Small claims

The European Small Claims procedure is designed to simplify and speed up cross-border claims of up to €5000.

The European Small Claims Procedure is available to litigants as an alternative to the procedures existing under the laws of the Member States. A judgment given in the European Small Claims Procedure is recognized and enforceable in another Member State without the need for a declaration of enforceability and without any possibility of opposing its recognition.

Standard forms have been drawn up for the Small Claims procedure and are available here in all languages. To start the procedure, "Form A" must be filled in. Any relevant supporting documents, such as receipts, invoices, etc. should be attached to the form.

Form A must be sent to the court that has the jurisdiction. Once the court receives the application form it must fill in its part of the "Answer Form". Within 14 days of receiving the application form, the court should serve a copy of it, along with the Answer Form, on the defendant. The defendant has 30 days to reply, by filling in his or her part of the Answer Form. The court must send a copy of any reply to the plaintiff within 14 days.

Within 30 days of receiving the defendant's answer (if any) the court must either give a judgment on the small claim, or request further details in writing from either party, or summon the parties to an oral hearing. If there is an oral hearing, it is not necessary to be represented by a lawyer and if the court has appropriate equipment the hearing should be carried out through videoconference or teleconference.

With the certificate issued by the court (which might need to be translated into the language of the other Member State), and a copy of the judgment, the judgment is enforceable in all the other Member States of the European Union, without any further formalities. The only reason that enforcement in another Member State can be refused is if it is irreconcilable with another judgment in the other Member State between the same parties. Enforcement takes place in accordance with the national rules and procedures of the Member State where the judgment is being enforced.

Related links

Regulation (EC) No 861/2007 - consolidated text of 14 June 2017 PDF (1740 Kb) en

A Guide for Users to the European Small Claims Procedure PDF (845 Kb) en

Practice Guide for the Application of the European Small Claims Procedure PDF (1055 Kb) en

Small claims – notifications of the Member States and a search tool helping to identify competent court(s)/authority(ies)

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

Last update: 12/07/2019

This page is maintained by the European Commission. The information on this page does not necessarily reflect the official position of the European Commission. The Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice with regard to copyright rules for European pages.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på nederländska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Småmål - Belgien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns inget särskilt småmålsförfarande enligt den belgiska lagstiftningen. Det finns endast en form av summarisk process i mål om betalningsföreläggande. Se separat faktablad.

Det finns alltså inget särskilt förfarande för småmål. Det ordinarie rättsförfarandet tillämpas, som dock är mycket enkelt.

Det ordinarie förfarandet ser ut på följande sätt:

  • Delgivning som görs av delgivningsman.
  • Skriftväxling, angivande av slutsatser.
  • Datum för förhandlingen (advokatens plädering) och avslutande av diskussionerna.
  • Dom.

I princip finns inga förenklingar, även om vissa rättsliga åtgärder inte inleds genom en stämningsansökan utan genom kontradiktorisk ansökan. Ett exempel på tvist som omfattar kontradiktorisk ansökan är hyrestvister. Enligt artikel 1344a i processlagen (Gerechtelijk Wetboek/Code judiciaire) kan, med förbehåll för vad som anges i hyresavtalet, alla åtgärder rörande hyra av fastigheter inledas genom en skriftlig ansökan till fredsdomarens kansli.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

1.2 Tillämpning av förfarandet

1.3 Formulär

1.4 Hjälp

1.5 Regler om bevisupptagning

1.6 Skriftligt förfarande

1.7 Domens utformning

1.8 Ersättning för kostnader

1.9 Överklagande

Länkar

Lagstiftning om summarisk process i mål om betalningsföreläggande: den federala offentliga rättstjänstens webbplats (Federale Overheidsdienst Justitie/Service Public Justice):

Klicka på "Geconsolideerde wetgeving/Législation consolidée" (konsoliderad lagstiftning) under rubriken "Rechtsbronnen/Sources judiciaires" (rättskällor).

  • Klicka på ”Gerechtelijk Wetboek/Code judiciaire” (processlagen) under rubriken ”Juridische Aard/Nature juridique” (typ av lagstiftning).
  • Skriv in ”664” i fältet ”Woorden/Mot(s)” (ord).
  • Klicka på ”Opzoeking/Recherche” (sök) och därefter på ”Lijst/Liste” (lista)..
  • Klicka på ”Detail/Détail” (uppgifter).
Senaste uppdatering: 26/10/2015

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Bulgarien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande. Sedan den 1 januari 2009 tillämpar bulgariska domstolar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande. Sådana mål avgörs i distriktsdomstolarna. För frågor som inte uttryckligen behandlas i förordning (EG) nr 861/2007 tillämpas de allmänna reglerna i civilprocessrätten.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.3 Formulär

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.4 Hjälp

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.5 Regler om bevisupptagning

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.6 Skriftligt förfarande

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.7 Domens utformning

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.8 Ersättning för kostnader

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

1.9 Överklagande

Den bulgariska civilprocessrätten omfattar inget särskilt småmålsförfarande.

Senaste uppdatering: 11/07/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Tjeckien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Tjeckien tillämpar inte något särskilt småmålsförfarande. Kategorin småmål (dvs. den kategori som gäller den ekonomiska kompensationens storlek) beaktas enbart i överklagandeprocesser.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Enligt artikel 202.2 i civilprocesslagen är det inte tillåtet att överklaga domar som avser ekonomisk ersättning på högst 10 000 tjeckiska koruna, exklusive eventuella räntor och avgifter i samband med fordran. Detta gäller inte tredskodomar.

Tredskodomar kan därför överklagas, även om de avser belopp som är lägre än 10 000 tjeckiska koruna.

Enligt artikel 238.1 c i civilproceslagen är det inte tillåtet att överklaga domar och avgöranden i rättsfrågor om det domslut som överklagas avser ekonomisk ersättning på högst 50 000 tjeckiska koruna (exklusive eventuella räntor och avgifter i samband med fordran), såvida det inte avser konsumentavtal eller anställningskontrakt.

1.3 Formulär

Det finns inga särskilda formulär för småmålsförfaranden.

1.4 Hjälp

Enligt civilprocesslagen är domstolarna skyldiga att informera parterna om deras rättigheter och skyldigheter i samband med förfarandet. Lagen fastställer vilka råd domstolarna ska ge parterna i ett visst domstolsförfarande.

1.5 Regler om bevisupptagning

Samma regler gäller för inlämning, bedömning och upptagning av bevis i civila tvistemål, oavsett vilket belopp som avses.

1.6 Skriftligt förfarande

I lagen om småmålsförfaranden finns inga undantag i fråga om hur förhandlingen ska genomföras.

1.7 Domens utformning

Ett småmålsavgörande skiljer sig inte åt innehållsmässigt från andra avgöranden.

1.8 Ersättning för kostnader

Ersättning av kostnader omfattas av de allmänna civilprocessreglerna.

1.9 Överklagande

Såsom angetts ovan är det inte tillåtet att överklaga domar som avser ekonomisk ersättning på högst 10 000 tjeckiska koruna, exklusive eventuella räntor och avgifter i samband med fordran. Detta gäller inte tredskodomar.

Senaste uppdatering: 06/03/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Tyskland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Det finns inget särskilt förfarande för tvister om mindre värden i civilprocesslagen (ZPO). § 495a ZPO innehåller dock en särskild processföreskrift som öppnar för ett förenklat förfarande. Där föreskrivs att domstolen kan bestämma vilken typ av förfarande som ska användas efter eget gottfinnande (s.k. skönsmässig bedömning) om tvistesumman är högst 600 euro. Någon annan avgränsning av tillämpningsområdet (t.ex. att det förenklade förfarandet bara skulle kunna användas vid vissa typer av tvister) finns inte i ZPO.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Som framgått ovan får domstolen i tvister om mindre värden bestämma hur förfarandet ska utformas efter eget gottfinnande, framför allt i syfte att förenkla förfarandet. Domstolen är dock inte skyldig att göra detta, utan kan välja att handlägga tvistemål om belopp under 600 euro på vanligt sätt.

Parterna i målet kan inte invända mot att domstolen väljer att utforma förfarandet efter eget gottfinnande. De kan däremot begära att en muntlig förhandling ska hållas.

1.3 Formulär

Det finns inga särskilda formulär för förfarandet.

1.4 Hjälp

Allmänna bestämmelser gäller eftersom det i princip är det ordinarie förfarandet – i förenklad utformning – som tillämpas. Parter som inte företräds av en advokat får därmed samma hjälp i processrättsliga frågor som parter som företräds av en advokat. Även den som företräds av en advokat kan t.ex. utnyttja möjligheten att själv (i stället för via advokaten) väcka talan vid en Amtsgericht (ung. tingsrätt), genom att få den diarieförd vid domstolens kansli.

Inte heller domstolens plikt att bistå med upplysningar och klargöranden påverkas av huruvida parten företräds av en advokat. Domstolens utrednings- och upplysningsplikt omfattar både juridiska frågor och faktiska omständigheter.

1.5 Regler om bevisupptagning

Domstolen är inte bunden av de inskränkningar som normalt råder för bevisupptagningen. Omedelbarhetsprincipen, som är en av huvudprinciperna för rättegångsordningen och som innebär att vittnen, sakkunniga och parter måste höras inför sittande rätt (i närvaro av parterna), gäller inte vid det förenklade förfarandet. Domstolen kan alltså medge att vittnen, sakkunniga och parter yttrar sig per telefon eller skriftligen.

1.6 Skriftligt förfarande

Förfarandet kan vara skriftligt, men om någon av parterna begär detta måste en muntlig förhandling hållas.

1.7 Domens utformning

Domen i förenklade förfaranden kan vara mer kortfattad än vid ordinarie förfarande, eftersom domar i mål som gäller fordringar på högst 600 euro i princip inte kan överklagas.

Domen behöver t.ex. inte innehålla någon beskrivning av sakfrågorna, och domskälen kan utelämnas om parterna är införstådda eller om dessa väsentligen framgår av protokollet. Av folkrättsliga skäl måste domen däremot alltid innehålla domskälen om den kan komma att verkställas i ett annat land (jfr § 313a.4 och § 313a.5 ZPO).

Domstolen kan i undantagsfall bestämma att domen ska kunna överklagas. Domen måste då vara utformad enligt de allmänna föreskrifterna.

1.8 Ersättning för kostnader

De allmänna bestämmelserna om ersättning för kostnader gäller. Det finns alltså ingen övre gräns för ersättningen.

1.9 Överklagande

I princip kan domar i mål som gäller fordringar på 600 euro eller mindre inte överklagas. Det finns dock ett undantag: Domstolen i första instans kan uttryckligen ange att domen får överklagas med hänvisning till att fallet är av principiell eller prejudicerande betydelse, eller att enhetligheten i rättstillämpningen fordrar att fallet prövas av en högre instans.

Om domen inte kan överklagas har den förlorande parten i vissa fall rätt att begära att förfarandet i första instans ska fortsätta. Detta sker om domstolen har kränkt den kontradiktoriska principen, dvs. principen om att ingen får dömas ohörd, på ett sätt som kan ha påverkat domens utformning.

Senaste uppdatering: 06/05/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Irland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Ja, irländsk rätt möjliggör ett sådant förfarande som alternativ metod för att inleda ett småmål. (Se Länken öppnas i ett nytt fönsterrättegångsreglerna för District Court (Small Claims Procedure) från 1997 och 1999). Denna tjänst tillhandahålls av distriktsdomstolarna och är avsedd att vara ett billigt sätt att avgöra konsumenttvister utan att någon av parterna behöver ha ett juridiskt ombud. Det är också möjligt att inleda ett småmålsförfarande (dvs. vissa krav med ett värde av högst 2 000 euro) via internet.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsförfarandet omfattar följande typer av fordringar:

i) En fordran som avser varor eller tjänster som köpts för privat bruk av någon som säljer dem i affärssyfte (konsumenttvister).

ii) En fordran som avser mindre sakskador (men inte personskador).

iii) En fordran som avser deponerad hyra för vissa typer av hyrd egendom som inte återbetalats. T.ex. en fritidsbostad eller ett rum eller en lägenhet i en egendom där ägaren också bor, under förutsättning att fordran uppgår till högst 2 000 euro.

Fordringar gällande hyresavtal eller hyresbostäder som inte omfattas av småmålsförfarandet kan läggas fram för nämnden för privata hyresärenden: Private Residential Tenancies Board, 2nd Floor, O’Connell Bridge House, D’Olier Street, Dublin 2. Webbplats: http://www.prtb.ie/

Följande fordringar omfattas inte av småmålsförfarandet:

i) Fordran som följer av avtal om avbetalningsköp

ii) Fordran som följer av brott mot ett leasingavtal

iii) Fordran som följer av skulder.

1.2 Tillämpning av förfarandet

För att få använda förfarandet måste konsumenten ha köpt varorna eller tjänsterna för privat bruk av någon som säljer dem i affärssyfte. Sedan januari 2010 har förfarandet också varit tillgängligt för en näringsidkare mot en annan. Den tjänsteman vid distriktsdomstolen (District Court Clerk) som i egenskap av domstolssekreterare ansvarar för registreringen (Small Claims Registrar) behandlar småmål. Om möjligt ska denne försöka uppnå förlikning mellan parterna utan domstolsförhandling. Om ingen förlikning kan nås vidarebefordras fordran till distriktsdomstolen för prövning.

Käranden måste vara säker på namn och adress till den person eller det företag som fordran är riktad mot. Om det rör sig om ett företag måste det exakta officiella namnet användas. Dessa detaljer måste vara exakta för att sheriffen ska kunna verkställa det rättsliga avgörandet.

Om domstolssekreteraren får ett meddelande från svaranden där fordran bestrids eller om genkäromål väcks, kontaktas käranden och skickar denne en kopia av det svar på fordran som svaranden lämnat. Domstolssekreteraren kan höra och förhandla med båda parter för att försöka nå förlikning.

Om svaranden erkänner fordran ska han eller hon underrätta domstolssekreterarens kansli genom att returnera ett formulär med meddelande om detta (Notice of Acceptance of Liability). Om svaranden inte svarar anses fordran automatiskt vara obestritt. Distriktsdomstolen utfärdar då ett föreläggande till förmån för käranden (utan att denne behöver infinna sig vid domstol) om att det fastställda beloppet ska betalas inom en kort tidsfrist.

1.3 Formulär

Domstolssekreteraren förser käranden med ett ansökningsformulär, eller också laddar käranden själv ner formuläret från det irländska domstolsverkets (Courts Service) webbplats:Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.courts.ie/.

