Calculation of statutory interest on judicial cooperation in civil and commercial matters can be relevant under several European Union law instruments. However, these instruments do not regulate details on statutory interest and therefore it is national law which stipulates how and on which basis statutory interest rates are to be calculated.

In a cross-border case, such information can be relevant and access to such information necessary. Therefore, the European Judicial Network in civil and commercial matters established factsheets which provide information on how statutory interest is defined by the Member States, whether national law provides for statutory interest and if so, on which legal basis and at which rate/amount. Information can also be found on the circumstances and conditions under which these rates apply and how they are calculated.

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta är den procentsats som används för att beräkna det extra belopp som en gäldenär måste betala om han eller hon inte har betalat sin fordringsägare i tid.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Lagstadgad ränta i tvistemål (mellan enskilda eller mellan enskilda och näringsidkare) beräknas genom påslag med 2 % till 12-månaders Euribor-räntesatsen (Euro Interbank Offered Rate).

Handelstransaktioner (dvs. transaktioner mellan näringsidkare och/eller företag) regleras av lagen av den 2 augusti 2002 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (Wet van 2/08/2002 betreffende de bestrijding van de betalingsachterstand bij handelstransacties - loi du 2 août 2002 concernant la lutte contre le retard de paiement dans les transactions commerciales. Om inte transaktionsparterna har kommit överens om något annat ska den räntan tillämpas (avtalsränta).

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Var sjätte månad justeras räntan för handelstransaktioner och meddelas i den belgiska officiella kungörelseorganet (webbplatsen för Belgisch staatsblad – Moniteur belge: http://www.ejustice.just.fgov.be).

Mer information finns på den federala ekonomimyndighetens webbplats (https://economie.fgov.be).

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Mer information kan hämtas gratis på den federala ekonomimyndighetens webbplats (https://economie.fgov.be).

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta föreskrivs i Bulgarien, men begreppet är för närvarande inte definierat i lag.

Enligt doktrinen avser ”lagstadgad ränta” sådan ränta som föreskrivs i lag men som inte har överenskommits (i sådana fall rör det sig om en sanktion). Lagstadgad ränta vid sen betalning (dröjsmålsränta) påförs vid sen fullgörelse av en betalningsskyldighet. När det gäller dröjsmålsränta på en ekonomisk skuld har fordringsägaren alltid rätt till ersättning till en lagstadgad räntesats efter förfallodagen (se första meningen i artikel 86.1 i lagen om skyldigheter och avtal [ZZD]). Högsta kassationsdomstolen (Varhoven kasatsionen sad) har utvecklat en enhetlig rättspraxis enligt vilken alla bristande fullgörelser av betalningsskyldigheter betraktas som sena betalningar och ger fordringsägaren rätt att begära ersättning för den förfallna betalningen, som enligt den allmänna bestämmelsen i artikel 86.1 i ZZD betraktas som lagstadgad ränta från och med förfallodagen. För betalningsskyldigheter med fastställd löptid anses gäldenärens betalning vara försenad när betalningsperioden har löpt ut. För betalningsskyldigheter utan någon fastställd förfallodag för fullgörandet anses gäldenärens betalning vara försenad när han eller hon delges av fordringsägaren, i enlighet med bestämmelsen i artikel 84.2 i ZZD. En fordran om lagstadgad ränta uppstår därför till följd av vissa omständigheter, som omfattar följande delar: ett kapitalbelopp har lånats, skulden har nått slutet på sin löptid och betalningsskyldigheten har inte fullgjorts, och föremålet för fordran är ersättning för den skada som det bristande fullgörandet orsakar, objektivt och logiskt sett. Räntefordran görs i samband med en annan fordran, men den är i viss utsträckning självständig i förhållande till huvudfordran, och de väsentliga delar som ger fordringsägaren rätt att inge en sådan fordran omfattar underlåtenhet att fullgöra en skyldighet, dvs. underlåtenhet att återbetala det kapitalbelopp som lånats.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Enligt artikel 86.1 i lagen om skyldigheter och avtal ska en gäldenär som inte fullgör en betalningsskyldighet betala ersättning till lagstadgad räntesats efter förfallodagen. Den lagstadgade räntesatsen fastställs av det bulgariska ministerrådet.

I enlighet med artikel 86.2 i ZZD och i syfte att införliva Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (EUT L 48, 23.2.2011, s. 1) har ministerrådet antagit dekret nr 100 av den 29 maj 2012 om den lagstadgade räntesatsen för resterande skulder i bulgariska lev och i utländsk valuta (gällande från och med den 1 juli 2012, upphävd) och dekret nr 426 av den 18 december 2014 om den lagstadgade räntesatsen för resterande skulder (gällande från och med den 1 januari 2015), där den lagstadgade räntesatsen fastställs som den bulgariska centralbankens basränta för perioden efter förfallodagen plus 10 procentenheter. Den årliga lagstadgade räntesatsen vid sena betalningar är den bulgariska centralbankens basränta som gäller från och med den 1 januari eller den 1 juli under innevarande år plus tio procentenheter. Den dagliga lagstadgade räntesatsen vid sena betalningar är 1/360 av den årliga räntan. Gällande räntesats från och med den 1 januari under innevarande år avser årets första hälft, och den gällande räntesatsen från och med den 1 juli avser årets andra hälft.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Den bulgariska centralbanken offentliggör basräntan för perioden i fråga i det officiella kungörelseorganet och med tillämpning av en metod som fastställts av styrelsen. Basräntan och förändringar i denna offentliggörs på den bulgariska centralbankens webbplats: http://www.bnb.bg/ På webbplatsen anges också den metod som använts för fastställandet av basräntan.

Enligt artikel 10.3 i lagen om skyldigheter och avtal ska ränta på dröjsmålsränta (effektiv ränta) betalas enligt den bulgariska centralbankens regler. Inga sådana regler har dock offentliggjorts.

Enligt artikel 294.2 i handelslagen (Targovski zakon) kan en ränta behöva betalas på ränta när en handelstransaktion avslutas, om parterna uttryckligen har kommit överens om detta.

När en talan som rör fordran om lagstadgad ränta väcks i en handelsrättslig tvist ska denna åtföljas av dokumentation som innehåller de beräkningar som krävs för att fastställa det räntebelopp som fordras. Denna dokumentation, som avses i artikel 366 i civilprocesslagen (Grazjdanski protsesualen kodeks), är ett villkor för fordrans korrekthet, och om den inte lämnas in får käranden ett meddelande med en uppmaning att åtgärda denna brist inom en vecka från mottagandet av meddelandet. Om denna uppmaning inte följs har domstolen skäl att låta fordran om lagstadgad ränta återgå.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Information om basräntan och förändringar i denna finns på engelska och bulgariska på den bulgariska centralbankens webbplats: http://www.bnb.bg/

Lagen om skyldigheter och avtal, handelslagen och övriga rättsakter som anges ovan finns på bulgariska på följande webbplats: https://lex.bg

Lagen om skyldigheter och avtal, handelslagen och ministerrådets dekret nr 426 av den 18 december 2014 om fastställande av lagstadgad räntesats vid sena betalningar finns även på bulgariska på följande webbplats: https://www.tita.bg/

Beloppet för lagstadgad ränta kan beräknas kostnadsfritt genom att ange det förfallna kapitalbeloppet och den tid som passerat efter förfallodagen i en av följande elektroniska räknare: https://www.calculator.bg/1/lihvi_zadaljenia.html eller http://balans.bg

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja. Ränta regleras i allmänhet i §§ 1802–1806 i lag nr 89/2012 (civillagen) och definieras som ett bötesstraff som uppstår automatiskt enligt lag i form av ränta om en gäldenär inte uppfyller en betalningsskyldighet. Beloppet för den lagstadgade räntan fastställs i enligt sekundärlagstiftning (för närvarande regeringens förordning nr 351/2013).

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Beloppet för den lagstadgade räntan beräknas enligt den lagstiftning som gäller på den första dagen av gäldenärens dröjsmål.

Den tjeckiska regeringens förordning nr 351/2013 av den 16 oktober 2013 har varit i kraft sedan den 1 januari 2014. I förordningen fastställs beloppet för dröjsmålsräntan och kostnaderna i samband med indrivningen av skulden, ersättningen till likvidatorn, konkursförvaltaren och en av domstolen utsedd medlem av det organ som företräder en rättslig enhet. I förordningen regleras även vissa frågor som rör handelstidningen och offentliga register över rättsliga enheter och fysiska personer. Enligt förordningen är det årliga beloppet för dröjsmålsräntan baserat på den reporänta som fastställts av den tjeckiska centralbanken för den första dagen i den kalenderperiod då dröjsmålet inträffade, ökat med åtta procentenheter. Detta räntebelopp förblir därefter oförändrat under hela dröjsmålet.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ränta på ett dröjsmål som uppstod innan regeringens förordning nr 351/2013 trädde i kraft regleras av tidigare gällande lagstiftning, dvs. regeringens förordning nr 142/1994. En hänvisning måste alltid göras till den version som var gällande den första dagen av dröjsmålet.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

http://www.psp.cz/en/sqw/hp.sqw

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja. Den lagstadgade räntesatsen föreskrivs i avsnitt 246 i den tyska civillagen (Bürgerliches Gesetzbuch, BGB). Om ränta ska utgå på en fordran enligt lag eller i en transaktion ska räntesatsen uppgå till fyra procent per år om inte annat anges.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

*) Den basräntesats som föreskrivs i tysk lagstiftning är INTE samma som den från ECB. För detaljer om hur den beräknas, se fråga 3.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Den basräntesats som föreskrivs i tysk lagstiftning är inte densamma som ECB:s basräntesats. Den beräknas i enlighet med § 247 i den tyska civillagen och ändras den 1 januari och den 1 juli varje år. En överblick över basräntesatsen under olika tidsperioder i enlighet med § 247 i den tyska civillagen är tillgänglig på tyska och engelska på

https://www.bundesbank.de/de/bundesbank/organisation/agb-und-regelungen/basiszinssatz-607820

Enligt § 289 i den tyska civillagen får ränta inte tas ut på dröjsmålsränta (förbud mot sammansatt ränta).

