Europeiskt betalningsföreläggande

Slovakien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Finns det ett särskilt förfarande för betalningsföreläggande?

1.1 Användningsområde

1.1.1 Vilka slags krav kan prövas?

Betalningsförelägganden omfattas av det s.k. summariska förfarandet. Detta förfarande regleras i § 265 och följande paragrafer i lag nr 160/2015, civilprocesslagen (zákon č. 160/2015 Z.z. Civilný sporový poriadok).

Ett betalningsföreläggande får endast utfärdas om en sökande försöker utöva sin rätt att driva in en penningfordran grundat på faktiska omständigheter som sökanden anfört och som domstolen inte har anledning att betvivla, särskilt om dessa omständigheter har dokumenterats med styrkande handlingar. Ett beslut angående en fordran får fattas genom att ett betalningsföreläggande utfärdas utan att svaranden ges möjlighet att yttra sig och utan att en förhandling hålls. I beslutet åläggs svaranden att betala hela eller en del av beloppet och att ersätta kostnaderna för förfarandet senast 15 dagar efter delgivningen, eller att inom samma tidsfrist bestrida fordran. I ett förfarande för betalningsföreläggande betraktas en förklaring beträffande kostnaderna för förfarandet som ett beslut.

1.1.2 Kan bara krav upp till ett visst belopp prövas?

Nej.

1.1.3 Är förfarandet obligatoriskt?

Det är frivilligt att tillämpa förfarandet. Syftet är att hantera ärendet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Utfärdandet av ett betalningsföreläggande är inte beroende av att sökanden uttryckligen har begärt ett sådant. En domstol kan utfärda ett betalningsföreläggande även om sökanden har begärt att domstolen ska avgöra ärendet i form av en dom.

1.1.4 Kan förfarandet användas även om svaranden bor i ett annat land?

Om ett betalningsföreläggande delges i utlandet i form av ett europeiskt betalningsföreläggande. Ansökan om utfärdande av ett europeiskt betalningsföreläggande ska lämnas på formulär A i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande.

1.2 Behörig myndighet

Distriktsdomstolen är behörig domstol i första instans. Förhandlingen sker vid den domstol som har materiell och territoriell behörighet.

1.3 Formella krav på ansökan

1.3.1 Är det obligatoriskt att använda standardformulär (och var hittar jag i så fall dessa)?

Det är inte obligatoriskt att använda ett särskilt formulär. Om sökanden, tillsammans med sin ansökan om att inleda förfarandet, ansöker om ett betalningsföreläggande på ett formulär som har publicerats på det slovakiska justitieministeriets webbplats (Ministerstvo spravodlivosti Slovenskej republiky) http://www.justice.gov.sk/ utfärdar domstolen emellertid, förutsatt att de lagstadgade villkoren för att utfärda ett betalningsföreläggande har uppfyllts och domstolsavgiften betalats, ett betalningsföreläggande inom tio arbetsdagar från den dag villkoren uppfylldes.

1.3.2 Måste jag företrädas av en advokat?

Det är inte obligatoriskt att företrädas av en advokat i detta förfarande.

1.3.3 Hur pass detaljerat måste grunderna för kravet anges?

Det rör sig om ett summariskt förfarande som enbart grundar sig på de omständigheter som sökanden åberopar. De omständigheter som ligger till grund för sökandens fordran måste därför vara tillräckligt dokumenterade, och den förpliktelse som ska fullgöras måste vara förenlig med objektiv rätt.

1.3.4 Måste jag presentera skriftlig bevisning för kravet? Vilka handlingar ska jag i så fall lämna in tillsammans med ansökan?

En fordran måste vara dokumenterad, t.ex. med ett avtal. I alla ärenden måste den bevisning som styrker en fordran bifogas ansökan.

1.4 Avvisning

Om domstolen inte utfärdar ett betalningsföreläggande ska det förfarande som anges i § 168.1 i civilprocesslagen tillämpas, dvs. samma förfarande som i en vanlig tvist.

Om en fordran avser betalning av ett bestämt belopp med stöd av ett konsumentavtal och svaranden är en konsument utfärdar domstolen inte ett betalningsföreläggande om avtalet eller andra avtalshandlingar innehåller oskäliga villkor (§ 299.2 i civilprocesslagen).

1.5 Överklagande

Det rättsmedel som används för att motsätta sig utfärdandet av ett betalningsföreläggande är ett bestridande. Det är endast beslutet om fördelningen av kostnaderna för förfarandet som kan överklagas. Domstolen prövar överklagandet i en summarisk process, dvs. utan förhandling.

1.6 Bestridande

Bestridandet ska lämnas in till den domstol som utfärdade föreläggandet inom 15 dagar från delgivningen. Det måste motiveras. En domstolsavgift tas ut för att lämna in ett bestridande.

1.7 Effekten av ett bestridande

Så snart en svarande inom den föreskrivna fristen har lämnat in ett bestridande tillsammans med relevant motivering upphävs betalningsföreläggandet och domstolen kallar till förhandling.

1.8 Effekten av att svaranden inte bestritt ansökan i tid

Om tidsfristen för att lämna in ett bestridande löper ut utan att något bestridande inkommit får betalningsföreläggandet full rättsverkan.

1.8.1 Vad krävs för att få ett verkställbart avgörande?

Ett betalningsföreläggande måste ges rättsverkan. Det måste vara försett med en stämpel som förklarar att det är giltigt och verkställbart. Den domstol som utfärdade föreläggandet förser det med denna stämpel. Därefter måste en ansökan om verkställighet göras.

1.8.2 Är utslaget slutligt eller är det fortfarande möjligt för svaranden att överklaga?

Om ett bestridande inte lämnas in inom den föreskrivna fristen för att bestrida ett betalningsföreläggande har föreläggandet samma verkan som en lagakraftvunnen dom. Ett extraordinärt rättsmedel kan tillgripas för att motsätta sig ett verkställbart beslut i den mening som avses i civilprocesslagen, men endast under förutsättning att alla lagstadgade krav är uppfyllda. Möjligheten att tillgripa ett extraordinärt rättsmedel beror på förhållandena och de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet.

Senaste uppdatering: 14/01/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats