Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Bevisupptagning genom videokonferens

Estland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, bevisupptagning kan ske genom videokonferens. I artikel 10.4 i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur anges att domstolar får begära att videokonferens ska användas. Videokonferens kan även användas för bevisupptagning enligt artikel 17 i förordningen. Det centrala organet eller den behöriga myndigheten ska uppmuntra användningen av kommunikationsteknik, t.ex. video- och telefonkonferenser. Estniska domstolar har den utrustning som krävs för videokonferenser. Enligt § 15.6 i civilprocesslagen (tillgänglig online här) gäller bestämmelserna i den lagen bistånd vid bevisupptagning i Estland som grundas på ansökningar från domstolar i Europeiska unionens medlemsstater och i den utsträckning det inte föreskrivs något annat i rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Enligt § 15.5 i civilprocesslagen ska en estnisk domstol, såvida annat inte föreskrivs i lag eller i ett internationellt avtal, på en utländsk domstols begäran ge handräckning vid utförandet av en processhandling, om den begärda processhandlingen enligt estnisk lag faller inom den estniska domstolens behörighet och inte är förbjuden i lag. En processhandling kan även utföras i enlighet med en främmande stats lag om detta krävs för att genomföra rättegångar i den främmande staten och rättegångsdeltagarnas intressen inte skadas av detta. Domstolsförhandlingar som hålls i form av en telefon- eller videokonferens regleras av § 350 i civilprocesslagen. Det finns inte några särskilda bestämmelser eller begränsningar beträffande genomförandet av en videokonferens enligt förordning nr 1206/2001, inbegripet en telefon- eller videokonferens som genomförs direkt av den ansökande domstolen i en annan medlemsstat enligt artikel 17 i förordningen.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Enligt § 350.1 i civilprocesslagen har den som deltar i en domstolsförhandling i form av en telefon- eller videokonferens möjlighet att utföra processhandlingarna i realtid, dvs. han eller hon kan avge ett yttrande under ed eller efter en framställning om bevisupptagning avge ett yttrande utan ed. Enligt § 350.2 kan även vittnen eller sakkunniga höras via en telefon- eller videokonferens.

Det innebär att en rättegångsdeltagare kan avge ett yttrande under ed eller, efter en framställning om bevisupptagning, avge ett yttrande utan ed genom en telefon- eller videokonferens, och vittnen eller sakkunniga kan också höras genom en telefon- eller videokonferens.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Se svaret på föregående fråga.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt § 350.1 i civilprocesslagen kan en domstol genomföra en förhandling i form av en telefon- eller videokonferens, så att en rättegångsdeltagare eller hans eller hennes ombud eller rådgivare kan befinna sig på en annan plats vid tidpunkten för domstolsförhandlingen och utföra processhandlingarna i realtid på den platsen.

En domstol får med andra ord organisera en telefon- eller videokonferens på ett sådant sätt att en person inte behöver befinna sig i domstolen när han eller hon hörs.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja, det är tillåtet att spela in domstolsförhandlingar. Inspelningen ska göras i enlighet med det förfarande som anges i § 52 eller 42 i civilprocesslagen. Den teknik för att höra personer på distans som används i domstolarna gör det möjligt att spela in förhör enligt § 52 i civilprocesslagen. Domstolen saknar dock de medel som krävs för att lagra, bearbeta och arkivera sådana inspelningar. I praktiken spelas därför inte distansförhör in.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt § 32.1 i civilprocesslagen ska domstolsförhandlingar och domstolens arbete bedrivas på estniska. Enligt § 32.2 i civilprocesslagen upprättas protokoll från domstolsförhandlingar och andra processhandlingar på estniska. En domstol får även protokollföra ett vittnesmål eller ett yttrande som avges på ett annat språk under en domstolsförhandling på originalspråket, tillsammans med en översättning till estniska om så krävs för ge en korrekt bild av vittnesmålet eller yttrandet. Den estniska civilprocesslagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om språkordningen när vittnesmål eller yttranden avges på begäran av en domstol i en annan medlemsstat enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, inklusive om språkordningen vid bevisupptagning enligt artikel 17 i förordningen.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Om en deltagare i rättegången inte behärskar estniska och han eller hon inte företräds av ett ombud under rättegången ska domstolen enligt § 34.1 i civilprocesslagen på en sådan deltagares begäran eller på domstolens eget initiativ tillhandahålla en tolk eller översättare om detta är möjligt. En tolk eller översättare behövs inte om domstolen och övriga deltagare förstår vad rättegångsdeltagaren säger. Om det är omöjligt att omedelbart tillhandahålla en tolk eller översättare ålägger domstolen i ett beslut den deltagare som behöver tolk- eller översättarhjälp att inom en tidsfrist som fastställs av domstolen själv hitta en tolk, översättare eller ett ombud som behärskar estniska (artikel 34.2 i civilprocesslagen). Den estniska civilprocesslagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om var en tolk eller översättare som används vid bevisupptagning enligt förordningen ska utföra sina arbetsuppgifter.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