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Den tyska civillagen är tillgänglig på tyska och engelska på

http://www.gesetze-im-internet.de/bgb/index.html

Övriga lagar och förordningar som nämns ovan är tillgängliga på tyska på

http://www.gesetze-im-internet.de/zpo/index.html (civilprocesslagen även på engelska)

http://www.gesetze-im-internet.de/hgb/index.html (handelslagen även delvis på engelska)

http://www.gesetze-im-internet.de/scheckg/index.html (lagen om checkar)

http://www.gesetze-im-internet.de/wg/index.html (lagen om växlar)

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Om uppfyllandet av en betalningsskyldighet är försenat kan borgenären enligt § 113 i lagen om obligationsrätt kräva att gäldenären betalar dröjsmålsränta från den tidpunkt då skyldigheten förfaller till betalning till dess att skyldigheten är uppfylld.

Om dröjsmålsräntan inte har överenskommits genom avtal kan borgenären kräva ränta på det belopp som anges i lagen. Enligt § 113.1 i lagen om obligationsrätt är den lagstadgade räntan den ränta som anges i § 94 i lagen plus 8 % per år. Enligt § 94.1 i lagen tillämpas räntesatsen på halvårsbasis och är lika med den senaste räntesats som gäller för Europeiska centralbankens huvudsakliga refinansieringstransaktioner före den 1 januari eller den 1 juli varje år.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den räntesats som föreskrivs i § 94 i lagen om obligationsrätt offentliggörs två gånger per år av Estlands centralbank (Eesti Pank) på dess webbplats samt i Estlands officiella kungörelseorgan (Ametlikud Teadaanded). Vid beräkningen av beloppet för den lagstadgade räntan läggs 8 % till denna räntesats i enlighet med § 113.1 i lagen.

För andra halvåret 2019 var den sats som föreskrivs i § 94 0,00 % och den lagstadgade räntan var därför 0,00 % + 8 % = 8,00 %.

Olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs inte i Estland. § 113 i lagen om obligationsrätt tillämpas enhetligt på alla dröjsmål med uppfyllandet av en betalningsskyldighet.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta finns tillgänglig på estniska, till exempel på konsumentwebbplatsen Tarbijaveebist och webbplatsen för rättshjälp Jurist Aitab.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Lagen om obligationsrätt har offentliggjorts på Estlands officiella tidnings webbplats och den engelska översättningen finns tillgänglig här.

Information om Europeiska centralbankens senaste räntesats för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är tillgänglig på Estlands centralbanks webbplats.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Enligt lag ska ränta tillämpas i en rad fall, exempelvis vid sen betalning vid affärstransaktioner, fordringar enligt dom och obetalda eller förfallna skatter.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade räntesats som anges i tabellen nedan avser fordringar på privaträttens område.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ej tillämpligt. Se tabellen ovan.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Lagstiftningen finns online på följande adress: http://www.irishstatutebook.ie/eli/1996/act/33/enacted/en/html?q=Divorce

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta föreskrivs i grekisk lagstiftning. Lagstadgad ränta är den räntesats, dvs. procentandelen av kapitalet under en fastställd tidsperiod, som föreskrivs direkt i lagen. Den vanligaste formen av lagstadgad ränta är dröjsmålsränta, dvs. den ränta som gäldenären är skyldig från den tidpunkt då han eller hon befinner sig i dröjsmål. I artiklarna 301, 346 529, 720 m.fl. i civillagen föreskrivs även regler för andra fall av lagstadgad ränta.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade dröjsmålsräntan fastställs vanligtvis till två procentenheter över den maximala avtalade räntesats som tidigare fastställdes genom ett beslut av chefen för Greklands centralbank och som harmoniserades 2001 med Europeiska centralbankens motsvarande räntesats (det penningpolitiska rådets lag 47/2000, artikel 3.2 i lag 2842/2000). Upplysningsvis kan nämnas att dröjsmålsräntan utanför banksektorn varierade mellan 12 % (som tillämpades konsekvent från 1946 till 1979) och 44 % (1992, när den gradvis började sjunka). Den uppgår för närvarande till 7,30 %.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

En tabell över räntesatser utanför banksektorn (sedan 1946) finns på Greklands centralbanks webbplats (http://www.bankofgreece.gr/Pages/en/Statistics/rates_markets/monetary/exotrapezika.aspx), även om en automatisk metod för att beräkna den lagstadgade räntan inte anges på denna webbplats. En sådan metod anges dock på andra webbplatser som NOMOS eller ISOKRATIS (dsanet).

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ja, till Greklands centralbank men inte till de andra eftersom de är abonnemangsbaserade tjänster.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Ränta - Spanien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I Spanien kan den lagstadgade räntan användas som alternativ grund för att fastställa skadeståndsbelopp i de fall gäldenären inte har betalat sin skuld och avtal saknas mellan parterna. Bestämmelserna återfinns i artikel 1108 i civillagen (Código Civil), där det föreskrivs att den obetalda skulden ska betalas tillbaka eller omvandlas till kontanter.

Någon uttrycklig definition av ”lagstadgad ränta” finns inte.

Flera lagstadgade räntesatser finns dock. Den vanligaste är den som föreskrivs i civillagen. Inom andra områden föreskriver lagen specifika räntesatser, som ofta består i att en viss procentsats tillämpas på den lagstadgade referensräntan. När dessa räntor tillämpas kan de också anses vara ”lagstadgade räntor”, i så mening att de föreskrivs i lagen. Följande fall kan nämnas:

–          Vid hypotekslån: Genom lag 1/2013 av den 14 maj 2013 ändrades artikel 114 i hypotekslagen (Ley Hipotecaria) och ett tak fastställs för maximal dröjsmålsränta vid ett lån avsett för köp av en huvudsaklig bostad, i de fall själva bostaden ställts som säkerhet för lånet. Taket är tre gånger den lagstadgade räntan, (för närvarande 9 %).

Texten till artikel 114 ändrades genom lagen om hypotekslåneavtal (Ley Reguladora de los Contratos de Crédito Inmobiliario) och den nya lydelsen trädde i kraft den 16 juni 2019. I artikeln fastställs dröjsmålsräntan som ordinarie ränta plus 3 procentenheter för perioden med utestående betalning. Den gäller för lån tagna av privatpersoner med hypotek på bostadsfastigheter som säkerhet. Dröjsmålsränta får inte under några omständigheter kapitaliseras. Avtal som frångår denna bestämmelse om dröjsmålsränta är inte tillåtna.

–          I artikel 20.4 i lag 16/2011 om konsumentlåneavtal (Contratos de Crédito al Consumo) fastställs ett tak på 2,5 gånger referensräntan för denna typ av transaktioner.

–          I artikel 7 i lag 3/2004 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (lucha contra la morosidad en las operaciones mercantiles) föreskrivs att den lagstadgade dröjsmålsränta som gäldenären är skyldig att betala ska vara summan av den räntesats som Europeiska centralbanken har tillämpat vid sin senaste huvudsakliga refinansierings­transaktion som utfördes före den första kalenderdagen av det aktuella halvåret plus 8 räntepunkter, såvida inget annat anges i avtalet.

Den räntesats som Europeiska centralbanken har tillämpat vid sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner ska tolkas som den räntesats som tillämpas vid auktioner till fast ränta. Om en huvudsaklig refinansieringstransaktion skulle utföras som en auktion till rörlig ränta, ska denna ränta avse marginalräntan för den ränta som den auktionen resulterar i.

Den lagstadgade dröjsmålsräntan, som fastställs i enlighet med bestämmelserna i denna punkt, ska tillämpas i sex månader från och med den dag då den fastställdes.

– I fråga om försäkringsavtal föreskrivs i artikel 20.4 i lag 50/1980 av den 8 oktober 1980 om försäkringsavtal (Ley del Contrato de Seguro) påföljder om försäkringsbolagen omotiverat dröjer med utbetalning av ersättning till de försäkrade för skador som omfattas av de försäkringsavtal som dessa ingått. I dessa fall ska en årsränta betalas som motsvarar gällande referensränta vid de datum betalningen skulle ha utgått, plus 50 procent. Om två år har gått sedan skadan uppkom och ersättning inte har betalats ut, ska den årsränta som domstolen ålägger försäkringsbolaget att betala dock vara minst 20 procent.

– I artikel 576 i civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil), lag 1/2000 av den 7 januari 2000, föreskrivs en processränta (interés procesal). När ett beslut har meddelats i första instans om att ett belopp måste betalas, ska borgenären även ha rätt till en årsränta som motsvarar antingen den lagstadgade räntan plus 2 räntepunkter, till en ränta som fastställs av parterna, eller till en ränta som fastställs genom specialbestämmelser i lagen.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Penningmarknadsräntan fastställs varje år i budgetlagen.

För 2017 föreskrivs räntan i tilläggsbestämmelse nr 34 till lag 3/2017 av den 27 oktober om den allmänna statsbudgeten (Ley de Presupuestos Generales del Estado):

– 3,00 procent under den period som budgeten gäller.

– Under samma period ska dröjsmålsräntan enligt artikel 26 i allmän lag 58/2003 av den 17 december 2003 om beskattning (Ley General Tributaria) vara 3,75 procent.

– Under samma period ska dröjsmålsräntan enligt artikel 38.2 i allmän lag 38/2003 av den 17 november 2003 om subventioner (Ley General de Subvenciones) vara 3,75 procent.

Mer information om räntor finns på spanska centralbankens webbplats, via följande länk:

https://clientebancario.bde.es/pcb/es/menu-horizontal/productosservici/relacionados/tiposinteres/

Som nämnts i svaret på föregående fråga finns flera lagstadgade räntesatser, utöver de som föreskrivs i artikel 1108 i civillagen för att fastställa skadeståndsbelopp vid utebliven betalning av skulder. Följande fall kan nämnas:

–          Vid hypotekslån: Genom lag 1/2013 av den 14 maj 2013 ändrades artikel 114 i hypotekslagen och ett tak fastställs för maximal dröjsmålsränta vid ett lån avsett för köp av en huvudsaklig bostad, i de fall själva bostaden ställts som säkerhet för lånet. Taket är tre gånger den lagstadgade räntan.

Texten till artikel 114 ändrades genom lagen om hypotekslåneavtal och den nya lydelsen trädde i kraft den 16 juni 2019. I artikeln fastställs dröjsmålsräntan som ordinarie ränta plus 3 procentenheter för perioden med utestående betalning. Den gäller för lån tagna av privatpersoner med hypotek på bostadsfastigheter som säkerhet. Dröjsmålsränta får inte under några omständigheter kapitaliseras. Avtal som frångår denna bestämmelse om dröjsmålsränta är inte tillåtna.