1.4 Hjälp

Eftersom syftet med småmålsförfarandet är att hantera konsumentkrav billigt utan att någondera parten behöver anlita ett juridiskt ombud är rättshjälp eller juridisk rådgivning i regel inte nödvändigt vid denna typ av krav.

1.5 Regler om bevisupptagning

Om ärendet går till domstol måste parterna infinna sig till domstolsförhandlingarna vid distriktsdomstolen. Målet kommer att prövas offentligt som en del av en normal förhandling vid distriktsdomstolen. När behandlingen av målet inleds kallar domstolssekreteraren käranden till vittnesbåset för att vittna. Vittnesmål ska avläggas under ed eller sanningsförsäkran, och svaranden kan korsförhöra käranden om förhållanden som gäller fordran. Svaranden kommer också att ges möjlighet att vittna. Varje vittne kan korsförhöras av motparten eller dennes juridiska ombud, om ett sådant är närvarande. Parterna har också rätt att kalla in vittnen eller lägga fram vittnesförklaringar, men de kan inte kräva ersättning för kostnaderna för detta eftersom syftet med förfarandet inte är att täcka sådana kostnader, utan i första hand att göra det enklare att driva mål om mindre värden på ett relativt billigt sätt.

1.6 Skriftligt förfarande

Om ärendet inte avgörs av domstolssekreteraren ska käranden på dagen för förhandlingen lägga fram handlingar som styrker fordran, t.ex. relevanta brev, kvitton eller fakturor. Dessutom kommer båda parter att ges möjlighet att avlägga muntligt vittnesmål och kan korsförhöras.

1.7 Domens utformning

Om käranden vinner gehör för sitt fordran utfärdar distriktsdomstolen ett föreläggande till förmån för käranden för det krävda beloppet och bestämmer att det ska betalas inom en kort tidsfrist.

1.8 Ersättning för kostnader

Parterna kan välja att anlita en juridisk rådgivare men har inte rätt att utkräva ersättning av motparten för kostnaderna för detta, inte ens om de vinner målet. Själva poängen med småmålsförfarandet är att man lättare ska kunna driva en fordran utan att behöva anlita juridiskt ombud eller advokat.

1.9 Överklagande

Både käranden och svaranden har rätt att överklaga distriktsdomstolens beslut till en regional överrätt, grevskapsdomstolen (Circuit Court). Circuit Court kan bestämma att kostnader ska ersättas, men detta är något som det ankommer på domarna vid de enskilda Circuit Court-domstolarna att avgöra.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.courts.ie/

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.courts.ie/courts.ie/Library3.nsf/PageCurrentWebLookUpTopNav/Small%20Claims%20Procedure

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.citizensinformation.ie/en/justice/courts_system/small_claims_court.html

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.courts.ie/courts.ie/Library3.nsf/PageCurrentWebLookUpTopNav/Small%20Claims%20Procedure

Senaste uppdatering: 06/11/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Grekland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Finns det ett småmålsförfarande i Grekland (dvs. ett särskilt förfarande som är förenklat jämfört med det normala förfarandet och som tillämpas i mål som avser värden under ett visst ekonomiskt tröskelbelopp eller i vissa typer av tvister oavsett om det finns ett ekonomiskt tröskelbelopp eller inte)?

Civilprocesslagen innehåller särskilda regler för mål som gäller små fordringar (kapitel XIII, artiklarna 466–472).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

De särskilda bestämmelserna om småmålsförfaranden gäller 1) om tvisten omfattas av fredsdomstolens (eirinodikeío) behörighet och avser fordringar på eller rättigheter till lös egendom eller innehav av lös egendom till ett högsta värde av 5 000 euro eller 2) om värdet som tvisten avser överskrider 5 000 euro och käranden förklarar att han eller hon är villig att godta ett belopp som inte överstiger 5 000 euro som ersättning för den fordran eller rättighet som förfarandet avsåg. I ett sådant fall kommer den svarande som förlorar målet att uppmanas att antingen ersätta den fordran eller rättighet som talan avsåg eller betala det beräknade belopp som godtagits av domstolen.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet är obligatoriskt.

Varken domstolen eller parterna har möjlighet att följa det normala förfarandet i stället för det särskilda småmålsförfarandet.

1.3 Formulär

Inga formulär finns tillgängliga.

1.4 Hjälp

Har parter som inte företräds av en advokat möjlighet att få hjälp med förfarandefrågor (till exempel av domstolstjänstemän eller domaren)? Om så är fallet, i vilken omfattning?

Parterna får företräda sig själva inför domstolen. En part kan också företrädas av sin make/maka, av en släkting i rakt upp- eller nedstigande led, av en anhörig upp till andra led eller en släkting genom äktenskap upp till andra led, eller av en av parten avlönad anställd. Makar förutsätts alltid kunna företräda varandra, och kan utse andra ombud. Det finns i sådana fall inga bestämmelser om att domstolstjänstemän eller domare måste hjälpa parter eller ombud som inte är jurister.

1.5 Regler om bevisupptagning

Är vissa regler som gäller bevisupptagning mindre strikta jämfört med det ordinarie förfarandet? Om så är fallet, vilka och i vilken omfattning?

När fredsdomstolarna prövar mål som gäller mindre fordringar enligt det särskilda småmålsförfarandet kan de avvika från normala förfaranderegler. De kan beakta bevis som inte uppfyller de lagstadgade kraven och de kan efter egen bedömning tillämpa det förfarande som med tanke på omständigheterna bedöms vara den säkraste, snabbaste och minst kostsamma metoden för att klarlägga fakta.

1.6 Skriftligt förfarande

Ansökan kan inges skriftligt till fredsdomstolens kansli eller framföras muntligt inför fredsdomstolens domare, varvid ett protokoll upprättas. Ansökan ska innehålla a) en korrekt beskrivning av de fakta som styrker fordran i enlighet med lagen och som motiverar att käranden väcker talan mot svaranden, b) en korrekt beskrivning av tvistens sakfråga, c) den särskilda typ av föreläggande som begärs och d) alla typer av bevisning som finns tillgängliga.

1.7 Domens utformning

Domstolen meddelar domen muntligt och offentligt, i regel direkt efter förhandlingen medan domstolen fortfarande sammanträder och innan domaren går vidare till nästa mål. Parterna delges inte domen formellt om det i rättegångsprotokollet intygas att den har meddelats i närvaro av båda parter, av de personer som företräder dem i målet eller av deras behöriga advokater.

1.8 Ersättning för kostnader

Inga kostnader ersätts.

1.9 Överklagande

Domar i småmålsärenden kan inte överklagas.

Senaste uppdatering: 19/07/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på spanska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Spanien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Ja, muntliga förfaranden för fordringar på högst 6 000 euro.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Fordringar på upp till 6 000 euro tas upp i muntliga förhandlingar.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Genom en skriftlig ansökan.

1.3 Formulär

Det finns inget obligatoriskt standardformulär. Kansliet för områdets centraldomstol tillhandahåller emellertid i regel en standardmall eller ett tryckt formulär för fordringar på upp till 2 000 euro.

Detta formulär används enbart för stämningsinlagan och användningen är skönsmässig. Formuläret kan laddas ner från webbplatsen tillhörande Länken öppnas i ett nytt fönsterConsejo General del Poder Judicial .

1.4 Hjälp

Kärande kan företräda sig själva i det muntliga förfarandet, men om fordran gäller belopp över 2 000 euro, måste en advokat och åklagare delta.

1.5 Regler om bevisupptagning

De allmänna reglerna avser bevisning. Alla typer av bevisning godtas och det är möjligt att begära och lägga fram bevisning före förfarandet.

1.6 Skriftligt förfarande

I förfarandets skriftliga formaliteter ingår yrkanden och svaromål. Förfarandefrågor avgörs under rättegången. På samma sätt läggs bevisning fram muntligt och i första hand inför domstolen.

1.7 Domens utformning

Domen meddelas med domskäl och skriftligen, på samma sätt som i alla andra förfaranden.

1.8 Ersättning för kostnader

Om det krävs advokat och allmän åklagare och det förekommer ett domslut om kostnader, ska den vinnande parten ersättas för sina rättegångskostnader, efter bedömning och under förutsättning att de inte överskrider en tredjedel av rättegångskostnaderna för var och en av de parter som har beviljats ersättning.

Om den part som beviljats ersättning är bosatt på annan plats än där rättegången äger rum kan denne få ersättning för åklagarens kostnader, även om åklagarens närvaro inte är obligatorisk.

1.9 Överklagande

Domen kan överklagas om fordran överskrider 3 000 euro. Överklagandet inges skriftligen till samma domstol inom en tidsfrist av högst 20 dagar.

Provinsdomstolen (Audiencia Provincial) ansvarar för behandlingen av överklaganden, och dess utslag kan inte överklagas.

Senaste uppdatering: 26/07/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Småmål - Frankrike

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

I Frankrike finns ett förenklat förfarande som handhas av underrätter för tvistemål och närdomstolar. Det kallas anmälan till domstolskansliet och regleras genom artiklarna 843 och 844 ff i civilprocesslagen. Talen väcks genom muntlig eller skriftlig anmälan till den behöriga domstolens kansli. Kansliet kallar parterna till förhandling via rekommenderat brev med mottagningsbevis. Under förhandlingen försöker domaren uppnå förlikning mellan parterna och kan, med deras samtycke, utse en förlikningsman. Om förlikning inte används fortsätter det normala förfarandet. Det är inte obligatoriskt för parterna att företrädas av advokat. Parterna kan låta sig företrädas av sin make, sin sambo, den person med vilken parten ingått avtal om registrerat partnerskap, sina släktingar eller ingifta i rakt uppstigande eller nedstigande led eller sidled och personer som verkar i deras tjänst.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Tvisten får inte avse belopp på över 4 000 euro och ska omfattas av underrättens eller närdomstolens materiella behörighet.

1.2 Tillämpning av förfarandet

En anmälan till domstolskansliet görs på frivillig basis.

Det går inte att omvandla denna anmälan till ett ordinarie förfarande.

1.3 Formulär

Formuläret är inte obligatoriskt, eftersom anmälan till domstolskansliet kan ske muntligt. Det finns dock ett formulär för att väcka talan. Det är fråga om formulär CERFA nr°10-0099, som finns tillgängligt på via den franska förvaltningens webbplats och genom alla underrätters domstolskanslier.

1.4 Hjälp

Då det rör sig om ett förenklat förfarande avseende belopp på högst 4 000 euro och parterna hörs av domaren föreskrivs ingen hjälp i lagstiftningen.

1.5 Regler om bevisupptagning

Reglerna om bevisupptagning är desamma som reglerna för det ordinarie förfarandet.

1.6 Skriftligt förfarande

Det finns inget renodlat skriftligt förfarande inom ramen för denna förenklade process.

1.7 Domens utformning

De regler som är tillämpliga på domen är desamma som reglerna för det ordinarie förfarandet.

1.8 Ersättning för kostnader

Samma regler är tillämpliga som för andra förfaranden. Mot bakgrund av att det för detta förfarande inte krävs att parterna utser och företräds av advokat är dock kostnaderna begränsade.

1.9 Överklagande

På grund av de låga beloppen går det inte att överklaga. Domen kan bara bli föremål för en invändning (opposition) eller ett kassationsförfarande.

Relaterade länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterJustitieministeriets webbplats

Länken öppnas i ett nytt fönsterWebbplatsen Legifrance

Senaste uppdatering: 20/07/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Kroatien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

I Kroatien regleras småmål genom artiklarna 457–467 i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (Narodne Novine (NN; Kroatiens officiella kungörelseorgan) nr 53/91, 91/92, 112/99, 129/00, 88/01, 117/03, 88/05, 2/07, 96/08, 84/08, 123/08, 57/11, 25/13 och 89/14; nedan kallad ZPP). Det europeiska småmålsförfarandet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande (nedan kallad förordning (EG) nr 861/2007) regleras dock genom artiklarna 507.o–507.ž i ZPP.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsförfaranden vid lokal domstol avser tvister med en fordran på högst 10 000 HRK.

Småmålsförfaranden vid handelsdomstolar avser tvister med en fordran på högst 50 000 HRK.

Småmålsförfaranden innefattar även förfaranden där fordran inte avser pengar utan där käranden i stället har godtagit ett belopp på högst 10 000 HRK (vid lokal domstol) eller 50 000 HRK (vid handelsdomstol) för tillgodoseendet av fordran.

Småmålsförfaranden innefattar också förfaranden där fordran inte avser pengar utan tillhandahållande av lös egendom vars värde, enligt käranden, inte överstiger 10 000 HRK (vid lokal domstol) eller 50 000 HRK (vid handelsdomstol).

Enligt de nuvarande bestämmelserna om det europeiska småmålsförfarandet tillämpas förordning (EG) nr 861/2007 om fordrans värde inte överstiger 2 000 euro när ansökan mottas av behörig domstol, exklusive ränta, kostnader och avgifter oavsett slag.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Småmålsförfaranden behandlas vid lokal domstol eller handelsdomstol enligt bestämmelserna om materiell behörighet i artikel 34 och 34.b i ZPP. Småmålsförfaranden inleds genom att en fordran inges till behörig domstol, det vill säga att en ansökan om verkställighet som baseras på en officiell handling inges till en notarius publicus när en tillåtlig invändning mot en exekutionstitel har gjorts inom vederbörlig tid.

1.3 Formulär

Formulär, övriga fordringar och tillkännagivanden ska inges skriftligen, per fax eller e-post, och ska endast användas för europeiska småmålsförfaranden enligt förordning (EG) nr 861/2007.

Det finns inga andra särskilda formulär för att väcka talan i ett småmålsförfarande.

1.4 Hjälp

Det finns inga särskilda bestämmelser i ZPP om rättshjälp i småmålsförfaranden. En kärande kan företrädas av advokat vid småmålsförfaranden.

Om parterna uppfyller villkoren i lagen om gratis rättshjälp (Zakon o besplatnoj pravnoj pomoći) (Narodne Novine (NN; Kroatiens officiella kungörelseorgan), nr 143/13 – Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2013_12_143_3064.html), har de rätt till primär och sekundär rättshjälp.

En förteckning över organisationer och juristbyråer som godkänts för tillhandahållande av primär rättshjälp finns på följande länk:
Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://pravosudje.gov.hr/istaknute-teme/besplatna-pravna-pomoc/ovlastene-udruge-i-pravne-klinike-za-pruzanje-primarne-pravne-pomoci/6190

1.5 Regler om bevisupptagning

I småmålsförfaranden måste parterna lägga fram alla fakta som de grundar sin fordran på senast när talan eller svaromålet inges, samt inge all bevisning som behövs för att stödja de fakta som lagts fram.

