Interest rates

National information on how each EU country calculates statutory interest rates.

Calculation of statutory interest on judicial cooperation in civil and commercial matters can be relevant under several European Union law instruments. However, these instruments do not regulate details on statutory interest and therefore it is national law which stipulates how and on which basis statutory interest rates are to be calculated.

In a cross-border case, such information can be relevant and access to such information necessary. Therefore, the European Judicial Network in civil and commercial matters established factsheets which provide information on how statutory interest is defined by the Member States, whether national law provides for statutory interest and if so, on which legal basis and at which rate/amount. Information can also be found on the circumstances and conditions under which these rates apply and how they are calculated.

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

Last update: 18/01/2019

This page is maintained by the European Commission. The information on this page does not necessarily reflect the official position of the European Commission. The Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice with regard to copyright rules for European pages.

Lagstadgad ränta - Belgien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta är den procentsats som används för att beräkna det extra belopp som en gäldenär måste betala om han eller hon inte har betalat sin fordringsägare i tid.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Lagstadgad ränta i tvistemål (mellan enskilda eller mellan enskilda och näringsidkare) beräknas genom påslag med 2 % till 12-månaders Euribor-räntesatsen (Euro Interbank Offered Rate).

Handelstransaktioner (dvs. transaktioner mellan näringsidkare och/eller företag) regleras av lagen av den 2 augusti 2002 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (Wet van 2/08/2002 betreffende de bestrijding van de betalingsachterstand bij handelstransacties - loi du 2 août 2002 concernant la lutte contre le retard de paiement dans les transactions commerciales. Om inte transaktionsparterna har kommit överens om något annat ska den räntan tillämpas (avtalsränta).

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Var sjätte månad justeras räntan för handelstransaktioner och meddelas i den belgiska officiella kungörelseorganet (webbplatsen för Belgisch staatsbladMoniteur belge: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.ejustice.just.fgov.be/).

Mer information finns på den federala ekonomimyndighetens webbplats (http://economie.fgov.be/).

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Mer information kan hämtas gratis på den federala ekonomimyndighetens webbplats (http://economie.fgov.be/).

Senaste uppdatering: 03/02/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Bulgarien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta föreskrivs i Bulgarien, men begreppet är för närvarande inte definierat i lag.

Enligt doktrinen avser ”lagstadgad ränta” sådan ränta som inte har överenskommits utan som föreskrivs i lag. Lagstadgad ränta vid sen betalning (dröjsmålsränta) påförs vid sen fullgörelse av en betalningsskyldighet. När det gäller dröjsmålsränta på en ekonomisk skuld har fordringsägaren alltid rätt till ersättning till en lagstadgad räntesats efter förfallodagen (se första meningen i artikel 86.1 i lagen om skyldigheter och avtal (ZZD)).

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Enligt artikel 86.1 i lagen om skyldigheter och avtal ska en gäldenär som inte fullgör en betalningsskyldighet betala ersättning till lagstadgad räntesats efter förfallodagen. Den lagstadgade räntesatsen fastställs av det bulgariska ministerrådet.

Enligt artikel 294.1 i handelslagen (TZ) ska ränta tillämpas mellan näringsidkare, om inte annat överenskommits.

Enligt artikel 86.2 i lagen om skyldigheter och avtal och för införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (EUT L 48, 23.2.2011, s. 1), har det bulgariska ministerrådet antagit dekret nr 426 av den 18 december 2014 (som trädde i kraft den 1 januari 2015) om fastställande av lagstadgad räntesats vid sena betalningar. Den årliga lagstadgade räntesatsen vid sena betalningar är den bulgariska centralbankens basränta som gäller från och med den 1 januari eller den 1 juli under innevarande år plus tio procentenheter. Den dagliga lagstadgade räntesatsen vid sena betalningar är 1/360 av den årliga räntan. Gällande räntesats från och med den 1 januari under innevarande år avser årets första hälft, och den gällande räntesatsen från och med den 1 juli avser årets andra hälft.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Den bulgariska centralbanken offentliggör basräntan för perioden i fråga i det officiella kungörelseorganet och med tillämpning av en metod som fastställts av styrelsen. Basräntan och förändringar i denna offentliggörs på den bulgariska centralbankens webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.bnb.bg/. På webbplatsen anges också den metod som använts för fastställandet av basräntan.

Enligt artikel 10.3 i lagen om skyldigheter och avtal ska ränta på dröjsmålsränta (effektiv ränta) betalas enligt den bulgariska centralbankens regler. Inga sådana regler har dock offentliggjorts.

Enligt artikel 294.2 i handelslagen ska ränta på ränta endast betalas när så överenskommits.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Information om basräntan och förändringar i denna finns på engelska och bulgariska på den bulgariska centralbankens webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.bnb.bg/

Lagen om skyldigheter och avtal, handelslagen och övriga rättsakter som anges ovan finns på bulgariska på följande webbplats: www.lex.bg.

Lagen om skyldigheter och avtal, handelslagen och ministerrådets dekret nr 426 av den 18 december 2014 om fastställande av lagstadgad räntesats vid sena betalningar finns även på bulgariska på följande webbplats: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.tita.bg/

Senaste uppdatering: 25/05/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Tjeckien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja. Ränta regleras i allmänhet i §§ 1802–1806 i lag nr 89/2012 (civillagen) och definieras som ett bötesstraff som uppstår automatiskt enligt lag i form av ränta om en gäldenär inte uppfyller en betalningsskyldighet. Beloppet för den lagstadgade räntan fastställs i enligt sekundärlagstiftning (för närvarande regeringens förordning nr 351/2013).

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Beloppet för den lagstadgade räntan beräknas enligt den lagstiftning som gäller på den första dagen av gäldenärens dröjsmål.

Den tjeckiska regeringens förordning nr 351/2013 av den 16 oktober 2013 har varit i kraft sedan den 1 januari 2014. I förordningen fastställs beloppet för dröjsmålsräntan och kostnaderna i samband med indrivningen av skulden, ersättningen till likvidatorn, konkursförvaltaren och en av domstolen utsedd medlem av det organ som företräder en rättslig enhet. I förordningen regleras även vissa frågor som rör handelstidningen och offentliga register över rättsliga enheter och fysiska personer. Enligt förordningen är det årliga beloppet för dröjsmålsräntan baserat på den reporänta som fastställts av den tjeckiska centralbanken för den första dagen i den kalenderperiod då dröjsmålet inträffade, ökat med åtta procentenheter. Detta räntebelopp förblir därefter oförändrat under hela dröjsmålet.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ränta på ett dröjsmål som uppstod innan regeringens förordning nr 351/2013 trädde i kraft regleras av tidigare gällande lagstiftning, dvs. regeringens förordning nr 142/1994. En hänvisning måste alltid göras till den version som var gällande den första dagen av dröjsmålet.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.psp.cz/en/sqw/hp.sqw

Senaste uppdatering: 06/03/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Lagstadgad ränta - Tyskland

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja. Den lagstadgade räntesatsen föreskrivs i avsnitt 246 i den tyska civillagen (Bürgerliches Gesetzbuch, BGB). Om ränta ska utgå på en fordran enligt lag eller i en transaktion ska räntesatsen uppgå till fyra procent per år om inte annat anges.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Belopp/sats för lagstadgad ränta

Kriterier för tillämpningen av lagstadgad ränta

(om tillämpligt)

Rättslig grund

4 %

Allmän räntesats som är tillämplig om inte annat föreskrivs i särskilda bestämmelser eller något annat har avtalats

§ 246 i den tyska civillagen

5 %

För ömsesidiga kommersiella transaktioner (med undantag för dröjsmålsränta), om inte annat föreskrivs i särskilda bestämmelser

§ 352 i den tyska handelslagen (Handelsgesetzbuch, HGB)

Den basräntesats som föreskrivs enligt tysk lagstiftning med tillägg av 5 procentenheter *)

Om låntagaren dröjer med betalningen av en fordran

§ 288.1 i den tyska civillagen

Den basräntesats som föreskrivs enligt tysk lagstiftning med tillägg av 9 procentenheter *)

Om låntagaren dröjer med betalningen av en fordran och inte är part i den underliggande transaktionen.

§ 288.2 i den tyska civillagen

Den basräntesats som föreskrivs enligt tysk lagstiftning med tillägg av 5 procentenheter *)

Om en konsument inte fullgör sina skyldigheter enligt ett konsumentkreditavtal, om det inte är fråga om ett avtal om hypotekslån

§ 497.1 första meningen i den tyska civillagen

Den basräntesats som föreskrivs enligt tysk lagstiftning med tillägg av 5 eller 9 procentenheter *)

Penningfordran från den dag talan väcktes (delgivning av ansökan/kallelse), dock tidigast från förfallodagen.

§ 291 i den tyska civillagen

Den basräntesats som föreskrivs enligt tysk lagstiftning med tillägg av 5 procentenheter *)

För rättegångskostnader, från dagen för mottagandet av ansökan om fastställande av rättegångskostnader och från förfallodagen, förutsatt att ansökan inte krävs från den dag då dom meddelas.

§ 104.1 andra meningen i den tyska civilprocesslagen (Zivilprozessordnung, ZPO)

Den basräntesats som föreskrivs enligt tysk lagstiftning med tillägg av 2 % (*), dock minst 6 %

För transaktioner som rör checkar eller växlar, varvid en lagstadgad ränta på över 6 % endast gäller för inhemska checkar eller växlar

Artiklarna 45 och 46 i den tyska lagen om checkar (Scheckgesetz)

Artiklarna 28, 48 och 49 i den tyska lagen om växlar (Wechselgesetz)

*) Den basräntesats som föreskrivs i tysk lagstiftning är INTE samma som den från ECB. För detaljer om hur den beräknas, se fråga 3.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Den basräntesats som föreskrivs i tysk lagstiftning är inte densamma som ECB:s basräntesats. Den beräknas i enlighet med § 247 i den tyska civillagen och ändras den 1 januari och den 1 juli varje år. En överblick över basräntesatsen under olika tidsperioder i enlighet med § 247 i den tyska civillagen är tillgänglig på tyska och engelska på

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.bundesbank.de/Navigation/EN/Statistics/Money_and_capital_markets/money_and_capital_markets.html?https=1

Enligt § 289 i den tyska civillagen får ränta inte tas ut på dröjsmålsränta (förbud mot sammansatt ränta).