–          I artikel 20.4 i lag 16/2011 om konsumentlåneavtal (Contratos de Crédito al Consumo) fastställs ett tak på 2,5 gånger referensräntan för denna typ av transaktioner.

–          I artikel 7 i lag 3/2004 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner föreskrivs att den lagstadgade dröjsmålsränta som gäldenären är skyldig att betala ska vara summan av den räntesats som Europeiska centralbanken har tillämpat vid sin senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion som utfördes före den första kalenderdagen av det aktuella halvåret plus 8 räntepunkter, såvida inget annat anges i avtalet.

Den räntesats som Europeiska centralbanken har tillämpat vid sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner ska tolkas som den räntesats som tillämpas vid auktioner till fast ränta. Om en huvudsaklig refinansieringstransaktion skulle utföras som en auktion till rörlig ränta, ska denna ränta avse marginalräntan för den ränta som den auktionen resulterar i.

Den lagstadgade dröjsmålsräntan, som fastställs i enlighet med bestämmelserna i denna punkt, ska tillämpas i sex månader från och med den dag då den fastställdes.

– I fråga om försäkringsavtal föreskrivs i artikel 20.4 i lag 50/1980 av den 8 oktober 1980 om försäkringsavtal påföljder om försäkringsbolagen omotiverat dröjer med utbetalning av ersättning till de försäkrade för skador som omfattas av de försäkringsavtal som dessa ingått. I dessa fall ska en årsränta betalas som motsvarar gällande referensränta vid de datum betalningen skulle ha utgått, plus 50 procent. Om två år har gått sedan skadan uppkom och ersättning inte har betalats ut, ska den årsränta som domstolen ålägger försäkringsbolaget att betala dock vara minst 20 procent.

– I artikel 576 i civilprocesslagen, lag 1/2000 av den 7 januari 2000, föreskrivs en processränta. När ett beslut har meddelats i första instans om att ett belopp måste betalas, ska borgenären även ha rätt till en årsränta som motsvarar antingen den lagstadgade räntan plus 2 räntepunkter, till en ränta som fastställs av parterna, eller till en ränta som fastställs genom specialbestämmelser i lagen.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ja, mer information om räntorna hittar man via länken i svaret på föregående fråga.

https://clientebancario.bde.es/pcb/es/menu-horizontal/productosservici/relacionados/tiposinteres/

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ja, på följande webbadress:

https://clientebancario.bde.es/pcb/es/menu-horizontal/productosservici/relacionados/tiposinteres

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Ränta - Kroatien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja. Lagstadgad dröjsmålsränta är den ränta som en gäldenär med ekonomisk skuld måste betala på en utestående fordran. En gäldenär som underlåter att betala en ekonomisk skuld i tid är därför även skyldig att utöver grundbeloppet betala dröjsmålsränta.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

De allmänna bestämmelserna om lagstadgad ränta återfinns i artiklarna 29–31 i lagen om medborgerliga skyldigheter (Zakon o obveznim odnosima) (Kroatiens officiella kungörelseorgan Narodne Novine, NN, nr 35/05, 41/08, 125/11, 78/15 och 29/18). Denna lag är tillämplig om inte särskild lagstiftning föreskriver annat för särskilda personer och skulder. Enligt denna lag ska den lagstadgade dröjsmålsräntan på skulder som följer av affärsavtal och avtal mellan en näringsidkare och en offentligrättslig person fastställas halvårsvis genom att den genomsnittliga räntesatsen för ett lån med en löptid på mer än ett år till icke-finansiella företag höjs med fem procentenheter, beräknat för den referensperiod som föregår den innevarande sexmånadersperioden, och med tre procentenheter för andra skulder.

Den genomsnittliga räntesatsen för referensperioden fastställs av Kroatiens centralbank (Hrvatska narodna banka). Banken är skyldig att offentliggöra räntesatsen i Narodne Novine den 1 januari respektive den 1 juli.

Den genomsnittliga räntesats som används för att beräkna den lagstadgade dröjsmålsräntan för innevarande sexmånadersperiod (från den 1 januari 2020 till den 30 juni 2020) är 3,11 %. För perioden från den 1 januari till den 30 juni 2020 är den lagstadgade räntan på skulder som följer av affärsavtal och avtal mellan en näringsidkare och en offentligrättslig person 8,11 %, och för andra skulder (t.ex. skulder som följer av kreditavtal och andra civilrättsliga avtal, utomkontraktuella förpliktelser – kompensation, obehörig vinst) 6,11 %.

Den särskilda lag i vilken den lagstadgade räntan för vissa skulder föreskrivs är lagen om finansiell verksamhet och ackordsuppgörelser (Zakon o financijskom poslovanju i predstečajnoj nagodbi) (NN nr 108/12, 144/12, 81/13, 112/13, 71/15 och 78/15). Genom denna lag införlivades Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner i den nationella lagstiftningen. Lagen är tillämplig på försenade betalningar vid handelstransaktioner mellan företag och mellan företag och offentligrättsliga personer för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot betalning när den offentligrättsliga personen är gäldenär. Enligt denna lag motsvarar den lagstadgade dröjsmålsräntan för sena betalningar referensräntan plus åtta procentenheter. Referensräntan är den genomsnittliga räntan på lån med en löptid på mer än ett år till icke-finansiella företag, beräknad för den referensperiod som föregår den innevarande sexmånadersperioden, minus tre procentenheter.

Den genomsnittliga räntesatsen för referensperioden fastställs av Kroatiens centralbank (Hrvatska narodna banka). Banken är skyldig att offentliggöra räntesatsen i Narodne Novine den 1 januari respektive den 1 juli.

Den räntesats som används för att beräkna den lagstadgade dröjsmålsräntan för innevarande sexmånadersperiod (från den 1 januari 2020 till den 30 juni 2020) är 0,11 %. För perioden från den 1 januari till den 30 juni 2020 är den lagstadgade dröjsmålsräntan vid försenade betalningar vid affärstransaktioner mellan företag och mellan företag och offentligrättsliga personer, där den offentligrättsliga personen är gäldenär, 8,11 %.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Den genomsnittliga räntesatsen för referensperioden fastställs av Kroatiens centralbank (Hrvatska narodna banka). Banken är skyldig att offentliggöra räntesatsen i Narodne Novine den 1 januari respektive den 1 juli.

Narodne Novine kan nås genom att klicka på följande länk: https://narodne-novine.nn.hr/

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Narodne Novine kan nås utan kostnad genom att klicka på följande länk: https://narodne-novine.nn.hr/

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I den italienska lagstiftningen om avtalsförpliktelser görs en distinktion mellan vanlig ränta, dröjsmålsränta och kompensationsränta. Vanlig ränta är en form av ersättning för den fördel som en person (som är skyldig att betala ränta) har fått tack vare de medel som andra har ställt till hans eller hennes förfogande. Dröjsmålsränta har en kompenserande karaktär och tas ut vid sena betalningar. För att räntan ska kunna tas ut måste gäldenären delges en officiell betalningsanmodan. Kompensationsränta ska betalas om borgenären inte har får betalt av gäldenären i tid. Räntan beräknas i förhållande till den fördel som gäldenären har fått genom att inte betala med en gång. Denna ränta utgör skälig ersättning och tillkommer även om fordran inte avser att fast belopp och har förfallit till betalning. Lagstadgad ränta fastställs emellertid i lagen om ekonomiska förpliktelser. Från och med dagen efter den dag det aktuella beloppet förfaller till betalning är gäldenären skyldig att betala lagstadgad ränta till borgenären även om det inte tidigare fanns någon ränteskuld och även om borgenären inte har visat att denne har lidit skada (artikel 1224.I i civillagen (Codice Civile)). I artikel 1224 i civillagen (skador i samband med ekonomiska förpliktelser) anges särskilt att ”för förpliktelser som rör ett penningbelopp ska lagstadgad ränta tas ut från dagen efter förfallodagen, även om det inte tidigare fanns någon ränteskuld och även om borgenären inte har visat att denne har lidit skada. Om det fanns en ränteskuld före förfallodagen som var högre än den lagstadgade räntan ska dröjsmålsränta motsvarande samma belopp tas ut”. Alla borgenärer som visar att de har lidit större skada får ytterligare ersättning (ersättning på grund av minskat penningvärde). Denna betalas inte ut om parterna har kommit överens om att tillämpa en viss dröjsmålsränta.

Enligt artikel 1282 i den italienska civillagen ska ränta automatiskt utgå på fordringar avseende kända belopp som förfallit, om inte annat föreskrivs i lag eller den berörda fordran.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Storleken på den lagstadgade räntan fastställs genom ett dekret som det italienska finansministeriet (numera ekonomi- och finansministeriet) utfärdar den 15 december varje år. Om parterna har kommit överens om en ränta tillämpas den räntan. Parterna måste dock skriftligen ha kommit överens om räntan, och räntan får inte vara högre än den högsta tillåtna räntan enligt ockerlagen (lag nr 108 av den 7 mars 1996). I annat fall betraktas räntan som ockerränta och är därmed ogiltig. I så fall är man inte skyldig att betala någon ränta (artikel 1815 i civillagen). Om parterna har kommit överens om att tillämpa avtalsränta men inte har fastställt själva räntesatsen, ska den lagstadgade räntan tillämpas. I det italienska rättssystemet gör man delvis åtskillnad mellan dröjsmålsränta och lagstadgad ränta. Dröjsmålsränta är främst tänkt som ett straff (för gäldenären) och ersättning (för borgenären). Räntan kopplas till en ekonomisk förpliktelse som inte har fullgjorts på grund av att betalningen för den berörda tjänsten inte har skett inom den lagstadgade perioden eller i enlighet med den överenskommelse som parterna har träffat (dvs. för sent eller inte alls). För att borgenären ska kunna ta ut dröjsmålsränta måste gäldenären ligga efter med betalningen. Med ”ligga efter med betalningen” avses att gäldenären inte har fullgjort sina förpliktelser i tid. För att så ska vara fallet måste förfallodagen ha passerats, och gäldenären måste ha fått en betalningsanmodan. Detta är en formell handling där borgenären anmodar gäldenären att betala det belopp som förfallit. Enligt civillagen utgår dröjsmålsränta med den lagstadgade räntesatsen eller en räntesats som fastställs i lag. Om en högre ränta än den lagstadgade räntesatsen skulle ha betalats innan gäldenären mottog betalningsanmodan ska samma dröjsmålsränta utgå (artikel 1224 i civillagen).