Parterna får endast lägga fram nya fakta eller ny bevisning vid den inledande förhandlingen om de, utan egen förskyllan, inte kunde lägga fram dessa när talan eller svaromålet ingavs.

Nya fakta och ny bevisning som läggs fram av parterna vid den inledande förhandlingen i strid mot ovannämnda bestämmelser kommer att avvisas av domstolen.

De allmänna bestämmelserna i ZPP är tillämpliga på bevisupptagning. Bevisning i småmålsförfaranden kan således utgöras av inspektioner, handlingar, vittnesuppgifter, sakkunnigutlåtanden som begärts av domstol och bevis som inges av parterna. Domstolen beslutar vilken av den ingivna bevisningen som ska användas för att fastställa de faktiska omständigheterna i målet.

Mer information om bevisupptagning ges i informationspaketet ”Bevisupptagning – Kroatien” (Izvođenje dokaza – Hrvatska).

1.6 Skriftligt förfarande

Småmålsförfaranden sker skriftligen.

I småmålsförfaranden delges svaranden alltid fordran för att parten ska kunna inkomma med synpunkter. Genom domstolskallelsen för ingivande av svaromål underrättas parterna om att en kärande anses ha återkallat sin talan om han/hon inte infinner sig vid det första domstolssammanträdet; att parterna måste lägga fram alla fakta i förfarandet senast när talan eller svaromålet inges; att inga nya fakta eller ingen ny bevisning får läggas fram vid den inledande förhandlingen, förutom i de fall som anges i artikel 461a.3 i ZPP om parterna, utan egen förskyllan, inte kunde lägga fram fakta eller bevisning innan den inledande förhandlingen hölls; och att beslutet endast kan överklagas på grund av allvarliga överträdelser av de civilprocessrättsliga bestämmelserna enligt artikel 354.2, nämligen följande:

• Punkt 1 – Om en domare som borde ha vägrats medverkan enligt lag (artikel 71.1 led 1–6 i ZPP) eller som var obehörig enligt domstolsbeslut eller en person som inte hade domarbehörighet deltagit i domen.

• Punkt 2 – Om ett beslut fattats om en fordran i en tvist som inte omfattas av domstolens behörighet (artikel 16 i ZPP).

• Punkt 4 – Om domstolen, i strid mot ZPP, grundat sitt beslut på otillåtliga åtgärder från parternas sida (artikel 3.3 i ZPP).

• Punkt 5 – Om domstolen, i strid mot ZPP, avkunnat en dom baserat på ett godtagande av fordran, en dom baserat på ett avstående av fordran, en tredskodom eller en dom utan rättegång.

• Punkt 6 – Om någon av parterna inte fått möjlighet att höras av domstol till följd av olagligt agerande och framför allt bristfällig delgivning (av domstolshandlingar).

• Punkt 8 – Om en person som inte kan vara part i förfarandet deltagit i detta i egenskap av kärande eller svarande, eller om den juridiska personen inte företrätts som en part av behörig person, eller om en rättsoförmögen person inte företrätts av ett juridiskt ombud, eller om det juridiska ombudet eller advokaten i själva verket inte haft nödvändigt tillstånd att processa eller vidta vissa processuella åtgärder, i fall där processande eller vissa processuella åtgärder godkänns i efterhand.

• Punkt 9 – Om ett beslut fattats om en fordran som redan var föremål för en pågående tvist eller med avseende på vilken en lagakraftvunnen dom redan har avkunnats, eller om en förlikning inför domstol eller ett avgörande som, enligt vissa bestämmelser, påminner om en förlikning inför domstol redan har nåtts.

• Punkt 10 – Om allmänheten inte fått närvara vid rättegången, i strid mot lagen.

• Punkt 11 – Om domen uppvisar brister som innebär att den inte kan granskas och framför allt om domslutet är obegripligt, om domslutet är självmotsägande eller motsäger domskälen, eller om det inte finns några domskäl över huvud taget eller om grunderna för avgörande fakta inte uttryckligen anges, eller om sådana grunder saknar tydlighet eller är motsägande, eller om det finns en motsägelse i avgörande fakta mellan vad som anges i domskälen om innehållet i handlingar eller protokoll avseende vittnesmål som avlagts under förfarandena och de faktiska handlingarna och i de faktiska handlingarna och protokollen.

Ett annat fall kan vara felaktig rättstillämpning.

Om parten har sin tillfälliga eller varaktiga bosättning i ett annat land än Kroatien och hans/hennes adress är känd, ska domstolshandlingarna delges enligt bindande kroatiska regler och i enlighet med EU:s lagstiftning, framför allt när det gäller det förfarande som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 861/2007.

1.7 Domens utformning

En dom i ett småmålsförfarande ges omedelbart efter att huvudförhandlingen avslutats. När domen avkunnats måste domaren informera närvarande parter om villkoren för överklagande.

Det finns inga särskilda bestämmelser om vad en dom i ett småmålsförfarande ska innehålla, och därför gäller de allmänna bestämmelserna i ZPP, det vill säga artikel 338, där det anges att den skriftliga versionen av domen måste innehålla en formell inledning, ett domslut och en motivering.

Inledningen till en dom ska innehålla följande uppgifter: en uppgift om att domen avkunnats på Kroatiens vägnar; domstolens namn; för- och efternamn på ensamdomaren, referenten och nämndemännen, för- och efternamn eller titel samt hemvist eller säte för parterna, deras juridiska ombud och fullmaktshavare; en kortfattad uppgift om tvistefrågan; det datum då rättegången avslutades; en uppgift om parterna, deras juridiska ombud och fullmaktshavare som närvarade vid rättegången; och det datum då domen avkunnades.

Domslutet ska innehålla domstolens beslut om huruvida särskilda yrkanden och sekundära krav godtas eller avvisas, liksom ett beslut om huruvida de åberopade kraven kan ställas (artikel 333 i ZPP).

I motiveringen ska domstolen ange parternas fordran, de fakta som de lägger fram och den bevisning som fordringarna baseras på, vilka av dessa fakta som domstolen har fastställt, varför och hur domstolen fastställt dessa och, om domstolen fastställt fakta genom bevisupptagning, vilken bevisning som presenterats samt varför och hur denna har bedömts. Domstolen ska särskilt ange vilka materialrättsliga bestämmelser som har tillämpats i avgörandet om parternas fordringar och, om så krävs, ange sin ståndpunkt angående parternas åsikter om de rättsliga omständigheterna för tvisten och eventuella yrkanden eller invändningar som gjorts och som domstolen inte fastställt skälen till i de beslut som fattats under förfarandenas gång.

Motiveringen till en tredskodom, en dom som baseras på ett godtagande av en fordran eller en dom som baseras på ett avstående av fordran ska endast innehålla skälen till domen.

1.8 Ersättning för kostnader

Ett beslut om ersättning för kostnader för småmålsförfaranden fattas i enlighet med de allmänna bestämmelserna i ZPP. Den part som förlorar ett mål helt och hållet måste ersätta de kostnader som motparten och hans/hennes intervenient har ådragit sig.

Om en part delvis har vunnit ett mål kan domstolen begära att varje part ska stå för sina egna kostnader eller att en part ska ersätta motparten och hans/hennes intervenient med en proportionerlig andel av kostnaderna, med hänsyn tagen till de framgångar som nåtts.

Domstolen kan besluta att en part ska betala alla de kostnader som motparten eller hans/hennes intervenient har ådragit sig, om motparten inte nått framgång i en relativt liten del av sin fordran och om separata kostnader inte ådragits för denna del.

Däremot måste en part, oavsett ärendets utgång, ersätta motparten för alla sådana kostnader som parten själv orsakat eller som uppstått till följd av händelser som motparten lidit skada av.

1.9 Överklagande

I småmålsförfaranden kan parterna inom åtta dagar överklaga en dom som meddelats av en domstol i första instans eller själva beslutet.

Tidsfristen för överklagande räknas från den dag då domen eller beslutet utfärdas. Om domen eller beslutet delgetts en part, räknas tidsfristen från delgivningsdagen.

Domar eller beslut som innebär ett slut på småmålsförfaranden kan överklagas på de grunder som utförligen anges i punkt 1.6, det vill säga till följd av en allvarlig överträdelse av de civilprocessrättsliga regler som avses i punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 8, 9, 10 och 11 i artikel 354.2 i ZPP eller till följd av felaktig rättstillämpning.

Senaste uppdatering: 23/08/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på italienska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Småmål - Italien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns inget särskilt småmålsförfarande. Sådana mål döms dock av fredsdomare.

Förfaranden inför fredsdomare kännetecknas av vissa förenklingar (artiklarna 316–318 i civilprocesslagen).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Fredsdomare är behöriga i ärenden som gäller lös egendom till ett värde av högst 5 000 (fem tusen) euro. Denna behörighet på grundval av tvistebeloppet gäller under förutsättning av att lagen inte föreskriver behörighet för annan domstol.

Fredsdomare dömer också i ärenden gällande skadestånd till följd av trafikolyckor med land- eller vattengående fordon där tvistebeloppet uppgår till högst 20 000 (tjugo tusen) euro.

Fredsdomare har, oberoende av tvistebeloppet, behörighet i följande typer av ärenden:

  • Ärenden som gäller fastställande av gränser för fastigheter och placering av träd och häckar och efterlevnad av föreskrivna avstånd för dessa.
  • Tvister om användning av gemensamma tjänster i flerfamiljshus.
  • Ärenden som gäller förhållandena mellan ägare till eller boende i bostadshus avseende störningar som rök eller värme, lukt, buller, vibrationer eller dylika störningar som överstiger normal toleransnivå.
  • Ärenden som gäller ränta eller avgift för sen utbetalning av pension eller annat stöd.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Inför fredsdomare inleds förfarandet med en stämningsansökan som innehåller en kallelse att inställa sig vid domstolen ett visst datum. Ansökan kan också göras muntligen. Fredsdomaren upprättar då ett protokoll över ansökan med en kallelse att inställa sig vid domstolen ett visst datum. Protokollet delges svaranden av käranden (artikel 316 i civilprocesslagen). I ansökan måste, utöver parternas och domstolens namn, ärendets ämne och fakta om ärendet uppges. Ett visst antal dagar ska förlöpa mellan delgivningsdagen och inställelsedagen (första och sista dagen räknas inte, dock räknas helgdagar). Denna tidsfrist är hälften så lång som vid ett normalt tvisteförfarande (artikel 318 i civilprocesslagen). Vid den första förhandlingen förhör fredsdomaren parterna efter eget gottfinnande, och försöker få till stånd en förlikning. Om detta lyckas, protokollförs förlikningen av fredsdomaren. Om förlikningen misslyckas ber fredsdomaren parterna att lämna in definitiva redogörelser för de faktauppgifter som ligger till grund för deras krav, försvar och invändningar, lämna in dokument och samla in det bevismaterial som krävs. Om domstolen bedömer att det behövs med tanke på parternas agerande vid den första förhandlingen, beslutar domaren om en andra förhandling där ny dokumentation kan lämnas in och ytterligare bevis begäras. De handlingar som parterna lämnar in kan förvaras av domstolen tills processen har avslutats.

1.3 Formulär

Det finns inga blanketter.

1.4 Hjälp

Inför fredsdomare får parterna företräda sig själva så länge det tvistebeloppet inte överstiger 1 100 euro (artikel 82 i civilprocesslagen samt faktablad om att väcka talan).

I övriga fall får parterna inte företräda sig själva, utan måste ta hjälp av ett juridiskt ombud. Emellertid kan fredsdomaren med hänsyn till tvistens karaktär och tvistebeloppet godkänna att en part på egen begäran för sin egen talan i rätten.

Domaren kontrollerar å ämbetets vägnar parternas inlagor och uppmanar dem att rätta till eventuella brister.

Om domaren finner brister i försvararens representation eller stöd eller ett fel som medför att försvararens uppdrag måste ogiltigförklaras, fastställs en tidsfrist inom vilken parterna måste rätta till bristerna. Om felen rättas till inom tidsfristen gäller talan, formellt och faktiskt, från och med tidpunkten för den första delgivningen (artikel 182 i civilprocesslagen).

1.5 Regler om bevisupptagning

Bestämmelserna avseende bevis är desamma som för det ordinarie förfarandet (se faktablad om bevis – Upptagande av bevisning och bevisföring).

1.6 Skriftligt förfarande

Det finns inga möjligheter till ett uteslutande skriftligt förfarande, eftersom fredsdomaren måste höra parterna och försöka få till stånd en förlikning.

1.7 Domens utformning

Är reglerna kring beslutets utformning mer flexibla än vid ett ordinarie förfarande? I så fall på vilket sätt?

Nej. De allmänna reglerna gäller.

1.8 Ersättning för kostnader

Finns det några begränsningar kring återbetalningen av kostnader? I så fall vilka?

De allmänna reglerna gäller avseende domslutet om kostnader, vilket innebär att den förlorande parten betalar kostnaderna. Om båda parter förlorar eller om det finns andra goda skäl kan dock parterna åläggas att var och en betala sina egna kostnader.

1.9 Överklagande

Är möjligheten att överklaga stängd eller endast begränsad?

Reglerna för överklagande av beslut som fattats skäligen (tvister avseende ett värde som inte överstiger 1 100 euro) av fredsdomare har ändrats nyligen (lagdekret nr 40 från 2006). Ändringen innebär att överklagande endast är möjligt om förfarandereglerna inte följts eller om det förekommit brott mot konstitutionella regler, gemenskapsregler eller de styrande principerna för ämnesområdet.

De nya reglerna gäller alla beslut som meddelats den 2 mars 2006 eller senare (lagdekret nr 2006/40, artikel 27).

Skäligen fattade beslut som meddelats före ovannämnda datum kan bli föremål för kassationsöverklagande (inom den lagstadgade tidsfristen) endast om det förekommit brott mot konstitutionella regler, gemenskapsregler eller de styrande principerna för ämnesområdet eller om det saknats tydlig motivering till beslutet. Fredsdomares beslut om administrativa påföljder kan överklagas endast genom ett extraordinärt kassationsöverklagande.

I övrigt kan fredsdomares beslut överklagas till appellationsdomstol.

Se faktabladen om rättssystemets utformning i medlemsstaterna, domstolarnas behörighet och väckande av talan vid domstol.

