Europeiskt betalningsföreläggande

Slovenien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Finns det ett särskilt förfarande för betalningsföreläggande?

Slovenien erkänner följande två förfaranden för betalningsförelägganden:

– Ett förfarande för betalningsförelägganden som regleras av artiklarna 431–441 i civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku, ZPP).

– Ett verkställighetsförfarande som grundas på en officiell handling (en faktura, växel eller så kallad checkprotest, i förekommande fall tillsammans med returfakturor för att fastställa en fordran, en officiell handling, ett utdrag ur bokföringen som bestyrkts av ansvarig person, en officiell privat handling, ett skriftligt lönebesked) inför den lokala domstolen i Ljubljana (Okrajno sodišče v Ljubljani). I detta förfarande utfärdar domstolen, på borgenärens begäran, genom en automatiserad process ett verkställighetsbeslut som grundas på en officiell handling inom 3–4 dagar. Genom beslutet

  1. åläggs gäldenären att betala det belopp han eller hon är skyldig borgenären (betalningsföreläggande eller själva beslutsdelen i verkställighetsbeslutet),
  2. tillåts verkställighet genom utmätning av den del av gäldenärens egendom som anges i borgenärens fordran förutsatt att gäldenären inte invänder mot beslutet (godkännande av verkställighet) inom åtta dagar,
  3. åläggs gäldenären att betala kostnaderna för förfarandet (se artiklarna 23, 40c och 41 i lagen om verkställighet och säkerhetsåtgärder i fråga om fordringar (Zakon o izvršbi in zavarovanju, ZIZ)).

1.1 Användningsområde

Förfarandet för betalningsförelägganden är ett särskilt påskyndat förfarande för att få betalt för en fordran som har förfallit till betalning, där fordran styrks av en handling som har särskilt bevisvärde enligt lag (officiell handling). Betalningsförelägganden utfärdas i både inhemska och gränsöverskridande ärenden.

1.1.1 Vilka slags krav kan prövas?

En fordran som ligger till grund för ett betalningsföreläggande får endast omfatta det ekonomiska ansvaret (penningfordran). Endast avtalsrättsligt ansvar eller utomobligatoriskt ansvar som har fastställts nominellt får utgöra grund för en fordran. Ett undantag är meddelande om uppsägning av avtal om hyra av kommersiella fastigheter och påföljande lagertömning, där särskilda regler gäller för betalningsförelägganden. Detta undantag fastställs i artikel 29 i lagen om kommersiella byggnader och lokaler (Zakon o poslovnih stavbah in poslovnih prostorih), där det anges att domstolen på grundval av ett meddelande från hyresvärden om uppsägning av hyresavtalet och en begäran om att byggnaden eller lokalen ska tömmas ska utfärda ett beslut om att den kommersiella byggnaden eller lokalen ska tömmas om det framgår av meddelandet om uppsägning eller begäran om tömning och av hyresavtalet eller den bevisning som avses i föregående artikel att hyresvärden har rätt att säga upp avtalet eller begära att den kommersiella byggnaden eller lokalen ska tömmas.

Endast avtalsgrundade fordringar som baseras på en officiell handling kan bli föremål för förfarandet för betalningsföreläggande.

1.1.2 Kan bara krav upp till ett visst belopp prövas?

Det finns ingen övre gräns för vilket belopp en fordran får vara på.

1.1.3 Är förfarandet obligatoriskt?

Enligt civilprocesslagen kan domstolen även utfärda ett beslut om betalningsföreläggande på eget initiativ om villkoren för betalningsföreläggande är uppfyllda men käranden i målet inte har ansökt om detta utan har väckt en vanlig talan utan att begära ett betalningsföreläggande. Om de lagstadgade villkoren är uppfyllda är domstolen alltså skyldig att utfärda ett betalningsföreläggande (betalningsföreläggandet utfärdas av en medarbetare vid domstolen) och är inte beroende av att käranden väcker talan.

Borgenären kan välja mellan att väcka en talan om obligatorisk betalning och begära att ett betalningsföreläggande ska utfärdas i enlighet med artikel 431 i civilprocesslagen eller att inge en elektronisk ansökan om verkställighet i enlighet med artikel 41 i ZIZ, på grundval av vilken centraldomstolen utfärdar ett betalningsföreläggande via ett automatiserat förfarande.

1.1.4 Kan förfarandet användas även om svaranden bor i ett annat land?

Ja.