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Den tyska civillagen är tillgänglig på tyska och engelska på

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gesetze-im-internet.de/bgb/index.html

Övriga lagar och förordningar som nämns ovan är tillgängliga på tyska på

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gesetze-im-internet.de/zpo/index.html (civilprocesslagen även på engelska)

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gesetze-im-internet.de/hgb/index.html (handelslagen även delvis på engelska)

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gesetze-im-internet.de/scheckg/index.html (lagen om checkar)

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gesetze-im-internet.de/wg/index.html (lagen om växlar)

Senaste uppdatering: 15/03/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på estniska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Lagstadgad ränta - Estland

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Om uppfyllandet av en betalningsskyldighet är försenat kan borgenären enligt § 113 i lagen om obligationsrätt kräva att gäldenären betalar dröjsmålsränta från den tidpunkt då skyldigheten förfaller till betalning till dess att skyldigheten är uppfylld.

Om dröjsmålsräntan inte har överenskommits genom avtal kan borgenären kräva ränta på det belopp som anges i lagen. Enligt § 113.1 i lagen om obligationsrätt är den lagstadgade räntan den ränta som anges i § 94 i lagen plus 8 % per år. Enligt § 94.1 i lagen tillämpas räntesatsen på halvårsbasis och är lika med den senaste räntesats som gäller för Europeiska centralbankens huvudsakliga refinansieringstransaktioner före den 1 januari eller den 1 juli varje år.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den räntesats som föreskrivs i § 94 i lagen om obligationsrätt offentliggörs två gånger per år av Estlands centralbank (Eesti Pank) på dess webbplats samt i Estlands officiella kungörelseorgan (Ametlikud Teadaanded). Vid beräkningen av beloppet för den lagstadgade räntan läggs 8 % till denna räntesats i enlighet med § 113.1 i lagen.

För andra halvåret 2015 var den sats som föreskrivs i § 94 0,05 % och den lagstadgade räntan var därför 0,05 % + 8 % = 8,05 %.

Olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs inte i Estland. § 113 i lagen om obligationsrätt tillämpas enhetligt på alla dröjsmål med uppfyllandet av en betalningsskyldighet.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta finns tillgänglig på estniska, till exempel på konsumentwebbplatsen Länken öppnas i ett nytt fönsterTarbijaveeb och webbplatsen för rättshjälp Länken öppnas i ett nytt fönsterJurist Aitab.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Lagen om obligationsrätt har offentliggjorts på Länken öppnas i ett nytt fönsterEstlands officiella tidnings webbplats och den engelska översättningen finns tillgänglig Länken öppnas i ett nytt fönsterhär.

Information om Europeiska centralbankens senaste räntesats för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är tillgänglig på Länken öppnas i ett nytt fönsterEstlands centralbanks webbplats.

Senaste uppdatering: 19/02/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Irland

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Enligt lag ska ränta tillämpas i en rad fall, exempelvis vid sen betalning vid affärstransaktioner, fordringar enligt dom och obetalda eller förfallna skatter.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade räntesats som anges i tabellen nedan avser fordringar på privaträttens område.

Belopp/sats för lagstadgad ränta

Kriterier för tillämpningen av lagstadgad ränta

(om nödvändigt, t.ex. dröjsmål, konsumentavtal osv.)

Rättslig grund

8 %

Tillämplig ränta för en fordran enligt dom från och med domens ikraftträdande

Avsnitt 26 i Debtors (Ireland) Act 1840

och

Avsnitt 20 i Courts Act 1981

och

Statutory Instrument 12/1989 – Courts Act 1981 (Interest on Judgments Debts) Order, 1989

8 %

Om en domstol beslutar att en person ska betala en viss summa pengar, får domstolen i vissa fall också begära ränta på hela eller delar av fordran under hela eller någon del av perioden mellan det att grunden för talan uppstod eller det datum då domen avgavs.

Avsnitt 22.1 i Courts Act 1981

och

Avsnitt 50 i Courts and Courts Officers Act 1995

och

Statutory Instrument 12/1989 – Courts Act 1981 (Interest on Judgments Debts) Order, 1989

8 %

Räntan är tillämplig på kostnader som domstolen fastställer från det datum då kostnadsbeloppet blivit känt (antingen genom överenskommelse mellan parterna eller genom uppskattning av kostnaderna av en domstolstjänsteman).

Avsnitt 30 i Courts and Courts Officers Act 2002, ändrad genom avsnitt 41 i Civil Liability and Courts Act 2004

och

Statutory Instrument 544/2004 (commencement order)

Europeiska centralbankens ränta för huvudsakliga refinansieringstransaktioner (per den 1 januari och 1 juli varje år) plus 8 procentenheter

En fordringsägares rätt att begära lagstadgad ränta vid sen betalning om betalningen är sen enligt affärsavtal som ingåtts efter den 16 mars 2013

Statutory Instrument 580/2012 – European Communities (Late Payments in Commercial Transactions) Regulations 2012

Europeiska centralbankens ränta för huvudsakliga refinansieringstransaktioner (per den 1 januari och 1 juli varje år) plus 7 procentenheter

En fordringsägares rätt att begära ränta vid sen betalning om betalningen är sen enligt affärsavtal som ingåtts under perioden 7 augusti 2002–15 mars 2013 och om den begärda räntan vid sen betalning överstiger 5 euro

Statutory Instrument 388/2002 – European Communities (Late Payment in Commercial Transactions) Regulations 2002

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ej tillämpligt. Se tabellen ovan.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Lagstiftningen finns online på följande adress: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.irishstatutebook.ie/eli/1996/act/33/enacted/en/html?q=Divorce

Senaste uppdatering: 13/12/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Grekland

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta föreskrivs i grekisk lagstiftning. Lagstadgad ränta är den räntesats, dvs. procentandelen av kapitalet under en fastställd tidsperiod, som föreskrivs direkt i lagen. Den vanligaste formen av lagstadgad ränta är dröjsmålsränta, dvs. den ränta som gäldenären är skyldig från den tidpunkt då han eller hon befinner sig i dröjsmål. I artiklarna 301, 346 529, 720 m.fl. i civillagen föreskrivs även regler för andra fall av lagstadgad ränta.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade dröjsmålsräntan fastställs vanligtvis till två procentenheter över den maximala avtalade räntesats som tidigare fastställdes genom ett beslut av chefen för Greklands centralbank och som harmoniserades 2001 med Europeiska centralbankens motsvarande räntesats (det penningpolitiska rådets lag 47/2000, artikel 3.2 i lag 2842/2000). Upplysningsvis kan nämnas att dröjsmålsräntan utanför banksektorn varierade mellan 12 % (som tillämpades konsekvent från 1946 till 1979) och 44 % (1992, när den gradvis började sjunka). Den uppgår för närvarande till 7,30 %.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

En tabell över räntesatser utanför banksektorn (sedan 1946) finns på Greklands centralbanks webbplats (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.bankofgreece.gr/Pages/en/Statistics/rates_markets/monetary/exotrapezika.aspx), även om en automatisk metod för att beräkna den lagstadgade räntan inte anges på denna webbplats. En sådan metod anges dock på andra webbplatser som NOMOS eller ISOKRATIS (dsanet).

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ja, till Greklands centralbank men inte till de andra eftersom de är abonnemangsbaserade tjänster.

Senaste uppdatering: 13/02/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på spanska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Lagstadgad ränta - Spanien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I Spanien kan den lagstadgade räntan användas som alternativ grund för att fastställa skadeståndsbelopp i de fall avtal saknas mellan parterna och gäldenären inte har betalat sin skuld. Bestämmelserna återfinns i artikel 1108 i civillagen, där det föreskrivs att den obetalda skulden ska betalas tillbaka eller omvandlas till kontanter.

Någon uttrycklig definition av ”lagstadgad ränta” finns inte,

Flera typer av lagstadgad ränta finns dock. Den vanligaste är den ovannämnda, som föreskrivs i civillagen. Inom andra områden föreskriver lagen specifika räntesatser, som ofta består i att en viss procentsats tillämpas på den lagstadgade referensräntan. När dessa räntor tillämpas kan de också anses vara ”lagstadgade räntor”, i den mån de föreskrivs i lagen. Följande fall kan nämnas:

– Vid hypotekslån: Genom lag 1/2013 av den 14 maj 2013 ändrades artikel 114 i hypotekslagen (Ley Hipotecaria) och ett tak fastställs för dröjsmålsräntor vid ett lån avsett för köp av en huvudsaklig bostad, i de fall själva bostaden ställts som säkerhet för lånet. Taket är tre gånger den lagstadgade räntan, dvs. i dagsläget 11,5 %.

– I artikel 20.4 i lag 16/2011 om konsumentlåneavtal fastställs ett tak på 2,5 gånger referensräntan för denna typ av transaktioner.

– I artikel 7 i lag 3/2004 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner föreskrivs att dröjsmålsräntan ska vara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpat vid sin senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion som utfördes före den första kalenderdagen av det aktuella halvåret (för närvarande 0,250 %) plus 8 räntepunkter (fram till 2013 var marginalen 7 räntepunkter).

– I fråga om försäkringsavtal föreskrivs (artikel 20.4 i lag 50/1980 av den 8 oktober 1980 om försäkringsavtal) påföljder om försäkringsbolagen omotiverat dröjer med utbetalning av ersättning till de försäkrade för skador som omfattas av de försäkringsavtal som dessa ingått. I dessa fall ska en årsränta betalas som motsvarar gällande referensränta vid de datum betalningen skulle ha utgått, plus 50 %. Om två år har gått sedan skadan uppkom och ersättning inte har betalats ut ska den årsränta som domstolen ålägger försäkringsbolaget att betala dock vara minst 20 %.

– I artikel 576 i civilprocesslagen, lag 1/2000 av den 7 januari 2000, föreskrivs en processränta (interés procesal). När ett beslut har meddelats i första instans om att ett belopp måste betalas, ska borgenären även ha rätt till en årsränta som motsvarar den lagstadgade penningmarknadsräntan, plus 2 räntepunkter, eller en ränta som fastställs av parterna eller genom specialbestämmelser i lagen.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Penningmarknadsräntan fastställs varje år i budgetlagen.

För 2016 fastställs följande ränta i lag 48/2015 av den 29 oktober 2015 om statsbudgeten för 2016, i det trettiofjärde tillägget:

– 3,00 procent fram till den 31 december 2016.

Mer information om räntans utveckling finns på spanska centralbankens webbplats, via följande länk:

http://www.bde.es/clientebanca/es/areas/Tipos_de_Interes/Tipos_de_interes/Otros_tipos_de_i/otros-tipos/Tabla_tipos_de_interes_legal.html

Som nämnts i svaret på föregående fråga finns flera lagstadgade räntesatser, utöver de som föreskrivs i artikel 1108 i civillagen för att fastställa skadeståndsbelopp vid utebliven skuldbetalning, Följande fall kan nämnas:

– Vid hypotekslån: Genom lag 1/2013 av den 14 maj 2013 ändrades artikel 114 i hypotekslagen (Ley Hipotecaria) och ett tak fastställs för dröjsmålsräntor vid ett lån avsett för köp av en huvudsaklig bostad, i de fall själva bostaden ställts som säkerhet för lånet. Taket är tre gånger den lagstadgade räntan, dvs. i dagsläget 11,5 %.

– I artikel 20.4 i lag 16/2011 om konsumentlåneavtal fastställs ett tak på 2,5 gånger referensräntan för denna typ av transaktioner.

– I artikel 7 i lag 3/2004 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner föreskrivs att dröjsmålsräntan ska vara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpat vid sin senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion som utfördes före den första kalenderdagen av det aktuella halvåret (för närvarande 0,250 %) plus 8 räntepunkter (fram till 2013 var marginalen 7 räntepunkter).

– I fråga om försäkringsavtal föreskrivs (artikel 20.4 i lag 50/1980 av den 8 oktober 1980 om försäkringsavtal) påföljder om försäkringsbolagen omotiverat dröjer med utbetalning av ersättning till de försäkrade för skador som omfattas av de försäkringsavtal som dessa ingått. I dessa fall ska en årsränta betalas som motsvarar gällande referensränta vid de datum betalningen skulle ha utgått, plus 50 %. Om två år har gått sedan skadan uppkom och ersättning inte har betalats ut ska den årsränta som domstolen ålägger försäkringsbolaget att betala dock vara minst 20 %.

– I artikel 576 i civilprocesslagen, lag 1/2000 av den 7 januari 2000, föreskrivs en processränta (interés procesal). När ett beslut har meddelats i första instans om att ett belopp måste betalas, ska borgenären även ha rätt till en årsränta som motsvarar den lagstadgade penningmarknadsräntan, plus 2 räntepunkter, eller en ränta som fastställs av parterna eller genom specialbestämmelser i lagen.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ja, mer information om räntornas utveckling hittar man via länken i svaret på föregående fråga.

http://www.bde.es/clientebanca/es/areas/Tipos_de_Interes/Tipos_de_interes/Otros_tipos_de_i/otros-tipos/Tabla_tipos_de_interes_legal.html

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ja, på följande webbadress:

http://www.bde.es/clientebanca/es/areas/Tipos_de_Interes/

Senaste uppdatering: 04/04/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Kroatien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja. Lagstadgad ränta (zakonska kamata) är den ränta som en gäldenär måste betala på en utestående penningfordran. En gäldenär som underlåter att betala en ekonomisk skuld är därför även skyldig att utöver grundbeloppet betala lagstadgad ränta.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

De allmänna bestämmelserna om lagstadgad ränta återfinns i artiklarna 29–31 i lagen om medborgerliga skyldigheter (Zakon o obveznim odnosima) (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine (NN) nr 35/05, 41/08, 125/11 och 78/15). Denna lag ska tillämpas om det inte i särskild lagstiftning föreskrivs något annat för särskilda personer och särskilda förhållanden. Enligt denna lag ska standardräntan på skulder till följd av affärsmässiga avtal och avtal mellan en näringsidkare och en offentligrättslig person fastställas två gånger om året genom att den genomsnittliga räntesatsen för lån med en löptid på mer än ett år för företag som inte är finansbolag höjs med fem procentenheter, respektive med tre procentenheter för andra avtalsförhållanden. Som beräkningsunderlag används den referensperiod som föregår innevarande sexmånadersperiod.

Den genomsnittliga räntesatsen för referensperioden fastställs av Kroatiens riksbank (Hrvatska narodna banka). Banken är skyldig att offentliggöra räntesatsen i Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine) den 1 januari respektive den 1 juli.

Den genomsnittliga räntesats som används för att beräkna lagstadgad ränta för innevarande sexmånadersperiod (från den 1 januari 2017 till den 30 juni 2017) är 4,68 %. För perioden 1 januari–30 juni 2017 är den lagstadgade räntan på skulder till följd av affärsavtal och avtal mellan en näringsidkare och en offentligrättslig person 9,68 %, och för andra förhållanden (t.ex. förhållanden till följd av kreditavtal och andra civilrättsliga avtal, utomobligatoriska avtalsförhållanden – kompensation, obehörig vinst) 7,68 %.

Den särskilda lag i vilken den lagstadgade räntan för vissa skulder föreskrivs är lagen om finansiell verksamhet och ackordsuppgörelser (Zakon o financijskom poslovanju i predstečajnoj nagodbi) (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine (NN) nr 108/12, 144/12, 81/13, 112/13, 71/15 och 78/15). Denna lag tillämpas på försenade betalningar vid affärstransaktioner mellan entreprenörer och offentligrättsliga personer, där den offentligrättsliga personen är borgenär, som resulterar i leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot vederlag. Enligt denna lag motsvarar den lagstadgade dröjsmålsräntan referensräntan plus åtta procentenheter. Referensräntan är lika med den genomsnittliga räntesatsen på lån med en löptid på mer än ett år som ingåtts av bolag som inte är finansbolag och beräknas för den referensperiod som föregår innevarande sexmånadersperiod minus tre procentenheter.

Den genomsnittliga räntesatsen för referensperioden fastställs av Kroatiens riksbank (Hrvatska narodna banka). Banken är skyldig att offentliggöra räntesatsen i Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine) den 1 januari respektive den 1 juli.

Den referensräntesats som används för att beräkna den lagstadgade räntesatsen för innevarande sexmånadersperiod (från den 1 januari till den 30 juni 2017) är 1,68 %. För perioden 1 januari–30 juni 2017 är den lagstadgade dröjsmålsräntan vid affärstransaktioner mellan entreprenörer och mellan entreprenörer och offentligrättsliga personer, där den offentligrättsliga personen är borgenär, 9,68 %.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Den genomsnittliga räntesatsen för referensperioden fastställs av Kroatiens riksbank (Hrvatska narodna banka). Banken är skyldig att offentliggöra räntesatsen i Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine) den 1 januari respektive den 1 juli.

Klicka på följande länk för att få åtkomst till Kroatiens officiella kungörelseorgan: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Klicka på följande länk för att få gratis åtkomst till Kroatiens officiella kungörelseorgan: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/

Senaste uppdatering: 25/03/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på italienska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Lagstadgad ränta - Italien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I Italien läggs en lagstadgad ränta till en ekonomisk förpliktelse.

Rättslig grund är artikel 1282 i den italienska civillagen (Codice Civile). I denna anges att det automatiskt utgår ränta på realiserade och verkställbara fordringar, om inte annat föreskrivs i lagstiftningen.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Storleken på den lagstadgade räntan fastställs genom dekret av det italienska finansministeriet den 15 december varje år.

Om parterna har kommit överens om en ränta tillämpas den räntan. Parterna måste dock skriftligen ha kommit överens om räntan, och räntan får inte vara högre än den högsta tillåtna räntan enligt ockerlagen (lag nr 108 av den 7 mars 1996). I annat fall betraktas räntan som ockerränta och är därmed ogiltig. I så fall är man inte skyldig att betala någon ränta (artikel 1815 i civillagen).

Om parterna har kommit överens om att tillämpa en överenskommen ränta men inte har fastställt själva räntesatsen, ska den lagstadgade räntan tillämpas.

I det italienska rättssystemet gör man delvis åtskillnad mellan dröjsmålsränta och lagstadgad ränta. Dröjsmålsränta är främst tänkt som ett straff (för gäldenären) och ersättning (för borgenären). Räntan kopplas till en ekonomisk förpliktelse som inte har fullgjorts på grund av att betalningen för den berörda tjänsten inte har skett inom den lagstadgade perioden eller i enlighet med den överenskommelse som parterna har träffat (dvs. för sent eller inte alls). För att borgenären ska kunna ta ut dröjsmålsränta måste gäldenären ligga efter med betalningen. Med ”ligga efter med betalningen” avses att gäldenären inte har fullgjort sina förpliktelser i tid. För att så ska vara fallet måste förfallodagen ha passerats, och gäldenären måste ha fått en betalningsanmodan. Detta är en formell handling där borgenären anmodar gäldenären att betala det belopp som förfallit.

Enligt civillagen utgår dröjsmålsränta med den lagstadgade räntesatsen eller en räntesats som fastställs i lag. Om en högre ränta än den lagstadgade räntesatsen skulle ha betalats innan gäldenären mottog betalningsanmodan ska samma ränta utgå på det utestående beloppet (artikel 1224 i civillagen).