Relaterade bilagor

artiklar om småmål ur civilprocesslagenPDF(114 Kb)it

Senaste uppdatering: 04/02/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Cypern

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns inget särskilt småmålsförfarande i det cypriotiska rättssystemet förutom det som föreskrivs i förordning (EG) nr 861/2007 för vars genomförande förfaranderegler har antagits.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

1.2 Tillämpning av förfarandet

1.3 Formulär

1.4 Hjälp

1.5 Regler om bevisupptagning

1.6 Skriftligt förfarande

1.7 Domens utformning

1.8 Ersättning för kostnader

1.9 Överklagande

Senaste uppdatering: 17/07/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Lettland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

I Lettland finns ett särskilt småmålsförfarande vid tvister om mindre värden om fordran avser indrivning av ett penningbelopp eller indrivning av underhåll och den totala fordran uppgår till högst 2 100 euro.

Fordringar som avser mindre värden regleras i kapitel 30.3, artiklarna 250.18–250.27, och kapitel 54.1, artiklarna 449.1–449.12, i civilprocesslagen.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsförfarandet kan bara tillämpas vid krav på indrivning av penningbelopp och krav på indrivning av underhåll (artikel 35.1.1 och 35.1.3 i civilprocesslagen).

I tvister om mindre värden får huvudskulden, eller vid ett krav om indrivning av underhåll, de totala utbetalningarna, inte överstiga 2 100 euro den dag talan väcks. Vid krav på indrivning av underhåll ska taket för de totala utbetalningarna gälla varje enskilt barn, och totalbeloppet är det belopp som ska betalas ut inom ett år.

Bestämmelserna om småmål i den nationella lagstiftningen gäller inte småmålsförfarandet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr  Länken öppnas i ett nytt fönster861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, med undantag av förfarandet för att överklaga en förstainstansrätts dom. Krav på indrivning av underhåll i samband med gränsöverskridande ärenden inom EU omfattas av rådets förordning (EG) nr Länken öppnas i ett nytt fönster4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet.

Den statliga avgiften (valsts nodeva) för en ansökan är 15 % av det belopp som fordran avser, dock som lägst 71,41 euro. Ingen avgift behöver betalas om fordran avser indrivning av underhåll till ett barn eller en förälder.

1.2 Tillämpning av förfarandet

När domstolen prövar ett småmål ska den tillämpa det vanliga domstolsförfarandet, med vissa undantag som fastställts för småmål. Domstolen inleder sin prövning av målet utifrån den skriftliga ansökan.

Domstolen går inte vidare med sin prövning om ansökan inte har upprättats i enlighet med artikel Länken öppnas i ett nytt fönster250.20 i civilprocesslagen (käranden har inte använt formuläret för fordringar om mindre värden, eller har inte angett huruvida han eller hon önskar att ärendet ska avgöras vid en domstolsförhandling).

I så fall ska domaren fatta ett motiverat beslut om att inte gå vidare med ansökan, delge beslutet till käranden och fastställa en tidsfrist för att åtgärda de brister som finns. Tidsfristen får inte understiga 20 dagar från den dag beslutet postades. Domarens beslut kan överklagas inom 10 dagar, eller inom 15 dagar om personen har hemvist utanför Lettland.

1.3 Formulär

En ansökan i ett småmålsförfarande, och svarandens yttrande, måste upprättas med hjälp av de formulär som anges i regeringsdekret (Ministru kabinets) nr 783 av den 11 oktober 2011 om vilka formulär som ska användas vid fordringar om mindre värden. Bilagan till förordningen innehåller följande formulär:

  1. Ansökan om småmålsförfarande för indrivning av penningbelopp.
  2. Ansökan om småmålsförfarande för indrivning av underhåll.
  3. Yttrande över ansökan om småmålsförfarande för indrivning av penningbelopp.
  4. Yttrande över ansökan om småmålsförfarande för indrivning av underhåll.

Förordningen finns att tillgå på den officiella tidningens (Latvijas Vēstnesis) lagstiftningsportal: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.tiesas.lv/.

Utöver kärandens och svarandens personuppgifter ska följande uppgifter anges på småmålsformuläret:

  1. Namnet på den distrikts- eller stadsdomstol (rajona (pilsētas) tiesa) som ansökan riktar sig till. Om parterna inte har avtalat att en tvist ska prövas på en annan plats ska en talan mot en person väckas vid domstolen där de har sin hemvist, eller för juridiska personer där de har sitt säte (om talan rör verksamhet vid en juridisk persons filial eller driftställe får talan även väckas där filialen eller driftstället finns).
    Information om behörig domstol, och följaktligen vilken domstol som ska anges i formuläret, går att hitta på internetportalen Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://likumi.lv/doc.php?id=237849, under Tiesas (domstolar), Tiesu darbības teritorijas (domstolars territoriella behörighet).
  2. Namnet på kärandens ombud ska anges om käranden vill att en annan person ska företräda hans eller hennes intressen i domstolen. För att en annan person ska kunna företräda käranden måste en fullmakt (pilnvara) upprättas. Fullmakten ska bestyrkas av en notarie och anges i kolumnen för vad representationen grundas på. Om ombudet är en auktoriserad advokat (zvērināts advokāts), måste representationen styrkas genom ett engagemangsarvode (orderis), och om advokaten ska agera på partens vägnar måste det finnas en skriftlig fullmakt (som i detta fall inte behöver undertecknas av en notarie).
  3. Föremålet för tvisten: i formuläret måste käranden ange de omtvistade rättigheterna och de rättsliga förhållanden, eller avsaknad av rättsliga förhållanden, mellan käranden och svaranden som käranden yrkar att domstolen ska fastställa, och begära att domstolen ska skydda hans eller hennes lagstadgade rättigheter eller intressen.
  4. Metoden för att beräkna fordran: av småmålsformuläret måste huvudfordran framgå, dvs. fordran före ränta och avtalsvite, eventuellt avtalsvite, eventuell avtalsenlig eller lagstadgad ränta och totalbeloppet för samtliga dessa poster.
  5. I formuläret bör de omständigheter som käranden grundar sin fordran på och styrkande bevis anges, de särskilda lagbestämmelser med stöd av vilka fordran har ingetts och slutligen den åtgärd som käranden yrkar att domstolen ska vidta.
  6. Ansökan måste undertecknas av käranden eller hans eller hennes ombud, eller av både käranden och ombudet om domstolen kräver detta. Till ansökan bör fogas handlingar som visar att de lagstadgade utomrättsliga förfaranden för att pröva ärendet har tillämpats, och som styrker de sakförhållanden som fordran grundas på.

1.4 Hjälp

Civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser om rättshjälp i småmål. En person får företrädas av ombud i ett småmål.

Om käranden vill att en annan person ska företräda hans eller hennes intressen i domstolen, och ansökan inges av ombudet, måste ansökan innehålla ombudets för- och efternamn, personnummer och den adress till vilken korrespondens med domstolen ska ställas, eller, om ombudet är en juridisk person, dess registreringsnummer och säte. Alla fysiska personer som har uppnått 18 års ålder får vara ombud i tvistemål, såvida de inte är ställda under förmyndare eller omfattas av någon av de begränsningar som anges i artikel 84 i civilprocesslagen. För att en annan person ska få vara ombud i domstolen krävs en fullmakt från den berörda parten. Fullmakten måste dessutom vara bestyrkt av en notarie. Den person som vill att ett ombud ska företräda honom eller henne får i domstolen muntligen ge en annan person tillåtelse att agera på hans eller hennes vägnar. Detta ska föras till protokollet från domstolsförhandlingen. En juridisk persons ombud måste ha en skriftlig fullmakt eller dokument som styrker att personen har rätt att företräda den juridiska personen utan särskilt tillstånd. Om ombudet är en auktoriserad advokat måste uppgiften som ombud bekräftas genom ett engagemangsarvode, och om advokaten ska agera på partens vägnar måste en fullmakt finnas (som i detta fall inte behöver styrkas av en notarie). Om en person låter sig företrädas av ett ombud ska de nödvändiga dokumenten inges till domstolen och undertecknas av det ombud som i enlighet med fullmakten agerar på den personens vägnar.

1.5 Regler om bevisupptagning

Bevisupptagning omfattas av de allmänna bestämmelserna i civilprocesslagen. I småmålsförfaranden kan bevisen således utgöras av yttranden från parterna eller tredje part, vittnesutsagor, skriftliga bevis och sakkunnigutlåtanden.

1.6 Skriftligt förfarande

En domare inleder ett småmålsförfarande på grundval av en skriftlig ansökan. Ett formulär med kärandens synpunkter skickas till svaranden tillsammans med ansökan och kopior på de dokument som har bifogats ansökan. Detta bestämmer den tidsfrist som svaranden har på sig för att yttra sig över ansökan, nämligen 30 dagar räknat från den dag då ansökan skickades till svaranden. Domstolen ska dessutom upplysa svaranden om att om denne väljer att inte yttra sig över ansökan innebär detta inte att domstolen inte kan avge dom i målet, och att svaranden kan begära en fullständig domstolsförhandling. När domstolen skickar handlingarna i målet till parterna ska den förklara vilka processuella rättigheter de har, upplysa dem om hur den domstol som ska pröva målet är sammansatt och förklara för dem hur en part kan invända mot en viss domare. Civilprocesslagen ger parterna processuella rättigheter för att förbereda sig inför rättegången. Dessa får inte utövas senare än sju dagar innan den dag som har angetts för prövningen av ärendet.

Svaranden får inge sitt yttrande på ett formulär som godkänts av regeringen. Formuläret ingår i bilagan till regeringsdekret nr 783 av den 11 oktober 2011 om vilka formulär som ska användas för fordringar om mindre värden (formuläret finns på de lettiska domstolarnas portal: http://likumi.lv/doc.php?id=237849). I sitt yttrande ska svaranden ange följande uppgifter:

  1. Namnet på den domstol yttrandet riktar sig till.
  2. Kärandens förnamn, efternamn, personnummer och hemvist, eller om detta inte är möjligt dennes faktiska vistelseort, eller om det rör sig om en juridisk person, dess namn, registreringsnummer och säte.
  3. Svarandens förnamn, efternamn, personnummer, hemvist och eventuell alternativ adress, eller om detta inte är möjligt svarandens faktiska vistelseort. Om det rör sig om en juridisk person, ska dess namn, registreringsnummer och säte anges. Svaranden kan dessutom ange en annan adress till vilken korrespondens med domstolen ska ställas.
  4. Målets nummer och föremålet för tvisten.
  5. Huruvida svaranden, helt eller delvis, godtar fordran.
  6. Svarandens invändningar mot fordran, de skäl som invändningarna grundas på och de rättsliga bestämmelser med stöd av vilka invändningarna görs.
  7. Bevis som styrker svarandens invändningar mot fordran.
  8. Begäran om att domstolen ska inhämta bevis.
  9. Huruvida svaranden vill ha ersättning för rättegångskostnaderna.

10.  Huruvida svaranden vill ha ersättning för andra utlägg i samband med målet. I så fall ska önskat belopp anges och dokument som styrker detta belopp bifogas.

11.  Huruvida svaranden begär att målet ska avgöras genom muntlig förhandling.

12.  Andra omständigheter som svaranden anser har betydelse för prövningen av målet.

13.  Andra yrkanden.

14.  En förteckning över de dokument som har bifogats yttrandet.

15.  När och var yttrandet upprättades.

Svaranden får inge en motfordran inom 30 dagar från den dag ansökan skickades till svaranden om 1) fordran i den ursprungliga talan och motfordran kan kvittas mot varandra, 2) domstolen genom att godta motfordran hindras från att godta hela eller delar av fordran i den ursprungliga talan, 3) motfordran och den ursprungliga talan är besläktade och ärendet kan handläggas snabbare och mer korrekt om de prövas tillsammans. Målet ska prövas i enlighet med småmålsförfarandet om motfordran också rör en fordran om mindre värden, dvs. understiger det tillåtna taket och har framställts på rätt sätt.

Om beloppet i motfordran överstiger taket för fordringar om mindre värden, eller om motfordran inte rör indrivning av penningbelopp eller underhåll, ska domstolen pröva målet i enlighet med det vanliga domstolsförfarandet.

Om parterna inte begär att målet ska prövas genom muntlig förhandling och domstolen inte anser att en sådan förhandling krävs, ska småmål prövas genom ett skriftligt förfarande, och parterna ska i god tid underrättas om vilket datum de kan hämta en kopia på domen från domstolens kansli. Detta datum betraktas sedan som den dag den fullständiga domen meddelades.

Domstolen ska pröva målet i enlighet med sitt vanliga förfarande om en av parterna begär detta eller om domstolen anser att muntlig förhandling krävs.

Om en person inte har sin hemvist, eller vistas, i Lettland, men hans eller hennes adress är känd, ska domstolshandlingarna levereras till och delges i enlighet med de internationella bestämmelser som Lettland genom EU-lagstiftningen är bunden av, särskilt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande.

1.7 Domens utformning

Ett domstolsavgörande meddelas genom att en kopia av domen skickas till parterna omedelbart efter avkunnandet.

Kopian av domen får skickas via post, eller när det är möjligt på något annat sätt som uppfyller de villkor för leverans och delgivning av domstolshandlingar som anges i civilprocesslagen. En kopia av domen ska skickas ut så fort som möjligt efter den dag den fullständiga domen meddelades. Tidsfristerna påverkas inte av vilken dag domen tas emot.

En dom angående en fordran om mindre värden måste uppfylla de vanliga bestämmelserna i civilprocesslagen om domars innehåll. En dom består av följande fyra delar:

  1. Inledning. I denna anges att domen meddelas av Republiken Lettland, det datum domen meddelas, namnet på den domstol som meddelar domen, domstolens sammansättning, den domstolssekreterare som var med vid domstolsförhandlingen, parterna i målet och föremålet för tvisten.
  2. En beskrivande del. I denna redogörs för kärandens fordran, svarandens eventuella motfordran, eventuella invändningar och en sammanfattning av parternas yttranden.
  3. Domskäl. I dessa anges de sakförhållanden som har fastställts, de bevis som domstolen grundar sin bedömning på och skälen till varför viss bevisning eventuellt har avvisats. I denna del anges även de lagar och andra författningar som domstolen har tillämpat, en rättslig bedömning av sakförhållandena och domstolens bedömning av om fordran är giltig eller ogiltig. Om svaranden har godtagit hela fordran anger domskälen endast de lagar och andra författningar som domstolen har tillämpat.
  4. Domslutet. I denna del anges huruvida domstolen, helt eller delvis, bifaller talan, eller, helt eller delvis, ogillar talan samt en sammanfattning av domen. I domslutet anges även vem som ska stå för rättegångskostnaderna, och i vilken omfattning, tidsfrister för frivillig efterlevnad av domen, tidsfristen och förfarandet för ett överklagande av domen och datumet när den fullständiga domen meddelades.