1.2 Behörig myndighet

I Slovenien fastställs behörigheten för beslut om betalningsförelägganden på samma sätt som andra åtgärder, vilket innebär att det är distriktsdomstolarna (okrožna sodišča) och de lokala domstolarna (okrajna sodišča) som har materiell behörighet för betalningsförelägganden. Den materiella behörigheten fastställs efter värdet på tvisten (eller målets art, till exempel i handelsrättsliga mål). De lokala domstolarna är behöriga att avgöra förmögenhetstvister när värdet på det som tvisten gäller inte överstiger 20 000 euro. När det gäller tvister vars värde överskrider 20 000 euro är det distriktsdomstolarna som är behöriga. Endast distriktsdomstolarna är behöriga att pröva och avgöra handelsrättsliga mål i första instans. Sådana ärenden är tvister där en av parterna i ett civilrättsligt mål är en juridisk person (ett företag, institution, kollektiv) och även mål där en av parterna är staten eller någon annan gemenskap med lokalt självstyre, till exempel en kommun.

Det är den territoriella behörigheten som avgör vilken av domstolarna med materiell behörighet som får avgöra ett visst mål. Den allmänna regeln för territoriell behörighet är att talan mot en fysisk eller juridisk person endast får väckas vid domstolen för det upptagningsområde där svaranden är stadigvarande bosatt eller den juridiska personen har sitt säte. Om det gäller ett förfarande mot en utländsk fysisk eller juridisk person har i princip den domstol allmän territoriell behörighet inom vars domkrets den utländska fysiska personen är bosatt eller den juridiska personen har sin filial. I den slovenska lagstiftningen finns även en regel om särskild territoriell behörighet. Behörigheten bestäms med hänsyn till parterna i och föremålet för tvisten.

Vid ett verkställighetsförfarande som grundas på en officiell handling och inom ramen för vilket det även utfärdades betalningsförelägganden har den lokala domstolen i Ljubljana exklusiv behörighet.

För mer information, se svaren i faktabladet om väckande av talan vid domstol.

1.3 Formella krav på ansökan

Enligt artikel 431 i civilprocesslagen gäller följande två villkor för utfärdande av betalningsförelägganden: talan måste avse en penningfordran som har förfallit till betalning och det måste finnas en officiell handling som fordran härrör från. En talan eller ett yrkande om betalningsföreläggande måste innehålla samma uppgifter som alla yrkanden: domstolens namn, parternas namn och stadigvarande eller tillfälliga bosättningsort, de juridiska företrädarnas eller ombudens namn, ett bestämt yrkande i fråga om huvudsaken samt delyrkanden, de omständigheter som käranden grundar sitt yrkande på, bevisning som styrker dessa omständigheter, de belopp som tvisten gäller samt kärandens underskrift. Dessutom måste det officiella dokumentet (i original eller i form av en bestyrkt kopia) bifogas talan.

Villkoret för att utfärda ett betalningsföreläggande, som del av ett verkställighetsbeslut som grundas på en officiell handling (artikel 41 i ZIZ), är att en ansökan om verkställighet som grundas på en officiell handling inges på elektronisk väg, att en domstolsavgift betalas och att ansökan om verkställighet som grundas på en officiell handling innehåller följande:

  • Borgenärens och gäldenärens namn, inklusive deras personuppgifter (t.ex. skattenummer, personnummer och födelsedatum).
  • En officiell handling.
  • Gäldenärens ansvarsskyldighet.
  • Föremålet för verkställigheten och verkställighetsmetod.
  • Övrig information som, beroende på föremålet för verkställigheten, behövs för att utföra verkställigheten.
  • En begäran om att domstolen ska förplikta gäldenären att inom åtta dagar, och i mål som rör växlar eller checkar inom tre dagar, från delgivningen av beslutet betala det belopp som fordran avser, inklusive de kostnader som uppkommit.

1.3.1 Är det obligatoriskt att använda standardformulär (och var hittar jag i så fall dessa)?

Enligt artikel 431 i civilprocesslagen är det i Slovenien inte obligatoriskt att använda ett standardformulär för att ansöka om betalningsföreläggande. Det finns i själva verket inga sådana formulär. Ansökan måste innehålla de lagstadgade uppgifter som anges i punkt 1.3 (obligatoriska uppgifter i en talan).

Vid utfärdandet av ett verkställighetsbeslut som bygger på en trovärdig handling (artikel 41 i ZIZ) som innehåller ett betalningsföreläggande måste ansökan göras på ett standardformulär (artikel 29.2 i ZIZ, reglerna om blanketter, typer av verkställighetsförfaranden och det automatiska verkställighetsförfarandet) och inges på elektronisk väg (https://evlozisce.sodisce.si/esodstvo/index.html) eller i skriftlig form.

1.3.2 Måste jag företrädas av en advokat?

Parterna behöver inte företrädas av advokat i förfaranden om betalningsförelägganden (och detta krävs inte heller i förfaranden enligt artikel 431 i civilprocesslagen, eller artikel 41 i ZIZ).

1.3.3 Hur pass detaljerat måste grunderna för kravet anges?

Enligt artikel 431 i civilprocesslagen måste käranden i en talan om obligatorisk betalning ange grunden för och storleken på skulden och lämna bevis som styrker fordran. Även belopp, valuta och förfallodatum måste anges. Om ränta krävs måste även den anges noggrant (räntesats och den period som fordran gäller). Betalningsdatumet för fordran måste framgå av den officiella handlingen.

Om verkställigheten grundas på en officiell handling behöver fordran inte styrkas ytterligare. Angivandet av en officiell handling räcker (artikel 41 i ZIZ).

1.3.4 Måste jag presentera skriftlig bevisning för kravet? Vilka handlingar ska jag i så fall lämna in tillsammans med ansökan?

Ja, originalet eller en bestyrkt kopia av den officiella handlingen måste bifogas talan eller yrkandet om betalningsföreläggande. Detta är dock inget krav i handelsrättsliga tvister. Då räcker det att bifoga en kopia av handlingen, som ska bestyrkas av ett auktoriserat organ hos den juridiska personen.

En officiell handling är en handling som inte är en exekutionstitel, men som utgör ett starkt bevis för att fordran existerar. En handling är officiell om den uppfyller kraven i civilprocesslagen eller en annan lag. Enligt civilprocesslagen utgör följande handlingar officiella handlingar: offentliga handlingar, privata handlingar där gäldenärens underskrift har bestyrkts av ett auktoriserat organ, växlar och checkar, med invändning och returfakturorna om dessa krävs för att en fordran ska uppstå, utdrag från bestyrkta räkenskapsböcker, fakturor och handlingar som anses utgöra officiella handlingar enligt speciallagar. En utländsk handling som uppfyller villkoren för användning i Slovenien kan också utgöra en officiell handling.

Det finns dock ett undantag. Om en officiell handling inte har lämnats utfärdar domstolen ett betalningsföreläggande mot svaranden om fordran är en penningfordran som har förfallit till betalning och inte överskrider 2 000 euro och grunden för och typen av skuld anges i talan. Bevis som styrker fordran måste också lämnas. Detta undantag gäller inte handelsrättsliga tvister (artikel 494 i civilprocesslagen).

Om ett verkställighetsförfarande som grundas på en officiell handling inbegriper ett betalningsföreläggande går det faktiskt inte att inge en officiell handling (eftersom informationssystemet inte tillåter detta). En förklaring beträffande den officiella handlingen räcker dock (artikel 41 i ZIZ).

1.4 Avvisning

Yrkanden om betalningsföreläggande som inte uppfyller villkoren (förfallen penningfordran och en officiell handling som bestyrker fordran) avslås av domstolen.

Om domstolen inte avslår yrkandet om betalningsföreläggande fortsätter förfarandet på grundval av en talan.

Den lokala domstolen i Ljubljana avslår ansökan om verkställighet som grundas på en officiell handling om fordran inte har förfallit till betalning eller om gäldenären har försatts i konkurs.

1.5 Överklagande

Det går inte att överklaga beslut om att avslå yrkanden om betalningsförelägganden. Käranden kan inte heller bestrida beslutet genom att överklaga domen.

Svarandens rättsmedel mot ett betalningsföreläggande är att göra en invändning. Tidsfristen för invändningar är åtta dagar från det att betalningsföreläggandet delgavs svaranden (tre dagar för tvister som rör växlar och checkar). En invändning måste vara bestyrkt, annars anses den sakna grund. Det går att överklaga domstolsbeslut om invändningar.

Om svaranden bestrider ett betalningsföreläggande endast med avseende på kostnaderna kan avgörandet endast bestridas genom ett överklagande av beslutet.

Käranden kan överklaga ett beslut från den lokala domstolen i Ljubljana om avslag på en ansökan om verkställighet som grundas på en officiell handling inom åtta dagar. Överklagandet prövas av appellationsdomstolen i Ljubljana.

1.6 Bestridande

Svaranden kan invända mot kärandens yrkande. En invändning måste motiveras. De faktiska omständigheter och den bevisning som anförs till stöd för invändningen ska anges, annars anses invändningen vara ogrundad (artikel 435.2 i civilprocesslagen). I invändningen måste svaranden därför ange juridiskt relevanta uppgifter, det vill säga uppgifter som visar varför yrkandet bör avslås (om uppgifterna visar sig vara sanna). Uppgifterna måste vara konkreta och specifika.

