Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Bevisupptagning genom videokonferens

Tyskland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

I Tyskland är bevisupptagning genom videokonferens tillåten i civilrättsliga förfaranden enligt § 128a.2 första meningen i civilprocesslagen (ZPO - Zivilprozessordnung) om parterna kommer överens om det. Förhöret måste överföras samtidigt i bild och ljud till den plats där ett vittne eller en sakkunnig befinner sig under förhöret och till rättssalen. Om parterna, de juridiska ombuden eller rättegångsbiträdena har fått tillstånd att befinna sig på annan plats krävs även att förhöret samtidigt överförs i bild och ljud till den platsen. Vid förhör via videokonferens på grund av en inkommande framställning enligt förordning (EG) nr 1206/2001 (”aktiv” rättslig hjälp) är § 128a i civilprocesslagen eventuellt tillämpligt med vissa ändringar. Detta beror på att den domstol som sköter bevisupptagningen inte är densamma som den domstol vid vilken förhandlingen äger rum, vilken har intresse av det direkta intryck som ges. När den ansökande domstolen begär att direkt få ta upp bevis enligt artikel 17 i förordningen (”passiv” rättslig hjälp) ska i princip alla framställningar om direkt bevisupptagning med hjälp av kommunikationsteknik beviljas. Det är även möjligt med bevisupptagning som går utöver § 128a i civilprocesslagen. Framställningar får endast avvisas av de skäl som anges i artikel 17.5. Det centrala organet får emellertid fastställa villkor för direkt bevisupptagning i enlighet med tysk lagstiftning.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Vittnen, sakkunniga och parter kan höras genom videokonferens (§ 128a.2 första meningen i civilprocesslagen).

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Enligt tysk civilprocesslagstiftning får bevisupptagning genom videokonferens äga rum genom hörande av vittnen, sakkunniga och parter (§ 128a.2 i civilprocesslagen). Annan bevisupptagning (handlingar och besiktning) genom videokonferens är inte uttryckligen tillåten.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Lagen specificerar inte på vilken plats som personen som ska höras måste vara. Det krävs dock enligt tysk civilprocessrätt att den plats från vilken överföringen till rättssalen sker är belägen i Tyskland.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Enligt § 128a.3 första meningen i civilprocesslagen föreskrivs inte att videokonferenser ska spelas in. Inspelning av bevisupptagning kan dock göras inom ramen för rättslig hjälp med direkt bevisupptagning enligt artikel 17 i förordningen.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

a) Vid framställningar enligt artiklarna 10–12 ska förhöret hållas på tyska. Om personer som inte behärskar tyska deltar i en förhandling ska tolk användas. Tolkning krävs inte om alla personer som deltar behärskar det främmande språket i fråga.

b) Om det är frågan om rättslig hjälp med direkt bevisupptagning bestämmer den ansökande domstolen på vilket språk förhöret ska genomföras. Det centrala organet kan emellertid använda tillståndet enligt artikel 17.4 för att fastställa villkoren för direkt bevisupptagning, exempelvis språket vid förhandlingen eller förhöret.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Vad gäller ”aktiv” rättslig hjälp är den tyska domstol som tillhandahåller hjälpen ansvarig för att genomföra förhandlingen och bevisupptagningen. Vid bevisupptagning i tyska domstolar måste tolk användas även om bara en av de berörda personerna inte behärskar tyska. Domstolen ska kontrollera huruvida personen har tillräckliga kunskaper i tyska utan att parterna begär detta. Det står domstolen fritt att välja tolk. Vid ”passiv” bevisupptagning enligt artikel 17 beslutar den ansökande domstolen huruvida det är nödvändigt med tolk samt väljer tolk. Enligt artikel 17.4 får det centrala organet bevilja tillstånd under vissa villkor, t.ex. begära att tolk används. Inom ramen för dessa villkor får det centrala organet även besluta att bevisupptagningen genomförs på tyska.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Vid ”aktiv” rättslig hjälp kallas vittnen och sakkunniga informellt av den anmodade domstolens kansli, såvida inte nämnda domstol beslutar att en formell delgivning ska ske. När domstolen beslutar att förhöret ska genomföras med hjälp av videokonferens ska den person vars vittnesmål ska överföras kallas till den lokal varifrån överföringen ska äga rum. Kallelsen ska innehålla uppgifter om parterna, föremålet för förhöret samt datum och följderna av att utebli. Kallelsen ska innehålla exakta detaljer om tid och plats för förhöret. Någon särskild kallelsetid föreskrivs inte.