Parterna i målet kan överklaga en dom angående en fordran om mindre värden, på grundval av något av de skäl som anges i civilprocesslagen.

1.8 Ersättning för kostnader

Fordringar om mindre värden omfattas av de allmänna bestämmelserna om ersättning av rättegångskostnader.

När en dom meddelas åläggs den tappande parten att betala alla den vinnande partens rättegångskostnader. Om domstolen endast delvist bifaller ansökan åläggs svaranden att betala kärandens rättegångskostnader i förhållande till den del av fordran som bifölls, och käranden åläggs att betala svarandens rättegångskostnader i förhållande till den del av fordran som ogillades. Den statliga avgiften (valsts nodeva) betalas inte tillbaka vid en begäran om omprövning (blakus sūdzība) av ett beslut eller, om en dom tidigare har meddelats på grund av att någon av parterna uteblev från förhandlingarna, för en ansökan om att återuppta förhandlingarna och pröva målet på nytt.

Om käranden drar tillbaka en talan är han eller hon tvungen att betala de kostnader som svaranden har haft. I så fall ska svaranden inte betala kärandens rättegångskostnader. Om käranden emellertid drar tillbaka talan på grund av att svaranden frivilligt har godtagit fordran efter det att ansökan ingavs, kan domstolen på begäran av käranden ålägga svaranden att betala kärandens rättegångskostnader.

På samma sätt kan domstolen, om en talan inte tas upp till sakprövning, på svarandens begäran ålägga käranden att betala svarandens rättegångskostnader.

Om käranden är befriad från skyldigheten att betala rättegångskostnader, kan svaranden åläggas att betala rättegångskostnaderna till staten i förhållande till den del av ansökan som har bifallits.

1.9 Överklagande

Ett överklagande (apelācija) får inges mot en dom från en domstol i första instans om

  • domstolen har tillämpat eller tolkat en materiell lagbestämmelse på ett oriktigt sätt och detta har resulterat i en oriktig prövning av målet,
  • domstolen har åsidosatt en processrättslig bestämmelse, och detta har resulterat i oriktig prövning av målet,
  • domstolen har gjort en oriktig bedömning av sakförhållandena eller en oriktig bedömning av bevis, eller en oriktig rättslig bedömning av de faktiska omständigheterna i målet, och detta har resulterat i en oriktig prövning av målet.

Om en fordran om mindre värden har prövats genom ett skriftligt förfarande löper tidsfristen för att överklaga domen från den dag då domen meddelades.

Utöver vad som anges i civilprocesslagen måste följande anges i ett överklagande som hävdar att en dom är bristfällig:

  • Vilken materiell lagbestämmelse som domstolen i första instans har tillämpat eller tolkat på ett oriktigt sätt, eller vilken processrättslig bestämmelse som har åsidosatts, och hur detta har påverkat prövningen av målet.
  • Vilken del av domstolens i första instans bedömning av sakförhållandena som är oriktig, vilken bevisning som har bedömts på ett oriktigt sätt, på vilket sätt den rättsliga bedömningen av de faktiska omständigheterna i målet är felaktig och hur detta har påverkat prövningen av målet.

En domare vid domstolen i första instans avgör huruvida överklagandet ska tas upp till sakprövning. Om överklagandet inte uppfyller kraven i civilprocesslagen, eller om alla nödvändiga kopior inte har bifogats, eller om auktoriserade översättningar av överklagandet och av kopiorna av de bifogade dokumenten inte har ingetts när så krävs, ska domaren fastställa när dessa brister måste ha åtgärdats.

Om bristerna åtgärdas inom den angivna tidsfristen betraktas överklagandet som ingett den dagen det ursprungligen ingavs. I annat fall anses det aldrig ha getts in, och skickas tillbaka till klaganden.

Ett överklagande som inte är undertecknat, eller som inges av en person som inte har rätt att ge in det, eller för vilket den statliga avgiften inte har betalats, ska inte godtas och ska skickas tillbaka till klaganden. Ett beslut om att avvisa ett överklagande kan inte överklagas.

Om en domare vid den domstol som överklagandet riktas till har funnit att förfarandet för att inge överklaganden har följts, ska han eller hon fatta beslut om att inleda överklagandeförfarandet inom 30 dagar räknat från den dag överklagandet inkom. I vissa fall fattas detta beslut gemensamt av tre domare.

Förutsatt att minst en av de tänkbara överklagandegrunderna föreligger ska domaren fatta beslut om att inleda överklagandeförfarandet och utan dröjsmål underrätta parterna, samt ange tidsfristen för att inkomma med skriftliga yttranden.

Om den domare som har utsetts att fatta beslut om ett överklagande anser att ett överklagandeförfarande inte bör inledas ska frågan avgöras gemensamt av tre domare.

Om minst en av dessa tre domare anser att minst en av de tänkbara överklagandegrunderna föreligger ska domarna fatta beslut om att inleda ett överklagandeförfarande och omedelbart underrätta parterna.

Om domarna enhälligt anser att ingen av överklagandegrunderna föreligger ska de fatta beslut om att avvisa överklagandet och omedelbart underrätta parterna. Detta beslut meddelas i form av en resolution (rezolūcija) och kan inte överklagas.

Inom 20 dagar räknat från den dag appellationsdomstolen meddelar parterna att förfarandet har inletts får parterna inge skriftliga yttranden över överklagandet. Dessa ska inges i lika många kopior som det finns parter i målet.

Efter att ha underrättats om att överklagandeförfarandet har inletts har en part 20 dagar på sig att inge ett anslutningsöverklagande. Om domstolen mottar ett anslutningsöverklagande ska den skicka kopior av detta till övriga parter i målet.

I småmål prövas i regel överklaganden genom ett skriftligt förfarande. Parterna underrättas i god tid om vilket datum de kan hämta en kopia på domen från domstolens kansli, och underrättas om domstolens sammansättning och sin rätt att invända mot en viss domare. En dom anses ha meddelats den dag det går att hämta en kopia av domen från domstolens kansli. Om domstolen anser det nödvändigt kan dock ett överklagande i ett småmål prövas vid en muntlig domstolsförhandling.

En appellationsdomstols dom kan inte överklagas och vinner laga kraft samtidigt som den avkunnas eller, om talan avgörs genom ett skriftligt förfarande, den dag den meddelas.

Senaste uppdatering: 07/02/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på litauiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Litauen

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det nationella småmålsförfarandet beskrivs i kapitel XXIV i del IV av Republiken Litauens civilprocessrätt (Civilinio proceso kodeksas).

Europeiska småmålsärenden behandlas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, och europeiska småmål prövas enligt de allmänna reglerna för tvistlösningsförfaranden, med de undantag som anges i Republiken Litauens lag om tillämpning av EU:s och internationell lagstiftning om civilrättsliga mål (Civilinį procesą reglamentuojančių Europos Sąjungos ir tarptautinės teisės aktų įgyvendinimo įstatymas).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Det nationella småmålsförfarandet gäller för ekonomiska fordringar på upp till 5 000 litauiska litas (cirka 1 450 euro).

Det europeiska småmålsförfarandet avser civilrättsliga fordringar på högst 2 000 euro. Förfarandet gäller inte för mål som avser fysiska personers status eller rättskapacitet, rätt till egendom på grund av äktenskap, underhållsskyldighet, testamente och succession, konkurs, förfaranden som avser nedläggning av insolventa företag eller andra juridiska personer, socialförsäkring, arbitrage, arbetslagstiftning, underarrende av fast egendom, med undantag för talan om ekonomisk fordran och kränkning av den personliga integriteten samt personliga rättigheter inklusive ärekränkning.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet har tillämpats sedan den 1 januari 2009. Europeiska småmål prövas av distriktsdomstolar enligt de regler för territoriell behörighet som anges i Republiken Litauens civilprocessrätt, dvs. av distriktsdomstolarna i städer eller distrikt.

I de fall som anges i artiklarna 4.3 och 5.7 i förordning (EG) nr 861/2007, måste domstolen informera käranden/svaranden om att han eller hon har rätt att inge en fordran/motfordran senast 14 dagar efter mottagandet av domstolens meddelande, i enlighet med kraven som anges i Republiken Litauens civilprocessrätt. Om käranden/svaranden inte inger en korrekt utformad fordran/motfordran till domstolen inom den tidsfrist som anges ovan, anses ansökan inte ha ingetts och skickas tillbaka till den kärande/svarande genom ett domstolsbeslut. Ett sådant beslut kan överklagas separat.

1.3 Formulär

Formulären tillhandahålls av domstolarna eller kan laddas ner från den nationella domstolsförvaltningens webbplats http://www.teismai.lt/en/ och domstolstjänsternas webbplats Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://e.teismas.lt/lt/public/home/.

1.4 Hjälp

Närvaro av juridiskt ombud/advokat krävs inte. Domstolarna hjälper till med att fylla i formulär, men ger inga råd i fråga om själva sakfrågan.

1.5 Regler om bevisupptagning

Bevisupptagning styrs av kapitel XIII i del II i civilprocessrätten.

1.6 Skriftligt förfarande

Enligt det nationella småmålsförfarandet kan den domstol som prövar ett mål själv fatta beslut om form och förfarande för prövning av målet. En muntlig prövning kan göras om minst en av parterna har ingett önskemål om en sådan. Under ett skriftligt förfarande kommer parterna i målet inte att kallas och deltar inte i domstolsprövningen. Parterna i målet underrättas om ett skriftligt förfarande i enlighet med artikel 133.3 i civilprocessrätten. Om ett mål prövas enligt ett skriftligt förfarande meddelas datum, tid och plats för domstolsförfarandet samt domstolens sammansättning på en särskild webbplats (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://pranesimai.teismai.lt/teismu_pranesimai/) minst sju dagar innan prövningen äger rum, med undantag för de mål som anges i civilprocessrätten, där parterna underrättas enligt ett annat förfarande. Denna information lämnas också av domstolskansliet.

1.7 Domens utformning

Enligt det nationella småmålsförfarandet måste domstolens beslut innehålla inledande och operativa delar samt en kort beskrivning av domskälen.

1.8 Ersättning för kostnader

En domstolsavgift (žyminis mokestis) motsvarande det belopp som anges i artikel 80.1.1 i Republiken Litauens civilprocessrätt tas ut för småmål. Avgiften uppgår till 3 procent av fordran, men lägst 50 litauiska litas.

1.9 Överklagande

Enligt artikel 29 i lagen kan de beslut som fattas av litauisk domstol enligt det europeiska småmålsförfarandet överklagas. Överklagandeförfarandet styrs av artiklarna 301–333 i Republiken Litauens civilprocessrätt. I enlighet med artikel 307.1 i civilprocessrätten kan ett överklagande lämnas in inom 30 dagar från den dag domstolen avkunnade sitt beslut, om det föreligger grund för ett överklagande.

Senaste uppdatering: 27/07/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Luxemburg

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Utöver det europeiska småmålsförfarandet (förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007) finns i Luxemburg ett förenklat förfarande för indrivning av fordringar till ett belopp om högst 10 000 euro (exklusive ränta och omkostnader). Det kallas ordonnance de paiement och är ett slags betalningsföreläggande.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Med hjälp av ett sådant betalningsföreläggande kan alla penningfordringar på belopp om högst 10 000 euro drivas in, förutsatt att gäldenären har hemvist i Luxemburg.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Fordringsägaren kan välja fritt om han eller hon vill använda sig av ett sådant betalningsföreläggande genom ansökan hos en distriktsdomstol, eller vända sig till fredsdomare med en stämningsansökan.

En av skillnaderna mellan ett betalningsföreläggande inför en fredsdomstol och ett betalningsföreläggande inför distriktsdomstol är att förfarandet inför fredsdomare kan leda till att en dom (jugement) avkunnas, medan förfarandet inför distriktsdomstolen aldrig leder längre än till ett domstolsbeslut (ordonnance).

1.3 Formulär

En ansökan om betalningsföreläggande (ordonnance de paiement) lämnas muntligt eller skriftligt till fredsdomstolens kansli.

För att vara giltig ska ansökan innehålla kärandens och svarandens efternamn, förnamn, yrke och hemvist eller bosättningsort, uppgifter om grunden för fordran och beloppets storlek samt en ansökan om ett villkorat betalningsföreläggande.

Fordringsägaren måste bifoga eller lämna in handlingar som styrker att det finns en fordran, att den är välgrundad samt beloppets storlek.

En jämförelse av bestämmelserna visar att kravet på motivering är lägre när det gäller ansökningar som lämnas till fredsdomaren, eftersom det då är tillräckligt att ange beloppets storlek och fordrans ursprung.

1.4 Hjälp

Stämningsmän och domstolar har ingen skyldighet att hjälpa parterna.

1.5 Regler om bevisupptagning

De vanliga bevisreglerna är tillämpliga.

1.6 Skriftligt förfarande

Om gäldenären bestrider ansökan och fordringsägaren vill driva saken vidare ska offentlig förhandling hållas.

1.7 Domens utformning

Domar som avkunnas om betalningsförelägganden följer samma regler och principer som domar som avkunnas i vanliga civilrättsliga förfaranden.

1.8 Ersättning för kostnader

Enligt luxemburgsk rätt är det i normalfallet den förlorande parten som betalar rättegångskostnaderna. Den förlorande parten ska betala rättegångskostnaderna om inte domstolen genom särskilt och motiverat beslut fastställer att hela eller delar av kostnaderna ska bäras av en annan part. En vinnande part som har haft rättegångskostnader kan kräva att den andra parten ersätter dessa.

I motsats till vad som gäller i andra länder ersätts inte advokatkostnader per automatik. I artikel 238 i Luxemburgs nya civilprocesslag avses med ”rättegångskostnader” bland annat utgifter för stämningsman, sakkunniga, översättning och eventuell ersättning till vittnen, men inte advokatarvoden.

Domaren kan dock bevilja den vinnande parten ersättning för de kostnader som processen medfört, däribland advokatarvode. Detta gäller särskilt när det skulle vara oskäligt att låta en av parterna stå för kostnader som vederbörande har haft och som inte ingår i rättegångskostnaderna. Då kan domaren ålägga den andra parten att betala ett belopp som domaren fastställer.

Det är således domaren som avgör såväl om ersättning ska beviljas som storleken på eventuell ersättning.

1.9 Överklagande

Allmänna rättsregler tillämpas för förfarandet med betalningsföreläggande. Domar som meddelats av fredsdomare kan överklagas om det belopp som tvisten gäller överstiger 2000 euro.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.legilux.lu/; Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://justice.public.lu/fr.html

Senaste uppdatering: 14/06/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på ungerska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Småmål - Ungern

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Ja, det finns ett sådant förfarande. Det regleras i °1952 års civilprocesslag III (småmål).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Förfarandet tillämpas vid tvister som endast gäller indrivning av penningfordringar på belopp upp till 1 miljon ungerska forinter, i fall då tvisteförfarandet är en följd av att ett betalningsföreläggande bestridits.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet tillämpas av distriktsdomstolarna (járásbíróság).

1.3 Formulär

Det finns inget formulär för att ansöka om stämning enligt förfarandet för tvister om mindre värden, däremot finns det ett för att ansöka om ett betalningsföreläggande, som normalt föregår ett sådant förfarande. Ansökan om betalningsföreläggande ska ställas till en notarius publicus. Detta formulär finns tillgängligt på det ungerska notariesamfundets webbplats och på notariernas kontor.

1.4 Hjälp

Det går att få hjälp. Varje fysisk person som utgör part i målet och som inte har tillräckliga resurser för att själv stå för kostnaderna för att utöva sina rättigheter kan, på begäran, få rättshjälp som täcker hela eller delar av kostnaderna. I enlighet med lagen om domstolsavgifter finns det också möjlighet att få de rättsliga avgifterna nedsatta (att befrias från eller skjuta upp betalningar). Varje fysisk person som saknar tillräckliga resurser har också, enligt lagens bestämmelser om rättshjälp, rätt att anlita ett yrkeskunnigt rättsligt biträde eller en advokat om han eller hon behöver det för att kunna utöva sina rättigheter på ett effektivt sätt.

1.5 Regler om bevisupptagning

I ett tvisteförfarande till följd av bestridande av ett betalningsföreläggande ska domstolen för svaranden presentera de detaljerade uppgifter och bevis som käranden lagt fram, senast i samband med kallelsen att infinna sig vid domstolen. Parten ska presentera sina bevis senast den dag då förhandlingen inleds. Trots denna regel kan en part lägga fram bevis när som helst under förfarandet om motparten samtycker till detta eller om parten hänvisar antingen till omständigheter eller bevis eller till slutgiltiga domstolsbeslut eller andra slutgiltiga myndighetsbeslut vilkas existens eller lagakraftvinnande parten utan egen förskyllan fått kännedom om först efter det att tidsfristen för framläggande av bevis löpt ut, förutsatt att parten kan lägga fram de bevis som krävs.

Om stämningsansökan ändras och vid genkäromål får parten lägga fram relevant bevisning vid ändringen (eller genkäromålet). Vid kvittningsanspråk ska bevis för motfordringarna läggas fram samtidigt med kvittningsanspråket. Domstolen tar ingen hänsyn till bevis som läggs fram i strid med dessa bestämmelser. I övrigt gäller de generella reglerna för bevisupptagning.

1.6 Skriftligt förfarande

Domstolen håller också en förhandling.

1.7 Domens utformning

Domens innehåll styrs av de generella reglerna, förutsatt att parterna efter domslutet informeras om vilka uppgifter som måste ingå i ett överklagande samt om vilka de rättsliga konsekvenserna blir om någon av dessa uppgifter skulle saknas.

1.8 Ersättning för kostnader

Enligt de generella reglerna tillämpas principen att den som förlorar betalar.

1.9 Överklagande

Möjligheten att överklaga är begränsad på flera sätt, varav det viktigaste är att ett överklagande endast kan ske om den som överklagar kan hänvisa antingen till ett betydande brott mot de processuella reglerna i första instans eller till felaktig tillämpning av den rättsregel som ligger till grund för domen i sak. När det gäller överklagande och tidsfristen för överklagande tillämpas de generella reglerna: överklagandet ska lämnas in till den distriktsdomstol som fällt avgörandet i första instans inom 15 dagar från det att domen mottagits, och handhas sedan av behörig regiondomstol (törvényszék).

Senaste uppdatering: 16/10/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på engelska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Malta

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Ja, förfarandet regleras i kapitel 380 i Laws of Malta (Small Claims Tribunal Act) och i sekundärrättsakterna 380.01, 380.02 och 380.03.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Småmålsdomstolen har bara behörighet att behandla och fatta beslut om anspråk på högst 3 494,06 euro.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet börjar med att käranden fyller i det nödvändiga formuläret, lämnar in sitt anspråk till domstolen, betalar avgiften och begär att domstolen ska delge svaranden. Svaranden har arton dagar på sig från delgivningsdatumet att lämna in ett svaromål eller ett motkrav. Om denne anser att en annan person är betalningsskyldig ska namnet på den personen anges. Domstolen meddelar därefter datum och tid för förhandlingen. Domaren (adjudicator) leder domstolsförhandlingarna i enlighet med principerna om en rättvis rättegång (rules of natural justice), och ska se till att ärendet såvitt det är möjligt behandlas och avgörs samma dag vid en enda förhandling. Han samlar in upplysningar på det sätt han finner lämpligt och är inte bunden av reglerna om bästa tillgängliga bevisning eller om hörsägen om han anser att den bevisning han har tillgång till räcker för att nå fram till ett avgörande. Domaren ska i möjligaste mån avstå från att begära sakkunnigutlåtanden. Han har samma befogenhet som en domare i en Court of Magistrates för tvistemål och får kalla in vittnen som kan förhöras under ed.

1.3 Formulär

Käranden ska fylla i ett formulär som finns i den första delen av sekundärrättsakt 380.01 (Small Claims Tribunal Rules). Svaranden ska också fylla i ett formulär som finns på samma ställe.

1.4 Hjälp

Parterna kan bistås av vem som helst – det behöver inte vara en advokat eller ett juridiskt ombud.

1.5 Regler om bevisupptagning

Parterna kan lägga fram muntlig bevisning, skriftliga dokument eller båda. Ett vittne kan inkallas – senast tre dagar före den dag då han eller hon ska avlägga sitt vittnesmål – för att inför domstolen lägga fram muntlig eller skriftlig bevisning en viss tid och dag. Om ett inkallat vittne inte inställer sig kan domstolen besluta att han eller hon ska hämtas till förhandling en annan dag.

1.6 Skriftligt förfarande

Käromålet och svaromålet ska läggas fram skriftligt. Bevisningen kan läggas fram i form av t.ex. dokument. Det är dock obligatoriskt att inställa sig vid domstolen på de datum som domstolen har fastställt.

1.7 Domens utformning

Domaren ska i sitt avgörande ange de viktigaste grunderna för avgörandet och kostnaderna.

1.8 Ersättning för kostnader

Domaren ska alltid fastställa de kostnader som parterna ska betala. Om det inte finns särskilda omständigheter som talar emot det, ska den förlorande parten betala den vinnande partens kostnader. Kostnaderna ska begränsas till de faktiska utgifter med direkt koppling till ärendet som den vinnande parten har betalat. Om talan är uppenbart grundlös kan domstolen besluta att käranden ska betala böter till svaranden på högst 232,94 euro.

1.9 Överklagande

Domstolens avgörande kan överklagas till appellationsdomstolen (Court of Appeal, Inferior Jurisdiction). Överklagandet ska lämnas in senast arton dagar efter det att domstolen har meddelat sitt avgörande.

Senaste uppdatering: 22/03/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Nederländerna

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det vanliga småmålsförfarandet är stämningsförfarandet som tillämpas vid distriktsdomstolens underavdelning (sector kanton van de rechtbank). Detta är ett normalt stämningsförfarande med vissa processrättsliga förenklingar. Civilprocessrätten (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering) innehåller inga särskilda bestämmelser om hur talan väcks inför en underavdelning.

Vid gränsöverskridande mål inom EU kan även det europeiska småmålsförfarandet tillämpas.

Det finns en lag om genomförande av förordningen om det europeiska småmålsförfarandet i nederländsk lagstiftning (lag av den 29 maj 2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande) (Wet van 29 mei 2009 tot uitvoering van Verordening (EG) nr. 861/2007 van het Europees Parlement en de Raad van de Europese Unie van 11 juli 2007 tot vaststelling van een Europese procedure voor geringe vorderingen).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

I distriktsdomstolarnas underavdelningar väcks talan i följande fall:

  • Mål avseende fordringar på högst 25 000 euro.
  • Mål avseende fordringar på icke fastställda belopp, om beloppet sannolikt inte kommer att överskrida 25 000 euro.

Underavdelningens domare dömer dessutom i mål som avser arbetsrätt, hyror, agenturer, avbetalningsköp och konsumentavtal, överklagande av trafikböter och smärre överträdelser.

Ärenden som gäller europeiska småmål handläggs också av underavdelningarna. Tröskelvärdet för europeiska småmål har fastställts till 2 000 euro i EU-förordningen.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Det finns inget särskilt förfarande för distriktsdomstolarnas underavdelningar. I princip gäller reglerna för hur man väcker talan i såväl distriktsdomstolen som i underavdelningen. En viktig skillnad är att i mål i underavdelningen har parterna rätt att föra sin egen talan, medan de i andra mål (vid distriktsdomstolen) måste företrädas av en advokat. Se svaret på fråga 1.4 nedan. I underavdelningen handläggs målen dessutom av en ensam domare.

Reglerna för ansökningsmål kan också tillämpas på europeiska småmål.

1.3 Formulär

Förfarandet vid distriktsdomstolarnas underavdelningar inleds i regel av en stämningsansökan. Förfaranden som inleds med en stämning är desamma vid alla domstolar (distriktsdomstolen och underavdelningen). De viktigaste delarna av stämningen är yrkandet (själva fordran) och dess skäl (de fakta och rättigheter som yrkandet grundar sig på).

Följande är några av särdragen hos förfarandet vid en underavdelning:

  1. Den svarande stäms inför distriktsdomstol A, men ska inställa sig hos underavdelningens domare som sitter i domstol A:s huvudbyggnad eller i separata lokaler.
  2. Om käranden företräds av ombud måste ombudets namn och adress anges i stämningsansökan.

En stämningsansökan enligt det europeiska småmålsförfarandet inges med formulär A, som kan laddas ner från den europeiska e-juridikportalen.

Ansökan måste inges till den domstol som är behörig. Domstolen måste vara behörig i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.

1.4 Hjälp

I mål inför distriktsdomstolarnas underavdelningar kan parterna föra sin egen talan. Det betyder att det inte finns något krav på att företrädas av en advokat. Det är också tillåtet att ta hjälp av ett ombud, som inte behöver vara advokat. Vad gäller ersättning av kostnaderna för rättsligt bistånd från advokat, se även svaret på fråga 1.8 nedan.

Enligt det europeiska förfarandet behöver parterna på samma sätt inte heller företrädas av en advokat eller annan juridisk rådgivare.

1.5 Regler om bevisupptagning

De vanliga reglerna i lagen om bevisföring gäller. Enligt nederländsk lag om bevisföring har domaren i princip rätt att fritt bedöma den bevisning som läggs fram. Se även Bevisupptagning. I artikel 9 i den tidigare nämnda förordningen (EG) nr 861/2007 regleras bevisupptagningen i det europeiska förfarandet.

1.6 Skriftligt förfarande

Det finns nationella processrättsliga regler för underavdelningarnas civilrättsliga roll. Skriftliga handlingar kan inges till distriktsdomstolens kansli (personligen eller via post eller fax) innan målet diarieförs, men också under förhandlingen. Yrkanden och svar på dessa kan avges muntligt under förhandlingen i underavdelningen. Det europeiska förfarandet är ett skriftligt förfarande, även om en förhandling kan genomföras om domaren anser det vara nödvändigt eller om endera parten kräver det.

1.7 Domens utformning

Domen måste innehålla

  • namn och adress för parterna och deras behöriga ombud eller advokater,
  • en beskrivning av förfarandet,
  • slutsatsen i stämningsansökan och parternas yrkanden,
  • domskälen med angivande av fakta och domarens resonemang,
  • domarens slutgiltiga beslut,
  • domarens namn, och
  • datum när domen meddelades.

Domen undertecknas av domaren.

1.8 Ersättning för kostnader

Om ett mål prövas i en underavdelning kan följande kostnader uppkomma: domstolens registreringsavgift, den kostnadsfördelning som domstolen beslutar om samt kostnader för rättsligt bistånd.

Domstolens registreringsavgift ska betalas när talan väcks. Beloppet beror på målets karaktär. I praktiken betalar advokaten detta belopp i förskott och begär det i efterhand av sin klient. Domaren kan bestämma att den förlorande parten ska betala motpartens kostnader. Om ingen av parterna till fullo har fått igenom sina yrkanden ska var och en betala sina egna kostnader. Fördelning av kostnaderna som domstolen beslutat om kan även omfatta kostnader för rättsligt bistånd, men också kostnader för vittnen, experter, resor och uppehälle samt kostnader för utdrag och andra utgifter som inte avser domstolen (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.rechtspraak.nl/).

Enligt nederländsk lagstiftning kan mindre bemedlade personer ibland få bidrag till att täcka kostnaderna för rättsligt bistånd. Rättshjälp finns inte tillgänglig för alla mål som prövas i underavdelningarna. Om rättshjälp är möjlig ska parten i fråga även betala ett eget bidrag som beror på dennes ekonomiska situation. Advokaten skickar in en ansökan om bidrag för kostnaderna för rättsligt bistånd till Rättshjälpsrådet (Raad voor rechtsbijstand). Detta regleras i lagen om rättshjälp (Wet op de Rechtsbijstand). I kapitel III A i denna lag beskrivs reglerna för rättshjälp i gränsöverskridande tvister inom EU. Lagen genomför rådets direktiv av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.rvr.org./).

1.9 Överklagande

Domar från underavdelningarna kan överklagas till appellationsdomstolen. Ett överklagande är möjligt endast om fordran överstiger 1 750 euro. Ett överklagande kan inges inom tre månader från den dag dom meddelades. I det europeiska småmålsförfarandet går det inte att överklaga ett beslut i en underavdelning.

Senaste uppdatering: 28/01/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Österrike

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

I nationell österrikisk rätt finns det inte något egentligt förfarande för småmål. Förenklade förfaranden i distriktsdomstolarna förekommer inom österrikisk civilrätt endast på vissa områden. Vanligtvis rör det sig om särskilda processuella bestämmelser eller ett förenklat förfarande för rent förmögenhetsrättsliga tvistemål som faller inom distriktsdomstolarnas jurisdiktion (tvistemål avseende ett värde på högst 15 000 euro, från och med den 1 januari 2015 högst 20 000 euro och från och med den 1 januari 2016 högst 25 000 euro). För arbets- och socialrättsliga tvistemål finns vissa förenklade förfaranden, som gäller oavsett tvistemålets värde.