För att meddela tid och plats för en domstolsförhandling delger domstolen deltagarna i rättegången och andra personer som ska inställa sig vid domstolsförhandlingen kallelser i enlighet med § 343.1 i civilprocesslagen. Enligt § 343.2 i samma lag måste det gå minst tio dagar mellan dagen för delgivningen av kallelsen och dagen för domstolsförhandlingen. Med rättegångsdeltagarens samtycke får denna tidsperiod även vara kortare.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna för bevisupptagning enligt förordning nr 1206/2001 specificeras i artikel 18 i förordningen. Enligt § 15.4 i civilprocesslagen står den ansökande domstolen inte för handläggningskostnaderna. Den domstol som utför processhandlingen informerar den ansökande domstolen om kostnaderna, och sådana kostnader betraktas som utgifter som hör till det ärende som prövas. Eftersom kostnaderna för bevisupptagning är nödvändiga rättegångskostnader ska dessa kostnader betalas i enlighet med § 148.1 i civilprocesslagen, där det anges att om inte domstolen beslutar annorlunda ska nödvändiga rättegångskostnader, i den utsträckning domstolen beslutar om detta, betalas i förskott av den part som ingav den framställning om bevisupptagning som kostnaderna avser. Om en framställning om bevisupptagning ges in av båda parterna, om ett vittne eller en sakkunnig kallas eller om undersökningen utförts på domstolens eget initiativ ska parterna solidariskt bära kostnaderna. Eftersom domstolarna har den utrustning som krävs för videokonferenser bör inga kostnader tas ut för användningen av dessa.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Artikel 17.2 i förordningen är tillämplig på information till personer om att det är frivilligt att bli direkt hörd av en ansökande domstol.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Enligt § 347.2.1 i civilprocesslagen ska domstolen när förhandlingen inleds fastställa vilka av de kallade personerna som har inställt sig till förhandlingen och deras identiteter. I lagen föreskrivs inte något särskilt förfarande för id-kontroll vid en domstolsförhandling. Domstolen är skyldig att fastställa de kallade personernas identitet. Därför begär den t.ex. att den som kallats ska visa upp en fotolegitimation.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

Enligt § 269.2 i civilprocesslagen ska en deltagare i rättegången avlägga följande ed innan han eller hon avger sitt vittnesmål:

”Jag, (namn), försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen utan att dölja, tillägga eller förändra någonting.” En deltagare i rättegången avlägger eden muntligen och undertecknar en kopia av eden.

Enligt § 36.1 i samma lag ska en person som inte behärskar estniska avlägga eden på ett språk som han eller hon behärskar. Enligt § 36.2 undertecknas en kopia av den estniska versionen av eden, som direkt översätts till den berörda personen innan han eller hon undertecknar den.

I § 262.1 andra meningen i civilprocesslagen föreskrivs att innan vittnesmål avges ska domstolen påminna vittnena om ett vittnes skyldighet att tala sanning och innehållet i §§ 256–259 i civilprocesslagen. Enligt § 303.5 i civilprocesslagen gäller bestämmelserna för hörande av vittnen även för hörande av sakkunniga. Innan sakkunniga - som inte är kriminaltekniska experter eller av domstolen erkända sakkunniga - yttrar sig erinras om följderna av att avge ett medvetent falskt utlåtande, och den sakkunnige bekräftar detta genom att underteckna domstolsprotokollet eller en kopia av erinran. Den undertecknade varningen översänds till domstolen tillsammans med sakkunnigutlåtandet.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

I en domstolsförhandling som sker i form av en telefon- eller videokonferens måste, enligt § 350.3 i civilprocesslagen, rätten för varje deltagare i rättegången att inge framställningar och ansökningar, och rätten att yttra sig över andra deltagares framställningar och ansökningar, garanteras. Dessutom måste andra villkor för domstolsförhandlingen uppfyllas på ett tekniskt säkert sätt under bild- och ljudöverföringen i realtid från den rättegångsdeltagare som inte befinner sig i domstolens lokaler till domstolen och vice versa.

Varje domstol har en anställd med ansvar för registercentrum och informationssystem. Denne arbetar som intern it‑specialist och ser till att videokonferensutrustningen fungerar och löser tekniska problem.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

De uppgifter som krävs anges på ansökningsblanketten. De ytterligare uppgifter som eventuellt krävs beror på de särskilda omständigheterna i det enskilda målet.

Senaste uppdatering: 08/05/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats