utför kontaktpunkterna uppgifter för den centrala myndigheten, ställer frågor till och svarar på frågor från kontaktpunkter i andra medlemsstater (vid behov i samarbete med domare och andra rättstillämpare och sakkunniga), överlämnar de begärda upplysningarna till kommissionen och vidtar de åtgärder som krävs för att publicera uppgifter på Europeiska kommissionens relevanta portaler. Kontaktpunkterna distribuerar Europeiska kommissionens publikationer till domstolar, medborgare och andra målgrupper och arbetar för att göra nätverket mer synligt.

Kontakter: EJNcontact@mpu.hr

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Om nätverket - Italien

Det italienska rättsliga nätverket är placerat i det italienska justitieministeriet, närmare bestämt vid kontoret för internationellt rättsligt samarbete inom avdelningen för rättsliga frågor som i sin tur ingår i generaldirektoratet för internationella ärenden och rättsligt samarbete.

För närvarande finns det fem kontaktpunkter.

Kontaktpunkterna står i ständig kontakt med andra medlemmar i nätverket och samarbetar med dessa vid handläggning av ansökningar om samarbete och vid utarbetandet av informationsblad med praktisk information för publicering på e-juridikportalen.

De övriga medlemmarna i det italienska nätverket är

– avdelningen för ungdomsrättsvård och samhällstjänst (Dipartimento per la giustizia minorile e di comunità),

– generaldirektoratet för automatiserade informationssystem (Direzione generale per i sistemi informativi automatizzati, kontaktpunkt för e-juridikportalen),

– centralmyndigheten för delgivning av rättsliga handlingar,

– det nationella advokatrådet (Consiglio Nationale Forense),

– Italiens nationella notarieråd (Consiglio Italiano del Notariato).

Kontaktpunkterna för det europeiska rättsliga nätverket är även kopplade till

– domarutbildningen (Scuola Superiore della Magistratura),

– den italienska grenen av nätverket av europeiska konsumentcentrum (ECC-nätverket),

– informationssystemet för den inre marknaden i Italien,

– Pietro Franzina, professor i internationell privaträtt vid Università Cattolica del Sacro Cuore, som fungerar som sakkunnig och ger råd till kontaktpunkterna.

Nätverkets italienska medlemmar har i regel ett möte om året.

Kontaktpunkterna bistår rättsliga myndigheter i gränsöverskridande frågor.

Alla publikationer från kommissionen (broschyrer, sammanfattningar i informationssyfte etc.) delas ut till rättsliga myndigheter och berörda parter.

Ibland tar kontaktpunkterna emot delegationer från andra medlemsstater som besöker Italien som ett led i deras rättsliga utbildning.

En hänvisning till nätverket finns på justitieministeriets webbplats https://www.giustizia.it/giustizia/it/mg_2_1_2_1.wp?previsiousPage=mg_14_7.

Förteckning över myndigheter som arbetar med förordningar som har störst relevans för det rättsliga samarbetet på privaträttens område:

– Rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001

– Direktiv 2003/8/EG om rättshjälp

I båda fallen är centralmyndigheten i Italien följande:

Justitieministeriet (Ministero della Giustizia)

Avdelningen för rättsliga frågor (Dipartimento Affari di Giustizia)

Generaldirektoratet för internationella ärenden och rättsligt samarbete (Direzione Generale degli Affari internazionali e della Cooperazione Giudiziaria)

Via Arenula 70

00186 Rom

Tfn: +39 06 68852633 +39 06 68852180

E-post: cooperation.dginternazionale@giustizia.it

– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning av handlingar

Centralmyndighet i Italien är följande:

Kontoret för exekutionstjänstemän vid appellationsdomstolen i Rom (Ufficio Unico degli Ufficiali Giudiziari presso la Corte d’Appello di Roma)

Viale Giulio Cesare 52

00192 Rom

Tfn: +39 06 328361

Fax: +39 06 328367933

– Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 (Bryssel IIa)

– Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 (underhållsskyldigheter)

Centralmyndighet i Italien är följande:

Justitieministeriet (Ministero della Giustizia)

Avdelningen för ungdomsrättsvård och samhällstjänst (Dipartimento per la giustizia minorile e di comunità)

Via Damiano Chiesa 24

00136 Rom

Tfn: +39 06 68188 535/331/326

Fax: +39 06 68808085

E-post: autoritacentrali.dgmc@giustizia.it

I Cypern organiseras nätverket genom att man utser nationella kontaktpunkter. För närvarande finns det sex (6) nationella kontaktpunkter: en domare, två advokater vid Republiken Cyperns rättstjänst, två tjänstemän vid ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning och en medlem av det cypriotiska advokatsamfundet.

De nationella kontaktpunkterna vid ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning ansvarar för samordningen av de sex nationella kontaktpunkterna. När en fråga eller en begäran om information mottas från en annan medlemsstats nationella kontaktpunkt ser de nationella kontaktpunkterna vid ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning till att begäran vidarebefordras och diskuteras med de andra nationella kontaktpunkterna, så att man kan besluta vilka cypriotiska myndigheter eller organ som ska utses att behandla begäran eller lämna den information som begärts.

Funktionerna för den nationella kontaktpunkten för nätverket och företrädaren för den centrala myndigheten utförs av justitieministeriets avdelning för internationellt samarbete (Tieslietu ministrijas Starptautiskās sadarbības departments).

Kontaktpunkterna har följande huvudfunktioner:

– De ska se till att lokala rättsliga myndigheter får allmän information om gemenskapsinstrument och internationella instrument som rör internationellt samarbete på privaträttens område och tillhandahålla den information som behövs för ett lyckat rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att hjälpa dem att utarbeta verkställbara ansökningar om rättslig hjälp.

– De ska hitta lösningar på problem som kan uppstå i samband med en ansökan om rättsligt samarbete.

– De ska använda nätverkets webbplats för att informera allmänheten om det rättsliga samarbetet på privaträttens område i EU och relevanta gemenskapsinstrument och internationella instrument.

– De ska samarbeta för att anordna möten med nätverket och delta i dessa.

– De ska hjälpa till att utarbeta och uppdatera information avsedd för allmänheten.

– De ska säkerställa samarbete mellan nätverksmedlemmar på nationell nivå.

Beroende på vilket ämne som diskuteras bjuder kontaktpunkterna även in sakkunniga från andra institutioner till nätverkets möten så att de kan dela med sig av sina erfarenheter. Till exempel har flera domare, företrädare för justitieministeriet inom olika områden, notarier, certifierade medlare, företrädare för förvaltningen av underhållsgarantifonden (Uzturlīdzekļu garantijas fonds), företrädare för exekutionstjänstemannarådet (Tiesu izpildītāju padome) och akademisk personal deltagit i möten tillsammans med kontaktpunkten.

