1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?
1952 års civilprocesslag III ger domstolen alternativet att, antingen på förslag av en part eller på eget initiativ, höra en part, andra deltagare i domstolsförfarandet eller en sakkunnig, eller att höra ett vittne via videokonferens. Hörande via videokonferens är särskilt lämpligt i fall när detta kan påskynda förfarandet eller då det skulle vara mycket svårt eller kostsamt att anordna hörnandet på den plats där målet prövas.
Bestämmelserna om hörande via videokonferens återfinns i civilprocesslagen.
2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?
Det finns inga begränsningar vad gäller vilka personer som kan höras via videokonferens. Denna metod kan användas för att höra parterna och andra deltagare i domstolsförfarandet samt även vittnen och sakkunniga.
3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?
Videokonferens kan användas för att höra parterna och andra deltagare i domstolsförfarandet liksom för sakkunniga eller vitten.
4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?
Hörande via videokonferens kan ske i rum som har inrättats för detta ändamål i domstolens eller en annan myndighets lokaler.
5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?
Civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om video- och ljudupptagningar som utförs via videokonferens. Det anges dock i civilprocesslagen att förhörsrapporten också måste innehålla uppgifter om de omständigheter under hörandet, däribland uppgifter om vilka personer som närvarar i rummet.
6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?
Vid framställningar som görs enligt artiklarna 10–12 är civilprocesslagen tillämplig. Enligt civilprocesslagen ska domstolsförfaranden genomföras på ungerska, men ingen får missgynnas till följd av bristande kunskaper i detta språk. Under domstolsförfarandet har alla rätt att använda sitt modersmål eller sitt regional- eller minoritetsspråk, i enlighet med vad som föreskrivs i internationella avtal. Domstolen är skyldig att använda en tolk när så behövs.
Vid framställningar som görs enligt artikel 17 ska hörandet utföras av den ansökande domstolen enligt artikel 17.6 i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning.
7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?
Vid framställningar som görs enligt artiklarna 10–12 är domstolen skyldig att använda en tolk om det krävs för att säkerställa att modersmål eller regional- eller minoritetsspråk används.
Civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om var tolken bör befinna sig i det fall hörandet sker via videokonferens.
Vid framställningar som görs enligt artikel 17 ska bestämmelserna i artiklarna 17.4 och 17.6 tillämpas.
8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?
Civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser om kallelser som sker via videokonferens. Kallelserna för att närvara ska skickas i god tid så att mottagningskvittot i enlighet med lagen kan skickas tillbaka till domstolen före hörandet.
Om den svarande utöver kallelsen även måste delges stämningen ska hörandet anordnas på så sätt att stämningen i normalfallet har delgetts svaranden minst femton dagar före dagen för hörandet. Domstolens ordförande kan i brådskande fall förkorta denna period.
Vid framställningar som gjorts enligt artikel 17 ska bestämmelserna i artiklarna 17.4 och 17.6 tillämpas.
9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?
Kostnaderna varierar och ska betalas av den ansökande domstolen.
10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?
Enligt artikel 17.2 ska den ansökande domstolen informera den berörda personen om att hörandet är frivilligt.
11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?
Identiteten hos den person som ska höras kontrolleras på följande sätt
– De uppgifter som lämnas av personen i fråga i syfte att kontrollera hans/hennes identitet och adress.
– Uppvisande, genom bilddataöverföring, av en officiell handling som lämpar sig för identifiering eller ett uppehållstillstånd.
Domstolen använder även elektroniska medel eller direkta databassökningar för att bekräfta
– att de uppgifter som lämnas av den person som ska höras i syfte att kontrollera hans/hennes identitet och adress överensstämmer med registren och
– att id-handling eller uppehållstillstånd som uppvisats av den person som ska höras överensstämmer med registren och är giltiga.
12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?
Civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om avläggande av ed i domstolsförfaranden.
13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?
Det finns inga sådana särskilda bestämmelser. Detta kan avtalas mellan den ansökande domstolen och den anmodade domstolen. Enligt civilprocesslagen ska en person som ansvarar för den tekniska utrustning som krävs dock vara närvarande i det rum som används för detta ändamål.
14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?
Övriga upplysningar krävs i allmänhet inte.