Enligt artikel 1284 i civillagen fastställer ekonomi- och finansministern den lagstadgade räntesatsen en gång om året. Genom ett dekret som offentliggörs i Italiens officiella kungörelseorgan (Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana) justerar ministern räntesatsen baserat på den genomsnittliga avkastningen från statsobligationer med en löptid på högst 12 månader, med beaktande av inflationen under året. Räntesatsen fastställs senast den 15 december året innan det år den ska tillämpas. Om ingen ny räntesats har fastställts den 15 december ändras inte den gällande satsen det efterföljande året.

Sedan den 1 januari 2021 har den lagstadgade räntesatsen varit 0,01 %.

Fastställs en högre ränta måste detta göras skriftligen. I annat fall tillämpas den lagstadgade räntesatsen.

För förseningar i samband med affärstransaktioner gäller en tillfällig EU-regel, som fastställts i nationellt lagstiftningsdekret nr 231 av den 9 oktober 2002, ändrad genom lagstiftningsdekret nr 192 av den 9 november 2012, för fullständigt införlivande av direktiv 2011/7/EU, i enlighet med artikel 10.1 i lag nr 180 av den 11 november 2011. Om parterna inte har beslutat om en räntesats ska den lagstadgade räntan från det ögonblick den handling som inleder förfarandet inges vara samma som den ränta som anges i den särskilda lagen om dröjsmålsränta vid handelstransaktioner (se nedan). Denna regel gäller även den handling som inleder ett skiljedomsförfarande.

Särskild lagstiftning om dröjsmålsränta vid handelstransaktioner. För att införliva direktiv 2000/35/EG om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner utfärdade Italien lagstiftningsdekret nr 231/2002, i dess ändrade lydelse. I detta anges uttryckligen att dröjsmålsräntan vid handelstransaktioner ska vara högre än den lagstadgade räntan. Enligt lagstiftningsdekret nr 231/2002 avses med handelstransaktioner ”transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter som leder till leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning”. I dekretet föreskrivs att vid en handelstransaktion ska ”alla som på ett otillbörligt sätt inte i tid erhåller betalning ha rätt till automatisk betalning av dröjsmålsränta, utan att en formell påminnelse krävs, från och med dagen efter förfallodagen”, om inte gäldenären kan styrka att underlåtenheten att betala berodde på orsaker som inte kan tillskrivas honom eller henne. Enligt denna lag grundas dröjsmålsräntan vid handelstransaktioner på den räntesats som varje år fastställs av ekonomi- och finansministern, och som sammanfattas i tabellen nedan. I tabellen anges a) för det första halvåret det år som dröjsmålet avser, den räntesats som gällde den 1 januari det året, och b) för det andra halvåret det år som dröjsmålet avser, den räntesats som gällde den 1 juli det året.

Tabell över förändringarna av dröjsmålsräntan över tid, från 2002:

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ekonomi- och finansministeriets webbplats: https://www.mef.gov.it

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Det finns en mängd webbplatser med gratis programvara för att räkna ut lagstadgad ränta och dröjsmålsränta.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I Cyperns nationella lagstiftning föreskrivs inte någon ”lagstadgad ränta”. Om talan väcks vid en domstol har domaren befogenhet att förordna att lagstadgad ränta ska betalas enligt en fördefinierad räntesats. Detta gäller från det att talan registreras till dess att dom meddelas, om det inte finns några bestämmelser om betalning av ränta i den relevanta lagstiftningen, eller om det aktuella kontraktet eller avtalet, vid talan om kontrakts- eller avtalsbrott, inte innehåller någon uttrycklig bestämmelse där räntan anges.

Finansministern, som har rätt att justera räntan, har i ett särskilt beslut fastställt den nuvarande räntesatsen till 2 %.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Se svaret på fråga 1. Gällande räntesats är 2 %.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Inte tillämpligt. Se svaret på fråga 1.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Inte tillämpligt. Se svaret på fråga 1.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I Litauen finns regler om ränta och påföljder i:

Civillagen, volym 6,

Lagen om förebyggande av sena betalningar vid affärsavtal.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Enligt artikel 6.37 i civillagen kan ränta fastställas genom lag eller genom avtal mellan parterna i enlighet med ingångna åtaganden. Gäldenären är också skyldig att betala lagstadgad räntesats på belopp som tilldömts borgenären från och med den dag då talan väcktes vid domstolen till dess att domstolsavgörandet till fullo har verkställts.

Enligt artikel 6.71 i civillagen är en påföljd det monetära belopp som fastställs i lag, avtal eller domstolsavgörande som gäldenären måste betala till borgenären i det fall en skyldighet inte har fullgjorts eller har fullgjorts på ett felaktigt sätt (en bot, dröjsmålsränta). Påföljderna utgörs av ett specifikt penningbelopp eller en procentandel av den bakomliggande skulden. Påföljder kan fastställas om en skyldighet inte fullgörs i tid. De beräknas i förhållande till hur många dagar, veckor, månader etc. som tidsfristen har överskrids.

Enligt artikel 6.210 i civillagen ska gäldenärer som har underlåtit att fullgöra en penningförpliktelse betala en årlig ränta på 5 % av det utestående beloppet om inte en annan räntesats fastställs i lag eller avtal. Om båda de avtalsslutande parterna är företagare eller privata juridiska personer ska ränta utgå med en årlig räntesats på 6 % av det utestående beloppet, såvida inte en annan räntesats fastställs i lag eller avtal.

Syftet med lagen om förebyggande av sena betalningar vid affärsavtal är att fastställa tidsfristen för betalning av försålda varor, tillhandahållna tjänster och arbeten som utförs enligt affärsavtal, vilken ränta som ska betalas vid försenad betalning, hur den ska beräknas samt borgenärernas rättigheter vid försenad betalning. Lagen är tillämplig på alla affärsavtal mellan ekonomiska enheter eller mellan ekonomiska och offentliga enheter, enligt vilka varor ska levereras, tjänster tillhandahållas eller arbete utföras mot betalning och betalning sker. Enligt denna lag är dröjsmålsräntan 8 procentenheter högre än den fasta räntesats som tillämpades på Europeiska centralbankens senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion, om den transaktionen genomfördes i enlighet med upphandlingsförfarandet med fast ränta, eller marginalräntan om Europeiska centralbankens senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion genomfördes i enlighet med förfarandet med rörlig ränta.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Om så behövs lämnas denna information av de personer som tillhandahåller rättshjälp.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ja.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad räntan är den ränta som årligen bestäms genom lagstiftning och som tillämpas vid dröjsmål med betalning av förfallna belopp, om någon annan ränta inte har bestämts på förhand av parterna.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Sedan direktiv 2000/35/EG av den 29 juni 2000 införlivades genom lagen av den 18 april 2004 bestäms dröjsmålsräntor för handelstransaktioner (transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter som avser leverans av varor eller tillhandahållandet av tjänster mot ersättning) separat genom hänvisning till den marginalräntesats som var resultatet av förfarandet med rörlig refinansieringsränta för den huvudsakliga refinansieringstransaktion som Europeiska centralbanken tillämpade på sin senaste transaktion före den första kalenderdagen av varje halvår. Vid betalningsdröjsmål ska denna ränta höjas med marginalen (såvida inte annat överenskommits i avtalet, i enlighet med avsnitt 3 i den ändrade lagen av den 18 april 2004 om betalningsdröjsmål och dröjsmålsränta).

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

/

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

LEGILUX

Justitieministeriet

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja. Den lagstadgade räntan fastställs i § 6:47 i lag V från 2013 om civillagen, i vilken den kopplas samman med centralbankens regler för räntenivå. Räntesatsen för lagstadgad ränta på skuld uttryckt i ungerska forinter grundas på centralbankens basränta, som fastställs av det monetära rådet i ungerska centralbanken. Om skulden är angiven i utländsk valuta är satsen för lagstadgad ränta den basränta som beslutats av den sedelutgivande centralbanken för den berörda valutan eller, om en sådan basränta saknas, penningmarknadsräntan.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den rättsliga grunden för lagstadgad ränta är civillagen, enligt vilken räntan betraktas som det pris för en annan persons pengar som en part måste betala för en eventuell skuld om inte annat överenskommits. Den lagstadgade ränta som är tillämplig på skulder debiteras varje kalenderhalvår. Den räntesats som gäller den första dagen av det berörda kalenderhalvåret gäller för hela det berörda kalenderhalvåret, oberoende av eventuella ändringar i centralbankens basränta under detta halvår.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Nej.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ja, civillagen finns i det nationella lagstiftningsarkivet [Nemzeti Jogszabálytár]. Information om centralbankens basränta finns på ungerska centralbankens webbplats.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I maltesisk lagstiftning återfinns inte begreppet ”lagstadgad ränta”, men i stället används begreppet ”rättslig dröjsmålsränta”. Detta begrepp återfinns i den maltesiska handelslagen (Commercial Code) och definieras som ”enkel dröjsmålsränta med en räntesats som motsvarar summan av referensräntan plus minst åtta procent (8 %)”.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

I maltesisk lagstiftning föreskrivs endast en räntesats på åtta procent (8 %). Den rättsliga grunden för denna räntesats är handelslagen, kapitel 13, särskilt avdelning II, underavdelning IA i nämnda lag.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Borgenären är berättigad till ränta vid sen betalning från dagen efter den förfallodag eller den betalningsperiod som fastställs i avtalet. Om förfallodagen eller betalningsperioden emellertid inte fastställs i avtalet är borgenären berättigad till dröjsmålsränta vid utgången av någon av följande tidsfrister:

• Trettio kalenderdagar efter dagen då gäldenären mottog fakturan.
• Trettio kalenderdagar efter dagen för mottagandet av varorna eller tjänsterna, om det råder osäkerhet om dagen för mottagandet av fakturan.
• Trettio kalenderdagar efter dagen för mottagandet av varorna eller tjänsterna, om gäldenären mottar fakturan innan varorna eller tjänsterna.
• Trettio kalenderdagar efter den dag när det i lag eller i avtalet föreskrivs att produkten ska godkännas eller kontrolleras, och gäldenären mottar fakturan tidigare eller den dag då godkännandet eller kontrollen sker.