Den 11 januari 2023 ingick justitieministeriet och Europeiska kommissionen ett avtal om att genomföra ett projekt för att stärka kapaciteten hos det lettiska nationella nätverket för rättsligt samarbete inom det europeiska rättsliga nätverket (Stiprinat Latvijas Nacionala tiesiskas sadarbibas tikla kapacitates Eiropas Tiesiskas sadarbibas tikla ietvaros) (LVJUCO-projektet). Projektet kommer att främja det rättsliga samarbetet mellan behöriga myndigheter och öka allmänhetens medvetenhet om det nationella rättsliga nätverket.

Kontaktpersonen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område arbetar som jurist i enheten för internationell rätt vid justitieministeriet. Dennes ansvarsområde innefattar även den centrala eller behöriga myndighetens arbetsuppgifter inom ramen för EU:s instrument för civilrättsligt samarbete. Vid sidan av dessa arbetsuppgifter ansvarar kontaktpersonen även för det straffrättsliga samarbetet inom ramen både för EU:s instrument och för internationella multilaterala och bilaterala fördrag samt deltar även i rådets och kommissionens arbetsgrupper för civilrättsliga frågor.

Någon formell nationell struktur som samlar de nationella nätverksmedlemmarna har inte inrättats i Litauen. Samarbete och kommunikation om nätverksrelaterade frågor sker vanligtvis vid behov och per e-post.

Information från kommissionen om möten i nätverket och andra frågor som rör nätverkets verksamhet tas emot av kontaktpersonen. Den vidarebefordras sedan till behöriga nationella myndigheter eller domstolar (via den nationella domstolsförvaltningen), beroende på mötenas syfte eller ämne. På så sätt når information och frågor som rör nätverket rätt instans.

Vid behov hanterar kontaktpersonen och företrädare för behöriga myndigheter och domstolar problem tillsammans inte bara via e-post utan även per telefon. Kontaktpersonen svarar antingen personligen på förfrågningar från kontaktpersoner i andra länder eller vidarebefordrar dem omedelbart till behörig myndighet. Kontaktpersonen fungerar också som samordnare när svaret sänds till den kollega som förfrågan kom från. Kontaktpersonen assisterar även domstolarna med att besvara praktiska frågor om samarbete med andra medlemsstater som uppstår i samband med deras verksamhet samt informerar domstolspersonal eller sökande om vilka avsnitt i e-juridikportalen där relevant information finns.

I Litauen är nätverkets medlemmar och/eller centrala myndigheter med ansvar för de uppgifter som anges i förordningen de följande: justitieministeriet (och respektive interna avdelningar), sambandspersonerna, nationella domstolsförvaltningen, kontoret för statlig rättshjälp, myndigheten för skydd av barn och för adoption, Litauens kammare för exekutionstjänstemän, Litauens notariekammare samt den statliga socialförsäkringsstyrelsens kontor i Mažeikiai.

I Luxemburg är kontaktpunkterna och medlemmarna i det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område (nätverket) följande:

Kontaktpunkter

– En kontaktpunkt som utsetts vid åklagarmyndigheten (Parquet Général) enligt artikel 2.1 a utför det ”rättsliga samarbete” som föreskrivs i artikel 3.1 a, artikel 5.2 a–c och artikel 5.3 och 5.4 i rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område, ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 568/2009 av den 18 juni 2009.

Den domare som tjänstgör vid åklagarmyndigheten behandlar framställningar om uppgifter och rättsligt samarbete som görs inom nätverket.

Kontaktpunkten vid åklagarmyndigheten fungerar även som centralmyndighet, särskilt inom ramen för förordning (EG) nr 4/2009 och 2007 års Haagkonvention om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar.

– En kontaktpunkt som utsetts vid justitieministeriet enligt artikel 3.1 b, artiklarna 5.3, 5.4, 5.14. 5.15 och 5.18 i rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område, ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 568/2009 av den 18 juni 2009.

Kontaktpunkten vid justitieministeriet ansvarar för administrativ uppföljning, samordning och kommunikation med Europeiska kommissionen, och mer specifikt med nätverkets sekretariat och nätverkets medlemmar på nationell nivå.

Nätverkets medlemmar:

- Experter som utsetts i enlighet med artikel 2.1 d i rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område.

– Yrkessammanslutningar som utsetts i enlighet med artiklarna 2 och 5a i rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område, ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 568/2009 av den 18 juni 2009.

• Exekutionstjänstemän (huissiers de justice) som företräds av Storhertigdömet Luxemburgs nationella kammare för exekutionstjänstemän (Chambre des huissiers de justice).
• Advokater (avocats) som företräds av Luxemburgs advokatsamfund (Barreau de Luxembourg) och advokatsamfundet i Diekirch (Barreau de Diekirch).
• Notarier (notaires) som företräds av Storhertigdömet Luxemburgs notariekammare (Chambre des notaires).

Samverkan mellan kontaktpunkter och nätverkets medlemmar:

Luxemburg har inte något formaliserat nätverk på nationell nivå.

Nätverkets medlemmar bjuds in att delta i nätverkets möten på grundval av de frågor som diskuteras.

Informationsutbyte och samordning mellan nätverkets medlemmar och kontaktpunkterna sker på elektronisk väg eller per telefon.

Avdelningen för internationell privaträtt (Nemzetközi Magánjogi Főosztály) vid justitieministeriet (Igazságügyi Minisztérium) fungerar som nationell kontaktpunkt i Ungern. De arbetsuppgifter som har med detta att göra är fördelade på flera olika medarbetare vid avdelningen, som utför dem vid sidan av sitt övriga arbete.

Justitieministeriet (avdelningen för internationell privaträtt) och inrikesministeriet är medlemmar i nätverket i egenskap av centrala myndigheter. Den nationella domstolsmyndigheten (Országos Bírósági Hivatal), i egenskap av annan rättslig myndighet, samt Ungerns nationella notariekammare (Magyar Országos Közjegyzői Kamara), det ungerska advokatsamfundet (Magyar Ügyvédi Kamara) och det ungerska exekutionstjänstemannaförbundet (Magyar Bírósági Végrehajtói Kar), i egenskap av yrkessammanslutningar, är också medlemmar i nätverket. Medlemmarnas företrädare deltar regelbundet i nätverkets möten, givetvis beroende på hur dagordningen för mötena ser ut.

De ungerska medlemmarna i nätverket har inget officiellt internt nätverk i Ungern. I stället samarbetar medlemmarna från fall till fall när behovet finns.