Förenklingarna gäller i allmänhet för tvister om mindre värden på högst 1 000 euro (mer information i punkt 1.5) resp. 2 700 euro (mer information i punkt 1.9).

1.2 Tillämpning av förfarandet

De särskilda bestämmelserna för tvister om mindre värden i österrikisk processrätt är tvingande och kan inte avtalas bort av parterna.

Därmed kan varken domstolen eller parterna överföra tvistemålet till ett ”vanligt” förfarande.

1.3 Formulär

Eftersom Österrike inte har något eget förfarande för småmål finns det inte heller några särskilda formulär för sådana förfaranden.

1.4 Hjälp

För tvister om värden på upp till 5 000 euro är det i Österrike inte obligatoriskt att låta sig företrädas av advokat. Domaren måste hjälpa parter utan juridisk företrädare genom att informera dem om deras processuella rättigheter och skyldigheter samt om rättsföljderna av deras handlingar och underlåtanden. Parterna kan också muntligen registrera sitt yrkande hos ansvarig distriktsdomstol eller hos en distriktsdomstol på bostadsorten. Om en oföreträdd parts skriftliga framställan är bristfällig ska domaren förse parten med lämpliga förklaringar och anvisningar. Domarens opartiskhet får inte begränsas av detta.

1.5 Regler om bevisupptagning

Vid yrkanden som inte överstiger 1 000 euro kan domstolen bortse från bevis som har tillhandahållits av parten, om det skulle vara förbundet med orimliga svårigheter att fullständigt klargöra alla relevanta omständigheter. Även i detta fall ska dock domaren fatta ett opartiskt beslut baserat på resultaten från hela förhandlingen. Beslutet kan omprövas i andra instanser.

1.6 Skriftligt förfarande

Ett rent skriftligt förfarande är inte tillåtet enligt österrikisk rätt. Eftersom det i Österrike inte finns någon begränsning när det gäller vilken bevisning som får läggas fram är det dock möjligt att framlägga vittnesmål skriftligen. Ett sådant bevis ska emellertid inte betraktas som ett vittnesmål utan som en bevishandling.

1.7 Domens utformning

Om en dom meddelas muntligen medför det enligt österrikisk civilrätt att förenklade regler gäller för den skriftliga domen, oavsett tvistens värde. Om en dom meddelas muntligen under närvaro av båda parter och om ingen av parterna har överklagat i tid kan domstolen utfärda en förkortad version av domen, som innehåller de viktigaste beslutsunderlagen.

1.8 Ersättning för kostnader

Enligt österrikisk rätt ersätts kostnader i civilmål vanligtvis beroende på graden av framgång. Både domstolskostnader och ombudsarvode är beroende av tvistens värde, vilket innebär att om tvistens värde är lågt blir ofta domstolskostnaderna och ombudsarvodet också låga. Genom fastställda tariffer (i lagar och förordningar) hålls kostnaderna nere vid tvister om mindre värden. Dock finns det inte några särskilda kostnadsregler för denna typ av tvister.

1.9 Överklagande

Vid tvister om mindre värden finns det enligt österrikisk rätt begränsad möjlighet att överklaga. Vid tvister som rör upp till 2 700 euro är ett överklagande endast möjligt avseende rättsfrågan samt avseende ogiltighet (allvarligt rättegångsfel). Andra rättegångsfel kan inte överklagas, och det gäller även de faktiska omständigheterna och den första instansens bevisvärdering. I övrigt gäller samma bestämmelser som vid ordinära förfaranden.

Senaste uppdatering: 02/06/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på portugisiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Småmål - Portugal

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns ett särskilt förenklat förfarande för småmål.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Gränsen för det särskilda förfarandet för mål som rör monetära förpliktelser som anses vara av lågt värde eller som är följden av kommersiella transaktioner är 15 000 euro.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet är frivillig.

1.3 Formulär

Det finns inga formulär för denna typ av förfarande i portugisisk lagstiftning.

1.4 Hjälp

Rättshjälpssystemet gäller för alla domstolar och alla typer av mål.

I mål som rör ett värde på högst 5 000 euro är det domaren som håller i utfrågningen av vittnen om parterna inte har utsett ett juridiskt ombud eller det juridiska ombudet inte har kommit till förhandlingen då målet diskuteras och dom meddelas.

1.5 Regler om bevisupptagning

För detta förfarande är reglerna för bevisupptagning mindre stränga och mer flexibla än för ordinarie fastställelseförfaranden.

Syftet med reglerna är att förfarandet ska vara mindre krävande och mer flexibelt, vilket gäller följande:

a)      Bevisningen läggs fram under en utfrågning. Om det berörda beloppet är lägre än 5 000 euro får parterna endast åberopa tre vittnen, medan fem vittnen är tillåtna i andra mål. De får dock inte åberopa fler än tre vittnen för varje sakfråga de vill bevisa. Vittnen som förklarar att de inte har någon kännedom om saken beaktas inte.

b)      Förhandlingen hålls inom 30 dagar och om målet rör ett belopp på mindre än 5 000 euro är det inte nödvändigt att fastställa datum med eventuella juridiska ombuds samtycke.

c)      Målet skjuts inte upp om någon av parterna eller de juridiska ombuden är frånvarande, trots att de har giltiga skäl, om det berörda beloppet är lägre än 5 000 euro.

d)     Om mål där beloppet är högre än 5 000 euro skjuts upp måste utfrågningen hållas inom 30 dagar. Målen får bara skjutas upp en gång.

e)      Om domstolen anser att det krävs ytterligare utredning för att kunna fatta ett korrekt beslut avbryts förfarandet och ett nytt datum för närmare utredning fastställs omedelbart. Rättegången måste avslutas inom 30 dagar.

f)       Sakkunnigbevisning lämnas alltid av en enda sakkunnig.

g)      När bevisen har lagts fram får varje juridiskt ombud hålla ett kort anförande.

1.6 Skriftligt förfarande

Förfarandet är muntligt.

1.7 Domens utformning

Reglerna för domens utformning är mer flexibla i det att bevisföringen alltid måste vara koncis, det vill säga kortfattad och saklig.

Domaren är dessutom inte skyldig att skriva en dom, utan kan läsa upp den omedelbart för protokollet.

Dom som meddelas i mål där svaranden, som kallats personligen, inte går i svaromål är också mycket enklare utformade, eftersom den enda åtgärd med laga kraft som vidtas av domaren är att bifoga en verkställighetsförklaring till ansökan, om det inte står klart att det rör sig om förhalning eller att begäran är uppenbart otillåtlig.

Det är endast i uppenbara fall som domstolen behandlar frågan om förhalning (vid formella brister som är så stora att domaren inte kan bifalla begäran eller frikänna svaranden) eller avvisa kärandens krav som uppenbart otillåtliga.

1.8 Ersättning för kostnader

Inga begränsningar finns.

De parter som har rätt till kostnadsersättning skickar inom fem dagar en skrivelse via domstolen till den förlorande parten.

Skrivelsen måste innehålla följande uppgifter:

a)      Partens namn, målnummer samt det juridiska ombudets eller exekutionsbiträdets namn.

b)      Under en separat rubrik, de belopp som parten betalat i domstolsavgifter.

c)      Under en separat rubrik, de belopp parten har betalat i form av utgifter.

d)     Under en separat rubrik, de belopp som betalats för juridiska ombud, förutom när beloppen är högre än 50 procent av de totala domstolsavgifter som betalats av den förlorande och den vinnande parten.

e)      Angivelse av det belopp som ska betalas.

Kostnaderna betalas direkt av den förlorande parten till den ersättningsberättigade parten, om inget annat anges i Länken öppnas i ett nytt fönster artikel 540 i civilprocesslagen.

Enligt civilprocesslagen ska den förlorande parten ersätta följande  omkostnader:

a)      Belopp för domstolsavgifter som betalats av den vinnande parter, i förhållande till löneinkomst.

b)      Belopp för omkostnader som betalas av den vinnande parten.

c)      50 procent av de totala domstolsavgifter som betalats av den förlorande och den vinnande parten som ersättning för den vinnande partens kostnader för juridiskt ombud om en skrivelse lämnas in.

1.9 Överklagande

Inga särskilda regler gäller för överklagande och därför finns inte heller undantag eller särskilda begränsningar för möjligheten att överklaga. Överklaganden är tillåtliga eller inte enligt de allmänna villkoren.

Ligações úteis

Närmare upplysningar lämnas i följande länkar:

Senaste uppdatering: 28/01/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Rumänien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Artiklarna 1025–1032 i den nya civilprocesslagen, som trädde i kraft den 15 februari 2013, reglerar specifikt detta förfarande för tvister om mindre värden.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

I artikel 1025 i den nya civilprocesslagen fastställs att fordrans värde exklusive ränta, rättegångskostnader och övriga omkostnader inte får överstiga 10 000 leu när talan väcks vid domstol.

När det gäller tillämpningsområdet (ratione materiae) kan förfarandet för tvister om mindre värden inte användas i skattemässiga, tullrelaterade eller administrativa ärenden eller med avseende på statens ansvar för handlingar eller underlåtenhet i samband med myndighetsutövning. Förfarandet kan heller inte användas för fordringar som rör fysiska personers civilstånd eller rättskapacitet, egendomsrätt gällande släktskap, arv, insolvens, uppgörelse med borgenärer, förfaranden som inbegriper likvidation av insolventa företag eller andra juridiska personer eller andra liknande förfaranden, socialförsäkring, arbetsrätt, hyra av fast egendom, utom om förfarandet gäller skulder eller penningbetalningar, skiljeförfarande samt kränkningar av privatlivet eller personlighetsskyddet.

1.2 Tillämpning av förfarandet

I den nya civilprocesslagen är förfarandet för tvister om mindre värden av alternativ natur. Käranden kan välja mellan förfarandet för tvister om mindre värden och det ordinarie rättegångsförfarandet. Om käranden är i domstol till följd av att talan väckts hanteras fordran inom det ordinarie förfarandet, såvida inte käranden senast vid den första förhandlingen uttryckligen begär att det särskilda förfarandet ska tillämpas. Om en fordran inte kan regleras i enighet genom ett förfarande för tvister om mindre värden informerar domstolen käranden om detta. Om käranden inte drar tillbaka sin fordran kommer den att behandlas enligt den allmänna lagstiftningen. Den första instans som är behörig att hantera fordran är distriktsdomstolen. Territoriell behörighet fastställs i den allmänna lagstiftningen.

1.3 Formulär

I justitieministeriets förordning nr 359/C av den 29 januari 2013 om godkännande av de formulär som ska användas i förfarandet för tvister om mindre värden, i enlighet med artiklarna 1025–1032 i lag nr 134/2010 om civilprocesslagen, föreskrivs obligatoriska standardformulär för detta förfarande. Dessa standardformulär är följande: ansökningsformulär, formulär för komplettering och/eller rättelse av ansökningsformuläret samt svarsformulär.

1.4 Hjälp

Hjälp ges inom ramen för domarens aktiva roll, inte specifikt för denna typ av mål.

1.5 Regler om bevisupptagning

Domstolen kan tillåta annan bevisning än de uppgifter som parterna lämnar. Bevisning som medför uppenbart orimliga kostnader i förhållande till fordrans värde eller genkäromålet tillåts dock inte.

1.6 Skriftligt förfarande

I artikel 1028 ff. i den nya civilprocesslagen anges att käranden kan inleda ett förfarande för tvister om mindre värden genom att fylla i ansökningsformuläret och lämna eller översända detta till behörig domstol per post eller på annat sätt som säkerställer att formuläret skickas och ett mottagningsbevis erhålls. Kopior av uppgifter som käranden kan komma att hänvisa till lämnas eller översänds också tillsammans med ansökningsformuläret. Om de uppgifter som käranden lämnar är otydliga eller bristfälliga eller om ansökningsformuläret inte är korrekt ifyllt ger domstolen käranden möjlighet att komplettera eller rätta formuläret eller lämna ytterligare uppgifter eller handlingar, utom i fall där talan är uppenbart ogrundad eller otillåtlig. En sådan talan ogillas. Om käranden inte kompletterar eller rättar ansökningsformuläret inom den tidsfrist som domstolen fastställt avvisas talan.

Förfarandet för tvister om mindre värden är skriftligt och sker bakom stängda dörrar. Domstolen kan ålägga parterna att infinna sig om deras närvaro anses nödvändig eller om någon av parterna kräver det. Domstolen kan avslå en sådan begäran om den anser att omständigheterna i målet är sådana att muntliga utsagor inte behövs. Skälen för avslaget anges skriftligen och kan inte överklagas.

Efter att ha mottagit ett korrekt ifyllt ansökningsformulär översänder domstolen svarsformuläret till svaranden, tillsammans med en kopia av ansökningsformuläret och kopior av de uppgifter som käranden lämnat. Svaranden måste lämna ett korrekt ifyllt svarsformulär inom 30 dagar från det att handlingarna mottogs, samt kopior av de handlingar som svaranden avser att åberopa. Svaranden behöver inte använda svarsformuläret utan kan svara på annat lämpligt sätt. Domstolen ska omedelbart ge käranden kopior av svarandens svar och av genkäromålet, i förekommande fall, samt av de uppgifter som svaranden lämnat. Om svaranden har väckt ett genkäromål måste käranden lämna ett korrekt ifyllt svarsformulär eller svara på annat sätt inom 30 dagar från mottagandet. Ett genkäromål, som inte kan hanteras inom detta förfarande, skiljs ut och behandlas enligt den allmänna lagstiftningen. Domstolen kan begära att parterna lämnar ytterligare uppgifter inom den föreskrivna tidsfristen, som inte får överstiga 30 dagar från mottagandet av svarandens eller, i förekommande fall, kärandens svar. Om domstolen har fastställt en tidsfrist då parterna ska infinna sig i domstolen måste parterna få en kallelse till rättegång. Så snart domstolen har fastställt en tidsfrist då ett steg i processen ska vara slutfört informerar domstolen den berörda parten om följderna av att inte respektera tidsfristen.

Domstolen meddelar sin dom inom 30 dagar från mottagandet av alla nödvändiga uppgifter eller, i förekommande fall, den muntliga förhandlingen. Om den berörda parten inte svarar före tidsfristens utgång meddelar domstolen en dom i huvudkäromålet eller genkäromålet avseende det material som bifogas handlingarna i målet. Den dom som meddelas av domstolen i första instans är verkställbar från det datum då domen meddelas och delges parterna.

1.7 Domens utformning

Inga regler.