Enligt artikel 1284 i civillagen fastställer ekonomi- och finansministern den lagstadgade räntesatsen en gång om året Genom ett dekret som offentliggörs i Italiens officiella tidning justerar ministern räntesatsen baserat på den genomsnittliga avkastningen från statsobligationer med en löptid på högst 12 månader, med beaktande av inflationen under året. Räntesatsen fastställs senast den 15 december året innan det år den ska tillämpas. Om ingen ny räntesats har fastställts den 15 december ändras inte den gällande satsen det efterföljande året.

Sedan den 1 januari 2017 har den lagstadgade räntesatsen varit 0,1 %.

Tabell över förändringarna av räntesatsen över tid, från 2010:

1 %

1 januari 2010–31 december 2010

Länken öppnas i ett nytt fönsterministerdekret (MD) av den 4 december 2009

1,5 %

1 januari 2011–31 december 2011

Länken öppnas i ett nytt fönster,MD av den 7 December 2010

2,5 %

1 januari 2012–31 december 2013

Länken öppnas i ett nytt fönsterMD av den 12 december 2011

1 %

1 januari 2014–31 december 2014

MD av den 12 december 2013

0,5 %

1 januari 2015–31 december 2015

MD av den 11 december 2014

0,2 %

1 januari 2016–31 december 2016

MD av den 11 december 2015

0,1 %

1 januari 2017–31 december 2017

MD av den 7 december 2016

Fastställs en högre ränta än den lagstadgade räntesatsen måste detta göras skriftligen. I annat fall tillämpas den lagstadgade räntesatsen.

Om parterna inte har beslutat om en räntesats ska den lagstadgade räntan från det ögonblick den handling som inleder förfarandet inges vara samma som den ränta som anges i den särskilda lagen om dröjsmålsränta vid handelstransaktioner (se nedan). Denna regel gäller även den handling som inleder ett skiljedomsförfarande.

Särskild lagstiftning om dröjsmålsränta vid handelstransaktioner

För att införliva direktiv 2000/35/EG om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner utfärdade den italienska lagstiftaren lagstiftningsdekret nr 231/2002, i dess ändrade lydelse. I detta anges uttryckligen att dröjsmålsräntan vid handelstransaktioner ska vara högre än den lagstadgade räntan. Enligt lagstiftningsdekret nr 231/2002 avses med handelstransaktioner ”transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter som leder till leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning”. I dekretet föreskrivs att vid en handelstransaktion ska ”alla som på ett otillbörligt sätt inte i tid erhåller betalning ha rätt till automatisk betalning av dröjsmålsränta, utan att en formell påminnelse krävs, från och med dagen efter förfallodagen”, om inte gäldenären kan styrka att underlåtenheten att betala berodde på orsaker som inte kan tillskrivas honom eller henne.

Enligt denna lag grundas dröjsmålsräntan vid handelstransaktioner på den räntesats som varje år fastställs av ekonomi- och finansministern, och som sammanfattas i tabellen nedan. I tabellen anges a) för det första halvåret det år som dröjsmålet avser, den räntesats som gällde den 1 januari det året, och b) för det andra halvåret det år som dröjsmålet avser, den räntesats som gällde den 1 juli det året.

Tabell över förändringarna av dröjsmålsräntan över tid, från 2010:

TABELL över DRÖJSMÅLSRÄNTA enligt lagstiftningsdekret 231/2002

Med ändringar införda genom lagstiftningsdekret nr 192/2012

Transaktioner slutförda före 31.12.12

Fr.o.m.

T.o.m.

ECB-ränta

Ökning

Totalt

Total ränta

01/01/2010

30/06/2010

1,00 %

7,00 %

8,00 %

8,00 %

01/01/2010

31/12/2010

1,00 %

7,00 %

8,00 %

8,00 %

01/01/2011

30/06/2011

1,00 %

7,00 %

8,00 %

8,00 %

01/07/2011

31/12/2011

1,25 %

7,00 %

8,25 %

8,25 %

01/01/2012

30/06/2012

1,00 %

7,00 %

8,00 %

8,00 %

01/07/2012

31/12/2012

1,00 %

7,00 %

8,00 %

8,00 %

01/01/2013

30/06/2013

0,75 %

8,00 %

8,75 %

7,75 %

01/07/2013

31/12/2013

0,50 %

8,00 %

8,50 %

7,50 %

01/01/2014

30/06/2014

0,25 %

8,00 %

8,25 %

7,25 %

01/07/2014

31/12/2014

0,15 %

8,00 %

8,15 %

7,15 %

01/01/2015

31/12/2015

0,05 %

8,00 %

8,05 %

7,05 %

01/01/2016

30/06/2016

0,05 %

8,00 %

8,05 %

7,05 %

01/07/2016

31/12/2016

0,00 %

8,00 %

8,00 %

7,00 %

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Det finns en mängd webbplatser med gratis programvara för att räkna ut lagstadgad ränta och dröjsmålsränta.

Senaste uppdatering: 22/01/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Cypern

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I Cyperns nationella lagstiftning föreskrivs inte någon ”lagstadgad ränta”. Om talan väcks vid en domstol har domaren befogenhet att förordna att lagstadgad ränta ska betalas enligt en fördefinierad räntesats. Detta gäller från det att talan registreras till dess att dom meddelas, om det inte finns några bestämmelser om betalning av ränta i den relevanta lagstiftningen, eller om det aktuella kontraktet eller avtalet, vid talan om kontrakts- eller avtalsbrott, inte innehåller någon uttrycklig bestämmelse där räntan anges.

Finansministern, som har rätt att justera räntan, har i ett särskilt beslut fastställt den nuvarande räntesatsen till 3,5 %.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Se svaret på fråga 1. Gällande räntesats är 3,5 %.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Inte tillämpligt. Se svaret på fråga 1.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Inte tillämpligt. Se svaret på fråga 1.

Senaste uppdatering: 13/05/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Lagstadgad ränta - Luxemburg

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad räntan är den ränta som årligen bestäms genom lagstiftning och som tillämpas vid dröjsmål med betalning av förfallna belopp, om någon annan ränta inte har bestämts på förhand av parterna.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Sedan direktiv 2000/35/EG av den 29 juni 2000 införlivades genom lagen av den 18 april 2004 bestäms dröjsmålsräntor för handelstransaktioner (transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter som avser leverans av varor eller tillhandahållandet av tjänster mot ersättning) separat genom hänvisning till den marginalräntesats som var resultatet av förfarandet med rörlig refinansieringsränta för den huvudsakliga refinansieringstransaktion som Europeiska centralbanken tillämpade på sin senaste transaktion före den första kalenderdagen av varje halvår. Vid betalningsdröjsmål ska denna ränta höjas med marginalen (såvida inte annat överenskommits i avtalet, i enlighet med artikel 5 i lagen av den 18 april 2004 om betalningsdröjsmål och dröjsmålsränta).

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

/

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.legilux.public.lu/

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.mj.public.lu/

Senaste uppdatering: 18/12/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Ungern

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja. Den lagstadgade räntan fastställs i § 6:47 i lag V från 2013 om civillagen, i vilken den kopplas samman med centralbankens regler för räntenivå. Räntesatsen för lagstadgad ränta på skuld uttryckt i ungerska forinter grundas på centralbankens basränta, som fastställs av det monetära rådet i ungerska centralbanken. Om skulden är angiven i utländsk valuta är satsen för lagstadgad ränta den basränta som beslutats av den sedelutgivande centralbanken för den berörda valutan eller, om en sådan basränta saknas, penningmarknadsräntan.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den rättsliga grunden för lagstadgad ränta är civillagen, enligt vilken räntan betraktas som det pris för en annan persons pengar som en part måste betala för en eventuell skuld om inte annat överenskommits. Den lagstadgade ränta som är tillämplig på skulder debiteras varje kalenderhalvår. Den räntesats som gäller den första dagen av det berörda kalenderhalvåret gäller för hela det berörda kalenderhalvåret, oberoende av eventuella ändringar i centralbankens basränta under detta halvår.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Nej.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ja, civillagen finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterdet nationella lagstiftningsarkivet [Nemzeti Jogszabálytár]. Information om centralbankens basränta finns på ungerska centralbankens Länken öppnas i ett nytt fönsterwebbplats.

Senaste uppdatering: 16/10/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Malta

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I maltesisk lagstiftning återfinns inte begreppet ”lagstadgad ränta”, men i stället används begreppet ”rättslig dröjsmålsränta”. Detta begrepp återfinns i den maltesiska handelslagen (Commercial Code) och definieras som ”enkel dröjsmålsränta med en räntesats som motsvarar summan av referensräntan plus minst åtta procent (8 %)”.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

I maltesisk lagstiftning föreskrivs endast en räntesats på åtta procent (8 %). Den rättsliga grunden för denna räntesats är handelslagen, kapitel 13, särskilt avdelning II, underavdelning IA i nämnda lag.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Borgenären är berättigad till ränta vid sen betalning från dagen efter den förfallodag eller den betalningsperiod som fastställs i avtalet. Om förfallodagen eller betalningsperioden emellertid inte fastställs i avtalet är borgenären berättigad till dröjsmålsränta vid utgången av någon av följande tidsfrister:

  • Trettio kalenderdagar efter dagen då gäldenären mottog fakturan.
  • Trettio kalenderdagar efter dagen för mottagandet av varorna eller tjänsterna, om det råder osäkerhet om dagen för mottagandet av fakturan.
  • Trettio kalenderdagar efter dagen för mottagandet av varorna eller tjänsterna, om gäldenären mottar fakturan innan varorna eller tjänsterna.
  • Trettio kalenderdagar efter den dag när det i lag eller i avtalet föreskrivs att produkten ska godkännas eller kontrolleras, och gäldenären mottar fakturan tidigare eller den dag då godkännandet eller kontrollen sker.