Här hittar du praktisk information om civilrättsligt samarbete inom EU och med länder utanför EU, sammanställd av justitieministeriets avdelning för internationell privaträtt.

För närvarande finns det tre kontaktpunkter för det europeiska rättsliga nätverket i Malta. Samordningen mellan kontaktpunkterna garanteras av att de arbetar på samma kontor och ständig har kontakt med varandra i alla situationer som uppkommer i samband med nätverkets verksamhet i Malta. Kontaktpunkterna har upprättat samarbetssystem sinsemellan, vilket i sin tur effektiviserar nätverkets verksamhet, särskilt vad gäller att lämna information till privatpraktiserande jurister som begär sådan.

Om det nationella nätverket

• Rättshjälp

Överförande och mottagande myndighet på rättshjälpsområdet är Advocate for Legal Aid, som är verksam vid registreringsenheterna vid tvistemålsdomstolarna (Civil Courts, Law Courts, Republic Street, Valletta, Malta).

• Delgivning av handlingar

Central myndighet med ansvar både för att sända och ta emot information inom området för delgivning av handlingar är åklagarmyndighetens kansli, som är beläget i The Palace, St. George's Square, Valletta. Nämnda myndighet har i uppgift att skicka ansökningsformulär och ta emot handlingar som ska delges från utländska överförande organ, vars handlingar vidarebefordras till en utnämnd tjänsteman vid domstolarna, i enlighet med den maltesiska processrättsliga lagstiftningen som är tillämplig vid delgivning av handlingar.

Åklagarmyndighetens kansli ska som en del av sitt arbete med att delge handlingar, i egenskap av överförande och/eller mottagande organ, även sköta kontakten med sökanden och/eller deras juridiska ombud i väntan på delgivning.

• Småmål

Behörigt forum på detta område är småmålsdomstolen, Small Claims Tribunal, som är verksam i Law Courts-byggnaden i Valletta. Överklaganden av beslut från denna domstol handläggs av appellationsdomstolen (Court of Appeal), som också är verksam i Law Courts-byggnaden i Valletta.

Vilken myndighet som är behörig i det enskilda fallet beror på var den person mot vilken verkställighet söks har sin hemvist. Court of Magistrates (Malta) och Court of Magistrates (Gozo) är behöriga vad gäller verkställighetsfrågor och även i den bemärkelse som avses i artikel 23, enligt artikel 10.4 i lagen om småmålsdomstolen (kapitel 380 i Maltas lagstiftning).

• Bevisupptagning

Central myndighet är åklagarmyndighetens kansli i Valletta.

De anmodade domstolarna är följande:

1. Civil Courts (tvistemålsdomstolar), First Hall
2. Civil Court (Family Section)
3. Court of Magistrates (Malta)
4. Court of Magistrates (Gozo) (som högre instans) eller (som lägre instans)

Domstolarna är behöriga att verkställa framställningar om bevisupptagning som gjorts enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Kontaktpunkter och nätverksmedlemmar i Nederländerna

I Nederländerna har en central kontaktpunkt inrättats på säkerhets- och justitieministeriet. En kontaktpunkt har även inrättats för behörighetsfrågor.

Utöver dessa kontaktpunkter är även yrkessammanslutningarna för de fria juristyrkena (advokater, notarier och exekutionstjänstemän) medlemmar i nätverket.

På grundval av olika förordningar (inklusive förordning (EG) nr 2201/2003, förordning (EG) nr 4/2009 och förordning (EG) nr 1393/2001) är även centralmyndigheter medlemmar i nätverket.

Kommunikation med Europeiska kommissionen (i detta fall sekretariatet för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område) sker vanligtvis via den centrala kontaktpunkten. På så sätt säkerställs att relevant information och relevanta frågor når rätt myndighet.

Kontaktpunkter och medlemmar, särskilt centralmyndigheterna, kommunicerar ofta direkt med varandra och med kontaktpunkter och medlemmar i andra medlemsstater.

Beroende på vad som står på dagordningen inbjuds medlemmar att delta i nätverksmötena.

De nederländska kontaktpunkterna och medlemmarna håller även ett årligt möte. Det årliga mötet erbjuder möjligheter att diskutera nätverkets verksamhet och undersöka områden där den inbördes kommunikationen kan förbättras

Österrike har utsett avdelning I 9 vid federala justitieministeriet (Bundesministerium für Justiz) till central kontaktpunkt för handläggning av rättsliga frågor som utländska kontaktpunkter har ställt via nätverket, utföra olika samordnings- och organisationsrelaterade uppgifter och organisera och redigera de österrikiska posterna i de faktablad som publiceras på den europeiska juridikportalen.

Dessutom har två domare utsetts till kontaktpunkter i var och en av de fyra överregiondomstolarnas (Oberlandesgericht) domkretsar (tre vardera för Wiens respektive Linz domkrets). De tillhandahåller bistånd och stöd till utländska kontaktpunkter och de österrikiska domstolarna i enskilda mål som rör gränsöverskridande rättsligt samarbete (exempelvis vid svårigheter i samband med gränsöverskridande bevisupptagning eller delgivning av handlingar). Vid sådana tillfällen ska utländska kontaktpunkter därför kontakta den relevanta lokala rättsliga kontaktpunkten och inte den centrala kontaktpunkten vid federala justitieministeriet. Domkretsen för överregiondomstolen i Wien omfattar Wien, Niederösterreich och Burgenland, domkretsen för överregiondomstolen i Linz omfattar Oberösterreich och Salzburg, domkretsen för överregiondomstolen i Innsbruck omfattar Tyrol och Vorarlberg och domkretsen för överregiondomstolen i Graz omfattar Steiermark och Kärnten.

Det går att få tillgång till namn och kontaktuppgifter till de österrikiska (och även de utländska) kontaktpunkterna inom det europeiska rättsliga nätverket via följande länk:https://e-justice.europa.eu/contactPoint.do.

Enskilda personer/parter i förfarandet eller deras juridiska ombud får inte kontakta nätverkets kontaktpunkter direkt. De kan emellertid be den domare som ansvarar för prövningen av målet att hänvisa dem till en kontaktpunkt.

Det österrikiska advokatsamfundet (Österreichischer Rechtsanwaltskammertag) och det österrikiska notariesamfundet (Österreichische Notariatskammer) har ingått i det europeiska rättsliga nätverket sedan den 1 januari 2011. Enligt beslutet av den 28 maj 2001 (2001/470/EG), i dess lydelse enligt beslut 568/2009/EG av den 18 juni 2009, är dessa emellertid inte behöriga att handlägga enskilda ärenden.

