Bevisupptagning genom videokonferens

Österrike
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten?? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Båda typerna av bevisupptagning via videokonferens är möjliga och tillåtna i Österrike. Österrikisk civilprocessrätt regleras för tvistemål i civilprocesslagen (ZPO – Zivilprozessordnung) och för förfaranden för frivillig rättsvård i lagen om rättsvårdsärenden (AußStrG – Außerstreitgesetz). I civilprocesslagen återfinns bestämmelserna om bevisupptagning i §§ 266–389 och i lagen om rättsvårdsärenden i §§ 16, 20 och 31–35 (delvis med hänvisning till civilprocesslagen) samt i de enskilda bestämmelser som reglerar särskilda typer av förfaranden, som i § 85 om skyldigheten att samarbeta i faderskapsmål. De relevanta nationella förfarandena och lagbestämmelserna beskrivs i detalj i svaren på nedanstående frågor och i faktabladet ”Bevisupptagning – Österrike”.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens – är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

I enlighet med § 277 i civilprocesslagen (tvistemål) och § 35 i lagen om rättsvårdsärenden, jämfört med § 277 i civilprocesslagen (förfaranden för frivillig rättsvård), kan videokonferenser användas för bevisupptagning och således även för hörande av parterna och vittnen och för vittnesmål från experter.

3 Vilka begränsningar, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

I enlighet med § 277 i civilprocesslagen (tvistemål) och § 35 i lagen om rättsvårdsärenden, jämfört med § 277 i civilprocesslagen (förfaranden för frivillig rättsvård), kan videokonferenser användas för bevisupptagning. Det kan emellertid finnas praktiska hinder, till exempel när skriftliga handlingar eller besiktning ska användas i bevisupptagningen.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Alla personer kan kallas av den lokala domstolen och höras där genom videokonferens. Alla domstolar, åklagarmyndigheter och fängelser i Österrike är utrustade med minst en videokonferensanläggning. Det finns inte några bestämmelser i österrikisk lagstiftning om att bevisupptagning genom videokonferens endast skulle vara tillåten i domstolsbyggnader.

5 Är det tillåtet att spela in höranden via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det finns inte några generella bestämmelser i österrikisk lagstiftning om dataskydd för inspelning av förhör genom videokonferens i civilrättsliga mål. Därför krävs godkännande av inspelningen från alla personer som deltar i videokonferensen. Detta gäller vid indirekt bevisupptagning, som, enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (nedan kallad förordningen), ska genomföras enligt lagstiftningen i den anmodade staten.

En framställning om direkt bevisupptagning ska emellertid göras i enlighet med lagstiftningen i den ansökande staten (artikel 17.6 i förordningen). Om det enligt denna lagstiftning är tillåtet med inspelning av videokonferenser utan de berörda personernas godkännande är detta tillåtet också ur österrikisk synvinkel.

I princip kan förhör genom videokonferens spelas in på samtliga videokonferensanläggningar. På platser där domstolsförfaranden generellt spelas in (vid många brottmålsdomstolar) kan den befintliga tekniska utrustningen användas för inspelning av förhör genom videokonferens. Ett förhör kan även spelas in på andra platser genom att ett motsvarande lagringsmedium installeras.

6 På vilket språk ska hörandet hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 10–12, och b) vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

a) Enligt artikel 10.2 i förordningen ska bevisupptagning genomföras enligt lagstiftningen i den anmodade staten. Förhöret ska därför genomföras på tyska (i vissa österrikiska domstolar är också kroatiska, slovenska eller ungerska tillåtet). Den ansökande domstolen kan emellertid ansöka om att dess eget officiella språk (eller något annat språk) ska användas som del av ett särskilt förfarande för att verkställa framställningen om bevisupptagning. Den anmodade domstolen kan tillbakavisa detta om det är omöjligt på grund av betydande praktiska svårigheter (artikel 10.3 i förordningen).

b) Enligt artikel 17.6 i förordningen ska den ansökande domstolen genomföra den direkta bevisupptagningen i enlighet med lagstiftningen i sin egen medlemsstat, och således på ett av de officiella språk som är tillåtna enligt denna lagstiftning. Österrike har emellertid, i egenskap av anmodad medlemsstat enligt artikel 17.4, rätt att som villkor för bevisupptagningen kräva att dess språk används.

7 Vem ansvarar för att vid behov tillhandahålla tolkar vid båda typerna av hörande, och var ska de finnas?

Vid indirekt bevisupptagning är, oberoende av eventuell ersättning av kostnader enligt artikel 18.2 i förordningen, i första hand den anmodade domstolen ansvarig för att tillhandahålla tolkar. De berörda domstolarna ska emellertid samarbeta på ett konstruktivt sätt (liksom på andra områden).

Vid direkt bevisupptagning är, enligt artikel 17 i förordningen, i första hand den ansökande domstolen ansvarig för att tillhandahålla tolkar. Enligt artikel 17 är den anmodade medlemsstaten inte skyldig att hjälpa till med detta, men bestämmelsen utesluter inte heller sådan hjälp. Enligt § 39a.4 i lagen om domstolars behörighet (JN  Jurisdiktionsnorm) krävs att en domstol som tillhandahåller rättslig hjälp ger praktisk hjälp med bevisupptagningen vid framställning från en utländsk domstol. Detta skulle till exempel innefatta förmedling av lämplig tolk.

Beslutet från vilken stat tolken ska komma ska fattas på grundval av vad som är lämpligt i det enskilda fallet.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av hörandet och meddelande av tid och plats till den person som ska höras? Hur lång tid ska medges när datumet för hörandet bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

En person som ska höras genom videokonferens i Österrike kallas på samma sätt och är föremål för samma frister som om denne skulle ha kallats till domstolen där förhandlingen hålls.

9 Vilka är kostnaderna vid användning av videokonferens och hur ska de betalas?

Det uppkommer inte några samtalskostnader vid användning av videokonferens via IP-protokoll. För videokonferenser via ISDN uppkommer avgifter för den som ringer upp, precis som vid ett telefonsamtal. Dessa avgifter varierar beroende på var den anläggning som används är belägen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Detta ankommer huvudsakligen på den ansökande domstolen, vilken är bunden av artikel 17.2 i förordningen och i regel själv kallar de berörda personerna till videokonferensen. Om den österrikiska centrala myndigheten eller en österrikisk domstol upptäcker att artikel 17.2 i förordningen eventuellt har åsidosatts vid förberedelse eller genomförande av direkt bevisupptagning ska myndigheten eller domstolen, i samarbete med den ansökande domstolen, säkerställa iakttagande av denna bestämmelse på lämpligt sätt. Anställda vid österrikiska domstolar utbildas i att tillämpa förordning (EG) nr 1206/2001 och de har även tillgång till unionens ”Handledning för videokonferenser vid gränsöverskridande förfaranden” genom justitieministeriets intranät.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Personens identitet bekräftas genom identitetshandling med fotografi. Dessutom kontrolleras personens identitet som en del av förhöret (§ 340.1 i civilprocesslagen).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när en ed krävs vid direkt bevisupptagning enligt artikel 17?

I §§ 377 och 379 i civilprocesslagen regleras avläggande av ed för parterna och för vittnen i §§ 336–338 i samma lag.

Både parter och vittnen är skyldiga att avlägga ed. Medan parterna enligt lag inte kan tvingas avlägga ed kan vittnen bestraffas om de rättsstridigt vägrar att avlägga ed (§§ 325 och 326 i civilprocesslagen). Straffet är detsamma som vid vägran att vittna och innefattar böter eller upp till sex veckors fängelse.

Enligt § 288.2 i strafflagen (StGB – Strafgesetzbuch) ska den som lämnar eller bekräftar ett falskt vittnesmål under ed, eller på annat sätt falskeligen avlägger ed, bestraffas med fängelse mellan sex månader och fem år.

Osanna uppgifter som lämnas av en part som inte har avlagt ed är däremot inte straffbara. Ett vittne som inte har avlagt ed och som lämnar osanna uppgifter kan däremot dömas till upp till tre års fängelse (§ 288.1 i strafflagen).

I enlighet med artikel XL i lagen om införande av civilprocesslagen (EGZPO – Einführungsgesetz zur Zivilprozessordnung) ska bestämmelserna i lagen av den 3 maj 1868, Reichsgesetzblatt. nr 33 (edslydelsen och andra formaliteter), iakttas (se http://alex.onb.ac.at/cgi-content/alex?aid=rgb&datum=18680004&seite=00000067).

Enligt §§ 336.1 och 377.1 i civilprocesslagen kan och får personer som tidigare har dömts för mened, är under fjorton år, eller som på grund av bristande mognad eller ett förståndshandikapp inte förstår vad det innebär att avlägga ed, inte heller avlägga ed.

Ovannämnda bestämmelser om förhör av vittnen eller parter under ed är inte tillämpliga i förfaranden enligt lagen om rättsvårdsärenden (§ 35 i lagen om rättsvårdsärenden).

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för hörandet finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Justitieministeriet har en anställd som är ansvarig för att sköta utrustningen på alla platser där det finns videoanläggningar. Denna person kan sköta anläggningen och göra mindre anpassningar av inställningarna. All videokonferensutrustning är kopplad till en central enhet inom förbundsjustitieministeriets (BMJ – Bundesministerium für Justiz) it-enhet. Därifrån kan it-enheten finjustera varje videokonferensanläggning i hela Österrike.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Följande uppgifter krävs från den ansökande domstolen:

  • IP-adress och/eller ISDN-nummer samt riktnummer.
  • Namn, telefonnummer och e-postadress till en anställd vid den ansökande domstolen som är tekniskt ansvarig för fjärrutrustningen.
Senaste uppdatering: 02/06/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.