1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?
Enligt lag CXXX från 2016 om civilprocesslagen (nedan kallad lag CXXX från 2016) får domstolen, antingen på förslag av en part eller på eget initiativ, höra en part, andra deltagare i domstolsförfarandet, ett vittne eller en sakkunnig, och – förutsatt att ägaren till det inspekterade objektet samtycker – genomföra en inspektion via videokonferens. Hörande via videokonferens kan förordnas om det är praktiskt lämpligt, exempelvis för att påskynda förfarandet eller då det skulle vara svårt eller oproportionerligt dyrt att anordna hörandet på den plats där målet prövas, eller om ett sådant hörande krävs för att skydda ett vittne.
Reglerna för hörande via videokonferens anges i lag CXXX från 2016 och i inrikesministeriets dekret 19/2017 av den 21 december 2017 om användning av videokonferens vid utfrågningar och förhör i civilrättsliga förfaranden (nedan kallat inrikesministeriets dekret 19/2017 av den 21 december 2017).
2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?
Det finns inga begränsningar vad gäller vilka personer som kan höras via videokonferens. Denna metod kan användas för att höra parterna och andra deltagare i domstolsförfarandet, vittnen, sakkunniga och ägare till objekt som ska inspekteras.
3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?
Utfrågningar, förhör eller inspektioner med hjälp av videokonferens kan användas för att höra parterna, vittnen och sakkunniga, eller för att genomföra en inspektion.
4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?
Hörande via videokonferens kan ske i särskilda videokonferensrum i domstolens eller någon annan myndighets lokaler, förutsatt att de nödvändiga villkoren för att kunna genomföra videokonferensen är uppfyllda.
5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?
Enligt lag CXXX från 2016 kan domstolen under rättegången – på begäran av en av parterna eller på eget initiativ – förordna att protokollen från utfrågningar, förhör och inspektioner som genomförs via elektroniska kommunikationsnät ska upprättas med hjälp av kontinuerliga och simultana bild- och ljudinspelningar.
Om protokollen inte upprättas på detta sätt kan den domare som prövar målet förordna om att bild- och ljudinspelning av händelserna ska göras på den plats där hörandet äger rum och i de separata lokaler där förhör eller inspektioner genomförs med hjälp av videokonferens.
6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?
Vid framställningar som görs enligt artiklarna 10–12 i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 ska bestämmelserna i lag CXXX från 2016 tillämpas i enlighet med artikel 10.2. Enligt lag CXXX från 2016 ska domstolsförfaranden genomföras på ungerska, men ingen får missgynnas till följd av bristande kunskaper i detta språk. Under domstolsförfarandet har alla rätt att tala sitt modersmål eller sitt region- eller minoritetsspråk, om detta föreskrivs i internationella konventioner. Domstolen är skyldig att använda en tolk när så behövs.
Vid framställningar som görs enligt artikel 17 ska hörandet utföras av den ansökande domstolen enligt artikel 17.6 i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning.
7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?
Vid framställningar som görs enligt artiklarna 10–12 är den anmodade domstolen skyldig att använda en tolk om så krävs för att säkerställa att modersmålet eller ett region- eller minoritetsspråk används.
Lag CXXX från 2016 innehåller inga specifika bestämmelser om var tolken bör befinna sig om hörandet genomförs via videokonferens. Tolkars närvaro i de rum som används för sådana förhör garanteras dock. I enlighet med inrikesministeriets dekret 19/2017 av den 21 december 2017 måste tolken visas på den inspelning som sänds ut.
Vid framställningar som görs enligt artikel 17 ska bestämmelserna i artiklarna 17.4 och 17.6 tillämpas.
8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?
Beslutet om hörande via videokonferens delges de personer som kallats att inställa sig på samma gång som kallelsen att inställa sig till hörande, förhör eller inspektion. Domstolen översänder utan dröjsmål beslutet om hörande via videokonferens till den domstol eller annat organ som tillhandahåller särskilda videokonferensrum.
Lag CXXX från 2016 innehåller inga specifika bestämmelser om kallelser för hörande via videokonferens. Kallelserna för att närvara ska skickas i god tid så att mottagningskvittot i enlighet med lagen kan skickas tillbaka till domstolen före hörandet.
Det första förhöret ska planeras så att kallelsen, som huvudregel, delges parterna minst femton dagar före dagen för hörandet. Domstolen kan i brådskande fall förkorta denna period.
Vid framställningar som görs enligt artikel 17 ska bestämmelserna i artiklarna 17.4 och 17.6 tillämpas.
9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?
Kostnaderna varierar och ska betalas av den ansökande domstolen.
10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?
Enligt artikel 17.2 ska den ansökande domstolen informera den berörda personen om att hörandet är frivilligt.
11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?
Identiteten hos den person som ska höras via videokonferens kontrolleras på grundval av
– de uppgifter som lämnas av personen i fråga i syfte att kontrollera hans eller hennes identitet och adress,
– personens uppvisande, genom teknisk utrustning som föreskrivs i lag, av sin officiella id‑handling eller sitt uppehållstillstånd.
Om domstolen beslutat att sekretessbelägga ett vittnes uppgifter måste det med hjälp av lagstadgad teknisk utrustning säkerställas vittnets officiella id-handling eller uppehållstillstånd endast kan ses av domstolens ordförande (eller registratorn om hörandet eller inspektionen genomförs av en registrator).
Domstolen använder även elektroniska medel eller direkta databassökningar för att bekräfta
– att de uppgifter som lämnas av den person som hörs via videokonferens i syfte att kontrollera hans eller hennes identitet och adress överensstämmer med registren, och
– att den officiella handling eller det uppehållstillstånd som personen uppvisat för att styrka sin identitet är giltig/giltigt och överensstämmer med registren.
12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?
Lag CXXX från 2016 innehåller inga bestämmelser om avläggande av ed i domstolsförfaranden.
13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?
Enligt lag CXXX från 2016 ska en person som ansvarar för att nödvändig teknisk videokonferensutrustning fungerar vara närvarande i de lokaler där utrustningen finns.
Innan hörandet inleds måste operatören av den tekniska utrustningen säkerställa att denna fungerar. Om det finns något hinder för att den tekniska utrustningen ska fungera korrekt, ska operatören utan dröjsmål rapportera bristerna till den domare som befinner sig på platsen för hörandet och åtgärda problemet. Operatören ska skriftligen rapportera det tekniska problemet och de vidtagna åtgärderna till sin närmaste chef. Hörandet via videokonferens kan inte inledas eller fortsätta förrän problemet har åtgärdats. Vid behov måste man upprepa de processhandlingar som pågick när det tekniska problemet uppstod eller när det blev fel på den utrustning som används för att genomföra hörandet via videokonferens.
14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?
Övriga upplysningar krävs i allmänhet inte.