Österreichischer Rechtsanwaltskammertag
1010 Wien, Wollzeile 1-3
Tfn: +43/1/535-1275, Fax: +43/1/535-1275-13
E-post: rechtsanwaelte@oerak.at
Språk: Tyska och engelska

Österreichische Notariatskammer
1010 Wien, Landesgerichtsstraße 20
Tfn: +43/1/402 45 09 0, Fax: +43/1/406 34 75
E-post: kammer@notar.or.at
Språk: Tyska, franska och engelska

I Polen finns tolv kontaktpunkter för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. En kontaktpunkt finns vid justitieministeriet och de övriga kontaktpunkterna finns vid elva regionala domstolar, med ansvar även för appellationsdomstolarna (rättsliga kontaktpunkter).

Kontaktpunkten vid justitieministeriet svarar på frågor om polsk privat- och handelsrätt och vidarebefordrar frågor som rör verkställighet av en framställning om ömsesidig rättslig hjälp till behörig rättslig kontaktpunkt om frågan inte redan har ställts direkt till den senare.

Kontaktpunkten vid justitieministeriet får information från Europeiska kommissionen om möten med nätverket och andra frågor, som sedan vidarebefordras till behöriga nationella myndigheter eller domstolar beroende på den aktuella frågan eller ämnet för mötet.

Justitieministeriet ombesörjer samordningen av de polska kontaktpunkternas verksamhet.

Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område omfattar även domarsamordnare för internationellt samarbete och mänskliga rättigheter på privaträttens område som bistår personerna som agerar rättslig kontaktpunkt. Domarsamordnarna utför sina uppgifter vid alla domstolar som ingår i den berörda regionala domstolens domkrets, dvs. den regionala domstolen samt distriktsdomstolar i den regionala domstolens domkrets. Om appellationsdomstolen ligger i den regionala domstolens domkrets utför samordnarna även sina uppgifter vid den domstolen.

Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område omfattar även de centrala enheter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1784 av den 25 november 2020 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar) (omarbetning); de centrala organ som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 av den 25 november 2020 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (bevisupptagning) (omarbetning); de centralmyndigheter som avses i rådets förordning (EU) 2019/1111 av den 25 juni 2019 om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (omarbetning), samt de centralmyndigheter som avses i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Om nätverket - Portugal

Kontaktpunkten

Portugal har utsett en kontaktpunkt för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. Kontaktpunkten är en domare som utses av högsta domarrådet (Conselho Superior da Magistratura) genom ett uttagningsförfarande (concurso).

Det nationella nätverket

Det nationella nätverket består av centrala myndigheter i enlighet med EU-rättsliga instrument, andra internationella rättsliga instrument som Portugal är part i eller nationella lagbestämmelser på området för rättsligt samarbete inom privaträtten, och vidare av administrativa myndigheter som har ansvar på området för rättsligt samarbete inom privaträtten samt av yrkesorganisationer som företräder rättstillämpare som deltar direkt i tillämpningen av internationella instrument och EU-instrument om rättsligt samarbete inom privaträtten.

Det nationella nätverket omfattar inte sambandsdomare eller experter.

Nationella medlemmar i nätverket

Utöver kontaktpunkten har den nationella nätverksstrukturen tretton medlemmar:

• Generaldirektoratet för rättsliga frågor (Direção-Geral da Política de Justiça).
• Generaldirektoratet för rättskipning (Direcção-Geral da Administração da Justiça).
• Generaldirektoratet för rehabilitering och fängelseväsende (Direcção-Geral de Reinserção e Serviços Prisionais).
• Institutet för register- och notariekontor (Instituto dos Registos e do Notariado, I.P.).
• Institutet för ekonomisk förvaltning och rättsväsendets infrastruktur (Instituto de Gestão Financeira e Equipamentos da Justiça, I.P.).
• Rådet för fredsdomare (Conselho dos Julgados de Paz).
• Socialförsäkringsinstitutet (Instituto de Segurança Social, I.P.).
• Kommittén för skydd av brottsoffer (Comissão de Protecção às Vítimas de Crimes).
• En domare från det internationella Haagnätverket för domare.
• Advokatsamfundet (Ordem dos Advogados).
• Samfundet för juridiska ombud och exekutionstjänstemän (Ordem dos Solicitadores e dos Agentes de Execução).
• Notariesamfundet (Ordem dos Notários).
• Riksåklagarmyndigheten (Procuradoria-Geral da República)

Centrala myndigheter

Av ovanstående medlemmar är följande centrala myndigheter eller enheter behöriga att utföra vissa arbetsuppgifter som föreskrivs i EU:s lagstiftning:

Generaldirektoratet för rättskipning – justitieministeriet

• Förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008.
• Förordning (EU) 2020/1784 av den 25 november 2020.
• Förordning (EU) 2020/1783 av den 25 november 2020.
• 1965 års Haagkonvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.
• 1970 års Haagkonvention om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.
• 2007 års Haagkonvention om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar.
• 1956 års New York-konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.

Generaldirektoratet för rehabilitering och fängelseväsende – justitieministeriet

• Förordning (EU) 2019/1111 av den 25 juni 2019.
• 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.
• 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

Institutet för register- och notariekontor – justitieministeriet

• Förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012.

Socialförsäkringsinstitutet – ministeriet för solidaritet och socialförsäkring (Ministério da Solidariedade e da Segurança Social)

• Direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003.

Kommittén för skydd av brottsoffer – justitieministeriet

• Direktiv 2004/80/EG av den 29 april 2004.

Riksåklagarämbetet

• 2000 års Haagkonvention om internationellt skydd för vuxna.

Samordning av det nationella nätverket med ett decentraliserat system

I Portugal är det nationella nätverket decentraliserat. Samordningen, som kontaktpunkten har ansvar för, grundar sig på frivilligt samarbete mellan de nationella medlemmarna, som regelbundet deltar i kvartalsvisa möten som anordnas av kontaktpunkten. Om tillämpningen av EU-lagstiftning innebär att ändringar måste göras i det nationella systemet, hålls möten där berörda nationella medlemmar deltar.

Nätverket omfattar inte experter. Om en fråga kräver ett expertutlåtande uppmanar kontaktpunkten den lämpligaste nationella myndigheten att samarbeta på frivillig och informell grund. Alla nationella medlemmar uppmanas regelbundet av kontaktpunkten att samarbeta inom deras särskilda behörighets- och ansvarsområden på privaträttens område.