När den ansökande domstolen ska ta upp bevis direkt enligt artikel 17 i förordningen ska nämnda domstol informera den person som ska förhöras om tid och plats för förhöret. Tiden och platsen beror i allmänhet på förhållandena vid de tyska domstolarna (var anläggningen är belägen och när denna kan användas). Tiden och platsen för förhöret har således ett nära samband med tillståndet från det centrala organet. I princip finns det inte någon särskild frist. Det ska dock beaktas att internationella postleveranser tar längre tid.

Det finns inget särskilt förfarande för planeringen av den faktiska videokonferensen. I praktiken utnämner det centrala organet rutinmässigt en kontaktperson vid den domstol där videokonferensen ska äga rum. Denna person kan sedan besvara alla praktiska frågor.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Användning av videokonferensteknik ger upphov till kostnader för inköp, underhåll och drift av anläggningarna. Dessa kostnader kan inte debiteras parterna i ett civilrättsligt förfarande. Dessutom uppkommer telekommunikationsavgifter. Den anmodade domstolen får kräva ersättning för telekommunikationsavgifterna enligt artikel 10.4 jämfört med artikel 18.2 i förordningen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Enligt § 64.2 i förordningen om rättshjälp i civilrättsliga mål (ZRHO - Rechtshilfeordnung für Zivilsachen) ska den ansökande domstolen informera den person som ska höras om att bevisupptagningen kommer att ske på frivillig grund.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Om tvivel finns angående identiteten på den person som ska höras är domstolen skyldig att kontrollera den när som helst under förfarandet.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Om en tysk domstol anmodas genomföra en bevisupptagning för en ansökande domstol genom videokonferens ska detta, och således även eden, ske i enlighet med den ansökande domstolens processrättsliga bestämmelser. Eftersom den person som ska höras medverkar frivilligt i den direkta bevisupptagningen är således även eden frivillig, vilket personen ska upplysas om. Det är således inte möjligt för den anmodade domstolen att föreskriva ytterligare villkor i detta hänseende. Det centrala organet ska dock alltid säkerställa iakttagande av varje form av förbud mot att avlägga vittnesmål eller förhöras som den person som lämnar informationen inte kan avsäga sig (enligt tysk lagstiftning). Hit hör exempelvis hörande av tyska offentliganställda tjänstemän utan förhandsgodkännande från den myndighet där de arbetar, eller hörande av läkare utan att de befrias från sin tystnadsplikt.

Huruvida avläggande av ed är möjligt och vilken information som krävs från den ansökande domstolen fastställs av relevant centralt organ. I samband med godkännandet ska det centrala organet säkerställa att ett förbud mot att lämna vittnesmål som är tillämpligt på den person som ska lämna informationen inte kringgås. I detta syfte får det centrala organet till exempel efterfråga i vilket sammanhang den person som ska lämna vittnesmål har erhållit informationen. Till exempel föreskrivs det i tysk rätt att vittnesmål från tyska offentliganställda tjänstemän kräver förhandsgodkännande från den myndighet där de arbetar.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Det tyska rättssystemet är federalt organiserat och domstolsförvaltningen i den aktuella delstaten är ansvarig för det. Detta innebär att det inte finns några enhetliga bestämmelser på nationell nivå i detta avseende och att förfarandet för bevisupptagning genomförs av domstolsförvaltningen i relevant delstat. Förfarandena kan därför variera betydligt mellan delstaterna. I praktiken utarbetas de processuella reglerna av den regionala överdomstolen i vars domkrets den anmodade domstolen är belägen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Framställningar om bevisupptagning från utlandet och meddelanden i enlighet med förordning (EG) nr 1206/2001 måste vara skrivna på tyska eller åtföljas av en översättning till tyska (§ 1075 i civilprocesslagen).

Senaste uppdatering: 01/06/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.