1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?
Förfarandet regleras både av lag nr 99/1963 (civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse) och – framför allt – av justitieministerns föreskrift nr 505/2001 om införande av interna regler och riktlinjer för distriktsdomstolar, regionaldomstolar och överdomstolar.
Enligt § 10a i justitieministerns föreskrift nr 505/2001 får ordföranden i sammansättningar med flera domare (en enda domare) använda teknisk utrustning för bild- och ljudöverföring (en bildtelefon) för att höra ett vittne eller en sakkunnig om detta behövs för att kunna skydda personers rättigheter eller garantera deras säkerhet eller om det krävs av säkerhetsskäl eller andra tvingande skäl, och om det är tekniskt möjligt.
2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?
Enligt § 11a i justitieministerns föreskrift nr 505/2001 kan både sakkunniga och vittnen höras med hjälp av bildtelefon.
3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?
En bildtelefon får bara användas för att höra vittnen och sakkunniga.
4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?
Om ordföranden i sammansättningar med flera domare (en enda domare) går med på att höra ett vittne eller en sakkunnig via bildtelefon anges den plats där vittnet eller den sakkunniga personen ska inställa sig i kallelsen. Med andra ord är det även tillåtet att använda andra platser som lämpar sig för att hålla ett förhör (t.ex. den plats där vittnen eller sakkunniga befinner sig, såsom ett sjukhus eller ett laboratorium).
5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?
De viktigaste delarna av ett vittnes vittnesmål protokollförs. Vissa delar av ett vittnesmål kan behöva protokollföras ordagrant. Alternativt kan man låta hela vittnesmålet protokollföras av en officiell protokollförare eller göra en ljudinspelning eller en bild- och ljudinspelning om detta tillåts i lagstiftningen eller om ordföranden i sammansättningar med flera domare (en enda domare) beslutar att sådana metoder får användas.
6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?
Om ett vittne inte behärskar det språk som förhöret hålls på har han eller hon rätt till tolkning enligt artikel 37.4 i grundlagsrättsakt nr 2/1993 (stadgan om grundläggande fri- och rättigheter). Enligt § 18.2 i civilprocesslagen ska en domstol utse en tolk till den part som har ett annat modersmål än tjeckiska. Detta ska ske så snart det är uppenbart att ett sådant behov finns.
7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?
Enligt § 18.1 och 18.2 i civilprocesslagen är en domstol skyldig att ge parterna samma möjligheter att utöva sina rättigheter och att utse en tolk till den part som har ett annat modersmål än tjeckiska. Detta ska ske så snart det är uppenbart att ett sådant behov finns.
8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?
När en person delges en kallelse att inställa sig vid domstolen tillämpar domstolen det förfarande som föreskrivs i § 51 i civilprocesslagen. Såvida det inte i lag eller särskild förordning föreskrivs andra krav på en kallelse ska kallelsen innehålla följande uppgifter: det mål i vilket personen kallas att inställa sig, saken i målet och tid och plats för domstolsförhandlingen, skälet till kallelsen, den kallade personens ställning i målet, den kallade personens skyldigheter under rättegången och, i förekommande fall, hur länge rättegången beräknas pågå. En kallelse kan delges i pappersform eller i elektronisk form och, i brådskande fall, per telefon eller telefax. Om ett vittne eller sakkunnig ska höras med hjälp av bildtelefon och den person som ska höras ska inställa sig i en annan domstols domkrets, delger den domstol i vars domkrets personen ska inställa sig kallelsen och den ansökande domstolen ber den andra domstolen att samarbeta för att genomföra förhöret (begäran om handräckning). Enligt § 115.2 i civilprocesslagen måste en kallelse delges parterna på ett sådant sätt att de ges tillräckligt med tid att förbereda sig (vanligtvis minst tio dagar innan dagen för förhöret), såvida det inte hålls ett preliminärt förhör.
9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?
Användningen av videokonferenser är förenad med överföringskostnader. Överföringen av information bör betalas av den ansökande domstol som tar initiativ till videokonferensen.
10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?
Enligt § 126.1 i civilprocesslagen är varje enskild person som inte är part i ett mål skyldig att inställa sig inför domstolen och avge vittnesmål som vittne när han eller hon kallas som vittne. Personer får bara vägra att avge vittnesmål om detta skulle göra att de själva eller närstående personer riskerar åtal. Innan ett förhör inleds informeras vittnen alltid om betydelsen av sitt vittnesmål, sina rättigheter och skyldigheter och de straffrättsliga följderna av att avge falskt vittnesmål.
11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?
När förhöret inleds är domstolen enligt § 126.2 i civilprocesslagen skyldig att fastställa vittnets identitet. Detta görs vanligtvis genom att vittnet ombeds att visa upp sitt id-kort eller pass.
12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?
Enligt § 104.1 i lag nr 91/2012 om internationell privaträtt kan – om en myndighet i ett annat land så begär – vittnen, sakkunniga och parter höras under ed. För vittnen och parter i målet lyder eden på följande sätt: ”Jag försäkrar på heder och samvete att jag kommer att besvara varje fråga från domstolen på ett fullständigt och sanningsenligt sätt och utan att dölja någonting.” För en sakkunnig lyder eden på följande sätt: ”Jag försäkrar på heder och samvete att jag avger mitt utlåtande efter bästa förmåga och övertygelse.” Om det förekommer ytterligare en ed ändras edens lydelse på lämpligt sätt.
13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?
När videokonferensen förbereds enas man om särskilda arrangemang beroende på vilka behov den ansökande och den anmodade domstolen har.
14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?
När videokonferensen förbereds enas man om särskilda arrangemang beroende på vilka behov den ansökande och den anmodade domstolen har.