Nätverket av lokala korrespondenter för internationell rättslig hjälp (Rețeaua de corespondenți locali în domeniul asistenței judiciare internaționale) inrättades 2001 efter ett beslut av justitieministern, med det europeiska rättsliga nätverket som förebild. I mars 2004 omorganiserades nätverket, efter två beslut av justitieministern, till två specialiserade nätverk: Rumäniens rättsliga nätverk för brottmål (Rețeaua Judiciară Română în materie penală), som motsvarar det europeiska rättsliga nätverket, och Rumäniens rättsliga nätverk på det privaträttsliga området (Rețeaua Judiciară Română în materie civilă și comercială), som motsvarar det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. De två nätverken har omorganiserats vid flera tillfällen (2005, 2007, 2010, 2014, 2016, 2019 och 2022), till följd av ändringar i EU-lagstiftningen och personalförändringar inom Rumäniens rättssystem.

Den senaste uppdateringen gjordes genom justitieministerns beslut nr 3501/C av den 25 juli 2022 i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 568/2009/EG av den 18 juni 2009 om ändring av rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001. Beslutet utarbetades i enlighet med regeringsbeslut nr 123/2007 om vissa åtgärder för att stärka det rättsliga samarbetet med Europeiska unionens medlemsländer, antaget med ändringar genom lag nr 85/2008.

Rumäniens rättsliga nätverk på det privaträttsliga området motsvarar det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område på nationell nivå.

Rumänien har utsett två nationella kontaktpunkter för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. Kontaktpunkterna för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område finns vid justitieministeriet. På så sätt säkerställs att åtagandena för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område fullgörs.

I enlighet med artikel 6 (i rådets beslut 2001/470/EG) omfattar Rumäniens rättsliga nätverk på det privaträttsliga området en domare från tvistemålsavdelning I och en domare från tvistemålsavdelning II (tidigare för ärenden av kommersiell natur) vid Högsta domstolen (Înalta Curte de Casație și Justiție), en domare från vardera tvistemålsavdelning I och tvistemålsavdelning II (tidigare för ärenden av kommersiell natur) vid appellationsdomstolarna, en domare från varje specialdomstol/specialavdelning för ärenden avseende underåriga och familjemål som är särskilt inriktad på tvistemål med anknytning till internationellt bortförande av barn och beviljande av skadestånd för brottsoffer, tjänstemän från direktoratet för internationell rätt och rättsligt samarbete som även fullgör justitieministeriets åtaganden i egenskap av centralmyndighet på området internationellt rättsligt samarbete på privaträttens område, samt en företrädare för vardera yrkessammanslutning för notarius publicus (notari publici), exekutionstjänstemän (executori judecătorești) och advokater (avocați) i Rumänien. De nationella kontaktpunkterna för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område är fullvärdiga medlemmar i Rumäniens rättsliga nätverk på det privaträttsliga området.

De domare som ingår i Rumäniens rättsliga nätverk har utsetts genom beslut av domstolsrådet (Consiliul Superior al Magistraturii).

Medlemmarna i Rumäniens rättsliga nätverk på det privaträttsliga området finns förtecknade i bilagan till justitieministerns beslut nr 3501/C av den 25 juli 2022. Bilagan är del av beslutet.

Medlemmar i Rumäniens rättsliga nätverk på det privaträttsliga området, domare från Högsta domstolen, appellationsdomstolar, specialdomstolar/specialavdelningar underåriga och familjemål samt Bukarests tribunal (sambandsdomare inom det internationella Haagnätverket för 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn samt en utsedd domare från kommissionen för beviljande av skadestånd till brottsoffer):

Högsta domstolen (Înalta Curte de Casaţie şi Justiţie)

Denisa-Livia Băldean, domare, tvistemålsavdelning I

Adina-Georgeta Ponea, domare, tvistemålsavdelning I

Andreia-Liana Constanda, domare, tvistemålsavdelning I

Roxana Popa, domare, tvistemålsavdelning II

Alba Iulia appellationsdomstol (Curtea de Apel)

Cristina-Gheorghina Nicoară, domare, tvistemålsavdelning I

Adina-Camelia Iftimuș, domare, tvistemålsavdelning II

Bacău appellationsdomstol

Sorina Ciobanu, domare, ordförande, tvistemålsavdelning I

Loredana Albescu, domare, ordförande, Bacău appellationsdomstol

Brașovs appellationsdomstol

Elena-Clara Ciapă, tvistemålsavdelningen

Simona-Petrina Gavrilă, domare, tvistemålsavdelningen

Brașovs tribunal för underåriga och familjer (Tribunalul pentru Minori și Familie)

Andrei Iacuba, domare, Brașovs tribunal för underåriga och familjer

Bukarests appellationsdomstol

Andreea-Florina Mateescu, domare, tvistemålsavdelning III

Dorina Zeca, domare, tvistemålsavdelning IV

Maria-Cristina Fintoc, domare, tvistemålsavdelning IV

Ștefan-Ciprian Cmeciu domare, tvistemålsavdelning V

Felix-Lucian Șalar, domare, tvistemålsavdelning VI

Romeo Glodeanu, domare, tvistemålsavdelning V

Bogdan Cristea, domare, avdelning VIII – administrativa och skatterelaterade rättstvister

Bukarests tribunal

Anca Magda Voiculescu, tvistemålsavdelning IV – (sambandsdomare för det internationella Haagnätverket för 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn)

Sorin-Vasile Ivanciuc, domare, ordförande för brottmålsavdelning I, Bukarests tribunal, kommissionen för beviljande av skadestånd till brottsoffer

Clujs appellationsdomstol

Axente-Irinel Andrei, domare, ordförande för tvistemålsavdelning II

Constanța appellationsdomstol

Luminița-Marinela Dan, domare, tvistemålsavdelning II

Ecaterina Grigore, domare, avdelningen för administrativa och skatterelaterade rättstvister

Craiova appellationsdomstol

Lotus-Manuela Gherghină, domare, tvistemålsavdelning II

Gabriela Ionescu, domare, ordförande för tvistemålsavdelning I

Galați appellationsdomstol

Aneta-Luminița Cristea, tvistemålsavdelning I

Cosmin-Răzvan Mihăilă, domare, ordförande för Galați appellationsdomstol

Andreea Arhip, domare, ordförande för tvistemålsavdelning II

Alexandru Bleoancă, domare, tvistemålsavdelning II, vice ordförande för Galați appellationsdomstol

Iași appellationsdomstol

Maria-Cristina Popa, domare, ordförande för tvistemålsavdelningen

Elena-Crizantema Panainte, domare, avdelningen för arbetsplats- och socialförsäkringstvister

Alina-Gianina Prelipcean, domare, avdelningen för administrativa och skatterelaterade rättstvister, vice ordförande för Iași appellationsdomstol

Oradea appellationsdomstol

Dorina-Mihaela Bereș, domare, tvistemålsavdelning I

Marcela Filimon, domare, ordförande för tvistemålsavdelning II – administrativa och skatterelaterade rättstvister

Pitești appellationsdomstol

Emilia-Raluca, Trandafir, ordförande, Pitești appellationsdomstol

Corina Pincu Ifrim, domare, tvistemålsavdelning I

Maria-Ruxandra Danciu, domare, tvistemålsavdelning II – administrativa och skatterelaterade rättstvister

Alina Pavelescu, domare, tvistemålsavdelningen, Argeș tribunal

Beatrix-Yvone Vesna Piess-Malimarcov, domare, tvistemålskammaren, Vâlcea tribunal

Ploiești appellationsdomstol

Adriana-Maria Radu, domare, ordförande för tvistemålsavdelning I

Aida-Liliana Stan, domare, tvistemålsavdelning II – administrativa och skatterelaterade rättstvister

Ionel Stănescu, domare, tvistemålsavdelning II – administrativa och skatterelaterade rättstvister, vice ordförande för Ploiești appellationsdomstol

Suceava appellationsdomstol

Ștefania-Fulga Anton, domare, tvistemålsavdelning I

Ana-Maria Turculet, domare, ordförande för tvistemålsavdelning II

Marius-Ionel Galan, domare, ordförande för avdelningen för administrativa och skatterelaterade rättstvister

Târgu Mureș appellationsdomstol

Andreea Ciucă, domare, ordförande för Târgu Mureș appellationsdomstol

Adriana-Loredana Berindean, domare, tvistemålsavdelning II – administrativa och skatterelaterade rättstvister

Timișoara appellationsdomstol

Mădălina Jebelean, domare, tvistemålsavdelning I

Ramona-Ioana Ristea, domare, tvistemålsavdelning II

Nationella kontaktpunkter för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område – rättstillämpare med samma status som domare och åklagare

Flavius-George Păncescu, avdelningschef, internationellt rättsligt samarbete på privaträttens område, direktoratet för internationell rätt och rättsligt samarbete, justitieministeriet

Ioana Burduf (rättstillämpare med samma status som en domare eller åklagare), direktoratet för internationell rätt och rättsligt samarbete, justitieministeriet

Medlemmar i Rumäniens rättsliga nätverk på det privaträttsliga området – rättstillämpare som har samma status som domare och åklagare från direktoratet för internationell rätt och rättsligt samarbete som utför justitieministeriets uppgifter som centralmyndighet på området internationellt rättsligt samarbete och som fungerar som nätverkets sekretariat

Camelia Tobă (rättstillämpare med samma status som en domare eller åklagare), direktoratet för internationell rätt och rättsligt samarbete, justitieministeriet

Medlemmar i Rumäniens rättsliga nätverk på det privaträttsliga området – en företrädare utsedd av vardera ordföranden för Rumäniens nationella yrkessammanslutningar för notarius publicus, exekutionstjänstemän och advokater

Octavian Rogojanu, notarius publicus (notar public), sekreterare vid rådet för Rumäniens nationella notarius publicus-förbund

Constantin Adrian Stoica, exekutionstjänsteman, nationella förbundet för exekutionstjänstemän i Rumänien (Uniunea Executorilor Judecătorești din România)

Costea-Corin C. Dănescu, advokat, Rumäniens nationella advokatsamfund (Uniunea Națională a Barourilor din România)

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Om nätverket - Slovenien

Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område verkar i Slovenien genom tre kontaktpunkter och 16 nätverksmedlemmar.

Kontaktpunkterna är anställda vid Sloveniens justitieministerium. Därigenom kan kontaktpunkternas arbete harmoniseras och samordnas dagligen.

Distriktsdomstolarna, som det finns elva stycken av i Slovenien, har befogenhet att ge internationell rättslig hjälp på privaträttens område. Mot bakgrund av detta har Slovenien, i enlighet med artikel 2.1 d i rådets beslut av den 28 maj 2001 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område, utsett en företrädare för varje distriktsdomstol som medlem i nätverket. Slovenien har dessutom utsett två specialiserade nätverksmedlemmar (domare) med behörighet vad gäller rättsligt samarbete i fråga om familjeärenden, varav den ena domaren är anställd vid en distriktsdomstol och den andra vid justitieministeriet.

Genom den ändring av rådets beslut om inrättande av det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område som gjordes 2009 möjliggjordes samarbete med andra juristyrken inom ramen för nätverket. Sedan 2011 har Sloveniens notariekammare (Notarska zbornica Republike Slovenije), Sloveniens advokatsamfund (Odvetniška zbornica Republike Slovenije) och Sloveniens kammare för exekutionstjänstemän (Zbornica izvršiteljev Slovenije) också varit medlemmar i nätverket.

Deltagandet av domare och andra juristyrken i det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område är viktigt för uppnåendet av nätverkets mål, eftersom det därigenom kan garanteras ett direkt samarbete mellan domarna och de andra juristyrkena, vilket är av betydelse för att specifika ärenden vid domstolarna ska kunna avgöras smidigare.

Kontaktpunkterna och nätverkets medlemmar kommunicerar inbördes regelbundet och vid behov, däribland via e-post, per telefon och personligen, och träffas vid årliga möten på nationell nivå.

De nuvarande slovakiska medlemmarna i nätverket är följande:

• Fyra kontaktpunkter från Slovakiens justitieministerium (avdelningen för internationell privaträtt (Odbor medzinárodného práva súkromného) vid enheten för internationell rätt (Sekcia medzinárodného práva)).
• En sambandsperson för familjerätt.
• Företrädare för andra centralmyndigheter som anges i EU-instrument:

Centrumet för internationellt rättsligt skydd för barn och ungdomar (Centrum pre medzinárodnoprávnu ochranu detí a mládeže),  
Centrumet för rättshjälp (Centrum právnej pomoci).

• Företrädare för yrkessammanslutningar:

slovakiska advokatsamfundet (Slovenská advokátska komora),  
slovakiska notariekammaren (Notárska komora Slovenskej republiky),  
slovakiska kammaren för exekutionstjänstemän (Slovenská komora exekútorov).

I enlighet med rådets beslut 2001/470/EG om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område inrättades ett privaträttsligt nätverk (Súdna sieť pre občianske veci Slovenskej republiky) i Slovakien i syfte att säkerställa ett aktivt deltagande från Slovakien i det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. Det slovakiska rättsliga nätverket på privaträttens område består av kontaktpunkter (domare eller högre domstolstjänstemän) från var och en av distriktsdomstolarna (okresný súd) och regionala domstolarna (krajský súd) samt från Högsta domstolen (Najvyšší súd).