Tillämplig referensränta för det första halvåret det aktuella året ska vara den räntesats som gällde den 1 januari det året, och det andra halvåret det aktuella året ska det vara den räntesats som gällde den 1 juli det året.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Den maltesiska handelslagen, kapitel 13 i Maltas lagstiftning, finns att tillgå gratis på nätet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Ränta - Nederländerna

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja, Nederländerna tillämpar lagstadgad ränta. Lagstadgad ränta är den ränta som en borgenär enligt lag har rätt att ta ut vid försenad betalning.

Man skiljer mellan lagstadgad ränta för icke-kommersiella transaktioner (artikel 6:119 i civillagen) och lagstadgad ränta för kommersiella transaktioner (artikel 6:119a i civillagen).

Lagstadgad ränta för icke-kommersiella transaktioner tillämpas på alla avtal med privatpersoner eller konsumenter.

Lagstadgad ränta för kommersiella transaktioner tillämpas på alla avtal med företag och statliga organ.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade räntan för icke-kommersiella transaktioner är 2 %. Den lagstadgade räntan för kommersiella transaktioner är 8 %.

Den lagstadgade räntan kan fluktuera.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta regleras i § 1000 i den österrikiska civillagen (Allgemeines bürgerliches Gesetzbuch, ABGB). Dröjsmålsränta regleras i § 1333 i civillagen och i § 456 i den österrikiska företagslagen (Unternehmensgesetzbuch, UGB) för affärstransaktioner mellan företag och mellan företag och offentligrättsliga juridiska personer.

§ 1000 i civillagen är tillämplig på ränta ”som föreskrivs i lag eller för vilken räntesatsen inte har fastställts”. I § 1000.2 i civillagen regleras dessutom de situationer i vilka ränta kan tas ut på ränta (sammansatt ränta).

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Enligt § 1000.1 i civillagen är den lagstadgade räntan 4 % per år. Detsamma gäller för lagstadgad dröjsmålsränta enligt § 1333.1 i civillagen jämfört med § 1000.1 samma lag. Denna räntesats är även tillämplig på ensidiga företagstransaktioner.

För affärstransaktioner mellan företag och mellan företag och offentligrättsliga juridiska personer uppgår dröjsmålsräntan vid sen betalning av förfallna fordringar till basräntan med ett tillägg av 9,2 procentenheter, enligt § 456 i företagslagen. Basräntesatsen för den aktuella halvårsperioden är den som var tillämplig den första kalenderdagen under den perioden. Basräntesatsen återfinns på den österrikiska riksbankens webbplats på http://www.oenb.at/en/, under ”Services”/”Interest rates and exchange rates”.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Enligt § 1000.2 i ABGB kan en borgenär kräva sammansatt ränta på en penningfordran om parterna uttryckligen har avtalat detta. Även utan ett sådant avtal mellan parterna kan sammansatt ränta på 4 % per år tas ut från den dag talan väcktes (när talan delgavs svaranden), om talan avser upplupen ränta. Österrikisk lagstiftning förbjuder inte sammansatt ränta.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ovannämnda bestämmelser i den österrikiska civillagen och den österrikiska företagslagen är tillgängliga utan avgift (på tyska) på webbplatsen tillhörande den österrikiska förbundskanslerns kansli (Bundeskanzleramt) (http://www.ris.bka.gv.at/), under ”Bundesrecht”/”Bundesrecht konsolidiert”.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Ränta - Polen

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Enligt artikel 359.1 i lagen av den 23 april 1964 – civillagen (Polens författningssamling [Dziennik Ustaw], 2014, punkt 121, i dess ändrade lydelse) ska ränta på ett belopp endast betalas om det följer av en rättslig transaktion eller en lag, ett domstolsbeslut eller ett beslut av en annan behörig myndighet. Om räntenivån inte anges på annat sätt ska lagstadgad ränta betalas med en räntesats motsvarande summan av Polens centralbanks referensräntesats plus 3,5 procentenheter.

Om dröjsmålsräntan inte har fastställts ska lagstadgad dröjsmålsränta enligt artikel 481.2 i civillagen å andra sidan betalas med en räntesats motsvarande summan av Polens centralbanks referensräntesats plus 5,5 procentenheter. Om en fordran har en högre ränta kan borgenären dock begära en lika hög dröjsmålsränta.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Enligt artikel 359.2 i civillagen ska lagstadgad ränta fastställas med en räntesats motsvarande summan av Polens centralbanks referensräntesats plus 3,5 procentenheter. Justitieministern tillkännager den lagstadgade räntenivån genom ett meddelande i Polens officiella kungörelseorgan (Monitor Polski). Enligt justitieministerns meddelande av den 7 januari 2016 är för närvarande den lagstadgade räntenivån 5 % per år från och med den 1 januari 2016, och den lagstadgade dröjsmålsräntan är 7 % per år.

Ränta i affärstransaktioner regleras i lagen av den 8 mars 2013 om betalningsvillkor i affärstransaktioner ((Dziennik Ustaw 2019, punkt 118)) och räntenivån fastställs alltid i ett meddelande som utfärdas av ministern för entreprenörskap och teknologi. Enligt meddelandet av den 14 januari 2019 är för närvarande den lagstadgade räntenivån för dröjsmål i affärstransaktioner 9,50 % per år från och med den 1 januari 2019 fram till den 30 juni 2019.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

För närmare upplysningar om Polens centralbanks aktuella räntenivå, inbegripet referensräntan, se Polens centralbanks (NBP) webbplats på http://www.nbp.pl/homen.aspx?f=/srodeken.htm

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

De meddelanden som utfärdats av justitieministern och ministern för utvecklingsfrågor om nivån för den lagstadgade räntan (för affärstransaktioner) finns på regeringens lagstiftningscenters webbplats (Rządowe Centrum Legislacji – RCL): http://www.monitorpolski.gov.pl/Wyszukiwanie/tabid/114/Title/odsetki/Default.aspx

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Ränta - Portugal

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta

Ja, lagstadgad ränta föreskrivs enligt portugisisk rätt.

Räntan kan fastställas av parterna eller enligt lag. I det första fallet kallas den avtalad ränta. I det andra fallet kallas den lagstadgad ränta.

Den avtalade eller lagstadgade räntan kan vara av civil eller kommersiell natur.

Syfte med räntan

Generellt kan räntan ha vederlagskaraktär (ränta som betalas på ett lån) eller utgöra dröjsmålsränta (ränta som utgår vid underlåtenhet att fullgöra en förpliktelse).

Lagstadgad dröjsmålsränta

Vid dröjsmål med fullgörandet av en finansiell förpliktelse är den allmänna regeln att ersättningen för dröjsmålet motsvarar den lagstadgade räntan, vilken beräknas från den tidpunkt gäldenären kom i dröjsmål. En finansiell förpliktelse avser betalning av ett penningbelopp.

Tidpunkt för dröjsmål

Gäldenären anses vara i dröjsmål när borgenären har framställt betalningskrav på rättslig eller utomrättslig väg.

Oberoende av betalningskrav anses gäldenären befinna sig i dröjsmål i följande tre situationer:

1. Om en exakt tidsfrist har fastställts för fullgörandet av förpliktelsen.
2. Om förpliktelsen har uppkommit genom en otillåten handling.
3. Om gäldenären medvetet undviker betalningskravet, i vilket fall det får effekt från den tidpunkt som det normalt sett skulle ha delgetts.

Om fordran är illikvid föreligger det inte något dröjsmål förrän den är likvid, såvida illikviditeten inte kan hänföras till gäldenären. Om gäldenären är ansvarig för en otillåten handling eller för en risk anses han vara i dröjsmål från dagen för delgivningen, såvida han inte redan befinner sig i dröjsmål på grund av bestämmelserna i första delen av denna paragraf.

Upphörande eller överlåtelse av räntefordran

Från den tidpunkt den har uppkommit är räntefordran inte nödvändigtvis knuten till huvudfordran och var och en av dem kan överlåtas eller upphöra oberoende av den andra.

Fördelning av delbetalningar på den upplupna räntan

I nationell rätt fastställs nedanstående regler för fördelning av betalningar:

i) Om, utöver lånebeloppet, gäldenären ska betala kostnader, ränta eller ersättning på grund av dröjsmålet till borgenären, ska en betalning som inte täcker hela summan dras av på kostnaderna, räntan, ersättningen och på lånebeloppet i den ordningen

ii) Fördelning på kapitalbeloppet får först ske i sista hand efter godkännande i förhand från borgenären.

Ränta på ränta

Dröjsmålsränta kan tas ut på ordinarie ränta (sammansatt ränta) i vissa fall.

För att ränta ska kunna uppkomma på upplupen ränta krävs någon av följande situationer:

1. Antingen ska gäldenären ha informerats på rättslig väg om kapitaliseringen av den upplupna räntan eller så ska gäldenären betala den under föreläggande av kapitalisering.

Endast ränta som motsvarar en minsta period på ett år får kapitaliseras. Denna begränsning av räntan är inte tillämplig om den strider mot tillämpliga kommersiella förfaranden eller praxis (vilket är fallet med lån som beviljats av finansinstitut som omfattas av särskilda regler).

I nationell rättspraxis har fastställts att dröjsmålsränta inte kan uppkomma på dröjsmålsränta. Således kan lagstadgad ränta som uppkommer vid dröjsmål med fullgörandet av en finansiell förpliktelse i princip inte leda till någon upplupen ränta. Denna tolkning görs med förbehåll för en vidareutveckling av frågan i rättspraxis. Det föreligger dessutom en lagstadgad möjlighet att fastställa ett obligatoriskt vite efter det att en domstol har fastställt betalning av ett särskilt penningbelopp.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade räntan varierar beroende på om det är frågan om civil eller kommersiell ränta.

Lagstadgad civil ränta

Civil ränta fastställs genom ministeriellt genomförandebeslut (Portaria) av finans- och justitieministrarna i enlighet med artikel 449.1 i den portugisiska civilprocesslagen (Código Civil). När detta skrivs fastställs den civila räntan genom förordning nr 291/03 av den 8 april 2003, som fortfarande är i kraft.