En invändning kan inges inom åtta dagar mot ett beslut från den lokala domstolen i Ljubljana om att bifalla en ansökan om verkställighet som grundas på en officiell handling och utfärdandet av ett betalningsföreläggande som grundas på en officiell handling. En invändning måste motiveras. En invändning anses motiverad när gäldenären har angett varför kärandens fordran kan avvisas (t.ex. att skulden redan har betalats) och har lagt fram bevisning till stöd för de faktiska omständigheter som anförs i invändningen (artikel 61 i ZIZ). Den lokala domstolen i Ljubljana fattar beslut om en invändning.

1.7 Effekten av ett bestridande

Om domstolen inte avslår svarandens invändning för att den har lämnats in för sent eller är ofullständig och lagstridig eller avfärdar den fortsätter förfarandet enligt talan.

Om en svarande inger en motiverad invändning utfärdar domstolen ett beslut om upphävande av betalningsföreläggandet och fortsätter, efter att beslutet vunnit laga kraft, med handläggningen av huvudärendet.

Parterna måste lämna eventuella nya uppgifter eller bevis vid den första huvudförhandlingen. Svaranden kan även inge nya invändningar mot den bestridda delen av betalningsföreläggandet.

Om den lokala domstolen i Ljubljana bifaller en invändning mot ett verkställighetsbeslut som grundas på en officiell handling upphäver domstolen den del av verkställighetsbeslutet i vilket verkställigheten beviljas och exekutorn namnges, och de verkställighetsåtgärder som redan vidtagits (dvs. domstolen upphäver inte betalningsföreläggandet utan bestämmer snarare huruvida betalningsföreläggandet ska fortsätta att gälla eller om det ska upphävas i en senare dom). Domstolen fortsätter sedan med handläggningen av målet på samma sätt som vid en invändning mot ett betalningsföreläggande. Om domstolen saknar behörighet förklarar den sig obehörig och målet hänskjuts till en behörig domstol. Domstolen tar hänsyn till avtalet om territoriell behörighet om käranden har åberopat avtalet och angett detta i ansökan om verkställighet, eller om gäldenären åberopat avtalet i invändningen mot verkställighetsbeslutet och överlämnat det till domstolen. En ansökan om verkställighet på grundval av en officiell handling som låg till grund för utfärdandet av ett upphävt verkställighetsbeslut betraktas som en civilrättslig talan (artikel 62 i ZIZ).

1.8 Effekten av att svaranden inte bestritt ansökan i tid

Beslutet vinner laga kraft och blir verkställbart om inte motparten inger en invändning eller ett överklagande.

Om gäldenären inte inom åtta dagar invänder mot ett verkställighetsbeslut som grundas på en officiell handling vinner verkställighetsbeslutet laga kraft och blir verkställbart (detta gäller även betalningsföreläggandet). Verkställigheten av borgenärens fordran resulterar i att de av gäldenärens tillgångar som anges i borgenärens fordran blir föremål för verkställighet.

1.8.1 Vad krävs för att få ett verkställbart avgörande?

Käranden måste uttryckligen begära att domstolen utfärdar en verkställbarhetsförklaring. Ett domstolsbeslut blir verkställbart när det vinner laga kraft och om tidsfristen för frivillig efterlevnad av skyldigheterna har löpt ut (artikel 19.1 i lagen om verkställighet och säkerhetsåtgärder i fråga om fordringar).

Den lokala domstolen i Ljubljana utfärdar på eget initiativ en förklaring om att ett verkställighetsbeslut som grundas på en officiell handling har vunnit laga kraft och är verkställbart och översänder förklaringen till borgenären (tillsammans med verkställighetsbeslutet) och till alla som ansvarar för verkställigheten av beslutet (exekutorn, banken, arbetsgivaren osv.).

1.8.2 Är utslaget slutligt eller är det fortfarande möjligt för svaranden att överklaga?

Om ingen invändning har ingetts mot betalningsföreläggandet eller om invändningen har avslagits vinner föreläggandet laga kraft och kan inte längre bestridas genom ett överklagande.

Ett betalningsföreläggande som vunnit laga kraft kan bestridas genom extraordinära rättsmedel.

Ett lagakraftvunnet betalningsföreläggande som grundas på en officiell handling innehållande ett betalningsföreläggande kan bestridas genom extraordinära rättsmedel (resningsansökningar och överklaganden i en rättsfråga, artikel 10 i ZIZ).

Länkar

http://www.pisrs.si/Pis.web/pregledPredpisa?sop=1998-01-2303

http://www.pisrs.si/Pis.web/pregledPredpisa?id=ZAKO1212

http://www.pisrs.si/Pis.web/

https://www.uradni-list.si/

http://www.dz-rs.si/wps/portal/Home/deloDZ/zakonodaja/preciscenaBesedilaZakonov

http://www.sodisce.si/

Senaste uppdatering: 13/01/2020

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.