Kontaktpunkter i Finland

Kontaktpunkten i Finland utgörs av två tjänsteman vid justitieministeriets enhet för internationellt rättshjälp. Kontaktpunkten tillhör en enhet som fungerar som centralmyndighet i fråga om flera EU-förordningar och internationella avtal på området civil- och straffrätt. Utöver nätverkandet handhar kontaktpunktens de uppgifter som sköts av en centralmyndighet samt annat civilrättsligt samarbete.

Kontaktpunkten har en särskild e-postadress för domstolar och andra rättsliga myndigheter och förvaltningar som deltar i det rättsliga samarbetet på privaträttens område och som behöver praktiskt stöd vad gäller problem med anknytning till gränsöverskridande ärenden.

Kontaktpunkten arbetar aktivt tillsammans med nationella rättsliga myndigheter, advokater och andra rättstillämpare. Bland kontaktpunktens uppgifter ingår att sprida information om lagbestämmelser i EU:s privat- och handelsrätt och deras praktiska tillämpning samt fortbildning i relaterade frågor. Kontaktpunkten hjälper också de nationella rättsliga myndigheterna med problem kopplade till gränsöverskridande framställningar och deltar aktivt i relevanta nätverk och arbetsgrupper.

Finlands advokatförbund har utsetts till medlem i nätverket i enlighet med artikel 2.1.e i grundbeslutet.

Förutom kontaktpunkten och Finlands advokatförbund deltar medlemmar i det finska civilrättsliga nätverket i nätverkets arbete (se närmare nedan).

Det finska nationella nätverket för gränsöverskridande civilrättsliga frågor

Ett nationellt nätverk för gränsöverskridande civilrättsliga frågor inrättades i Finland år 2016.

Till det nationella nätverkets uppgifter hör bl.a. att sprida kunskaper bland finska rättsliga myndigheter och andra rättstillämpare om EU:s civilrättsliga lagstiftning och vilka informationskällor som står till buds, samt även att informera om det europeiska civilrättsliga nätverket.

Företrädare för tingsrätterna, hovrätterna, utsökningsmyndigheterna, rättshjälpsmyndigheterna, Finlands advokatförbund och justitieministeriet har utsetts till medlemmar i nätet. Nätverkets kontaktpunkt i Finland samordnar nätverkets verksamhet.

Det nationella nätverket träffas två gånger per år. Företrädare för det nationella nätverket deltar även i det europeiska civilrättsliga nätverkets möten och arbete.

Sverige har utsett en person som arbetar på enheten för processrätt och domstolsfrågor vid Justitiedepartementet, som kontaktpunkt för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, och en person som arbetar på kriminalpolitiska enheten vid Justitiedepartementet, som kontaktpunkt för e-juridikportalen.

Domstolsverket, Sveriges advokatsamfund, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd samt Brottsoffermyndigheten liksom centrala myndigheter (enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete vid Justitiedepartementet och enheten för konsulära och civilrättsliga frågor vid Utrikesdepartementet) är svenska medlemmar i nätverket.

Kontaktpunkter

Det finns en kontaktpunkt för var och en av Förenade kungarikets fyra jurisdiktioner. Eftersom det rör sig om separata jurisdiktioner sker ingen överlappning mellan kontaktpunkternas arbete. Varje kontaktpunkt har uteslutande ansvar för nätverket i sin jurisdiktion. Frågor via det europeiska rättsliga nätverket ska hänvisas till relevant kontaktpunkt för berörd jurisdiktion.

Kontaktpunkten för England och Wales arbetar inom justitieministeriet i London. Kontaktpunkten biträds av en medlem av personalen och kan vid handläggning av nätverksärenden ta hjälp av en mängd andra kollegor. Arbetet med nätverket kombineras med en rad andra arbetsuppgifter.

Hur det europeiska rättsliga nätverket fungerar i England och Wales

Det finns inget formellt nationellt nätverk i England och Wales. Inom justitieministeriet har det emellertid utvecklats ett nätverk av experter på olika politikområden som kontaktpunkten kan vända sig till för att få svar på de frågor som uppkommer.

Kontaktpunkten har också ett antal etablerade kontakter i andra relevanta ministerier som kontaktpunkten kan vända sig till för att få råd eller svar på frågor som faller inom det ministeriets ansvarsområde. Kontaktpunkten har också ett nära samarbete med andra medlemmar av nätverket för England och Wales, inklusive med ett antal domare med expertis på särskilda rättsområden eller med ansvar för internationella kontakter – särskilt Head of International Family Law och the Senior Master, som är den domare som ansvarar för förordningarna om delgivning och bevisupptagning (Service and Taking of Evidence Regulations).

Alla medlemmar av nätverket och det informella nätverket mellan ministerierna kan kontaktas via e-post. Personer inom justitieministeriet och domstolsverket (Her Majesty’s Courts and Tribunals Service) har tillgång till ett intranät som kan användas för att sprida nätverksinformation och domare kan också kontaktas via e-post. Information om nätverket tillhandahålls även på domstolarnas intranät för England och Wales.

Kontaktpunkten säkerställer att relevanta politiska, administrativa eller juridiska experter konsulteras när frågor mottas och före relevanta möten i nätverket. Mötesanteckningar och relevanta åtgärdspunkter sprids på lämpligt sätt.

Kontaktpunkten deltar i kommittén för internationell familjerätt, som består av seniora familjedomare, advokater, akademiker och relevanta centralmyndigheter för England och Wales. Kommittén sammanträder en gång i kvartalet och utbyter bland annat information om den senaste EU-lagstiftningen och nätverkets verksamhet. Kontaktpunkten deltar även i vissa av de möten som lordkanslerns rådgivande kommitté för internationell privaträtt (Lord Chancellor’s Advisory Committee on Private International Law) håller. Denna kommitté består av seniora domare och akademiker och ger råd till justitieministeriet om EU-förslag som rör civilrättsligt samarbete.

Kontaktpunkten har dessutom regelbundet kontakt med advokatsamfundet för barristers (Bar Council) och advokatsamfundet för solicitors (Law Society) i England and Wales, samt med den brittiska företrädaren i nätverket av europeiska konsumentcentrum (ECC-Net), som ansvarar för samtliga brittiska jurisdiktioner. Tidigare har möten även hållits med Förenade kungarikets Solvit-kontakter.

Tillhandahållande av information

Det finns inte någon nationell webbplats för det europeiska rättsliga nätverket i England och Wales. Information tillhandahålls via andra befintliga webbplatser, inklusive det ovannämnda domstolsintranätet. Kontaktpunkten har dock samarbetat med andra för att tillhandahålla olika informationskällor, inklusive den rådgivning till allmänheten som domstolsverket ger på sin webbplats om hur man ska göra för att anmäla eller svara på gränsöverskridande fordringar – särskilt i samband med förordningarna om den europeiska exekutionstiteln, det europeiska betalningsföreläggandet och det europeiska småmålsförfarandet. Kontaktpunkten har även samarbetat med ECC-Net i Förenade kungariket, som har tagit fram en handbok för det europeiska småmålsförfarandet. Man använder sig av de möjligheter som ges för att öka medvetenheten om det europeiska rättsliga nätverket och e-juridikportalen. Detta sker vid lämpliga möten och konferenser och i relevanta publikationer.

Kontaktpunkter

Det finns en kontaktpunkt för var och en av Förenade kungarikets fyra jurisdiktioner. Eftersom det rör sig om separata jurisdiktioner sker ingen överlappning mellan kontaktpunkternas arbete. Varje kontaktpunkt har uteslutande ansvar för nätverket i sin jurisdiktion. Frågor via det europeiska rättsliga nätverket ska hänvisas till relevant kontaktpunkt för berörd jurisdiktion.

Kontaktpunkten arbetar inom det nordirländska justitieministeriet. Kontaktpunkten arbetar inte på heltid med nätverksfrågor, utan kan vid handläggningen av nätverksärenden ta hjälp av en rad kolleger på det operativa eller politiska området. Arbetet med nätverket kombineras med en rad andra arbetsuppgifter.

Hur det europeiska rättsliga nätverket fungerar i Nordirland

Det finns inget formellt nationellt nätverk i Nordirland. Inom justitieministeriet har det emellertid utvecklats ett nätverk av experter på olika politikområden. Kontaktpunkten har också ett antal etablerade kontakter i andra ministerier dit den kan hänskjuta de frågor som faller utanför ansvarsområdet för det ministerium som kontaktpunkten tillhör. Eftersom Nordirland är en liten jurisdiktion har kontaktpunkten ett väletablerat nätverk med interna kontakter som kan hjälpa till vid de flesta frågor och informationsförfrågningar.

Det effektivaste sättet att ställa frågor och begära information är via e-post. På detta sätt kan man snabbt skicka omfattande meddelanden, särskilt till utomstående kontakter, så att relevant personal har den information som behövs för att de ska kunna besvara frågor.

Kontaktpunkten säkerställer att relevanta politiska, administrativa eller juridiska experter konsulteras när frågor mottas och före relevanta möten i nätverket. Mötesanteckningar och relevanta åtgärdspunkter sprids på lämpligt sätt.

Tillhandahållande av information

Det finns inte någon nationell webbplats för det europeiska rättsliga nätverket i Nordirland. Information tillhandahålls via befintliga webbplatser. Det hänvisas allt mer till e-juridikportalen. Kontaktpunkten har samarbetat med andra tillhandahållare av information, inklusive Nordirlands domstolsverk (Northern Ireland Courts and Tribunals Service)(https://www.justice-ni.gov.uk/topics/courts-and-tribunals), eftersom dess offentliga webbplats innehåller information om nätverkets arbete, t.ex. information om verkställighet av utländska domar, det europeiska småmålsförfarandet och det europeiska betalningsföreläggandet. Den nordirländska regeringens webbplats (http://www.nidirect.gov.uk) innehåller också information om det europeiska småmålsförfarandet.

Man använder sig av de möjligheter som ges för att öka medvetenheten om det europeiska rättsliga nätverket och e-juridikportalen. Detta sker vid lämpliga möten och konferenser och i relevanta publikationer.

Kontaktpunkter

Det finns en kontaktpunkt för var och en av Förenade kungarikets fyra jurisdiktioner. Eftersom det rör sig om separata jurisdiktioner sker ingen överlappning mellan kontaktpunkternas arbete. Varje kontaktpunkt har uteslutande ansvar för nätverket i sin jurisdiktion. Frågor via det europeiska rättsliga nätverket ska hänvisas till relevant kontaktpunkt för berörd jurisdiktion.

Kontaktpunkten för Skottland arbetar på den skotska regeringens EU-kontor i Bryssel. Vid handläggningen av nätverksärenden kan kontaktpunkten ta hjälp av en mängd kollegor. Arbetet med nätverket kombineras med en rad andra arbetsuppgifter.

Hur det europeiska rättsliga nätverket fungerar i Skottland

Det finns inget formellt nationellt nätverk i Skottland. Inom justitiedirektoratet har man emellertid upprättat ett nätverk av personer som är experter på olika politikområden. Kontaktpunkten kan vända sig till dessa kollegor för att få svar på specifika frågor.

Kontakter har även upprättats på andra håll inom den skotska regeringen. Kontaktpunkten vänder sig till dessa personer för att få råd och svar på frågor som rör deras arbete. I förekommande fall arbetar kontaktpunkten även med personer utanför regeringen. Som exempel kan nämnas Law Society of Scotland och Faculty of Advocates, de yrkesorgan som företräder solicitors (advokater med rådgivningsuppgifter) respektive advocates (advokater med behörighet att föra talan i domstol) i Skottland. Kontaktpunkten har också upprättat kontakt med det organ som företräder exekutionstjänstemän (Society of Messengers at Arms and Sheriff Officers (SMASO)).

Det vanliga sättet att få åtkomst till och utbyta information är via e-post. Kontaktpunkten har även personligen deltagit i möten.

Kontaktpunkten säkerställer även att relevanta politiska, administrativa eller andra experter konsulteras före relevanta möten i nätverket. Mötesanteckningar och relevanta åtgärdspunkter sprids på lämpligt sätt.

Tillhandahållande av information

Det finns inte någon nationell webbplats för det europeiska rättsliga nätverket i Skottland. Information tillhandahålls via befintliga webbplatser. Det hänvisas allt mer till e-juridikportalen. Kontaktpunkten har arbetat tillsammans med andra tillhandahållare av information, inklusive det skotska domstolsverket (Scottish Courts and Tribunals Service (SCTS)). På SCTS:s webbplats ges vägledning om gränsöverskridande fordringar – särskilt i samband med förordningarna om den europeiska exekutionstiteln, det europeiska betalningsföreläggandet och det europeiska småmålsförfarandet. Man använder sig av de möjligheter som ges för att öka medvetenheten om det europeiska rättsliga nätverket och e-juridikportalen. Detta sker vid lämpliga möten och konferenser och i relevanta publikationer.