Lagstadgad kommersiell ränta

Denna uppkommer generellt sett på fordringar från kommersiella företag, enskilda företag eller juridiska personer och i synnerhet för de fordringar som avses i lagdekret nr 62/2013 av den 10 maj 2013, vilket nämns nedan.

Den lagstadgade kommersiella räntan fastställs genom förordning från finans- och justitieministrarna i enlighet med artikel 102.3–5 i den portugisiska handelslagen (Código Comercial). När detta skrevs reglerades fastställandet av den kommersiella räntan genom förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013, enligt vilken den kommersiella räntan fastställs halvårsvis.

Summan av den kommersiella ränta som föreskrivs i förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013 fastställs genom meddelande från Direcção Geral do Tesouro e Finanças inom finansministeriet och offentliggörs i det officiella kungörelseorganet, andra serien, före den 15 januari och 15 juli varje år.

I förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013 föreskrivs två olika kommersiella dröjsmålsräntor som varierar beroende på den aktuella transaktionen:

1. Den första är tillämplig vid betalningsdröjsmål inom ramen för kommersiella transaktioner mellan två företag eller mellan ett företag och ett offentligt organ i enlighet med lagdekret nr 62/2013 av den 10 maj 2013.
2. Den andra utgör en kompletterande dröjsmålsränta som är tillämplig vid andra transaktioner och gäller fordringar från kommersiella företag, enskilda firmor eller juridiska personer i den mening som avses i artikel 102.3 i den portugisiska handelslagen.

Den lagstadgade civila och kommersiella räntan varierar över tiden. Vid beräkningen av räntan krävs det således ett beaktande av de olika räntesatser som var tillämpliga för varje del av den period som dröjsmålet gällde.

Av praktiska skäl anges endast den lagstadgade räntesats som varit tillämplig under de senaste åren. Informationen på denna sida tillhandahålls endast i informationssyfte och befriar inte från en skyldighet att kontrollera den tillämpliga lagstiftningen i varje enskilt fall.

Den lagstadgade räntan ökas med en obligatorisk räntesats på 5 % om en domstol fastställt betalning av ett särskilt penningbelopp. I sådana fall uppkommer automatiskt en skyldighet att betala en räntesats på 5 % per år – utan att det krävs något annat domstolsbeslut – från det datum domstolsbeslutet vann laga kraft. Denna obligatoriska straffränta uppkommer utöver dröjsmålsräntan, i tillämpliga fall, eller den ersättning som ska erläggas enligt artikel 829 a.4 i den portugisiska civilprocesslagen.

Lagstadgad civil ränta från den 5 augusti 1980 fram till nu:

Lagstadgad kommersiell ränta i kraft från den 28 september 1995 fram till nu:

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ytterligare information om beräkningen av lagstadgade räntor finns på webbplatsen för Direcção-Geral do Tesouro e Finanças inom finansministeriet:

http://www.dgtf.pt/avisos-e-circulares/taxas-de-juros-moratorios

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Den webbplats till vilken det hänvisas i fråga 3 är tillgänglig utan avgift.

Relevant lagstiftning

Civillagen (Código Civil) https://www.pgdlisboa.pt/leis/lei_mostra_articulado.php?nid=775&tabela=leis

Handelslagen (Código Comercial) https://www.igf.gov.pt/leggeraldocs/CODIGO_COMERCIAL_LIVRO_1.htm

Ministeriellt genomförandebeslut (portaria) nr 291/2003 https://dre.pt/pesquisa/-/search/223663/details/maximized

Märk väl

Informationen på denna sida är allmänt hållen och inte uttömmande. Den är inte bindande för kontaktpunkten, det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller någon annan adressat. Den befriar inte vid någon tidpunkt från en skyldighet att ta del av tillämplig lagstiftning.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I regeringens beslut nr 13/2011 om lagstadgad remunerativ ränta och lagstadgad dröjsmålsränta på betalningsskyldigheter och om reglering av vissa finansiella och skattemässiga åtgärder inom banksektorn anges de juridiska villkoren för

- remunerativ lagstadgad ränta (som motsvarar den ränta som gäldenären ska betala för det belopp som han/hon är skyldig att betala inom en fastställd tidsfrist, beräknat för den period som föregick förfallodagen för det utestående beloppet) och

- dröjsmålsränta (som motsvarar den ränta som gäldenären ska betala för det belopp som han/hon är skyldig att betala för underlåtenheten att uppfylla denna skyldighet inom den utsatta tidsfristen).

I artikel 2 i regeringens beslut nr 13/2011 anges att om en betalningsskyldighet i enlighet med lagbestämmelserna eller avtalsvillkoren är föremål för remunerativ ränta och/eller dröjsmålsränta i förekommande fall, och det saknas en uttrycklig bestämmelse som parterna kommit överens om avseende räntesatsen för en sådan ränta är den ränta som ska betalas den lagstadgade ränta som motsvarar var och en av dem.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

De bestämmelser som ligger till grund för de juridiska villkoren för remunerativ ränta/lagstadgad dröjsmålsränta/konventionell ränta är artiklarna 3 till 5 i regeringens beslut nr 13/2011 om lagstadgad remunerativ ränta och lagstadgad dröjsmålsränta på betalningsskyldigheter och om reglering av vissa finansiella och skattemässiga åtgärder inom banksektorn:

”Artikel 3 - 1) Räntesatsen för den lagstadgade remunerativa räntan ska vara Rumäniens centralbanks (Banca Națională a României) referensräntesats, som är den penningpolitiska räntesats som fastställts genom ett beslut av styrelsekommittén i Rumäniens centralbank.

2) Dröjsmålsräntan ska vara referensräntesatsen plus 4 procentenheter.

(2¹) I transaktioner mellan yrkesverksamma och mellan yrkesverksamma och upphandlande myndigheter ska dröjsmålsräntan vara referensräntesatsen plus 8 procentenheter.

3) I rättsliga förbindelser som inte härrör från driften av ett vinstdrivande bolag, i den mening som avses i artikel 3.3 i lag nr 287/2009 om civillagen, som offentliggjorts på nytt, ska räntesatsen för den lagstadgade räntan fastställas i enlighet med punkterna 1 och 2 och minskas med 20 %.

4) Rumäniens centralbanks referensräntesats ska offentliggöras i Rumäniens officiella kungörelseorgan, del I, av Rumäniens centralbank närhelst den penningpolitiska räntesatsen ändras.

Artikel 4 – I rättsliga förbindelser med gränsöverskridande verkningar där rumänsk lagstiftning är tillämplig och betalning ska göras i utländsk valuta ska den lagstadgade räntan vara 6 % per år.

Artikel 5 – 1) I rättsliga förbindelser som inte härrör från driften av ett vinstdrivande bolag, i den mening som avses i artikel 3.3 i lag nr 287/2009 om civillagen, som offentliggjorts på nytt, får räntesatsen inte överstiga den lagstadgade räntan med mer än 50 % per år.

2) Alla klausuler som bryter mot bestämmelserna i punkt 1 ska vara ogiltiga. I detta fall förverkar borgenären rätten att kräva lagstadgad ränta.

3) Den konventionella räntesatsens giltighet ska fastställas med hänvisning till den lagstadgade ränta som gäller på dagen för fastställandet.”

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

I artikel 3.1 i regeringens beslut nr 13/2011 om lagstadgad remunerativ ränta och lagstadgad dröjsmålsränta på betalningsskyldigheter och om reglering av vissa finansiella och skattemässiga åtgärder inom banksektorn anges att räntesatsen för den lagstadgade räntan är Rumäniens centralbanks referensräntesats, som är den penningpolitiska räntesats som fastställts genom ett beslut av styrelsekommittén i Rumäniens centralbank. Den har offentliggjorts på Rumäniens centralbanks webbplats på https://www.bnr.ro/Monetary-Policy--3318.aspx

För metoden för att beräkna den lagstadgade räntan för olika fall, se svaret ovan.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ja, på rumänska för regeringens beslut nr 13/2011 om lagstadgad remunerativ ränta och lagstadgad dröjsmålsränta på betalningsskyldigheter och om reglering av vissa finansiella och skattemässiga åtgärder inom banksektorn. Se Rumäniens centralbanks webbplats på https://www.bnr.ro/Home.aspx

Ja, på engelska för Rumäniens centralbanks referensräntesats. Se Rumäniens centralbanks webbplats på https://www.bnr.ro/Home.aspx

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Begreppet ränta definieras i artikel 374 i lagen om skyldigheter (Obligacijski zakonik) (Uradni list RS [Sloveniens officiella kungörelseorgan]; UL RS 97/07 – officiell konsoliderad text, och 64/16 – författningsdomstolens dom), i vilken det föreskrivs att en gäldenär, utöver huvudfordran, ska betala ränta om detta föreskrivs enligt lag eller avtalas mellan en borgenär och en gäldenär.

Om en gäldenär är sen med att uppfylla en betalningsskyldighet ska gäldenären, i enlighet med artikel 378.1 i lagen om skyldigheter, även betala ränta utöver huvudfordran.

Avtalad ränta regleras i artikel 382 i lagen om skyldigheter, där det föreskrivs att avtalsslutande parter kan komma överens om att en gäldenär ska betala avtalad ränta utöver huvudfordran från och med den tidpunkt då betalningsskyldigheten uppstod till dess att den förfaller.

I Slovenien är ränta på ränta förbjudet, vilket innebär att upplupen ränta som ännu inte betalats inte ger upphov till ränta om inte annat föreskrivs enligt lag. Följaktligen är en avtalsreglerad bestämmelse om ränta som läggs till obetald upplupen ränta ogiltig. Det går dock att i ett avtal föreskriva att räntesatsen kan bli högre om en gäldenär inte betalar upplupen ränta i tid.

I artikel 27a i konsumentskyddslagen (Zakon o varstvu potrošnikov) (Sloveniens officiella kungörelseorgan nr 98/04 – officiell konsoliderad text, 114/06 – ZUE, 126/07, 86/09, 78/11, 38/14 och 19/15) föreskrivs dock att avtalsslutande parter - trots de allmänna bestämmelserna om skyldigheter - inte i händelse av en försenad kundbetalning får komma överens om att tillämpa högre räntesatser än de som fastställs i lagen om skyldigheter.