Tillämplig referensränta för det första halvåret det aktuella året ska vara den räntesats som gällde den 1 januari det året, och det andra halvåret det aktuella året ska det vara den räntesats som gällde den 1 juli det året.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Den maltesiska handelslagen, Länken öppnas i ett nytt fönsterkapitel 13 i Maltas lagstiftning, finns att tillgå gratis på nätet.

Senaste uppdatering: 22/03/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Nederländerna

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Ja, Nederländerna tillämpar lagstadgad ränta. Lagstadgad ränta är den ränta som en borgenär enligt lag har rätt att ta ut vid försenad betalning.

Man skiljer mellan lagstadgad ränta för icke-kommersiella transaktioner (artikel 6:119 i civillagen) och lagstadgad ränta för kommersiella transaktioner (artikel 6:119a i civillagen).

Lagstadgad ränta för icke-kommersiella transaktioner tillämpas på alla avtal med privatpersoner eller konsumenter.

Lagstadgad ränta för kommersiella transaktioner tillämpas på alla avtal med företag och statliga organ.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade räntan för icke-kommersiella transaktioner är 2 %. Den lagstadgade räntan för kommersiella transaktioner är 8 %.

Den lagstadgade räntan kan fluktuera.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Senaste uppdatering: 12/09/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Österrike

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta regleras i § 1000 i den österrikiska civillagen (Allgemeines bürgerliches Gesetzbuch, ABGB). Dröjsmålsränta regleras i § 1333 i civillagen och i § 456 i den österrikiska företagslagen (Unternehmensgesetzbuch, UGB) för affärstransaktioner mellan företag och mellan företag och offentligrättsliga juridiska personer.

§ 1000 i civillagen är tillämplig på ränta ”som föreskrivs i lag eller för vilken räntesatsen inte har fastställts”. I § 1000.2 i civillagen regleras dessutom de situationer i vilka ränta kan tas ut på ränta (sammansatt ränta).

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Enligt § 1000.1 i civillagen är den lagstadgade räntan 4 % per år. Detsamma gäller för lagstadgad dröjsmålsränta enligt § 1333.1 i civillagen jämfört med § 1000.1 samma lag. Denna räntesats är även tillämplig på ensidiga företagstransaktioner.

För affärstransaktioner mellan företag och mellan företag och offentligrättsliga juridiska personer uppgår dröjsmålsräntan vid sen betalning av förfallna fordringar till basräntan med ett tillägg av 9,2 procentenheter, enligt § 456 i företagslagen. Basräntesatsen för den aktuella halvårsperioden är den som var tillämplig den första kalenderdagen under den perioden. Basräntesatsen återfinns på den österrikiska riksbankens webbplats på http://www.oenb.at/en/, under ”Services”/”Interest rates and exchange rates”.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Enligt § 1000.2 i ABGB kan en borgenär kräva sammansatt ränta på en penningfordran om parterna uttryckligen har avtalat detta. Även utan ett sådant avtal mellan parterna kan sammansatt ränta på 4 % per år tas ut från den dag talan väcktes (när talan delgavs svaranden), om talan avser upplupen ränta. Österrikisk lagstiftning förbjuder inte sammansatt ränta.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ovannämnda bestämmelser i den österrikiska civillagen och den österrikiska företagslagen är tillgängliga utan avgift (på tyska) på webbplatsen tillhörande den österrikiska förbundskanslerns kansli (Bundeskanzleramt) (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.ris.bka.gv.at/), under ”Bundesrecht”/”Bundesrecht konsolidiert”.

Senaste uppdatering: 01/03/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på polska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Lagstadgad ränta - Polen

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Enligt artikel 359.1 i lagen av den 23 april 1964 – civillagen (Polens författningssamling [Dziennik Ustaw], 2014, punkt 121, i dess ändrade lydelse) ska ränta på ett belopp endast betalas om det följer av en rättslig transaktion eller en lag, ett domstolsbeslut eller ett beslut av en annan behörig myndighet. Om räntenivån inte anges på annat sätt ska lagstadgad ränta betalas med en räntesats motsvarande summan av Polens centralbanks referensräntesats plus 3,5 procentenheter.

Om dröjsmålsräntan inte har fastställts ska lagstadgad dröjsmålsränta enligt artikel 481.2 i civillagen å andra sidan betalas med en räntesats motsvarande summan av Polens centralbanks referensräntesats plus 5,5 procentenheter. Om en fordran har en högre ränta kan borgenären dock begära en lika hög dröjsmålsränta.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Enligt artikel 359.2 i civillagen ska lagstadgad ränta fastställas med en räntesats motsvarande summan av Polens centralbanks referensräntesats plus 3,5 procentenheter. Justitieministern tillkännager den lagstadgade räntenivån genom ett meddelande i Polens officiella kungörelseorgan (Monitor Polski). Enligt justitieministerns meddelande av den 7 januari 2016 är för närvarande den lagstadgade räntenivån 5 % per år från och med den 1 januari 2016, och den lagstadgade dröjsmålsräntan är 7 % per år.

Ränta i affärstransaktioner regleras i lagen av den 8 mars 2013 om betalningsvillkor i affärstransaktioner (Polens författningssamling, 2013, punkt 403, i dess ändrade lydelse) och räntenivån fastställs alltid i ett meddelande som utfärdas av ministern för utvecklingsfrågor. Enligt meddelandet av den 7 januari 2016 är för närvarande den lagstadgade räntenivån för dröjsmål i affärstransaktioner 9,50 % per år från och med den 1 januari 2016 fram till den 30 juni 2016.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

För närmare upplysningar om Polens centralbanks aktuella räntenivå, inbegripet referensräntan, se Polens centralbanks (NBP) webbplats på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.nbp.pl/homen.aspx?f=/srodeken.htm

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

De meddelanden som utfärdats av justitieministern och ministern för utvecklingsfrågor om nivån för den lagstadgade räntan (för affärstransaktioner) finns på regeringens lagstiftningscenters webbplats (Rządowe Centrum Legislacji RCL): Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.monitorpolski.gov.pl/Wyszukiwanie/tabid/114/Title/odsetki/Default.aspx

Senaste uppdatering: 22/01/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på portugisiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Lagstadgad ränta - Portugal

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta

Ja, lagstadgad ränta föreskrivs enligt portugisisk rätt.

Räntan kan fastställas av parterna eller enligt lag. I det första fallet kallas den avtalad ränta. I det andra fallet kallas den lagstadgad ränta.

Den avtalade eller lagstadgade räntan kan vara av civil eller kommersiell natur.

Syfte med räntan

Generellt kan räntan ha vederlagskaraktär (ränta som betalas på ett lån) eller utgöra dröjsmålsränta (ränta som utgår vid underlåtenhet att fullgöra en förpliktelse).

Lagstadgad dröjsmålsränta

Vid dröjsmål med fullgörelsen av en finansiell förpliktelse är den allmänna regeln att ersättningen för dröjsmålet motsvarar den lagstadgade räntan, vilken beräknas från den tidpunkt gäldenären kom i dröjsmål. En finansiell förpliktelse avser betalning av ett penningbelopp.

Tidpunkt för dröjsmål

Gäldenären anses vara i dröjsmål när borgenären har framställt betalningskrav på rättslig eller utomrättslig väg.

Oberoende av betalningskrav anses gäldenären befinna sig i dröjsmål i följande tre situationer:

  1. Om en exakt tidsfrist har fastställts för fullgörelsen av förpliktelsen.
  2. Om förpliktelsen har uppkommit genom en otillåten handling.
  3. Om gäldenären medvetet undviker betalningskravet, i vilket fall det får effekt från den tidpunkt som det normalt sett skulle ha delgetts.

Om fordran är illikvid föreligger det inte något dröjsmål förrän den är likvid, såvida illikviditeten inte kan hänföras till gäldenären. Om gäldenären är ansvarig för en otillåten handling eller för en risk anses han vara i dröjsmål från dagen för delgivningen, såvida han inte redan befinner sig i dröjsmål på grund av bestämmelserna i första delen av denna paragraf.

Upphörande eller överlåtelse av räntefordran

Från den tidpunkt den har uppkommit är räntefordran inte nödvändigtvis knuten till huvudfordran och var och en av dem kan överlåtas eller upphöra oberoende av den andra.

Fördelning av delbetalningar på den upplupna räntan

I nationell rätt fastställs nedanstående regler för fördelning av betalningar:

i) Om, utöver lånebeloppet, gäldenären ska betala kostnader, ränta eller ersättning på grund av dröjsmålet till borgenären, ska en betalning som inte täcker hela summan dras av på kostnaderna, räntan, ersättningen och på lånebeloppet i den ordningen.

ii) Fördelning på kapitalbeloppet får först ske i sista hand efter godkännande i förhand från borgenären.

Ränta på ränta

Dröjsmålsränta får tas ut på ordinarie ränta (sammansatt ränta) på följande villkor:

För att ränta ska kunna uppkomma på upplupen ränta krävs det att gäldenären har informerats på rättslig väg om kapitaliseringen av den upplupna räntan eller betalar den under föreläggande av kapitalisering.

Endast ränta som motsvarar en minsta period på ett år får kapitaliseras. Denna begränsning av räntan är inte tillämplig om den strider mot tillämpliga kommersiella förfaranden eller praxis (vilket är fallet med lån som beviljats av finansinstitut som omfattas av särskilda regler).

I nationell rättspraxis har fastställts att dröjsmålsränta inte kan uppkomma på dröjsmålsränta. Således kan lagstadgad ränta som uppkommer vid dröjsmål med fullgörelsen av en finansiell förpliktelse i princip inte leda till någon upplupen ränta. Denna tolkning görs med förbehåll för en vidareutveckling av frågan i rättspraxis. Det föreligger dessutom en lagstadgad möjlighet att fastställa ett obligatoriskt vite efter det att en domstol har fastställt betalning av ett särskilt penningbelopp.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade räntan varierar beroende på om det är frågan om civil eller kommersiell ränta.