1.8 Ersättning för kostnader

I artikel 1031 i den nya civilprocesslagen anges att den förlorande parten är skyldig att betala rättegångskostnaderna om den andra parten begär detta. Domstolen godtar inga onödiga kostnader för den vinnande partens räkning eller kostnader som är orimliga i förhållande till fordrans värde.

1.9 Överklagande

I artikel 1032 i den nya civilprocesslagen föreskrivs att en dom kan överklagas till domstol men att detta måste ske inom 30 dagar från den dag domen delges. Om det finns skäl kan appellationsdomstolen avbryta verkställigheten, förutsatt att en säkerhet som motsvarar 10 % av fordrans värde ställs. Appellationsdomstolens beslut delges alla parter och är slutgiltigt.

Senaste uppdatering: 31/07/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på slovenska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Småmål - Slovenien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns ett särskilt småmålsförfarande i den slovenska lagstiftningen. Det regleras av kapitel 30 i civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku, ZPP).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Enligt bestämmelserna i civilprocesslagen kvalificeras tvister om ett belopp på högst 2 000 euro som småmål. I handelsrättsliga tvister får det yrkade beloppet vara högst 4 000 euro för att det ska vara ett småmål. Småmål omfattar även tvister där yrkandet inte har ett penningvärde, och där käranden i sin talan förklarar att han eller hon är villig att godta ett penningbelopp på högst 2 000 euro (i handelsrättsliga tvister 4 000 euro) i stället för att täcka fordran, och tvister där tvisteföremålet är leverans av lös egendom och det belopp som angetts av käranden i yrkandet inte överskrider 2 000 euro (i handelsrättsliga tvister 4 000 euro). Småmål omfattar inte egendomstvister, upphovsrättstvister, tvister om skydd för eller användning av uppfinningar och varumärken eller rätten att använda ett handelsnamn, tvister om konkurrensskydd eller tvister om olaga intrång.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Bestämmelser om hur förfarandet ska tillämpas anges i punkt 1.1. Småmålsförfaranden prövas av lokala domstolar (okrajno sodišče), förutom handelstvister som avgörs av distriktsdomstolar (okrožno sodišče).

1.3 Formulär

Det finns endast blanketter för småmålsförfaranden som inleds av en part på grundval av ett autentiskt dokument. Ifyllda blanketter kan skickas via elektroniska medel till följande adress: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://evlozisce.sodisce.si/esodstvo/index.html. Detta rör verkställighetsförfaranden på grundval av ett autentiskt dokument. Efter ett vederbörligen motiverat klagomål fortsätter detta förfarande på samma sätt som en invändning mot ett betalningsföreläggande. Förutom detta har inga blanketter tagits fram för småmålsförfaranden för att hjälpa parterna att inleda en tvist.

För närmare upplysningar om möjligheter att lämna in ansökningar på elektronisk väg, se faktabladet om automatiserad behandling.

1.4 Hjälp

Parterna kan begära rättshjälp, som beviljas om de uppfyller villkoren i lagen om kostnadsfri rättshjälp (Zakon o brezplačni pravni pomoči, ZBPP).

1.5 Regler om bevisupptagning

I småmålsförfaranden är käranden skyldig att uppge alla fakta i ärendet och anföra alla bevis i sin talan, medan svaranden är skyldig att göra detta i sin försvarsplädering. Varje part får sedan lämna in en förberedande plädering. Fakta och bevisning som läggs fram i skriftliga pläderingar vid ett senare datum beaktas inte. Tidsfristen för att lämna in försvarsplädering och förberedande pläderingar är åtta dagar.

1.6 Skriftligt förfarande

Småmålsförfaranden genomförs enligt ett skriftligt förfarande. Domstolen får begränsa tiden och omfattningen av bevisupptagningsförfarandet och genomföra detta förfarande efter eget gottfinnande för att å ena sidan se till att parternas rättigheter skyddas ordentligt och å andra sidan påskynda förfarandena och hålla kostnaderna nere.

1.7 Domens utformning

Domar i småmål avges omedelbart efter det att huvudförhandlingen avslutats. En skriftlig dom består av en inledning, artikeltext, en motivering samt information om lagliga rättigheter. Motiveringen består bara av en kort sammanfattning av övervägandena i sakfrågan och hänvisningar till de bestämmelser i processrätten och den materiella rätten som beslutet grundas på. I handelsrättsliga småmål består domens inledande förklaring endast av en angivelse av yrkandena och de fakta som parternas yrkanden grundas på, information om lagliga rättigheter och om rätten att överklaga samt en upplysning om att domen kommer att avfattas med en motivering om någon av parterna meddelar sin avsikt att överklaga.

1.8 Ersättning för kostnader

Förfarandekostnaderna styrs av vilken part som vinner, dvs. den förlorande parten är skyldig att ersätta den andra partens kostnader.

1.9 Överklagande

Parterna kan överklaga en dom i första instans eller ett beslut om avslutande av ett småmålsförfarande inom åtta dagar. Domar eller beslut kan endast bestridas vid allvarliga överträdelser av bestämmelserna i artikel 339.2 i civilprocesslagen och vid överträdelser av materiell rätt. I förfaranden för handelsrättsliga småmål kan endast parter som har meddelat sin avsikt att överklaga domen också göra detta. Det finns ingen översynsprocess i småmålsförfaranden och grunderna för att besluta att ett förfarande ska upprepas är begränsade.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.dz-rs.si/wps/portal/Home/deloDZ/zakonodaja/preciscenaBesedilaZakonov

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.sodisce.si/

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.uradni-list.si/glasilo-uradni-list-rs

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.pisrs.si/Pis.web/

Senaste uppdatering: 05/12/2016

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Slovakien

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Det finns inget särskilt småmålsförfarande och därför regleras tvister om mindre värden av de allmänna bestämmelserna för tvistemål. Ingen förhandling hålls för fordringar under 2 000 euro och som endast kräver enkel prövning.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Förfarandet regleras av de allmänna bestämmelserna för tvistemål.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfarandet inleds genom en ansökan, och följer det vanliga förfarandet för stämningsansökningar.

1.3 Formulär

Inga särskilda formulär behövs.

1.4 Hjälp

Parterna kan få hjälp genom domstolarnas allmänna skyldighet att under hela förfarandet upplysa dem om deras processrättsliga rättigheter och skyldigheter, och om deras möjlighet att välja en advokat eller kontakta Centrumet för rättshjälp (Centrum právnej pomoci).

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.centrumpravnejpomoci.sk/

1.5 Regler om bevisupptagning

Förfarandet regleras av de allmänna bestämmelserna för tvistemål.

1.6 Skriftligt förfarande

Det är vanligtvis detsamma som i andra tvistemål.

1.7 Domens utformning

Det är vanligtvis detsamma som i andra tvistemål.

1.8 Ersättning för kostnader

Det är vanligtvis detsamma som i andra tvistemål.

Domstolen tillerkänner en part ersättning för rättegångskostnaderna beroende på utfallet i målet. En part som endast delvis får sina yrkanden i målet godkända, tillerkänns proportionell ersättning för rättegångskostnaderna eller så beslutar domstolen att ingen av parterna har rätt till ersättning för rättegångskostnaderna. Om en part procedurmässigt bär ansvaret för att målet avbryts, tillerkänner domstolen motparten ersättning för rättegångskostnaderna. Om en part bär ansvaret för kostnader som annars inte skulle ha uppstått tillerkänner domstolen motparten ersättning för dessa kostnader. I undantagsfall, och på särskilda grunder, kan domstolen besluta att ingen av parterna har rätt till ersättning för rättegångskostnaderna.

1.9 Överklagande

En part har möjlighet att överklaga en dom på samma sätt som i vanliga tvistemål. Ett överklagande får inges till den domstol vars avgörande bestrids. Överklagandet ska inges inom 15 dagar från dagen för delgivningen av avgörandet.

Senaste uppdatering: 08/04/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Finland

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Finlands lagstiftning har inga särskilda förfaranden beroende på yrkandets penningvärde. Lämpliga förfarandeformer kan dock beslutas på grundval av ärendets art. Ett ärende genomgår endast alla handläggningsfaser i det rättsliga förfarandet om det finns grunder för detta och de berörda parterna så önskar. Mål kan till exempel avgöras av en enda domare utan muntlig förberedelse eller genom ett helt skriftligt förfarande. För icke-tvistemål gäller ett separat förfarande. Obstridda fordringar behandlas genom det enkla förfarande som beskrivs ovan (se faktabladet om betalningsförelägganden och faktabladet om automatiserad behandling).

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Yrkandets penningvärde är som sagt irrelevant. Typen av förfarande beror på målets kvalitativa innehåll.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Förfaranden i civilmål inleds genom att man inger en skriftlig stämningsansökan till tingsrätten. Obestridda fordringar kan också inges genom elektronisk ansökan (se faktabladet om betalningsförelägganden).

1.3 Formulär

Det finns inga blanketter på riksnivå förutom blanketten för överklagande av tingsrättsbeslut. Vissa tingsrätter har tagit fram blanketter för särskilda korrespondensformer, vanligen ansöknings- eller svarsblanketter. Man är inte skyldig att använda blanketterna.

Obestridda fordringar kan inges genom en elektronisk ansökningsblankett (se faktabladet om betalningsförelägganden).

1.4 Hjälp

Domstolarnas kanslier står vid behov till tjänst med förfarandemässig rådgivning.

1.5 Regler om bevisupptagning

Om fordran är obestridd krävs ingen bevisning. Om ett helt skriftligt förfarande används prövas endast skriftlig bevisning. Det finns inga särskilda regler för bevisupptagning i småmål.

1.6 Skriftligt förfarande

Ett mål kan avgöras på grundval av endast skriftlig bevisning, utan muntliga förhandlingar. Obestridda fall avgörs alltid på detta sätt. Bestridda fordringar kan avgöras på grundval av endast skriftlig bevisning om målets art är sådan att det inte krävs någon huvudförhandling och ingen av de berörda parterna har invändningar mot att ett skriftligt förfarande används.

1.7 Domens utformning

Det finns inga särskilda bestämmelser om vad domar i småmål ska innehålla.

1.8 Ersättning för kostnader

Som regel beslutar domstolen att den förlorande parten ska betala alla rimliga rättsliga kostnader som motparten har ådragit sig till följd av nödvändiga åtgärder i saken. Övre gränser har dock införts för de kostnader som får ersättas vid obestridda fordringar och i hyresmål. I dessa fall fastställs de högsta kostnader som den förlorande parten kan uppmanas att betala utifrån en kostnadstabell.

1.9 Överklagande

Målets art påverkar inte rätten att överklaga. Samma överklagandeförfarande gäller för alla mål. Överklagande av tingsrättsbeslut måste ske inom en viss tidsfrist och de behandlas av hovrätterna.

Senaste uppdatering: 08/02/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Småmål - Sverige

1 Finns det ett förfarande för tvister om mindre värden?

Ja, det finns ett särskilt förfarande för tvister om mindre värden.

1.1 Förfarandets omfattning och tröskelvärde

Det särskilda förfarandet för tvister om mindre värden tillämpas av ordinarie domstol i första instans (tingsrätten) i de fall kärandens krav understiger ett visst tröskelvärde. Tröskelvärdet är för närvarande (år 2013) 22 500 SEK. Tröskelvärdet är inte till beloppet angivet i lag utan är knutet till vad som kallas för prisbasbeloppet och som innebär att tröskelvärdet räknas upp med hänsyn till prisutvecklingen.

1.2 Tillämpning av förfarandet

Möjligheten att använda förfarandet är inte begränsad till vissa typer av fall, t.ex. konsumenttvister. De tillämpliga kriterierna är att det ska vara fråga om ett tvistemål, och att värdet av det omtvistade ska understiga tröskelvärdet. Förfarandet kan inte tillämpas i fråga om familjemål.

1.3 Formulär

Det finns inte något standardformulär för inledande av förfaranden i mål om mindre värden. Det finns ett formulär för ansökan om stämning i tvistemål som kan användas oavsett tvisteföremålets värde. Formuläret finns tillgängligt på Domstolsverkets hemsida (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.domstol.se/) på Länken öppnas i ett nytt fönstersvenska och Länken öppnas i ett nytt fönsterengelska

1.4 Hjälp

Om man vänder sig till en tingsrätt kan man få hjälp att inleda ett förfarande. Det finns en lagstadgad allmän serviceskyldighet för statliga myndigheter. Serviceskyldigheten innebär att man kan ringa eller besöka t.ex. en tingsrätt och få allmänna råd om förfarandet och reglerna som rör detta. Dessutom har rättens ordförande en skyldighet att under förberedelsen i ett mål, allt efter målets beskaffenhet, verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill åberopa i målet. I praktiken uppfyller domaren sin uppgift genom kompletterande frågor och påpekanden.

1.5 Regler om bevisupptagning

Det finns inga särskilda regler för mål som gäller tvister om mindre värden. Både muntlig och skriftlig bevisning får alltså läggas fram. Skriftliga s.k. vittnesattester är tillåtna endast i vissa särskilda situationer. Mer information om reglerna om bevisupptagning i tvistemål enligt svensk rätt finns här.

1.6 Skriftligt förfarande

Det finn en möjlighet för rätten att avge en dom enbart på grundval av ett skriftligt förfarande. Möjligheten utnyttjas i de fall muntlig förhandling inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon part.

1.7 Domens utformning

Det finns inte några särskilda regler för utformning av en dom i mål om mindre värden. I samtliga tvistemål, dvs. även för domar i mål om mindre värden, gäller följande. Domen ska vara skriftlig och i skilda delar innehålla följande uppgifter: domstolens namn och tid och ställe för doms meddelande, parterna och ombud eller biträden, domslutet, parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundas på, samt domskälen med uppgift om vad som är bevisat i målet.

1.8 Ersättning för kostnader

Den särskilda regleringen rörande kostnader är det viktigaste särdraget beträffande mål om mindre värden. Den part som vinner har endast rätt till ersättning för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle i varje instans, ansökningsavgift, resa och uppehälle i samband med sammanträde, kostnader för bevisning genom vittne samt kostnader för översättning av handlingar. Ersättningen utgår om kostnaden varit skäligen påkallad för att den vinnande parten ska kunna ta tillvara sin rätt. Ombudsarvode utöver vad som motsvarar en timmes rådgivning ersätts således inte.

1.9 Överklagande

En dom som meddelats av en domstol i lägre instans som kan överklagas till högre rätt.

Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva tingsrättens dom. Prövningstillstånd får meddelas endast om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, anledning förekommer till ändring av det slut som tingsrätten kommit till eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. En part som vill överklaga en tingsrätts dom ska göra detta skriftligen och överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades.

Senaste uppdatering: 24/03/2015

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.