Om den överenskomna räntesatsen för dröjsmålsräntan eller den avtalade räntan är mer än 50 % högre än den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan betraktas en sådan överenskommelse, enligt lagen om skyldigheter, som ett ockeravtal såvida inte borgenären kan visa att han/hon inte har utnyttjat en gäldenärs nödläge eller svåra finansiella situation, hans/hennes bristande erfarenhet, försummelse eller missbruk eller att den förmån som han/hon erhållit för egen räkning eller för någon annans räkning inte är uppenbart oproportionerlig i förhållande till vad han/hon gav eller åtog sig att ge eller göra. Denna bestämmelse gäller inte för affärsavtal, dvs. avtal som ingåtts mellan ekonomiska företag (företag och andra rättsliga enheter som bedriver en ekonomisk verksamhet eller enmansföretagare).

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

I artikel 378.2 i lagen om skyldigheter föreskrivs att räntesatsen för dröjsmålsräntan är 8 % per år om inte annat fastställs enligt lag. I enlighet med artikel 379 i lagen om skyldigheter kan en borgenär och en gäldenär komma överens om en högre eller lägre räntesats för dröjsmålsräntan än den räntesats som föreskrivs enligt lag (avtalsmässig räntesats). Som redan har nämnts kan en överenskommelse om en högre dröjsmålsränta inte avtalas vid en försenad betalning av en kund som är en avtalsslutande part.

En särskild lag som reglerar räntesatsen är lagen om lagstadgad räntesats för dröjsmålsränta (Zakon o predpisani obrestni meri zamudnih obresti) (Sloveniens officiella kungörelseorgan nr 11/07 – officiell konsoliderad text). I artikel 2 i denna lag anges att den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan, med beaktande av artikel 3.1 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG av den 29 juni 2000 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (EGT L 200, 8.8.2000, s. 35), är den ledande räntesatsen plus åtta procentenheter. Den lagstadgade räntesatsen gäller i sex månader, från och med den 1 januari eller den 1 juli. Den ledande räntesatsen är den räntesats som tillämpats av Europeiska centralbanken för de huvudsakliga refinansieringstransaktioner som utfördes före den första kalenderdagen i den berörda sexmånadersperioden. Finansministern offentliggör den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan och dess förändringar i Sloveniens officiella kungörelseorgan. Den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan, tillämplig från och med den 1 januari 2017 och giltig i sex månader, är 8,05 %.

Räntesatsen för avtalad ränta fastställs i artikel 382 i lagen om skyldigheter. I fall där ränta avtalats men inte den faktiska räntesatsen och förfallodagen, är den årliga räntan 6 % och denna ränta förfaller till betalning samtidigt som huvudfordran. Avtalad ränta upphör att löpa när summan av upplupen ränta som ännu inte har betalats överstiger huvudfordran.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Information om basräntan och dröjsmålsräntan är också tillgänglig på Sloveniens centralbanks webbplats.

En preliminär beräkning av räntan finns på Sloveniens högsta domstols webbplats.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Republiken Sloveniens lag om skyldigheter

Lagstadgad räntesats för dröjsmålsränta

Konsumentskyddslagen

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Dröjsmålsränta är en påföljd för underlåtenhet att betala en skuld. Dröjsmålsräntan betalas utöver skulden och utgör en procentuell andel av det utestående beloppet. Enligt lag innebär ett underlåtande att betala en skuld att borgenärens rättigheter och gäldenärens skyldigheter förändras, eftersom nya rättigheter och skyldigheter uppstår utöver skyldigheten att betala skulden, oavsett om gäldenären kan läggas till last för underlåtandet eller inte.

När det gäller lagstadgad dröjsmålsränta görs det i slovakisk rätt åtskillnad mellan dröjsmålsränta enligt § 517.2 i lag nr 40/1964, dvs. civillagen (Občianský zákonník), och dröjsmålsränta enligt § 369 i handelslagen (Obchodný zákonník). Enligt civillagen får dröjsmålsräntan inte förhandlas fram genom avtal, vilket innebär att de avtalsslutande parterna inte får komma överens om en högre procentsats än den lagstadgade. Detta skiljer sig från handelslagen, där näringsidkare uppmuntras att ingå överenskommelser om tillämplig dröjsmålsränta. Om ingen procentsats har överenskommits har borgenären rätt till en dröjsmålsränta som motsvarar den lagstadgade procentsatsen.

Den lagstadgade räntan är följaktligen en vanlig dröjsmålsränta, vars belopp fastställs i lag beroende på om det rör sig om ett civil- eller handelsrättsligt ärende. Enligt civillagen får dröjsmålsräntan inte överstiga den lagstadgade procentsatsen (man får alltså komma överens om en lägre procentsats), och om överenskommelser saknas fastställs dröjsmålsräntan automatiskt till den lagstadgade procentsatsen, om borgenären kräver detta. Enligt handelslagen får dröjsmålsräntan vara högre eller lägre än den lagstadgade räntan, och lagstadgad dröjsmålsränta är endast relevant om avtalsöverenskommelser saknas.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade dröjsmålsräntan är i enlighet med § 517.2 i civillagen definierad genom den nationella förordningen nr 87/1995 (nariadenie č. 87/1995 Z.z.) på så sätt att dröjsmålsräntesatsen är fem procentenheter högre än Europeiska centralbankens basränta första dagen skulden förfaller till betalning. ECB:s basränta (dvs. procentsatsen för huvudsaklig refinansieringstransaktion) utökas följaktligen med fem procentenheter. ECB:s räntesatser för olika perioder finns tillgängliga på slovakiska nationalbankens webbplats. Dröjsmålsräntan den första dagen skulden förfaller till betalning och gäller fram till dess betalning sker. Eventuella senare justeringar av ECB:s basränta har ingen inverkan på dröjsmålsräntan.

Enligt handelslagen regleras den lagstadgade räntan i § 369 i handelslagen, där det föreskrivs att borgenärer i den händelse betalning inte sker har rätt att begära en dröjsmålsränta som motsvarar den avtalsenliga procentsatsen, utan krav om någon särskild underrättelse, om de har fullgjort sina lagstadgade och avtalsenliga skyldigheter. Liksom anges ovan kan dröjsmålsräntan ändras genom avtal i affärsrelationer. Procentsatsen måste dock vara förenlig med principerna om god handelssed, även då dröjsmålsräntan har överenskommits genom avtal. I annat fall kan den avtalsenliga rättigheten inte skyddas, vilket innebär att domstolen inte kan bevilja ränta till en procentsats som skulle strida mot dessa principer, även om räntesatsen överenskommits genom avtal. Ett annat undantag är skulder inom ramen för ett konsumentavtal där konsumenten är gäldenären, då den överenskomna dröjsmålsräntan inte får överstiga det belopp som anges i civillagen.

Enligt samma paragraf är gäldenären, om ingen dröjsmålsränta överenskommits, tvungen att betala dröjsmålsränta uppgående till den sats som fastställts av den slovakiska regeringen genom den nationella förordningen nr 21/2013 (nariadenie č. 21/2013 Z.z.). Lagstiftningen tillåter både fasta och rörliga dröjsmålsräntor. Den fasta procentsatsen motsvarar ECB:s basränta den första dag skulden förfaller till betalning plus nio procentenheter. Procentsatsen gäller så länge betalning ej sker. Eventuella senare justeringar av ECB:s basränta påverkar således inte dröjsmålsräntan (vilket är skälet till att denna dröjsmålsränta betecknas som fast ränta).I stället för en fast ränta kan borgenären dock begära en rörlig dröjsmålsränta av gäldenären och kan därmed kräva att gäldenären ska betala dröjsmålsränta till den ECB-basränta som är tillämplig den första dagen under ifrågavarande kalenderhalvår plus åtta procentenheter. Om borgenären väljer en rörlig dröjsmålsränta tillämpas denna metod för beräkning av räntan (och inte den procentsats som fastställs när betalningen uteblir) fram till dess att betalning sker. Rörlig dröjsmålsränta innebär därför att dröjsmålsräntan kan ändras vid justeringar av den ECB-basränta som är tillämplig den första dagen under relevant kalenderhalvår, det vill säga den 1 januari och den 1 juli. ECB:s räntesatser för olika perioder finns tillgängliga på slovakiska nationalbankens webbplats.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Tillämplig metod för att beräkna dröjsmålsräntan anges i lagstiftningen på ett tydligt och begripligt sätt. Tillämplig dröjsmålsränta offentliggörs av det slovakiska justitieministeriet (Ministerstvo spravodlivosti Slovenskej republiky) på ministeriets webbplats Informella uppgifter finns också på https://www.najpravo.sk/, som ofta besöks av slovakiska borgenärer och gäldenärer samt deras advokater. På denna webbplats kan man också på ett enkelt sätt beräkna dröjsmålsräntan med hjälp av en kalkylator som tagits fram just för detta ändamål.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Utöver ovannämnda länkar, finns även relevanta lagar (civil- och handelslagen) och förordningar (förordningarna nr 87/1995 och nr 21/2013) på https://www.slov-lex.sk/domov.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Med ”lagstadgad ränta” avses i den finska lagstiftningen både den räntesats som tillämpas på en utestående skuld före förfallodagen och dröjsmålsräntor. Bestämmelser om båda typer av lagstadgad ränta fastställs i räntelagen (633/1982). Skyldigheten att betala ränta eller dröjsmålsränta fastställs enligt räntelagen, såvida annat inte följer av gäldenärens skyldighet eller ett handelsbruk eller såvida inte annat föreskrivs i lagen (2 § 1 mom. i räntelagen).

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Ränta på skulder: Gäldenären är inte skyldig att betala ränta för perioden före skuldens förfallodag (3 § 1 mom. i räntelagen). Det är dock möjligt att komma överens om att ränta ska betalas. Om skyldigheten att betala ränta har avtalats utan att räntesatsen har fastställts ska gäldenären betala årlig ränta i enlighet med den referensränta som avses i 12 § i räntelagen (3 § 2 mom. i räntelagen).

I konsumentskyddslagen ( 38/1978) fastställs bestämmelser om lagstadgad ränta för konsumentgäldenärer, särskilt när det gäller finansiella skulder baserade på konsumentkrediter.

Enligt ändringen av lagen som trädde i kraft den 1 september 2019 får räntan på den kredit som konsumenten utnyttjar inte avtalas vara högre än 20 % (7 kap. 17 a § i konsumentskyddslagen). Denna bestämmelse gäller kreditavtal som sluts från och med den 1 september 2019, med vissa undantag. Innan denna bestämmelse trädde i kraft i september 2019 fanns ett räntetak kopplat till den effektiva räntan för krediten (den referensränta som avses i 12 § i räntelagen plus 50 procentenheter), men detta gällde inte bland annat lån på 2 000 euro eller mer.