Lagstadgad civil ränta

Denna ränta fastställs genom förordning från finans- och justitieministrarna i enlighet med artikel 559.1 i den portugisiska civilprocesslagen. I december 2015 (då detta skrivs) fastställdes den civila räntan genom förordning nr 291/03 av den 8 april 2003.

Lagstadgad kommersiell ränta

Denna uppkommer generellt sett på fordringar från kommersiella företag, enskilda företag eller juridiska personer och i synnerhet för de fordringar som avses i lagdekret nr 62/2013 av den 10 maj 2013, vilket nämns nedan.

Den lagstadgade kommersiella räntan fastställs genom förordning från finans- och justitieministrarna i enlighet med artikel 102.3–5 i den portugisiska handelslagen. I december 2015 (då detta skrivs) fastställdes den kommersiella räntan fastställd genom förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013, enligt vilken den kommersiella räntan fastställs halvårsvis.

Summan av den kommersiella ränta som föreskrivs i förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013 fastställs genom meddelande från finans- och ekonomiministeriet och offentliggörs i den officiella tidningen, andra serien, före den 15 juli varje år.

I förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013 föreskrivs två olika kommersiella dröjsmålsräntor som varierar beroende på den aktuella transaktionen:

  1. Den första är tillämplig vid betalningsdröjsmål inom ramen för kommersiella transaktioner mellan två företag eller mellan ett företag och ett offentligt organ i enlighet med lagdekret nr 62/2013 av den 10 maj 2013.
  2. Den andra utgör en kompletterande dröjsmålsränta som är tillämplig vid andra transaktioner och gäller fordringar från kommersiella företag, enskilda firmor eller juridiska personer i den mening som avses i artikel 102.3 i den portugisiska handelslagen.

Den lagstadgade civila och kommersiella räntan varierar över tiden. Vid beräkningen av räntan krävs det således ett beaktande av de olika räntesatser som var tillämpliga för varje del av den period som dröjsmålet gällde.

Av praktiska skäl anges endast den lagstadgade räntesats som varit tillämplig under de senaste åren. Informationen på denna sida tillhandahålls endast i informationssyfte och befriar inte från en skyldighet att kontrollera den tillämpliga lagstiftningen i varje enskilt fall.

Den lagstadgade räntan ökas med en obligatorisk räntesats på 5 % om en domstol fastställt betalning av ett särskilt penningbelopp. I sådana fall uppkommer automatiskt en skyldighet att betala en räntesats på 5 % per år – utan att det krävs något annat domstolsbeslut – från det datum domstolsbeslutet vann laga kraft. Denna obligatoriska straffränta uppkommer utöver dröjsmålsräntan, i tillämpliga fall, eller den ersättning som ska erläggas enligt artikel 829-A.4 i den portugisiska civilprocesslagen.

Lagstadgad civil ränta från den 5 augusti 1980 fram till nu:

5 augusti 1980–22 maj 1983
[(1 021 dagar) – lagdekret nr 200-C/80 av den 24 juni 1980 och förordning nr 447/80 av den 31 juli 1980]

15 %

23 maj 1983–28 april 1987
[(1 437 dagar) – förordning nr 581/83 av den 18 maj 1983]

23 %

29 april 1987–29 september 1995
[(3 076 dagar) – förordning nr 339/87 av den 24 april 1987]

15 %

30 september 1995–16 april 1999
[(1 295 dagar) – förordning nr 1171/95 av den 25 september 1995]

10 %

17 april 1999–30 april 2003
[(1 475 dagar) – förordning nr 263/99 av den 12 april 1999]

7 %

Från och med 1 maj 2003
[Förordning nr 291/03 av den 8 april 2003]

4 %

Lagstadgad kommersiell ränta i kraft från den 28 september 1995 fram till nu:

28 september 1995–16 april 1999
[förordning nr 1167/95 av den 23 september 1995]

15 %

17 april 1999–30 september 2004
[förordning nr 262/99 av den 12 april 1999]

12 %

1 oktober 2004–31 december 2004
[meddelande från DGT (Direcção-Geral do Tesouro, finansministeriet) nr 10097/04 av den 30 oktober 2004]

9,01 %

Första halvåret 2005
[meddelande nr 597/2005 av den 19 juli och meddelande från DGT nr 310/2005 av den 14 januari 2005]

9,09 %

Andra halvåret 2005
[meddelande från DGT nr 6923/2005 av den 25 juli 2005]

9,05 %

Första halvåret 2006
[meddelande från DGT nr 240/2006 av den 11 januari 2006]

9,25 %

Andra halvåret 2006
[meddelande från DGT nr 7706/2006 av den 10 juli 2006]

9,83 %

Första halvåret 2007
[meddelande från DGT nr 191/2007 av den 5 januari 2007]

10,58 %

Andra halvåret 2007
[meddelande från DGTF (Direcção-Geral do Tesouro e Finanças, finans- och ekonomiministeriet) nr 13665/2007 av den 30 juli 2007]

11,07 %

Första halvåret 2008
[meddelande från DGT nr 2152/2008 av den 29 januari 2008]

11,20 %

Andra halvåret 2008
[meddelande från DGT nr 19995/2008 av den 14 juli 2008]

11,07 %

Första halvåret 2009
[meddelande från DGT nr 1261/2009 av den 14 januari 2009]

9,50 %

Andra halvåret 2009
[meddelande från DGT nr 12184/2009 av den 10 juli 2009]

8 %

Första halvåret 2010
[meddelande från DGTF 597/2010 av den 4 januari 2010]

8 %

Andra halvåret 2010
[meddelande från DGTF nr 13746/2010 av den 12 juli 2010]

8 %

Första halvåret 2011
[meddelande från DGTF nr 2284/2011 av den 21 januari 2011]

8 %

Andra halvåret 2011
[meddelande från DGT nr 14190/2011 av den 14 juli 2011]

8,25 %

Första halvåret 2012
[meddelande från DGTF nr 692/2012 av den 17 januari 2012]

8 %

Andra halvåret 2012
[meddelande från DGTF nr 9944/2012 av den 24 juli 2012]

8 %

Första halvåret 2013
[meddelande från DGTF nr 584/2013 av den 11 juli 2013]

7,75 %

Andra halvåret 2013
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013
[meddelande från DGTF nr 11617/2013 av den 17 september 2013]

8,50 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 10478/2013 av den 23 augusti 2013]

7,50 %

Första halvåret 2014
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013

8,25 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 1019/2014 av den 24 januari 2014]

7,25 %

Andra halvåret 2014
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013

8,15 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 8266/2014 av den 16 juli 2014]

7,15 %

Första halvåret 2015
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013

8,05 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 563/2015 av den 19 januari 2015]

7,05 %

Andra halvåret 2015
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013

8,05 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 7758/2015 av den 14 juli 2015]

7,05 %

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ytterligare information om beräkningen av lagstadgade räntor finns på finans- och ekonomiministeriets webbplats:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.dgtf.pt/avisos-e-circulares/taxas-de-juros-moratorios

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Den webbplats till vilken det hänvisas i fråga 3 är tillgänglig utan avgift.

Observera

Informationen på denna sida är allmänt hållen och inte uttömmande. Den är inte bindande för kontaktpunkten, det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller någon annan adressat. Den befriar inte vid någon tidpunkt från en skyldighet att ta del av tillämplig lagstiftning.

Senaste uppdatering: 20/02/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Rumänien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I regeringens beslut nr 13/2011 om lagstadgad remunerativ ränta och lagstadgad dröjsmålsränta på betalningsskyldigheter och om reglering av vissa finansiella och skattemässiga åtgärder inom banksektorn anges de juridiska villkoren för

- remunerativ lagstadgad ränta (som motsvarar den ränta som gäldenären ska betala för det belopp som han/hon är skyldig att betala inom en fastställd tidsfrist, beräknat för den period som föregick förfallodagen för det utestående beloppet) och

- dröjsmålsränta (som motsvarar den ränta som gäldenären ska betala för det belopp som han/hon är skyldig att betala för underlåtenheten att uppfylla denna skyldighet inom den utsatta tidsfristen).

I artikel 2 i regeringens beslut nr 13/2011 anges att om en betalningsskyldighet i enlighet med lagbestämmelserna eller avtalsvillkoren är föremål för remunerativ ränta och/eller dröjsmålsränta i förekommande fall, och det saknas en uttrycklig bestämmelse som parterna kommit överens om avseende räntesatsen för en sådan ränta är den ränta som ska betalas den lagstadgade ränta som motsvarar var och en av dem.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

De bestämmelser som ligger till grund för de juridiska villkoren för remunerativ ränta/lagstadgad dröjsmålsränta/konventionell ränta är artiklarna 3 till 5 i regeringens beslut nr 13/2011 om lagstadgad remunerativ ränta och lagstadgad dröjsmålsränta på betalningsskyldigheter och om reglering av vissa finansiella och skattemässiga åtgärder inom banksektorn:

”Artikel 3 - 1) Räntesatsen för den lagstadgade remunerativa räntan ska vara Rumäniens centralbanks (Banca Națională a României) referensräntesats, som är den penningpolitiska räntesats som fastställts genom ett beslut av styrelsekommittén i Rumäniens centralbank.

2) Dröjsmålsräntan ska vara referensräntesatsen plus 4 procentenheter.

(21) I transaktioner mellan yrkesverksamma och mellan yrkesverksamma och upphandlande myndigheter ska dröjsmålsräntan vara referensräntesatsen plus 8 procentenheter.

3) I rättsliga förbindelser som inte härrör från driften av ett vinstdrivande bolag, i den mening som avses i artikel 3.3 i lag nr 287/2009 om civillagen, som offentliggjorts på nytt, ska räntesatsen för den lagstadgade räntan fastställas i enlighet med punkterna 1 och 2 och minskas med 20 %.

4) Rumäniens centralbanks referensräntesats ska offentliggöras i Rumäniens officiella kungörelseorgan, del I, av Rumäniens centralbank närhelst den penningpolitiska räntesatsen ändras.