På grund av covid-19-situationen gjordes även en ändring av konsumentskyddslagen som innebar att maximal ränta för vissa typer av konsumentkrediter tillfälligt beräknades till 10 % (7 kap. 17 c § i konsumentskyddslagen). Denna bestämmelse gäller från den 1 juli 2020 till den 30 september 2021.

Ovanstående räntor kan tillämpas parallellt, beroende på faktorer som kredittyp (enhetsbelopp eller kredit med obestämd löptid) och när krediten beviljades, eller det datum då krediten med obestämd löptid utnyttjas.

Dröjsmålsränta: För avtal som omfattas av lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal (30/2013) är den lagstadgade dröjsmålsräntan åtta procentenheter högre än den referensränta som gäller vid den berörda tidpunkten (4 a § 1 mom. i räntelagen), dvs. räntesatsen är för närvarande 8,0 % (hösten 2020). För andra avtal är den lagstadgade dröjsmålsräntan sju procentenheter högre än den referensränta som gäller vid den berörda tidpunkten (4 § i räntelagen), dvs. för närvarande 7,0 % (hösten 2020).

När det gäller konsumentskulder är bestämmelserna om dröjsmålsränta i räntelagen tvingande lagstiftning och det är inte möjligt att avtala en högre dröjsmålsränta (2 § 2 mom. i räntelagen). Det bör dock noteras att om dröjsmålsräntan är lägre än den ränta som skulle betalas för gälden för tiden före förfallodagen, ska dröjsmålsräntan betalas enligt samma grund som före förfallodagen. Om gäldenärens åtagande däremot är kopplat till en överenskommelse om konsumentkredit ska dröjsmålsräntan betalas enligt samma grund som före förfallodagen under en längsta tidsperiod på 180 dagar efter det att hela skulden har förfallit till betalning. Om en domstol meddelar en dom i fråga om gälden innan nämnda tid löper ut, ska ränta betalas enligt samma grund som före förfallodagen till dess att domen meddelats (4 § 2 mom. i räntelagen).

För andra skulder än konsumentskulder är det möjligt att komma överens om räntesatsen för dröjsmålsräntan. I avtal som omfattas av lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal är det dock inte möjligt att komma överens om att borgenären inte ska ha rätt att debitera dröjsmålsränta, och om gäldenären är en upphandlande enhet är det inte möjligt att komma överens om en lägre dröjsmålsränta än den som fastställts i 4 a § 1 mom. i räntelagen (8 § i lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal). Om betalningar omfattas av lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal och om dröjsmålsräntan är längre än den ränta som skulle betalas för gälden för tiden före förfallodagen, ska dröjsmålsräntan betalas enligt samma grund som före förfallodagen (4 a § 2 mom. i räntelagen).

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Den referensränta som avses i räntelagen är den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet (12 § i räntelagen).

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

En icke-officiell engelsk version av räntelagen finns här.

De finska och svenska versionerna finns här.

De finska och svenska versionerna av lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal finns här.

De finska och svenska versionerna av konsumentskyddslagen finns här.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I Sverige finns regler om ränta i räntelagen (1975:635). Bestämmelserna i räntelagen gäller i den utsträckning som inte annat är avtalat, utfäst eller särskilt föreskrivet. I lagen finns dock vissa bestämmelser om avtalsvillkor som är utan verkan.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Fordran som avser återgång av betalning

På fordran som avser återgång av betalning, t.ex. på grund av kontraktsbrott, utgår ränta med referensräntan (0 % februari 2016) med ett tillägg om två procentenheter. Ränta utgår för tiden från den dag betalningen gjordes till och med den dag återbetalning sker eller, om återbetalning inte sker i rätt tid, den dag från vilken ränta börjar utgå enligt vad som gäller för förfallna fordringar.

Förfallna fordringar

För förfallna fordringar utgår ränta med referensräntan (0 % februari 2016) med ett tillägg om åtta procentenheter. I huvudsak gäller följande i dessa fall.

a) För en fordran vars förfallodag är bestämd i förväg utgår ränta på fordran från den bestämda förfallodagen.

b) För en fordran som grundar sig på någons skyldighet att redovisa för medel som han eller hon har mottagit av huvudmannen eller tredje man utgår ränta från dagen för redovisningen eller, om redovisning inte sker i rätt tid, från den dag redovisning borde ha skett.

c) För övriga förfallna fordringar gäller som huvudregel att ränta utgår från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit honom eller henne till handa.

I fordringsförhållanden mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet ska ränta betalas utan att det i kravet på betalning behöver anges att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Detsamma gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har en fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ på betalning för varor eller tjänster.

För en fordran som avser skadestånd eller annan liknande ersättning som inte kan fastställas utan särskild utredning, ska ränta betalas på förfallet belopp från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på ersättning och lagt fram den utredning som skäligen kan begäras av honom eller henne. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan kravet och utredningen har kommit honom eller henne till handa.

Oavsett vad som i övrigt gäller ska ränta betalas på en förfallen fordran senast från dagen för delgivning av ansökan om betalningsföreläggande eller av stämning i mål om betalning av fordran.

Om fordran avser skadestånd med anledning av ett uppsåtligt brott och om fordran inte ska ges ut som livränta, ska ränta betalas från den dag då skadan uppkom.

Fordringar som löper med ränta före förfallodagen

Om en fordran löper med ränta när den förfaller till betalning och om betalning inte görs i rätt tid, utgår i fortsättningen samma ränta som gällde vid förfallodagen. Ränta ska dock alltid utgå lägst enligt vad som skulle ha gällt för en förfallen fordran som inte har löpt med ränta före förfallodagen.

Jämkning av räntan

Om en gäldenär har varit förhindrad att betala i rätt tid på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan liknande omständighet som han eller hon inte har kunnat råda över och om en skyldighet att betala full ränta med anledning av dröjsmålet med hänsyn till detta skulle vara oskälig, får räntan jämkas.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Nej.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

En icke-officiell version av räntelagen.

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta är den ränta som enligt lag kan påföras en utestående penningfordran. Enligt lagstiftningen i England och Wales kan lagstadgad ränta påföras i lämpliga fall.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ränta kan yrkas från och med den dag beloppet förföll till betalning till och med den dag en fordran anmäls, och till samma räntesats fram till dagen för domen. För domar från High Court, oavsett värde, och för domar från grevskapsdomstolarna där tvisteföremålets värde överstiger 5 000 pund, kan ränta till samma räntesats också yrkas från och med dagen för domen. Endast enkel ränta ska påföras. I regel 44.2.6 g i CPR ges domstolen rätt att förordna att ränta ska påföras kostnader som uppstått före domen.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Relevant lagstiftning går att hitta på följande länkar:

Judgments Act 1838

Supreme Court Act (som bytt namn till Senior Courts Act) 1981

County Courts Act 1984

Late Payment of Commercial Debts (Interest) Act 1998

County Courts (Interest on Judgment Debts) Order 1991 ändrad genom County Courts (Interest on Judgment Debts) (Amendment) Order 1996

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Precis som i England och Wales är lagstadgad ränta den ränta som enligt lag kan påföras utestående penningfordringar till följd av en affärsskuld. Lagstadgad ränta kan krävas enligt Late Payment of Commercial Debts (interest) Act 1998. Lagstadgad ränta påförs inte om du säljer något till allmänheten. Både säljaren och köparen måste handla inom ramen för en affärsverksamhet.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Förfarandet för att beräkna den ränta som ska betalas är ganska enkel. Beräkna först vad räntan skulle bli för ett helt år. Detta görs genom att multiplicera beloppet med den totala räntesatsen (basräntan plus 8 %). Beräkna sedan den dagliga räntan genom att dividera den årliga räntan med 365. Den ränta som ska betalas beräknas således genom att multiplicera den dagliga räntan med antalet sena dagar. Räntan påförs skuldens bruttobelopp, inklusive eventuella mervärdesskatteinslag. Däremot betalar du inte mervärdesskatt på räntan.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Relevant lagstiftning går att hitta på följande länkar:

Late Payment of Commercial Debt (Interest) Act 1998

Late Payment of Commercial Debts (Rate of Interest) (No.3) Order 2002

Late Payment of Commercial Debts Regulations 2002

County Courts (Northern Ireland) Order 1980

Judicature (Northern Ireland) Act 1978

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta är den ränta som enligt lag kan påföras en utestående penningfordran. Enligt skotsk rätt kan lagstadgad ränta påföras i lämpliga fall.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ränta kan tas ut från och med den dag beloppet förföll till betalning. I regel påförs endast enkel ränta. När Förenade kungarikets högsta domstol (Supreme Court) prövar ett överklagande från Inner House of the Court of Session kan den i förekommande fall själv avgöra om enkel eller sammansatt ränta ska påföras.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Relevant lagstiftning går att hitta på följande länkar:

Sheriff Courts (Scotland) Extracts Act 1892

Act of Sederunt (Interest in Sheriff Court Decrees and Extracts) 1993

Court of Session Act 1988

Employment Tribunals (Interest) Order 1990

Act of Sederunt (Rules of the Court of Session 1994) 1994

Employment Tribunals (Interest on Awards in Discrimination Cases) 1996

Interest on Damages (Scotland) Act 1958

Late Payment of Commercial Debts (Interest) Act 1998

Late Payment of Commercial Debts (Rate of Interest) (Scotland) Order 2002

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta är den ränta som enligt lag kan användas i samband med en utestående penningfordran. Enligt Gibraltars lagstiftning kan lagstadgad ränta påföras i lämpliga fall.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

För vissa skulder kan ränta tas ut från och med den dag då beloppet förföll till betalning till och med den dag då talan väcks, och fortsatt till samma räntesats fram till den dag då dom meddelas. Ränta kan också tas ut från och med dagen för domen, till den räntesats som fastställs av High Court i England för denna typ av skulder – för närvarande en årlig ränta på 8 %. Räntekraven kan endast avse enkel ränta.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Relevant lagstiftning går att hitta på följande länkar:

Supreme Court Act 1960

Judgment Debts (Rates of Interest) Order 2000

Late Payments of Commercial Debt (Interest) Act 2003