Artikel 4 – I rättsliga förbindelser med gränsöverskridande verkningar där rumänsk lagstiftning är tillämplig och betalning ska göras i utländsk valuta ska den lagstadgade räntan vara 6 % per år.

Artikel 5 – 1) I rättsliga förbindelser som inte härrör från driften av ett vinstdrivande bolag, i den mening som avses i artikel 3.3 i lag nr 287/2009 om civillagen, som offentliggjorts på nytt, får räntesatsen inte överstiga den lagstadgade räntan med mer än 50 % per år.

2) Alla klausuler som bryter mot bestämmelserna i punkt 1 ska vara ogiltiga. I detta fall förverkar borgenären rätten att kräva lagstadgad ränta.

3) Den konventionella räntesatsens giltighet ska fastställas med hänvisning till den lagstadgade ränta som gäller på dagen för fastställandet.”

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

I artikel 3.1 i regeringens beslut nr 13/2011 om lagstadgad remunerativ ränta och lagstadgad dröjsmålsränta på betalningsskyldigheter och om reglering av vissa finansiella och skattemässiga åtgärder inom banksektorn anges att räntesatsen för den lagstadgade räntan är Rumäniens centralbanks referensräntesats, som är den penningpolitiska räntesats som fastställts genom ett beslut av styrelsekommittén i Rumäniens centralbank. Den har offentliggjorts på Rumäniens centralbanks webbplats på http://www.bnr.ro/Monetary-Policy--3318.aspx

För metoden för att beräkna den lagstadgade räntan för olika fall, se svaret ovan.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Ja, på rumänska för regeringens beslut nr 13/2011 om lagstadgad remunerativ ränta och lagstadgad dröjsmålsränta på betalningsskyldigheter och om reglering av vissa finansiella och skattemässiga åtgärder inom banksektorn. Se Rumäniens centralbanks webbplats på http://www.bnr.ro/Home.aspx

Ja, på engelska för Rumäniens centralbanks referensräntesats. Se Rumäniens centralbanks webbplats på http://www.bnr.ro/Home.aspx

Senaste uppdatering: 21/02/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på slovenska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Lagstadgad ränta - Slovenien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Begreppet ränta definieras i artikel 374 i lagen om skyldigheter (Obligacijski zakonik) (Uradni list RS [Sloveniens officiella kungörelseorgan nr 83/01, 28/06 och 40/07]), i vilken det föreskrivs att en gäldenär, utöver huvudfordran, ska betala ränta om detta föreskrivs enligt lag eller avtalas mellan en borgenär och en gäldenär.

Om en gäldenär är sen med att uppfylla en betalningsskyldighet ska gäldenären, i enlighet med artikel 378.1 i lagen om skyldigheter, även betala ränta utöver huvudfordran.

Avtalad ränta regleras i artikel 382 i lagen om skyldigheter, där det föreskrivs att avtalsslutande parter kan komma överens om att en gäldenär ska betala avtalad ränta utöver huvudfordran från och med den tidpunkt då betalningsskyldigheten uppstod till dess att den förfaller.

I Slovenien är ränta på ränta förbjudet, vilket innebär att upplupen ränta som ännu inte betalats inte ger upphov till ränta om inte annat föreskrivs enligt lag. Följaktligen är en avtalsreglerad bestämmelse om ränta som läggs till obetald upplupen ränta ogiltig. Det går dock att i ett avtal föreskriva att räntesatsen kan bli högre om en gäldenär inte betalar upplupen ränta i tid.

I artikel 27a i konsumentskyddslagen (Zakon o varstvu potrošnikov) (Sloveniens officiella kungörelseorgan nr 98/04 – officiell konsoliderad text, 114/06 – ZUE, 126/07, 86/09, 78/11, 38/14 och 19/15) föreskrivs dock att avtalsslutande parter - trots de allmänna bestämmelserna om skyldigheter - inte i händelse av en försenad kundbetalning får komma överens om att tillämpa högre räntesatser än de som fastställs i lagen om skyldigheter.

Om den överenskomna räntesatsen för dröjsmålsräntan eller den avtalade räntan är mer än 50 % högre än den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan betraktas en sådan överenskommelse, enligt lagen om skyldigheter, som ett ockeravtal såvida inte borgenären kan visa att han/hon inte har utnyttjat en gäldenärs nödläge eller svåra finansiella situation, hans/hennes bristande erfarenhet, försummelse eller missbruk eller att den förmån som han/hon erhållit för egen räkning eller för någon annans räkning inte är uppenbart oproportionerlig i förhållande till vad han/hon gav eller åtog sig att ge eller göra. Denna bestämmelse gäller inte för affärsavtal, dvs. avtal som ingåtts mellan ekonomiska företag (företag och andra rättsliga enheter som bedriver en ekonomisk verksamhet eller enmansföretagare).

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

I artikel 378.2 i lagen om skyldigheter föreskrivs att räntesatsen för dröjsmålsräntan är 8 % per år om inte annat fastställs enligt lag. I enlighet med artikel 379 i lagen om skyldigheter kan en borgenär och en gäldenär komma överens om en högre eller lägre räntesats för dröjsmålsräntan än den räntesats som föreskrivs enligt lag (avtalsmässig räntesats). Som redan har nämnts kan en överenskommelse om en högre dröjsmålsränta inte avtalas vid en försenad betalning av en kund som är en avtalsslutande part.

En särskild lag som reglerar räntesatsen är lagen om lagstadgad räntesats för dröjsmålsränta (Zakon o predpisani obrestni meri zamudnih obresti) (Sloveniens officiella kungörelseorgan nr 11/07 – officiell konsoliderad text). I artikel 2 i denna lag anges att den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan, med beaktande av artikel 3.1 d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG av den 29 juni 2000 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (EGT L 200, 8.8.2000, s. 35), är den ledande räntesatsen plus åtta procentenheter. Den lagstadgade räntesatsen gäller i sex månader, från och med den 1 januari eller den 1 juli. Den ledande räntesatsen är den räntesats som tillämpats av Europeiska centralbanken för de huvudsakliga refinansieringstransaktioner som utfördes före den första kalenderdagen i den berörda sexmånadersperioden. Finansministern offentliggör den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan och dess förändringar i Sloveniens officiella kungörelseorgan. Den lagstadgade räntesatsen för dröjsmålsräntan, tillämplig från och med den 1 juli 2015 och giltig i sex månader, är 8,05 %.

Räntesatsen för avtalad ränta fastställs i artikel 382 i lagen om skyldigheter. I fall där ränta avtalats men inte den faktiska räntesatsen och förfallodagen, är den årliga räntan 6 % och denna ränta förfaller till betalning samtidigt som huvudfordran. Avtalad ränta upphör att löpa när summan av upplupen ränta som ännu inte har betalats överstiger huvudfordran.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Information om basräntan och dröjsmålsräntan är också tillgänglig på Länken öppnas i ett nytt fönsterSloveniens centralbanks webbplats.

En preliminär beräkning av räntan finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterSloveniens högsta domstols webbplats.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Länken öppnas i ett nytt fönsterRepubliken Sloveniens lag om skyldigheter

Länken öppnas i ett nytt fönsterLagstadgad räntesats för dröjsmålsränta

Länken öppnas i ett nytt fönsterKonsumentskyddslagen

Senaste uppdatering: 22/02/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Slovakien

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Dröjsmålsränta är en påföljd för underlåtande att betala en skuld. Dröjsmålsräntan betalas utöver skulden och utgör en procentuell andel av det utestående beloppet. Enligt lag innebär ett underlåtande att betala en skuld att borgenärens rättigheter och gäldenärens skyldigheter förändras, eftersom nya rättigheter och skyldigheter uppstår utöver skyldigheten att betala skulden, oavsett om gäldenären kan läggas till last för underlåtandet eller inte.

När det gäller lagstadgad dröjsmålsränta görs det i slovakisk rätt åtskillnad mellan dröjsmålsränta enligt avsnitt 517.2 i lag nr 40/1964, dvs. civillagen (Občianský zákonník), och dröjsmålsränta enligt avsnitt 369 i handelslagen (Obchodný zákonník). Enligt civillagen får dröjsmålsräntan inte förhandlas fram genom avtal, vilket innebär att de avtalsslutande parterna inte får komma överens om en högre procentsats än den lagstadgade. Detta skiljer sig från handelslagen, där näringsidkare uppmuntras att ingå överenskommelser om tillämplig dröjsmålsränta. Om ingen procentsats har överenskommits har borgenären rätt till en dröjsmålsränta som motsvarar den lagstadgade procentsatsen.

Den lagstadgade räntan är följaktligen en vanlig dröjsmålsränta, vars belopp fastställs i lag beroende på om det rör sig om ett civil- eller handelsrättsligt ärende. Enligt civillagen får dröjsmålsräntan inte överstiga den lagstadgade procentsatsen (man får alltså komma överens om en lägre procentsats), och om överenskommelser saknas fastställs dröjsmålsräntan automatiskt till den lagstadgade procentsatsen, om borgenären kräver detta. Enligt handelslagen får dröjsmålsräntan vara högre eller lägre än den lagstadgade räntan, och lagstadgad ränta är endast relevant om överenskommelser saknas.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Under Section 517(2) of the Civil Code, the statutory rate for default interest is defined by Regulation No 87/1995 (nariadenie č. 87/1995 Z.z.) such that the default interest rate is five percentage points higher than the European Central Bank’s base rate on the first day of default on a debt. ECB:s basränta (dvs. procentsatsen för huvudsaklig refinansieringstransaktion) utökas följaktligen med fem procentenheter. ECB:s räntor för olika perioder finns angivna på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.nbs.sk/en/statistics/financial-markets/interest-rates/interest-rates-of-the-ecb. Dröjsmålsräntan på underlåtandets första dag gäller under underlåtandets varaktighet, och eventuella senare justeringar av ECB:s basränta har ingen inverkan på dröjsmålsräntan.

Enligt handelslagen regleras den lagstadgade räntan i avsnitt 369 i handelslagen, där det föreskrivs att borgenären i händelse av underlåtande har rätt att begära en dröjsmålsränta som motsvarar den avtalsenliga procentsatsen, utan krav om någon särskild underrättelse, om borgenären har fullgjort sina lagstadgade och avtalsenliga skyldigheter. Liksom anges ovan kan dröjsmålsräntan ändras genom avtal i affärsrelationer. Procentsatsen måste dock vara förenlig med principerna om god handelssed, även då dröjsmålsräntan har överenskommits genom avtal. I annat fall kan den avtalsenliga rättigheten inte skyddas, vilket innebär att domstolen inte kan bevilja ränta till en procentsats som skulle strida mot dessa principer, även om räntesatsen överenskommits genom avtal. Ett annat undantag är skulder inom ramen för ett konsumentavtal där konsumenten är gäldenären, då den överenskomna dröjsmålsräntan inte får överstiga det belopp som anges i civillagen.

Under Section 369 of the Commercial Code, if no default interest rate has been agreed, the debtor is obliged to pay default interest at the rate set by the Slovak government in Regulation No 21/2013 (nariadenie č. 21/2013 Z.z.). Lagstiftningen tillåter både fasta och rörliga dröjsmålsräntor. Den fasta procentsatsen motsvarar ECB:s basränta på underlåtandets första dag plus nio procentenheter. Procentsatsen gäller under underlåtandets varaktighet, och eventuella senare justeringar av ECB:s basränta kommer inte att påverka dröjsmålsräntan (vilket är skälet till att denna dröjsmålsränta betecknas som en fast ränta). I stället för en fast ränta kan borgenären dock begära en rörlig dröjsmålsränta av gäldenären och kan därmed kräva att gäldenären ska betala dröjsmålsränta till den ECB-basränta som är tillämplig den första dagen under ifrågavarande kalenderhalvår plus åtta procentenheter. Om borgenären väljer en rörlig dröjsmålsränta tillämpas denna metod för beräkning av räntan (och inte den procentsats som fastställs när underlåtandet uppstår) under underlåtandets varaktighet. Rörlig dröjsmålsränta innebär därför att dröjsmålsräntan kan ändras vid justeringar av den ECB-basränta som är tillämplig den första dagen under relevant kalenderhalvår, det vill säga den 1 januari och den 1 juli. ECB:s räntor för olika perioder finns angivna på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.nbs.sk/en/statistics/financial-markets/interest-rates/interest-rates-of-the-ecb.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Tillämplig metod för att beräkna dröjsmålsräntan anges i lagstiftningen på ett tydligt och begripligt sätt. Tillämplig dröjsmålsränta offentliggörs av det slovakiska justitieministeriet (Ministerstvo spravodlivosti Slovenskej republiky) (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.justice.gov.sk/Stranky/Nase-sluzby/Civilne-pravo/Aktualna-sadzba-zakonnych-urokov-z-omeskania/Uvod.aspx). Informella uppgifter finns också på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.najpravo.sk/, som ofta besöks av slovakiska borgenärer och gäldenärer samt deras advokater. På denna webbplats kan man också på ett enkelt sätt beräkna dröjsmålsräntan med hjälp av en kalkylator som tagits fram just för detta ändamål.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Utöver ovannämnda länkar, finns även relevanta lagar (civil- och handelslagen) och förordningar (förordningarna nr 87/1995 och nr 21/2013) på webbplatserna Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.zbierka.sk/ och Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://www.slov-lex.sk/domov.

Senaste uppdatering: 14/01/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på finska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Lagstadgad ränta - Finland

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Med ”lagstadgad ränta” avses i den finska lagstiftningen både den räntesats som tillämpas på en utestående skuld före förfallodagen och dröjsmålsräntor. Bestämmelser om båda typer av lagstadgad ränta fastställs i räntelagen (633/1982). Skyldigheten att betala ränta eller dröjsmålsränta fastställs enligt räntelagen, såvida annat inte följer av gäldenärens skyldighet eller affärspraxis eller såvida inte annat föreskrivs i lagen (räntelagen avsnitt 2 underavsnitt 1).

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Ränta på skulder: Gäldenären är inte skyldig att betala ränta för perioden före skuldens förfallodag (räntelagen avsnitt 3 underavsnitt 1). Det är dock möjligt att komma överens om att ränta ska betalas. Om skyldigheten att betala ränta har avtalats utan att fastställa räntesatsen ska gäldenären betala årlig ränta i enlighet med den referensränta som avses i avsnitt 12 i räntelagen (räntelagen avsnitt 3 underavsnitt 2).

För kreditavtal som ingås av konsumenter om uttag av likvida medel ska bestämmelsen i kapitel 7 avsnitt 17a i konsumentskyddslagen (38/1978) också gälla. I denna bestämmelse anges att om kreditbeloppet eller kreditgränsen understiger 2 000 euro får den effektiva räntan för krediten inte överstiga den referenssats som avses i avsnitt 12 i räntelagen plus 50 %.

Dröjsmålsränta: För överenskommelser som omfattas av lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal (30/2013) är den lagstadgade dröjsmålsräntan åtta procentenheter högre än den referensränta som gäller vid den berörda tidpunkten (räntelagen avsnitt 4a punkt 1), dvs. räntesatsen är för närvarande 8,5 %. För andra avtal är den lagstadgade dröjsmålsräntan sju procentenheter högre än den referensränta som gäller vid den berörda tidpunkten (räntelagen, avsnitt 4), dvs. för närvarande 7,5 %.

När det gäller konsumentskulder är bestämmelserna om dröjsmålsränta i räntelagen tvingande lagstiftning och det är inte möjligt att avtala en högre dröjsmålsränta (räntelagen avsnitt 2 underavsnitt 2). För övriga skulder är det möjligt att komma överens om räntesatsen för dröjsmålsräntan. I avtal som omfattas av lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal är det dock inte möjligt att komma överens om att borgenären inte ska ha rätt att debitera dröjsmålsränta, och om gäldenären är en upphandlande enhet är det inte möjligt att komma överens om en lägre dröjsmålsränta än den som fastställts i räntelagen avsnitt 4a underavsnitt 1 (lagen om betalningsvillkor för affärsavtal, avsnitt 8).

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Den referenssats som avses i räntelagen är den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpat på sin senaste huvudsakliga refinansieringstransaktion utförd före den första kalenderdagen i varje halvår och som avrundats uppåt till närmaste halva procentenhet (räntelagen, avsnitt 12).

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

En icke-officiell version av räntelagen finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.finlex.fi/sv/laki/kaannokset/1982/en19820633.pdf

De finska och svenska versionerna av lagen finns på http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1982/1982066?se

Lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2013/20130030?se

Konsumentskyddslagen finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1978/19780038?se

Senaste uppdatering: 23/02/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Lagstadgad ränta - Sverige

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

I Sverige finns regler om ränta i räntelagen (1975:635). Bestämmelserna i räntelagen gäller i den utsträckning som inte annat är avtalat, utfäst eller särskilt föreskrivet. I lagen finns dock vissa bestämmelser om avtalsvillkor som är utan verkan.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Fordran som avser återgång av betalning

På fordran som avser återgång av betalning, t.ex. på grund av kontraktsbrott, utgår ränta med referensräntan (0 % februari 2016) med ett tillägg om två procentenheter. Ränta utgår för tiden från den dag betalningen gjordes till och med den dag återbetalning sker eller, om återbetalning inte sker i rätt tid, den dag från vilken ränta börjar utgå enligt vad som gäller för förfallna fordringar.

Förfallna fordringar

För förfallna fordringar utgår ränta med referensräntan (0 % februari 2016) med ett tillägg om åtta procentenheter. I huvudsak gäller följande i dessa fall.

a) För en fordran vars förfallodag är bestämd i förväg utgår ränta på fordran från den bestämda förfallodagen.

b) För en fordran som grundar sig på någons skyldighet att redovisa för medel som han eller hon har mottagit av huvudmannen eller tredje man utgår ränta från dagen för redovisningen eller, om redovisning inte sker i rätt tid, från den dag redovisning borde ha skett.

c) För övriga förfallna fordringar gäller som huvudregel att ränta utgår från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit honom eller henne till handa.

I fordringsförhållanden mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet ska ränta betalas utan att det i kravet på betalning behöver anges att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Detsamma gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har en fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ på betalning för varor eller tjänster.

För en fordran som avser skadestånd eller annan liknande ersättning som inte kan fastställas utan särskild utredning, ska ränta betalas på förfallet belopp från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på ersättning och lagt fram den utredning som skäligen kan begäras av honom eller henne. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan kravet och utredningen har kommit honom eller henne till handa.

Oavsett vad som i övrigt gäller ska ränta betalas på en förfallen fordran senast från dagen för delgivning av ansökan om betalningsföreläggande eller av stämning i mål om betalning av fordran.

Om fordran avser skadestånd med anledning av ett uppsåtligt brott och om fordran inte ska ges ut som livränta, ska ränta betalas från den dag då skadan uppkom.

Fordringar som löper med ränta före förfallodagen

Om en fordran löper med ränta när den förfaller till betalning och om betalning inte görs i rätt tid, utgår i fortsättningen samma ränta som gällde vid förfallodagen. Ränta ska dock alltid utgå lägst enligt vad som skulle ha gällt för en förfallen fordran som inte har löpt med ränta före förfallodagen.

Jämkning av räntan

Om en gäldenär har varit förhindrad att betala i rätt tid på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan liknande omständighet som han eller hon inte har kunnat råda över och om en skyldighet att betala full ränta med anledning av dröjsmålet med hänsyn till detta skulle vara oskälig, får räntan jämkas.

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Nej.

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

En icke-officiell version av Länken öppnas i ett nytt fönsterräntelagen.

Senaste uppdatering: 07/03/2016

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.